Missvisande uppgifter hos kreditupplysningsföretag DATAINSPEKTIONENS RAPPORT 2001:1

Missvisande uppgifter hos kreditupplysningsföretag DATAINSPEKTIONENS RAPPORT 2001:1

Innehållsförteckning Inledning...3 Sammanfattning...5 Datainspektionens verksamhet...6 Tillstånd 6 Tillsyn 6 Kreditupplysningsmarknaden...7 Reglering av kreditupplysningsverksamheten...8 Kreditupplysningslagen 8 Kreditupplysningslagen och personuppgiftslagen 8 Kreditupplysning... 10 Identitetsuppgifter m.m. 10 Betalningsanmärkningar 10 Omfrågningar 11 Uppgifter om kreditengagemang 11 Utlämnande av kreditupplysningar 11 Underlaget för kreditupplysning (källor)...12 SPAR-registret 12 Skattemyndigheternas register 12 PRV:s bolagsregister 12 Utsökningsregistret REX 12 Bestämmelser om rättelse...14 Kreditupplysningslagen 14 Datalagen 14 Personuppgiftslagen 14 Begäran om rättelse 15 Rättelsegrunder 15 Rättelser i utsökningsregistret REX...16 Rättelserutiner 17 Beslut i fråga om rättelse 17 Åberopade grunder för rättelse 18 Riktlinjer 18 1

Inrapportörer av uppgifter till REX...20 Skattemyndigheterna 20 Vägverket 23 RIKAB och CSN 26 Försäkringskassorna 26 Övrigt 26 Hantering av rättelser hos UC...27 Cirkulerande rättelserutin m.m. 27 Registrering av missbrukade krediter 28 Uppgifter om rättelser från kronofogdemyndigheter 28 Slutsatser...30 Handläggning av rättelser 30 Tekniska problem 31 Påminnelserutiner 31 Utländska adresser 32 Skattekontot 32 Glappdagar 32 Övrigt 33 2

Inledning De informationer som används i kreditupplysningssammanhang måste vara relevanta och korrekta. Detta har stor betydelse för alla enskilda konsumenter och för näringsverksamhet som berörs av registren. De finansiella företagen måste också ha tillgång till korrekt information för att kunna bedöma förlustrisker och därtill hörande prissättningsfrågor. Sammantaget gör detta att kraven på kvalitet måste ställas mycket höga på de ingivande myndigheterna och på kreditupplysningsföretagen. Under sommaren 2000 fördes i media en debatt om kreditupplysningsinformation. Bl.a. hävdades att kreditupplysningsföretag sprider felaktig eller missvisande information om privatpersoners ekonomi, allt fler kräver och får korrigering av uppgifter i kronofogdens register. Ökningen beror på att beloppsgränsen för registrering har slopats, varför betydligt fler uppgifter om restföringar än tidigare registreras, privatpersoners kreditvärdighet sänks om de har många kreditupplysningsomfrågningar registrerade. Datainspektionen och Finansinspektionen beslutade under hösten 2000 att tillsammans granska kreditupplysningsverksamheten. Arbetet har fokuserats på registrering av personuppgifter i offentliga register och hur uppgifterna förs vidare till kreditupplysningsföretagen. Datainspektionen har studerat hur uppgifter samlas in, registreras, bearbetas och rättas i de offentliga registren och hos kreditupplysningsföretagen. Finansinspektionen har studerat hur uppgifterna används av kreditgivarna. När en myndighet ska driva in utestående skatter och avgifter ska ansökan om restföring ges in till den lokala kronofogdemyndigheten. De regionala kronofogdemyndigheterna och Riksskatteverket (RSV) för med gemensamt registeransvar det centrala utsökningsregistret där restföringarna registreras. Systemet kallas REX, redovisningssystem för exekutionsväsendet. För att kontrollera kvaliteten på de uppgifter som lämnas in till REX har Datainspektionen under december 2000 januari 2001 gjort inspektioner hos Vägverket och lokala skattekontoret i Spånga. För att kontrollera hur kronofogdemyndigheterna hanterar begäran om rättelse i REX har Datainspektionen inspekterat de regionala kronofogdemyndigheterna i Stockholm, Malmö och Gävle. För att få en heltäckande bild av ingivande myndigheters och kronofogdemyndigheters användning av REX har Datainspektionen dessutom haft fortlöpande kontakter med RSV. Uppgift om restföringar i REX lämnas ut till de större kreditupplysningsföretagen. Datainspektionen har inspekterat Upplysningscentralen UC AB (UC) 3

för att kontrollera om bestämmelserna om rättelse av felaktiga och missvisande uppgifter i kreditupplysningsregister efterlevs. Datainspektionens och Finansinspektionens undersökningar och slutsatser finns sammanfattade i rapporten Missvisande kreditupplysningar åtgärder och förslag som kan hämtas på www.datainspektionen.se. Stockholm den 4 maj 2001 4

