Resultatredovisning 2013

Resultatredovisning 2013

bilder omslag 1. Monica Z av Per Fly. 2. Anna Odell med sin Guldbagge för Bästa manuskript. 3. Ingeborg Holm (Victor Sjöström, 1913) restaurerades under året. 4. Full fart i Filmhuset under 50-årsjubiléet. 5. Under Länge leve filmen-helgen byggdes ett tillfälligt filmmuseum. 6. Malik Bendjelloul med sin Oscar för Bästa dokumentärfilm.

Innehåll 1 2 foto: patrik österberg foto: linda-maria birbeck 5 VD har ordet 3 8 Regeringsuppdrag 10 Milstolpar & särskilda satsningar 2013 10 Jubileumsåret 2013 13 Jämställdhet 14 Digitaliseringens konsekvenser 15 Filminstitutet internationellt 16 Fler nya satsningar 2013 17 Filmrummet 19 Resultatredovisning 20 Stärka den svenska filmen 21 Filmavtalets mål om jämställdhet 24 Lansering av svensk film 25 Svensk film i utlandet 3 foto: patrik österberg 28 Öka tillgängligheten till och kunskapen om film 28 Filmarvet 31 Filmarkivet.se 32 Biblioteket 34 Cinemateket 35 Stärkt infrastruktur för visning av film 37 Stöd till publikarbete 38 Tillgång till kvalitetsfilmer 40 Filmpedagogisk verksamhet 4 5 foto: polar music international ab 42 Ett drivande och effektivt filminstitut 42 Jämställdhet 43 Mångfald 44 Omvärldsanalys och statistik 45 Filmrummets roll för dialog med omvärlden 46 Stöd till regionala resurscentrum 46 Filmhusets publika verksamheter 47 Utveckling av organisationen 48 Ekonomi 48 Filmkulturen 49 Övriga bidrag från staten 49 Intäkter från sponsring 50 Filmavtalet foto: christopher mair 1. Ove Swensson tilldelas Guldbaggen för Särskilda insatser. 2. Känn ingen sorg av Måns Mårlind och Björn Stein. 3. Några av guldbaggevinnarna 2014. 4. Under jubileumshelgen byggdes ett tillfälligt filmmuseum upp, med föremål och kostymer från filmer. 5. ABBA The Movie (1977) av Lasse Hallström.

OMSLAGSFOTO: JONATH MATHEW, PATRIK ÖSTERBERG, SVENSKA FILMINSTITUTETS BILDARKIV, MARK STANDLEY, FRAIZER HARRISON / AFP-GETTY / TT FORM OCH PRODUKTION: ETC KOMMUNIKATION TRYCK: MODINTRYCKOFFSET, MARS 2014

foto: per myrehed VD har ordet Svenska Filminstitutet skapades 1963. Initialt som en slags filmfond genom ett unikt avtal mellan stat och bransch, idag med det övergripande ansvaret för filmen i alla dess aspekter. När vi firade Filminstitutets 50- årsjubileum 2013 blev det uppenbart inte bara hur mycket uppdraget har förändrats, utan även världen utanför. Anna Serner, VD Svenska Filminstitutet. Det första man tänker på är förstås tekniken, som innebär stora utmaningar för filmen. Det handlar dels om hur ny film ska kunna överleva ekonomiskt när intjänandemöjligheterna förändras så radikalt. Den genomsnittliga svensken ser knappt två filmer om året på bio, men åttio filmer totalt. Dessutom vet vi att det finns ett stort mörkertal i illegal nedladdning. Det som tidigare var en lönsam affär, DVDförsäljningen, har minskat drastiskt. Det som man hoppas ska bli den kommande inkomstkällan, Video on Demand (VoD), växer långsamt och utmanas av piracy-alternativet som är gratis. Lika mycket som en DVD kostade per styck betalar man idag för en hel månads prenumeration för ett filmabonnemang på en digital tjänst. Filminstitutet ska i den verkligheten genomföra den filmpolitik som kommer till uttryck i filmavtalet, ett uppdrag som måste delas med branschen och politiken. Det finns få filmer som klarar den kommersiella verkligheten. För att vi ska förstå den bättre har vi under året genomfört studier, samtal och skapat en tankesmedja. Att förstå utvecklingen är roligt, svårt och nödvändigt. dukarna ska förhindras. Filminstitutet fick i uppdrag att påbörja digitaliseringen av filmarvet genom nya statliga pengar över en femårsperiod. Det innebär att vi har kunnat inleda det viktiga arbetet att digitalisera det svenska filmarvet. Detta är naturligtvis väldigt glädjande och diskussionerna har varit livfulla om i vilken ordning digitaliseringen ska genomföras. Vi har tagit fram en prioriteringslista som bland annat innehåller kriterier som ska säkerställa en mångfald av titlar, filmer som riktar sig till barn och unga, klassiker, kvinnliga regissörer och så vidare. Målet är att hela filmarvet så småningom ska vara digitaliserat. Världen utanför filmen har också förändrats rejält de senaste femtio åren. Filmen speglar sin samtid och har en viktig funktion att fylla för att vi som medborgare ska förstå oss själva och samhället. Vi har därför skapat sajten Augmented Society, som genom filmreferenser vägleder läsaren att förstå sin samtid. Det finns många filmer att välja på när man ska ge exempel, men vem har skapat dem och vems verklighet skildras? Vilken mångfald har man egentligen att välja på? 5 Den andra stora konsekvensen av teknikförändringen är digitaliseringen av biograferna och det faktum att all ny film spelas in och visas digitalt. Det skapar inte bara utmaningar hur man ska kunna visa äldre film, utan även hur den hotade mångfalden på Vi har haft många debatter om mångfald. Det är ofta debatter fyllda av mycket känslor. På Filminstitutet har vi inte bara uppdraget att säkerställa mångfalden av filmer utan även att samtalet runt filmerna förs, inkluderande och tillgängliga för många. Filmrum-

met, som lanserades för bara ett och ett halvt år sedan, har vi skapat för detta syfte och mottagandet har varit positivt. Under senare delen av 2013 lockade svensk film stor publik på biograferna. Den svenska marknadsandelen blev till slut nära 25 % den högsta sedan 2009. Med bland annat folkkära Monica Z och Hundra åringen som klev ut genom fönstret och försvann, oscarsvinnande Searching for Sugar Man och angelägna guldbaggevinnaren Återträffen kan vi se tillbaka på ett starkt år för svensk film. Vi har nu firat färdigt det halvsekel som Filminstitutet funnits. Filmens roll i samhället kommer att vara minst lika stor i framtiden och det känns därför som att vi blickar framåt mot ett intressant 2014. an na s e r n e r vd sve nska fi lm i nstitutet 6 foto: love gîran

foto: jonath mathew Filmens roll i samhället kommer att vara minst lika stor i framtiden och det känns därför som att vi blickar framåt mot ett intressant 2014. 1. Monica Z var den mest sedda svenska filmen på biograf under 2013. 2. Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann tilldelades Biopublikens pris 2013. 3. Större delen av den svenska filmhistorien finns arkiverad i klimatanpassade filmarkiv i Rotebro. 4. På den nya sajten Augmented Society kommenterar opinionsbildare nyhetshändelser utifrån en filmvinkel. 5. Återträffen belönades med fyra Guldbaggar, bland annat för Bästa film 2013. 1 7 2 foto: christopher mair 3 4 5 foto: jonas jörneberg

foto: ida kjellgren 1. 2013 års bästa manliga och bästa kvinnliga skådespelare Mikael Persbrandt och Edda Magnason. 2. Lisa Langseth och Alicia Vikander under inspelningen av Hotell. 3. Välbesökta filmvisningar under Länge leve filmen. 1 8 Regeringsuppdrag Svenska Filminstitutet har fått i uppdrag av staten att genomföra filmpolitiken i Sverige med målsättningen att stärka filmen i alla led. Som grund för Filminstitutets verksamhet finns målen i filmavtalet och den statl iga filmpolitiken samt de behov styrelsen och ledningen för Filminstitutet identifierat för att långsiktigt kunna driva frågor som rör filmen på ett effektivt sätt. Filminstitutets fyra huvuduppdrag: Stödja produktion och utveckling av värdefull svensk film. Stödja distribution och visning av värdefull film i olika visningsfönster i hela landet. Bevara, utveckla och tillgängliggöra det svenska filmarvet. Samverka internationellt och stärka export och visning av svensk film utomlands.

foto: patrik österberg foto: mark standley 2 foto: dan lepp Svenska Filminstitutet har fått i uppdrag av staten att genomföra filmpolitiken i Sverige med målsättningen att stärka filmen i alla led. 3 9 foto: christopher mair Långsiktiga visioner Sverige ska bli en ledande filmnation i Europa. Svensk film ska i kraft av sin bredd och attraktionskraft vara publikens första val. Det svenska filmarvet ska vara känt och en angelägenhet för alla. Alla ska ha tillgång till kunskap om film och ett kvalitativt filmutbud. Svensk film ska exporteras och visas över hela världen. Fokusområden Filminstitutet har omsatt huvuduppdragen i tre fokusområden: 1. Stärka den svenska filmen 2. Öka tillgängligheten till och kunskapen om film 3. Ett drivande och effektivt Filminstitut

Milstolpar & särskilda satsningar 10 Jubileumsåret 2013 Svenska Filminstitutet firade sitt 50-årsjubileum under 2013. Äldre än så är Filmarkivet som under olika namn har funnits i hela 80 år. Jubiléerna firades med olika evenemang under året och den 9 april gick startskottet med Filmrummets diskussion Filmpolitiken 2020. Ambitionen var att inspirera och sätta igång ett konstruktivt samtal om hur filmbranschen gemensamt vill att den framtida filmpolitiken och finansieringen ska se ut. Många av arrangemangen filmades och finns tillgängliga på sfi.se. Två filmer under året, Monica Z och Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, som blev stora publikframgångar. foto: love gîran foto: jonath mathew

foto: jan göransson VD Anna Serner gjorde ett internationellt jämställdhetsutspel på filmfestivalen i Cannes. Filmfestivalen i Cannes I Cannes firades det inte med jubileumsfyrverkeri utan med ett internationellt jämställdhetsutspel. VD Anna Serner presenterade det svenska målet om en jämställd filmbransch och Filminstitutets fempunktsprogram för förändring, som senare fick stor uppmärksamhet utanför Sverige. Filminstitutets dag i Cannes avslutades med en konsert där Edda Magnason, Håkan Hellström och Adam Lundgren gav smakprov från filmerna Monica Z respektive Känn ingen sorg. Svenska Filminstitutet firade sitt 50-årsjubileum under 2013. I Cannes firades det inte med jubileumsfyrverkerier utan med ett internationellt jämställdhetsutspel. 11 Almedalsveckan Som en del av 50-årsfirandet arrangerade Filminstitutet två mycket välbesökta seminarier under Alme dalsveckan. Politiker väljer film där fem politiker, fem filmer och fem decennier presenterades. Den ljusnande framtid? var ett samtal om filmens förutsättningar att bidra till ett mer demokratiskt samhälle med utgångpunkt från kortfilmen On Suffocation, som belönades med en Guldbagge för bästa kortfilm 2013. Därutöver bjöd Filminstitutet i samarbete med Svenska Bio och SF Film på en förhandsvisning av Monica Z. Guldbaggebelönade kortfilmen On Suffocation av Gudrun Schyman, Ulf Adelsohn, Birgitta Olsson och Gustav Fridolin m fl deltog i Politiker väljer film. foto: fredrik hjerling foto: ita zbroniec-zajt Jenifer Malmqvist.

Milstolpar & särskilda satsningar 12 Branschdagarna Filminstitutets 50-årsjubileum uppmärksammades i nästan en hel oktobervecka. Firandet inleddes med två branschdagar, där dag ett fokuserade på filmpolitiken. Ämnet för Filmavtal som politisk strategi var svensk filmpolitik under de senaste 50 åren. Hur står sig filmpolitiken i Europa gav en internationell utblick med ledare och representanter från flera europeiska filminstitut. Programpunkten inleddes med en presentation av en jämförande studie över offentlig finansiering av filmproduktion i åtta europeiska länder. Under onsdagen ordnades också en workshop kring svensk films förutsättningar med ett 80-tal inbjudna deltagare från såväl filmbranschen som andra områden i samhället. Dag två hade ett filmkonstnärligt fokus. I Om skåde speleri uppförde skådespelaren Anna Pettersson ett utdrag ur sin föreställning Fröken Julie och föreläste om skådespeleri i film. Konsten att berätta var en framtidsspaning om vad som händer inom berättandet i film kontra TV-serier. Under branschdagarna arrangerades en speeddating där regissörer och manusförfattare fick chansen att pitcha sina filmidéer. Bokmässan i Göteborg Under bokmässans fyra dagar hade Film institutet ett gediget program med film, samtal, filmquiz och film igen! Tre seminarier arrangerades under rubrik erna Den rörliga bilden i undervisningen, Filmen som läsfrämjare och Ett halvt sekel på tre timmar. Ett halvt sekel på tre timmar var en exposé över Filminstitutets fem decennier, där publiken fick höra svenska filmpersonligheter som Jörn Donner, Stefan Jarl, Gunnel Lindblom och Gabriela Pichler, se film och ta en titt in i framtiden. foto: patrik österberg Regissören Gabriela Pichler deltog i exposén Ett halvt sekel på tre timmar.