Sammanfattning År 1998 slopades beloppsgränsen för de restföringar (skulder till det allmänna) som kreditupplysningsföretagen inhämtar från REX. Därefter har antalet inhämtade restföringar ökat med över en miljon per år. Ökningen rör huvudsakligen små skuldbelopp. Samtidigt har begäran om rättelse i kronofogdens register ökat från ett hundratal per år till ca 11 000 år 2000. Begäran om rättelse kan exempelvis bero på att påminnelser som har sänts med vanlig post inte har kommit fram, eller att man inte har förstått informationen om skatteinbetalning. Även fel i datafiler som har sänts in till RSV har vållat problem. En stor del av dem som har begärt rättelse har fått det. Felprocenten i registren har inte ökat, det ökade antalet fel tycks bero på den stora ökningen av antalet restföringar som kreditupplysningsföretagen hämtar in från REX. Begäran om rättelse gäller uteslutande restföringar, alltså inte skulder till företag och enskilda. Före 1998 fanns på RSV två till tre personer som vid sidan av andra arbetsuppgifter handhade rättelser i REX. Därefter har ansvaret för rättelser steg för steg flyttats över på kronofogdemyndigheterna. Enligt RSV finns idag 22 heltidstjänster på kronofogdemyndigheterna som hanterar rättelser i REX. En beloppsgräns skulle kraftigt minska antalet restföringar som rapporteras till kreditupplysningsföretagen. Därmed skulle antalet framställningar om rättelse minska drastiskt. En ändring i sekretesslagen som träder i kraft den 1 oktober innebär att om en enstaka skuld betalas innan kronofogdemyndigheten har fattat beslut i ärendet, kommer sekretess att gälla för samtliga uppgifter om gäldenären. När sekretess har inträtt för uppgiften måste kreditupplysningsföretagen ta bort betalningsanmärkningen ur sina register. Detta kommer att medföra att färre betalningsanmärkningar lagras i kreditupplysningsregistren, men samtidigt ökar antalet transaktioner och därmed risken för fel. Det har varit klagomål på att uppgifter som har raderats i REX har fått ligga kvar i UC:s kreditupplysningsregister. Efter diskussioner med UC tar man nu bort alla uppgifter som kronofogden raderar i REX. Den stora uppmärksamhet som kreditupplysningarna och dess innehåll fick i somras hade det goda med sig att kunskaperna har ökat hos allmänheten. Även andra aktörer inom de berörda områdena har reagerat och inlett förbättringsarbeten. Som exempel kan nämnas att RSV och kronofogdemyndigheterna ser över sina rättelserutiner, UC och inrapportörerna till UC:s Missbruksregister har enats om nya riktlinjer för inrapportering av kreditmissbruk. 5

Datainspektionens verksamhet Datainspektionen är en central förvaltningsmyndighet som har till uppgift att skydda människors privatliv i IT-samhället. Skyddet ska tillgodoses utan att användningen av ny teknik onödigt hindras eller försvåras. Datainspektionen är tillsynsmyndighet för personuppgiftslagen, datalagen, kreditupplysningslagen och inkassolagen. Inspektionen utfärdar föreskrifter och allmänna råd och ger synpunkter på utredningar och lagförslag. I verksamheten ingår att följa och beskriva utvecklingen på IT-området när det gäller frågor som rör integritet och ny teknik. Stor vikt läggs vid förebyggande arbete som sker främst genom information och regelgivning. Tillstånd Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet behöver normalt tillstånd från Datainspektionen. För närvarande (våren 2001) har omkring 20 företag tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet. Datalagen ersattes den 24 oktober 1998 av personuppgiftslagen. Enligt övergångsbestämmelserna till personuppgiftslagen tillämpas dock datalagen fortsättningsvis fram till den 1 oktober 2001. Det gäller för sådana behandlingar som redan pågick när personuppgiftslagen trädde i kraft. Enligt datalagen krävdes för vissa register, utöver en licens, tillstånd från Datainspektionen. Det gällde exempelvis register som skulle samköras. För Datainspektionen innebär övergångsbestämmelserna en fortsatt tillståndshantering eftersom tillstånd enligt datalagen som gäller övergångsvis kan behöva ändras. Tillstånd från Datainspektionen enligt inkassolagen behöver normalt den som ska driva in fordringar för någon annans räkning. För att få tillstånd krävs att någon i företagets ledning har sakkunskap inom inkassoområdet och är omdömesgill. Tillsyn Varje år handlägger Datainspektionen ett stort antal förfrågningar och klagomål från enskilda med anknytning till inspektionens intresseområden. Klagomålen leder i en del fall till att Datainspektionen inleder tillsyn. Datainspektionen prövar självständigt om tillsyn ska inledas och mot vem samt på vilket sätt den ska bedrivas. En tillsyn kan bedrivas som s.k. skrivbordstillsyn genom brev- eller telefonkontakter eller som fältinspektion. En stor del av tillsynsärendena kan avskrivas utan anmärkning. I de fall anmärkningar förekommer kan i många fall ärendena avskrivas efter det att registeroch personuppgiftsansvariga förklarat hur bristerna kommer att avhjälpas. När den enskilde framställt klagomål underrättas denne om utgången i tillsynsärendet. 6