foto: christopher mair Jämställdhet Moviement förändringsprogram för kvinnliga regissörer och filmbranschen Filminstitutets satsning Moviement erbjuder individuell utveckling och ömsesidigt lärande. I programmet ingår även genusutbildning och träning i ledaregenskap. Ett syfte är att ringa in det som deltagarna själva kan göra för att ta sig förbi eventuella hinder för att göra sin andra och tredje film. Parallellt med utbildningsdagarna hålls möjliggörarmöten, där nyckelpersoner i filmbranschen utmanas av de insikter som utbildningsdagarna genererar. Femton regissörer deltar med olika erfarenheter och alla har gjort minst en långfilm eller tv-serie. Länge leve filmen Jubileumsveckan avslutades med att Filminstitutet 50 år och Filmarkivet 80 år firades med ett öppet Filmhus där allmänheten bjöds på stumfilmskonsert, svenska klassiker, samtal, omåttligt populära rundvandringar och besök i maskinrummet, filmquiz för barn och vuxna, knattebio och specialeffektverkstad för barn. I foajén och biblioteket byggdes ett tillfälligt filmmuseum med filmföremål, kostymer och annat som i vanliga fall ligg er i lådor i arkivet. De olika evenemangen lockade en stor och ny publik till Cinematekets visningar. Filmer som visades var bland annat ABBA the Movie i närvaro av Benny Andersson och Lasse Hallström, Barnen från Frostmofjället samt en stumfilmskonsert med nykomponerad musik av Matti Bye i samband med visningen av Victor Sjöströms Berg-Ejvind och hans hustru. Ur Victor Sjöströms Berg-Ejvind och hans hustru. 13 Unga kvinnors filmskapande Sedan 2010 har Filminstitutet fått särskilda medel från Kulturdepartementet för att öka jämställdhet en i filmbranschen och har under fyra år fördelat pengar till regionala satsningar på växthus och talangutveckling. Samtidigt har Filminstitutet satsat pengar på att fördjupa kunskapen kring vad som behöver göras i ett fortsatt gemensamt arbete. Under 2012 gjorde filmvetaren Annika Wik en kartläggning och studie av unga kvinnors filmande. Studien Inför nästa tagning Hur kan förutsättningarna bli bättre för unga kvinnors filmskapande? avslutas med ett antal konkreta förslag på vidare åtgärder. Dessa kommer att redovisas i ytterligare en rapport. Under hösten 2013 fördelade Filminstitutet cirka 1,5 miljoner kronor till nio olika projekt som spänner från avancerade branschförberedande insatser till upp sökande växthusverksamhet. Lasse Hallström och Benny Andersson inledde visningen av ABBA The Movie som visades under jubileumshelgen i oktober.

Milstolpar & särskilda satsningar 14 Nya resurser till digitalisering av filmarvet Digitaliseringen av Sveriges biografer är nu i det närmaste genomförd. För att det svenska filmarvet även i framtiden ska kunna tillgängliggöras utanför Filminstitutets egna lokaler måste digitala kopior framställas. I april arrangerades ett Filmrum, Filmhistorien tillgänglig för alla eller ingen?, där företrädare för EU-kommissionen och den europeiska filmarkivfederationen (ACE) betonade vikten av att snabbt digitalisera filmarvet i stor skala. Seminariet väckte stor uppmärksamhet och fick stort genomslag i media. Under 2013 finansierade Filminstitutet en rad investeringar i kompetens och utrustning för att komma igång med digitaliseringsprocessen. Regeringen avsatte i sin senaste budgetproposition 40 miljoner kronor till Filminstitutet för digitalisering av filmarvet 2014-2018. Svenska filmarvet uppmärksammades På årets upplaga av arkivfestivalen Il Cinema Ritrovato i Bologna presenterade arkivet en nyrestaurerad kopia av Berg-Ejvind och hans hustru. Utomhusvisningen samlade över 2 000 åskådare och blev en stor succé. Kompositören Matti Bye framförde live sin nyskrivna musik tillsammans med sin femmannaensemble. foto: lorenzo burlando Förutsättningar för biograferna Filminstitutet gav under 2013 stöd till digitaliseringen av de biografsalonger som fortfarande saknade digital teknik vid årets början, ett arbete som forsätter under 2014. I augusti presenterades undersökningen Efter digitalisering Om teknikskiftets effekter på biografmarknaden och filmutbud, som bland annat visar att den digitala tekniken framför allt medför att attraktiv film blir tillgänglig på många fler orter i nära anslutning till filmernas premiär. En tydlig effekt är den rekordsnabba publiktillströmningen till Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann efter premiären på juldagen. Den digitala tekniken ökar också biografernas möjligheter att anpassa filmvisningar till publikens önskemål. Samtidigt finns det tecken på att polariseringen på biografmarknaden ökar, framgångsrika filmer blir än mer framgångsrika medan andra filmer har svårare att nå sin potentiella publik.

Lukas Moodysson på filmfestivalen i Venedig tillsammans med skådespelarna i Vi är bäst! foto: sara rüster foto: sara rüster Filminstitutet internationellt En av 2013 års höjdpunkter var att en svensk långfilm, Malik Bendjellouls Searching for Sugar Man, belönades med en Oscar, någonting som inte har inträffat sedan oscarsgalan 1984 då Ingmar Bergmans Fanny & Alexander belönades för bästa utländska film. Uppmärksamheten kring Searching for Sugar Man har lett till ökat intresse för svensk film internationellt. Svensk film prisbelönades på världens mest prestige fulla festivaler och de långfilmer som väckt störst uppmärksamhet och vunnit flest tunga priser är Anna Odells Återträffen, Vi är bäst! av Lukas Moody sson och Gabriela Pichlers Äta sova dö. Målet att minst 20 svenska titlar skulle säljas till utlandet uppnåddes under 2013. De mest sålda filmerna var Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann (Felix Herngren) Resan till Fjäderkungens rike (Esben Toft Jacobsen), Vi är bäst! (Lukas Moodysson) och Monica Z (Per Fly). foto: noble entertainment Återträffen har väckt stor uppmärksamhet internationellt och vunnit flera priser. foto: jonas jörneberg 15 Paul Ottosson, Malik Bendjelloul och Per Hallberg med sina respektive oscarsstatyetter. Den animerade 3D-filmen Resan till Fjäderkungens rike har sålts till många länder redan innan premiären.

Milstolpar & särskilda satsningar Fler nya satsningar 2013 16 Moving Sweden I april 2013 startade Moving Sweden, en treårig satsning för att i första hand ge nya men också mer erfarna filmare tillfälle att utmana sitt gestaltande i både form och innehåll. Och att utforska nya format 60, 45 och 30 minuter. Satsningen gäller fiktionsfilmer riktade till vuxna, ungdomar, barn och familj. Moving Sweden är ett samarbete mellan Svenska Filminstitutet, Sveriges Television, Regionala filmresurscentrum och Filmregion Stockholm-Mälardalen. Filmerna sänds i Sveriges Television under våren och sommaren 2015. En biograf för alla! I maj 2013 avslutades projektet Tillgänglig bio vars syfte var att öka tillgängligheten till bio för människor med nedsatt syn eller som har läs- och skrivsvårigheter genom reguljära visningar med syntolkning och uppläst svensk text. Tre tekniska lösningar utformades men det återstår fortfarande utvecklingsarbete innan den framtagna tekniken kan installeras på landets biografer. I november 2013 gav regeringen Svenska Filminstitutet och Post- och telestyrelsen i uppdrag att fortsätta arbetet. Från dagens situation med knappt 150 syntolkade visningar per år ska cirka 50 000 visningar vara syntolkade och ha uppläst textremsa inom tre år. Projektet ska vara avslutat i oktober 2014. Stöd till dramaserier för TV När det nya filmavtalet trädde i kraft 1 januari 2013 innebar det bland annat ett nytt stöd för utveckling av dramaserier för TV. Stödet ska användas till utveckling av kvalitativa svenska dramaserier och avsikten är att genom en förlängd och fördjupad utveckling främja kontinuitet och förnyelse samt höja den generella kvaliteten på svensk dramaserieproduktion. Drama serien ska ha minst tre avsnitt med en speltid på minst 44 minuter vardera. foto: istock

Augmented Society På filmfestivalen i Cannes lanserades Filminstitutets nya sajt Agumented Society, där samhällsfenomen och nyhetshändelser kommenteras utifrån en filmvinkel. Sajtens namn betyder förstärkt bild av samhället och är ett uttryck för Filminstitutets uppdrag att lyfta filmens roll i samhället. Sedan lanseringen i maj har över hundra opinionsbildare inom kultur, politik, näringsliv och media bidragit med betraktelser av samtiden. illustratoin: stina wirsén Kortfilmsbloggen I september lanserades Kortfilmsbloggen för att bland annat göra kortfilmen ännu mer synlig. Kortfilmsbloggen riktar sig främst till filmare och bransch, men även till en intresserad allmänhet. Skribenterna blandar lättsamma tips med mer seriösa ämnen som till exempel nya satsningar, filmtips, rapporter från festivaler och tendenser. 17 Filmrummet Filmrummet Filminstitutets satsning på samtal och debatt om film har under 2013 blivit en etablerad mötesplats. Sammanlagt 17 evenemang inom filmpolitik, filmkonst, filmbransch och filmforskning samlade ett stort antal besökare under året. Två välbesökta Filmrum som arrangerades under 2013 var bland annat Biografen digital - men sen då? och Nya uttryck i filmen närvaro. Det första handlade om vilket som blir nästa steg för svensk biografnäring när biograferna nu har digitaliserats. Här presenterades de senaste tekniska landvinningarna, nyheterna på den digitala biografarenan och inblickar i vad som är på gång i framtiden, till exempel att det i Norge skett en publikökning på hela 38 procent till kvalitetsfilm efter digitaliseringen. Nya uttryck i filmen närvaro arrangerades under Filmrummets huvudrubrik Filmforskning. Två dagar fullspäckade av föreläsningar, samtal och workshops med framträdande filmare, forskare och konstnärer. Målgruppen var filmbranschen i allmänhet men särskilt filmpedagoger och studenter. Det övergripande temat var kameramedvetande. Kameran har blivit en naturlig del av vardagen, vilket ändrat vårt sätt att uppfatta och tolka vår verklighet. Hur påverkar det vårt sätt att förmedla våra berättelser? foto: christopher mair

1 foto: alexandra aristarhova 2 3 foto: lars johansson / sf foto: chrstopher mair 4 foto: nordisk film ab 5 18 foto: victor lindgren 6 7 foto: folkets bio foto: nordisk film ab

Resultatredovisning Svenska Filminstitutet ska årligen redovisa och kommentera verksamheten utifrån ett antal riktlinjer och frågor formulerade av kulturdepartementet. 19 På kommande sidor följer denna redovisning, indelad i de tre fokusområden som uppdragen är omsatta i: Stärka den svenska filmen, Öka tillgängligheten till och kunskapen om film samt Ett drivande och effektivt Filminstitut. 1. Mikael Persbrandt och Ping Mon Wallén i Mig äger ingen. 2. Emma Gray Munthe samtalar med Per Åhlin på Cinemateket live. 3. Hugo och Josefin är en av de filmer som restaurerades under året. 4. Flera barnfilmer hade premiär 2013 bland annat Hokus pokus Alfons Åberg. 5. Kortfilmen Ta av mig har vunnit flera internationella priser, bl.a. en Teddy Award i Berlin och bästa kortfilm på Side By Side i St Petersburg. 6. Sune på bilsemester blev en publikframgång. 7. Belleville Baby av Mia Engberg vann Guldbagge för Bästa dokumentärfilm.