Kreditupplysningsmarknaden Den svenska kreditupplysningsmarknaden domineras för närvarande av två stora företag, Upplysningscentralen UC AB (UC) och Dun & Bradstreet Sverige AB (D&B). Båda företagen har kontor i Stockholm och bedriver verksamhet över hela landet. UC ägs av bankerna och tillkom som ett samordningsorgan för bankernas interna kreditupplysningsverksamhet. D&B hette tidigare Soliditet AB. Soliditet AB köptes i april 1993 av det amerikanska kreditupplysningsföretaget Dun & Bradstreet. Frånsett de nämnda företagen finns det i landet ytterligare ca 20 företag i branschen. 7

Reglering av kreditupplysningsverksamheten Kreditupplysningslagen Bestämmelser om kreditupplysningsverksamhet finns i kreditupplysningslagen. Vid kreditupplysningslagens tillkomst angavs att lagen i första hand syftade till att undanröja riskerna för att kreditupplysning skulle medföra otillbörligt intrång i de kreditsökandens personliga integritet. Samtidigt var lagen avsedd att bidra till en effektivt fungerande kreditupplysningsverksamhet. Kreditupplysningslagen gäller sådan kreditupplysningsverksamhet som innebär att någon lämnar kreditupplysningar mer än i enstaka fall mot ersättning eller som led i näringsverksamhet. Även annan kreditupplysningsverksamhet omfattas av lagen, om verksamheten är av större omfattning. Tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet får meddelas endast om verksamheten kan antas bli bedriven på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt. Kravet på sakkunnighet avser erfarenhet av kreditupplysningsverksamhet och kunskaper om aktuell lagstiftning, medan kravet på omdömesgillhet är hänförligt till affärsverksamhet i allmänhet. I kreditupplysningslagen finns regler för hur kreditupplysningsverksamheten ska bedrivas. Verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att den inte leder till otillbörligt intrång i personlig integritet genom innehållet i de upplysningar som förmedlas eller på annat sätt eller till att oriktiga eller missvisande uppgifter lagras eller lämnas ut. Exempelvis får uppgifter om en persons ras, etniska ursprung, politiska uppfattning, religiösa eller filosofiska övertygelse eller sexualliv inte på något sätt användas i kreditupplysningsverksamhet. Villkor för verksamheten Ett tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet kan innehålla villkor, som tillståndshavaren måste rätta sig efter. I villkoren kan närmare föreskrivas hur ett företags kreditupplysningsverksamhet ska bedrivas. Exempel på villkor är vilka uppgifter kreditupplysningsregistret får innehålla och att vissa uppgifter bara får utlämnas till en bestämd krets av frågeställare. Kreditupplysningslagen och personuppgiftslagen Kreditupplysningsinformation avseende fysiska personer utgör som regel personuppgifter. För behandling av personuppgifter finns en generell reglering i EG:s dataskyddsdirektiv vilket har genomförts i svensk rätt i personuppgiftslagen (PuL) från 1998. Regleringen i PuL omfattar uppgifter om 8