Stärka den svenska filmen Här redovisar vi vilket resultat Filminstitutets stöd har haft för svensk film, utvecklingen när det gäller jämställdheten och effekterna av insatser för lansering i Sverige och internationellt, samt nyheter i verksamheten enligt det nya filmavtalet. 20 Under 2013 fick 13 långa spelfilmer stöd av Filminstitutets långfilmskonsulenter. Därutöver utfärdades Letter of intent till fem filmer baserat på kriterierna för automatsstöd. Det innebär att totalt 18 långa spelfilmer fick stöd vilket är något färre än före gående år men i nivå med tidigare års stödgivning. Samtidigt fick 14 långa dokumentärer stöd, vilket är en mer än föregående år. Under den senare delen av året har besökssiffrorna på svensk film nått rekordresultat och året slutade med en marknadsandel för svensk film på nära 25 %. De filmer som gått bäst under året är Monica Z, Sune på bilsemester och inte minst Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann som med nära 424 000 besök första veckan, trots premiär på juldagen, hann bli näst mest sedda svenska film under 2013. Den snabba publiktillströmningen visar också på en av effekterna av digitaliseringen av biograferna. Genom den bredare spridningen som den nya tekniken möjliggör nådde filmen en större publik under första veckan än senare års internationella storfilmer som till exempel Harry Potter- och Hobbitfilmerna. Monica Z var årets mest sedda svenska film med nära 517 000 besök. Svenska Filminstitutet har under senare år ökat fokuseringen på film för barn och unga. Det har gett ett påtagligt resultat och ovanligt många svenska barn- och ungdomsfilmer har gått upp på bio de senaste två åren. Dessa filmer har varit av hög kvalitet och flera av dem har också nått en stor publik. Under 2013 är det främsta exemplet LasseMaja von Broms hemlighet med 220 000 besök. Andra barn- och ungdomsfilmer som hade premiär under året är Ego och Emil och Ida i Lönneberga som båda nådde en publik på över 100 000 besök, och Vi är bäst! som sågs av drygt 80 000. Svenska barnfilmer har dessutom haft framgångar på festivaler under året. Det finns inte längre någon barnfilmskonsulent utan istället har alla filmkonsulenter en öronmärkt budget för barnoch ungdomsfilm. Vi har också en uttalad strategi för att stärka barn- och ungdomsfilm vilket bland annat kommit till uttryck i vår handlingsplan. På så sätt vill vi säkra ett fortsatt stöd till och framgång för svensk film för barn och unga. Totalt uppgick besöken på svensk film på bio till drygt 4,1 miljoner under 2013. Det är drygt 200 000 fler än 2012 och flest besökare på svensk film sedan 2009 och Millenium-filmerna. Det innebär att antalet besök på svensk film har ökat vilket är i linje med målsättningar i filmavtalet. Totalt 16 svenska långfilmer nådde fler än 80 000 besökare under 2013. En av dessa var Anna Odells debutfilm Återträffen som hade nära 88 000 besökare vid årets slut. Malik Bendjellouls Searching for Sugar Man nådde nära 85 000 besök under sitt andra spelår efter att ha belönats med en Oscar för bästa dokumentärfilm, vilket gör att den setts av totalt nära 150 000 på bio. Bland de mest sedda filmerna fick Monica Z och Återträffen också höga betyg av kritikerna. Återträffen fick det högsta betygsindex för svensk film de senaste sex åren. Bra recensioner fick också Belleville Baby, Prick och fläck på fläcken, Hotell och Vi är bäst!. Som vi konstaterade ovan var den svenska marknadsandelen 25 % under 2013. Under den senaste tioårsperioden är det bara 2009 som den svenska marknadsandelen varit högre. Trots denna positiva utveckling är det en bit kvar till målet i filmavtalet om högst marknadsandel i Norden. Danmark når återigen en marknadsandel på över 30 % för inhemsk film under 2013 medan den både i Norge och i Finland var lägre än den svenska. De resultat som filmer som fått stöd uppnår på både biograf och internationella festivaler visar på betydelsen av att fokusera på kvalitet. Vi menar att vägen till att nå en högre svensk marknadsandel går genom att höja lägstanivån på svensk film. På så sätt kan vi skapa en förväntan hos publiken som gör att svensk film blir deras förstahandsval. För att följa utvecklingen av svensk films kvalitet tar vi fram en indikator som speg-

Det övergripande målet är att främja svensk filmproduktion av hög kvalitet och hög attraktionskraft. UR FILMAVTALET lar filmernas kvalitet med avseende på ett genomsnitt av recensioner och internationella festival framgångar. Genom att utvärdera denna indikator i relation till filmernas publika genomslag i olika fönster kan vi följa upp resultatet av stödgivningen och våra mål att ge stöd till svensk film av hög kvalitet med hög attraktionskraft. Vi avser att återkomma med redovisning av indikatorn när fullständig information om utfallet för 2013 års filmer föreligger. Filmavtalets mål om jämställdhet Från och med 2013 års filmavtal ska stöden till svensk film fördelas jämnt mellan könen. Om man räknar alla beslut om produktionsstöd som fattats för lång spelfilm av konsulenterna (lång spelfilm som fått automatstöd ingår därmed inte i underlaget) under 2013 är andelen kvinnor bland regissörer 38 %, manusförfattare 46 % och producenter 60 %. Jämfört med de senaste tre åren ser vi att andelen kvinnor har ökat på alla tre huvudfunktioner när det gäller långa spelfilmer. Det innebär att utvecklingen under 2012 då andelen kvinnor sjönk för både manus och producent har vänt och för dessa kategorier närmar vi oss ska-målet respektive får en övervikt av kvinnor. (Se figur 1) 1 De tre senaste årens fördelning av produktionsstöd till lång spelfilm (andel kvinnor) 2011 2012 2013 Regi 29 % 32 % 38 % Manus 38 % 35 % 46 % Producent 48 % 33 % 60 % Antal filmer 21 st 23 st 13 st 2 De tre senaste årens fördelning av produktionsstöd till lång dokumentärfilm (andel kvinnor) 2011 2012 2013 Regi 59 % 31 % 43 % Manus 63 % 31 % 46 % Producent 34 % 35 % 50 % Antal filmer 16 st 13 st 14 st För de 14 långa dokumentärfilmer som fick produktionsstöd av en konsulent under 2013 var andelen kvinnor bland regissörer 43 %, manusför fattare 46 % och producenter 50 %. Även här ser vi ett tydligt trendbrott jämfört med utvecklingen mellan 2011 och 2012 då andelen kvinnor på dessa funktioner sjönk markant eller var oförändrad. (Se figur 2) 21 indik ator En indikator som utgår från ett genomsnitt av recensioner och festivalframgångar och sätts i relation till filmernas publik används för att följa utvecklingen av svensk films kvalitet.

22 3 De tre senaste årens fördelning av produktionsstöd till kort spelfilm (andel kvinnor) 2011 2012 2013 Regi 46 % 42 % 47 % Manus 51 % 43 % 43 % Producent 55 % 46 % 55 % Antal filmer 43 st 46 st 44 st 4 De tre senaste årens fördelning av produktionsstöd till kort dokumentärfilm (andel kvinnor) 2011 2012 2013 Regi 48 % 43 % 61 % Manus 53 % 43 % 64 % Producent 50 % 53 % 64 % Antal filmer 20 st 37 st 22 st För de 44 korta svenska spelfilmer som fick produktionsstöd av konsulent under 2013 var andelen kvinnor bland regissörer 47 %, manusförfattare 43 % och producenter 55 %. För kortfilm har könsfördelningen under de tre senaste åren varit relativt jämn med vissa förändringar för de olika funktionerna mellan åren. (Se figur 3) För de 22 korta svenska dokumentärfilmer som fick produktionsstöd av konsulent under 2013 var andelen kvinnor bland regissörer 61 %, manusförfattare 64 % och producenter 64 %. Det är en i flera fall tydlig ökning av andelen kvinnor jämfört med föregående år. (Se figur 4) Det nya ska-målet för hur stöd fördelas mellan kvinnor och män gäller över hela den innevarande avtalsperioden. Under 2013 fattades produktionsstöds beslut som baseras på löften från tidigare konsulenter på föregående års budget då vi inte hade detta ska-mål. Vi kan dock konstatera redan nu att de stödbeslut som fattats avseende medel i det nya filmavtalet är ungefär jämnt fördelade. För de nio långa spelfilmer som gäller 2013 års budget är andelen filmer med kvinnor bland regissörer 56 %, manusförfattare 56 % och producenter 54 %. En jämförelse av andelen kvinnor de tre senaste åren visar dock att det finns tydliga variationer mellan åren för alla typer av film. En annan nyhet i filmavtalet är det så kallade automatstödet där Filminstitutet automatiskt ska dela ut stöd till publika filmer som uppfyller vissa kriterier. Då detta stöd inte hann bli godkänt av EU under året kunde inga sådana stödbeslut fattas. Däremot reserverades pengar för fem filmer som får stöd utifrån automatstödets kriterier när detta godkänts, vilket skedde i januari 2014. Alla dessa filmer har manliga regissörer och manliga manusförfattare, medan andelen kvinnor bland producenterna är 40 %. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Filminstitutets långsiktiga arbete med att förbättra jämställdheten, som inleddes redan 2006, men skärptes i och med 2013 års filmavtal och den jämställdhetsplan vi då lanserade, ser ut att ha haft en tydlig positiv inverkan. För både långa och korta filmer, spelfilm såväl som dokumentärfilm, har stödbesluten 2013 inneburit att vi kommit närmare det ska-mål om lika fördelning av stöd till kvinnor och män som filmavtalet har ställt upp. I några fall har stöd gått till en majoritet av kvinnor. För att vid avtalsperiodens slut nå målet om en jämn fördelning av stöd mellan kvinnor och män inom alla typer av film behöver vi följa utvecklingen och betydelsen av olika stöd för att bidra till en jämställd filmbransch. En indikator, som stödjer att filmavtalets och därmed Filminstitutets fokusering på jämställdhet har lett till tydliga förändringar, är att jämföra andelen kvinnor på olika positioner i filmer med och utan stöd. För denna jämförelse utgår vi från premiärår och jämför filmer med premiär under den senaste avtalsperioden med filmer från perioden innan jämställdhetsmålet infördes i filmavtalet. Vi kan då konstatera att för filmer med stöd har andelen kvinnor ökat indik ator En indikator som jämför andelen kvinnliga regissörer, producenter och manusförfattare för filmer med och utan stöd visar på betydelsen av filmavtalets fokusering på jämställdhet.

5 Andelen kvinnor i huvudfunktioner för långa spelfilmer med premiär 2000 2005 och 2006 2012, med resp. utan produktionsstöd. Regissör Manusförfattare Producent Med stöd Utan stöd Med stöd Utan stöd Med stöd Utan stöd 2000 2005 19 % 10 % 26 % 23 % 28 % 16 % 2006 2012 26 % 6 % 37 % 14 % 35 % 23 % medan för filmer utan stöd har andelen kvinnor minskat förutom på positionen producent. Det pekar på en fortsatt betydelse av att fokusera på jämställdhet för att bidra till en jämställd filmbransch. (Se figur 5) Bättre villkor för dokumentärfilmen Svensk dokumentärfilm har under senare år rönt stora framgångar både i Sverige och internationellt. Vi har samtidigt kunnat konstatera att det finns relativt få långsiktigt verksamma produktionsbolag inriktade på just dokumentärfilm. I många fall är producent och regissör samma person och det är tydligt att bättre finansiella förutsättningar är nödvändiga för att ge bättre villkor för dokumentärfilmen. Det nya filmavtalet möjliggjorde en ökad satsning på dokumentärfilm. Vår strategi är att ge mer stöd till varje projekt framför att stödja fler projekt. Från och med 2013 har vi flyttat medel från långfilmskonsulenternas budget till dokumentärfilmskonsulenten. Den totala budgeten för dokumentärfilm har därmed ökat från drygt 17 miljoner kronor under 2012 till drygt 31 miljoner under 2013. Men det innebär samtidigt att långfilmskonsulenterna inte längre kan ge stöd till dokumentärfilm. På grund av taket för administrativa kostnader i filmavtalet handlägger fortfarande bara en konsulent all dokumentärfilm. Detta är en svaghet. För att säkerställa ett så kvalitetssäkrat stöd som möjligt skulle de ansökande behöva minst två konsulenter att vända sig till. Detta kräver dock ytterligare resurser för att kunna realiseras. Stödet har ännu inte funnits tillräckligt lång tid för att det ska vara möjligt att dra några slutsatser. Stöd till dramaserier Dramaserier har fått ett uppsving på senare år och många producenter ägnar sig åt både film och drama produktion. Införandet av stöd till utveckling av dramaserier i det nya filmavtalet har skapat möjlighet för Sverige att inrätta ett stöd för utveckling av dramaserier med målet att bidra till att Sverige ska bli ett av de ledande länderna i Europa. Stödet har blivit mycket efterfrågat och lett till spännande utveckling av ett flertal serieprojekt. Även dramaseriestödet har funnits för kort tid för att kunna utvärderas. Publikrelaterat stöd I enlighet med filmavtalet fördelar Filminstitutet ett publikrelaterat stöd till svenska filmer med utgångspunkt i respektive films besökssiffror på biograf. Som en följd av det höga antalet besök på svensk film under 2013, och särskilt framgångarna för flera svenska barnfilmer som är prioriterade inom stödet, kunde vi konstatera att fördelningsnycklarna behöver ses över för att avsatta medel för innevarande avtalsperiod ska räcka. Under slutet av 2013 inleddes därför en översyn som sker i samråd med representanter för branschen, och enligt styrelsens beslut kommer nya regler att införas 1 juli. 23 Nytt stöd för ökad förnyelse Novellfilmssatsningen har funnits sedan 2001 och avslutades med de projekt som fick stöd 2013. För att bredda denna satsning startade under 2013 programmet Moving Sweden. Utöver att som tidigare stödja utvecklingen av nya begåvningar är syftet att göra det korta formatet till en plats för utveckling av filmkonsten vare sig det sker av unga eller etablerade filmskapare. Satsning sker i samarbete med SVT, Filmregion Stockholm-Mälardalen och Regionala resurscentrums samarbetsråd med huvudsaklig finansiering från Filminstitutet och SVT. Programmet, som har berättandet och formspråket i fokus, är inriktat på fiktion i formaten 30, 45 och 60 minuter. Det nya filmavtalet möjliggjorde en ökad satsning på dokumentärfilm. Vår strategi är att ge mer stöd till varje projekt framför att stödja fler projekt.