fysiska personer men inte uppgifter om juridiska personer. PuL gäller för automatiserad behandling och viss strukturerad manuell behandling. I praktiken omfattas således den behandling som kan innebära störst risker för den enskildes integritet. Till skillnad från kreditupplysningslagen innehåller personuppgiftslagen inte något allmänt krav på tillstånd innan personuppgifter får behandlas, utan regleringen bygger i stället på en anmälningsskyldighet. Vid behandling av personuppgifter enligt PuL ska vissa grundläggande krav följas. I likhet med kreditupplysningslagen gäller strängare regler för uppgifter som är särskilt känsliga. Information om behandlingen ska lämnas till den registrerade, både självmant och efter ansökan. För kreditupplysningsverksamhet gäller sålunda både kreditupplysningslagen och personuppgiftslagen. Riksdagen har nyligen beslutat om förändringar i kreditupplysningslagen. Ändringarna, som träder i kraft den 1 juni 2001, syftar i första hand till att anpassa kreditupplysningslagen till dataskyddsdirektivet och personuppgiftslagen. De innebär i huvudsak följande. I kreditupplysningsverksamhet får uppgifter om fysiska personer samlas in endast för kreditupplysningsändamål. Personuppgiftslagens grundläggande krav på behandling av personuppgifter ska gälla också i kreditupplysningsverksamhet. Bestämmelser om begränsningar för behandling av känsliga uppgifter anpassas till direktivet och personuppgiftslagen. Skyldigheten att informera i registerbesked och kreditupplysningskopior utökas. En allmän bestämmelse om gallring av uppgifter införs. Bestämmelser om rättelse av uppgifter ska omfatta inte endast felaktiga och missvisande uppgifter utan även uppgifter som annars har behandlats i strid med lagen. I propositionen görs vidare bedömningen att uppgifter också i fortsättningen bör få behandlas utan att den enskilde har gett sitt samtycke till behandlingen, och det föreslås en uttrycklig bestämmelse om detta. 9

Kreditupplysning Med kreditupplysning avses i kreditupplysningslagen uppgift, omdöme eller råd, som lämnas till ledning för bedömning av annans kreditvärdighet eller vederhäftighet i övrigt i ekonomiskt hänseende. En kreditupplysning består framförallt av ekonomisk information om en person. Även andra uppgifter kan ingå, t.ex. om en person är gift eller har utvandrat. En upplysning innehåller dessutom inte bara fakta. Omdömen och råd kan också lämnas som ledning för en ekonomisk bedömning. I vissa avseenden gäller olika regler för en kreditupplysning om fysiska personer. Av betydelse är om personen är näringsidkare. Med näringsidkare avses i första hand den som driver näringsverksamhet, men även personer som har ett så väsentligt inflytande i viss verksamhet att uppgifter om deras egna förhållanden behövs för att belysa verksamhetens ekonomiska ställning, räknas dit. Som exempel kan nämnas styrelseledamöter i aktiebolag. Kreditupplysningarna baseras i allt väsentligt på uppgifter som inhämtas från myndigheter med stöd av offentlighetsprincipen. Identitetsuppgifter m.m. I kreditupplysningsregistren finns uppgifter om alla fysiska personer över 15 år, t.ex. uppgifter om namn, adress, personnummer och om personen är svensk medborgare eller inte. Vidare finns uppgifter om inkomst, förmögenhet och innehav av fastighet. Betalningsanmärkningar Uppgifter om fysiska personer som inte är näringsidkare får inte innehålla uppgift om andra betalningsförsummelser än sådana som slagits fast genom en domstols eller en annan myndighets avgörande eller åtgärd eller har lett till inledande av skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334) eller till betalningsinställelse, konkursansökan eller ackord. I kreditupplysningssammanhang avses med betalningsförsummelser s.k. betalningsanmärkningar. Begreppet betalningsanmärkning används inte i kreditupplysningslagen. Som exempel på betalningsanmärkningar kan nämnas utslag i ett mål om betalningsföreläggande eller utmätning samt tredskodom (dvs. när man inte kommit till domstolens förhandling och därför har förlorat målet). Endast i vissa fall får uppgifter om kreditmissbruk lagras och lämnas ut. Kreditmissbruk kan t.ex. vara att överskrida en kreditgräns som gäller för ett kontokort eller att skaffa sig en kredit under falska förutsättningar. Som förutsättning gäller dels att krediten ska ha lämnats av ett företag som står 10