24 Lansering av svensk film Stöd till lansering av svensk långfilm Sedan filmavtalet 2006 har stödet till lansering av svensk långfilm legat på 2 % av filmavtalets fördelningsbara medel. Under 2013 hade 48 svenska långfilmer biografpremiär. Av dessa har distributörer sökt stöd för 43 titlar varav 29 ansökningar beviljats. Sammanlagt har 8 175 000 kronor beviljats i lanseringsstöd under året. En jämförelse av de tre senaste åren visar att ansökningsbilden och fördelningen av medel sett ungefär likadan ut. (Se figur 6) Det kan konstateras att summan som distributörerna söker i lanseringsstöd under de senaste åren ofta varit den enligt filmavtalet maximala på 500 000 kronor vilket inte var fallet tidigare. Behovet av medel för att lansera svensk film har ökat i takt med att speltiden (antal veckor) för en film på biograf har minskat. Konkurrensen om utrymme och speltid på biograferna är hård. I och med digitaliseringen lanseras de riktigt breda filmerna ibland på uppåt 200 biografdukar samtidigt. Därmed ökar behovet av att synas och höras för att publiken ska få kännedom om filmen. Reklamutrymmen såsom annonsering i dagspress och utomhusreklam är en ökad kostnad och fler använder sig också av externa pr-byråer för att få genomslag i medier. 2013 var året då en svensk lång dokumentärfilm, Searching for Sugar Man, belönades med en Oscar för första gången någonsin. Samtidigt som biograferna har lättare att få tillgång till film, som en följd av digitaliseringen, har behovet av parallellkopiestödet minskat. Under 2013 har därför förhandlingar förts med filmavtalets parter om att flytta resurser från parallellkopiestödet till lanseringsstödet för att bättre kunna tillgodose 6 Uppgifter om stöd till lansering av svensk långfilm 2011 2012 2013 Beviljade 30 29 29 Distributörer 8 11 8 Beslutat stöd (kr) 8 884 500 9 385 314 8 175 000 7 Uppgifter om stöd till spridning av svensk kortoch dokumentärfilm 2011 2012 2013 Beviljade 16 17 23 Stödmottagare 11 10 14 Beslutat stöd (kr) 1 788 000 1 820 000 1 189 000 behovet hos distributörerna i ljuset av deras ökade kostnader för lansering. Regeringsbeslut om att fördubbla lanseringsstödet fattades i januari 2014 och under första kvartalet 2014 kommer nya riktlinjer för lanseringsstödet att beslutas. Stöd till spridning av svensk kortoch dokumentärfilm Sedan 1 januari 2013 fördelas stödet till spridning av kort- och dokumentärfilm enligt nya riktlinjer. Förändringen innebär en tydlig inriktning mot filmer som distribueras över nätet vilket ökar möjligheten att nå en publik över hela landet. Vid bedömning värderas som tidigare också filmens konstnärliga värde och lanseringens inriktning. Hänsyn tas till jämställdhets-, mångfalds- och/eller barnperspektiv. En övre gräns för hur mycket stöd den sökande kan erhålla har införts på 80 000 kronor. Ambitionen med de nya riktlinjerna har varit att öka spridningen av stödet till fler mottagare och att bredda publiken för att hitta nya målgrupper. Tidigare år då stödsumman varit obegränsad har det bland annat lett till att stödet gått till få mottagare som har erhållit höga belopp. Jämfört med de två föregående åren har både antalet beviljade stöd och antalet mottagare ökat. (Se figur 7) Bland nya mottagare av stödet kan nämnas produktionsbolagen Harmonica Films, CO. Film och WG Film som alla beviljats stöd för var sin dokumentärfilm. Under 2013 har budgeten för stödet varit 1 200 000 kronor vilket är en minskning med 600 000 kronor jämfört med de två föregående åren. Dessa medel har flyttats till stödet för visningsorganisationer för att inom ramen för ett och samma stöd kunna tillgodose behov som dessa har då det gäller spridning av kort- och dokumentärfilm. Tidigare sökte

Filminstitutet ska främja svensk film i utlandet, internationellt utbyte och samverkan. UR REGERINGENS RIKTLINJER TILL FILMINSTITUTET visningsorganisationerna stöd inom ramen för båda stödformerna. Detta ger visningsorganisationer ett samlat stöd, vars användning senare redovisas under stöd till visningsorganisationer. Svensk film i utlandet 2013 var året då en svensk lång dokumentärfilm, Searching for Sugar Man, belönades med en Oscar för första gången någonsin. Uppmärksamheten kring detta har lett till ett ökat internationellt intresse för svensk film i allmänhet och dokumentärfilm i synnerhet. Efterfrågan från utländska festivaler har ökat ytterligare och svenska filmer väckte under 2013 stor uppmärksamhet och prisbelönades i bland annat Berlin, Cannes och Venedig. Internationella filmfestivaler Antalet internationella filmfestivaler ökar ständigt, liksom förfrågningarna om svensk film till dessa. För att kunna göra ett bättre lanseringsarbete på de festivaler som prioriteras högst och för att kunna erbjuda högre premiärstatus på de mest betydelsefulla festivalerna, har Filminstitutet valt att prioritera bland de festivaler som efterfrågar svensk film. Vissa år väljer vi även att lansera filmer som specialiserade festivaler efterfrågar vilket innebär att antalet festivaler då kan stiga. Så var fallet med lång spelfilm 2013, då exempelvis Tito on Ice visades på en lång rad animationsfestivaler som tidigare inte visat svensk film. Under 2013 skickade Filminstitutet svensk spelfilm till 218 filmfestivaler runt världen, dokumentärfilm till 122 festivaler och svensk kortfilm till 172 festivaler. Vi arbetade aktivt med cirka 30 långfilmer, 25 dokumentärfilmer och ett 40-tal kortfilmer. Utöver dessa titlar har ett 60-tal äldre filmer skickats till specialvisningar och retrospektiver på internationella filmfestivaler. (Se figur 8) Men medan efterfrågan på svensk film från viktiga internationella filmfestivaler är överväldigande hög, är det svårare att uppnå filmavtalets mål om 8 Antal internationella festivaler som Filminstitutet skickat svenska filmer till 2011 2012 2013 Spelfilm 220 177 218 Dokumentärfilm 172 110 122 Kortfilm 240 170 172 att svensk film ska tävla i Cannes och Berlin varje år. Dessa festivaler är så selektiva i sitt urval att svensk film bara undantagsvis når upp till den nivå som krävs för festivalernas huvudtävlingar. Svensk film tävlar däremot relativt ofta i sidosektionerna i Cannes och Berlin. Målet att svensk film ska vara representerad på de tio filmfestivaler som Filminstitutet prioriterar högst (Cannes, Berlin, Venedig, Toronto, Sundance, Busan, San Sebastian, IDFA i Amsterdam, Clermont-Ferrand och Annecy) uppnåddes 2013. Resultatet av arbetet gentemot festivaler mäts dels i antalet visningar av svensk film på de mest betydelse fulla festivalerna, dels i antalet priser som Under den senare delen av året har besökssiffrorna på svensk film nått rekordresultat och året slutade med en marknadsandel för svensk film på nära 25 %. 25

26 Filmexporten är ytterligare ett kvitto på den svenska filmens attraktionskraft. också är ett kvitto på kvalitet. De långa spelfilmer som blivit mest uppmärksammade på världens filmfestivaler och vunnit flest tunga priser under 2013 är Återträffen av Anna Odell, Vi är bäst! av Lukas Moodysson och Sveriges oscarsbidrag Äta sova dö av Gabriela Pichler. Malik Bendjellouls oscarsbelönade Searching for Sugar Man blev återigen den mest prisade dokumentärfilmen, medan Ninja Thybergs Pleasure och Victor Lindgrens Ta av mig utmärkte sig på kortfilmssidan. Internationellt lanseringsstöd och svensk filmexport För att öka uppmärksamheten kring filmer som blivit uttagna till de viktigaste filmfestivalerna tilldelas dessa titlar ett särskilt stöd för internationell lansering. Stödet ökar tveklöst filmernas synlighet och säljbolagens satsningar. (Se figur 9) Filmexporten är ytterligare ett kvitto på den svenska filmens attraktionskraft. Genom att filmerna säljs för visning på bio, tv, dvd och VoD når de publik över hela världen. Resultatet av insatserna för att sälja svensk film är inte lätt att bedöma då det är svårt att få fram verifierbara uppgifter. 2013 lade dock Filminstitutet ned mer tid och kraft på att samla in fakta om den svenska filmexporten. Utifrån dessa uppgifter kan man bland annat konstatera att Filminstitutets mål om att minst 20 svenska titlar skulle säljas till utlandet 2013 uppnåddes. Årets mest sålda svenska filmer var Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Felix Herngren, Resan till Fjäderkungens rike av Esben Toft Jacobsen, Vi är bäst! av Lukas Moodysson och Monica Z av Per Fly. De starkaste marknaderna räknat i antal svenska titlar 2013 var Kina (inklusive Hongkong), Tyskland, Frankrike och Brasilien. Marknaden för internationell försäljning av film generellt har stabiliserats det senaste året. En viss uppgång kan ses i en del territorier, som till exempel delar av östra Europa och Brasilien. Det är Filminstitutets övertygelse att ett internationellt distributionsstöd till utländska bolag som köper svensk film skulle ge den svenska filmexporten en ordentlig knuff framåt. Samtidigt skulle Filminstitutet med ett sådant stöd få en helt ny insyn i den svenska filmexporten i samband med ansökan och redovisning av stödet. En effekt av de internationella framgångarna för svensk film är att alltfler svenska regissörer, skådespelare och andra filmarbetare efterfrågas i internationell filmproduktion. Även detta bidrar till det ökade intresset för svensk film, då många av dessa namnkunniga personer arbetar växelvis i Sverige och utomlands. Dessutom innebär det att nya kunskaper tillförs den svenska filmproduktionen. Svenska fokus och filmveckor Sedan Filminstitutet 2008 avsatte en tjänst för att driva fokus och filmveckor har svensk film uppmärksammats mer än vad som annars hade varit fallet på ett antal intressanta marknader, till exempel Polen, Brasilien, Spanien, Australien, Frankrike och Mexiko. Syftet med fokusen och filmveckorna är att skapa ytterligare uppmärksamhet och att öka försäljningen av svensk film internationellt via publika visningar, medier, marknadsföring och nätverkande gentemot lokal filmbransch. Storleken på respektive satsning och genomslaget den får, beror dels på hur mycket resurser Filminstitutet lägger ner, dels på vad samarbetsparten på den lokala marknaden är villig att satsa. För att maxi- 9 Internationellt lanseringsstöd 2011 2012 2013 Antal stöd Stödbelopp Antal stöd Stödbelopp Antal stöd Stödbelopp Spelfilm 16 1 378 000 19 1 666 000 16 1 429 000 Dokumentärfilm 31 829 000 31 1 200 000 22 934 000 Kortfilm 42 1 038 605 26 630 000 29 960 000

mera både den mediala och filmindustrirelaterade uppmärksamheten anlitar Filminstitutet publicister och genomför fokusen i nära samarbete med de bolag som säljer de svenska filmerna internationellt. Resultaten av de svenska fokus som genomförts mäts i publiksiffror, mediebevakning och, i den mån det går, försäljningen av svensk film till utlandet. Medan de två första faktorerna är relativt lätta att mäta är det svårare att ta fram resultat för försäljningen. Vårt arbete med svenska fokus bör ses långsiktigt där vi skapar möjligheter för nätverkande som på sikt ska ge resultat. Under mars 2013 genomfördes ett nordiskt fokus på Guadalajara International Film Festival, som räknas som en av de absolut viktigaste festivalerna på den snabbt växande latinamerikanska marknaden. De svenska filmerna fick ett mycket gott mottagande av festivalpubliken och säljbolagen fick, tack vare detta fokus, nya och fördjupade kontakter med mexikansk och latinamerikansk filmbransch. Sammanlagt 63 nordiska filmer visades varav hela 26 var svenska. De svenska filmerna sågs av fler än 3 200 personer och flera svenska gäster medverkade under filmvisningar och seminarier. Filminstitutet vill med dessa fokus inte bara föra ut svensk film, utan även svenska värderingar. Just seminarierna, där bland annat jämställdhet diskuterades, lyckades väl med detta. Stärkta av erfarenheten planerar Filminstitutet att genomföra ett svenskt fokus på den ryska gayfilmfestivalen Side by Side 2014. Senare under året genomfördes ett svenskt fokus på Edinburgh International Film Festival. Här visades ett mindre urval film varav flera redan hade lokal distribution. Därmed inriktades arbetet mer på att skapa publikt och medialt intresse än på export. Drygt 1 100 biljetter såldes till de svenska filmerna vilket gav en beläggning på cirka 66 %, något högre än snittet för festivalen. I augusti hade Breaking Borders International Documentary and Short Film Festival i Kosovo ett nordiskt fokus då åtta svenska filmer visades. I slutet av året var det nordiskt fokus på Festival du Film de Marrakech då 17 svenska filmer från 1928 till 2013 visades. Bland svenska filmare på plats fanns Lisa Langseth, Anna Odell, Jan Troell och Tomas Alfredson. Svensk barnfilm visas idag på festivaler världen över men har med vissa undantag svårt att hävda sig på exportmarknaden. Eftersom vi under 2014 kommer att hantera fler nya barnfilmer än på länge arrangeras ett svenskt fokus i samarbete med barnfilmfestivalen Cinekid i Amsterdam i oktober. 27