under Finansinspektionens tillsyn (dvs. bank eller kreditmarknadsbolag), dels att kredittagaren i avsevärd utsträckning ska ha överskridit gällande kreditgräns eller på något annat sätt allvarligt missbrukat krediten. Omfrågningar Flera kreditupplysningsföretag registrerar och sparar uppgiften att de har lämnat ut en kreditupplysning om en person. Denna uppgift lämnas sedan ut i kreditupplysningen. Antalet omfrågningar om en person kan ha betydelse vid en kreditansökan, särskilt om personen i fråga har många omfrågningar under kort tid. Uppgifter om kreditengagemang För kreditgivare är det av stort intresse att få reda på vad den som söker en kredit har för kreditengagemang. Uppgifter om krediter som har beviljats fysiska personer är emellertid inte allmänt tillgängliga. Banker och finansbolag lämnar för närvarande inte ut uppgifter om kreditengagemang till andra kreditupplysningsföretag än UC. Det är alltså bara UC som i praktiken har kunnat registrera sådana uppgifter. Uppgift om kreditengagemang lämnas endast ut till banker och finansbolag. Utlämnande av kreditupplysningar Kreditupplysningsföretagen tillhandahåller olika typer av kreditupplysningar. Vissa upplysningar innehåller endast faktaupplysningar, medan andra kompletteras med olika slag av råd och omdömen. Redovisningen av fakta kan också vara mer eller mindre omfattande. Merparten av kreditupplysningar lämnas ut till kunder som abonnerat på företagens tjänster. Utlämnandet sker vanligen via terminal, exempelvis via Internet. Andra exempel på utlämnande är via brev, fax och telefon. 11

Underlaget för kreditupplysning (källor) Kreditupplysningsföretagens register innehåller uppgifter om i stort sett hela Sveriges vuxna befolkning. Uppgifter om fysiska person får samlas in tidigast i november månad året före det år personen i fråga fyller 16 år. Kreditupplysningsföretagen inhämtar uppgifter från ett stort antal källor. Merparten av uppgifterna inhämtas från offentliga källor och register. Uppgifterna hämtas med stöd av offentlighetsprincipen och ofta på elektronisk väg vid bestämda tidpunkter. Det förekommer även att uppgifter inhämtas manuellt. Vissa offentliga register har som ändamål att vara allmänheten till upplysning och hjälp. Inskrivningsregistret ger t.ex. uppgifter om fastighetsägare och inteckningar till hjälp för dem som vill förvärva fast egendom. Från aktiebolagsregistret kan exempelvis uppgifter inhämtas om vem som företräder ett aktiebolag. Det finns också register som inrättats särskilt för försäljning av uppgifter till allmänheten. Så är fallet med det statliga person- och adressregistret (SPAR). Andra offentliga register är främst avsedda för myndigheternas egen verksamhet. Det gäller exempelvis register hos Riksskatteverket, skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna. I begränsad omfattning inhämtas uppgifter från privata källor. Som exempel kan nämnas bankers rapportering av missbrukade krediter till UC. SPAR-registret SPAR används för att aktualisera, komplettera och kontrollera personuppgifter. Från SPAR inhämtar kreditupplysningsföretagen bl.a. uppgifter om namn, personnummer, adress, civilstånd och svenskt medborgarskap. Skattemyndigheternas register Från skattemyndigheten inhämtas uppgifter om taxerad inkomst och förmögenhet och från kronfogdemyndigheten utslag i mål om betalningsföreläggande, utmätning, restföring av skattefordringar. PRV:s bolagsregister Från Patent- och registreringsverket (PRV) inhämtas i huvudsak uppgifter som har samband med näringsverksamhet, exempelvis uppgifter om aktiebolag samt handels- och kommanditbolag. Utsökningsregistret REX RSV är registeransvarigt för det centrala utsökningsregistret REX (Redovisningssystem för Exekutionsväsendet). Kronofogdemyndigheten är register- 12

ansvarig för REX när det gäller uppgifter i mål och ärenden som handläggs hos myndigheten. Huvudändamålet med REX är att ligga till grund för kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet. REX innehåller uppgifter om fysiska och juridiska personer, som är gäldenärer eller svarande i mål enligt utsökningsbalken hos en kronofogdemyndighet. Från REX inhämtar kreditupplysningsföretagen uppgift om restförda skatter och avgifter. Dessa restföringar har inkommit till REX från ett antal myndigheter, t.ex. Vägverket, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Radiotjänst i Kiruna (RIKAB) och försäkringskassan. Uppgifter om restföringar överförs från REX elektroniskt till kreditupplysningsföretag varje dag. Uppgift om gäldenärens totalskuld (skuldsaldo) lämnas ut veckovis. Vidare lämnas uppgifter om registrerade slutliga utredningsrapporter, företagsrekonstruktion, skuldsanering, konkurser och uppgifter angående verkställighet i återtagningsmål. 13

Bestämmelser om rättelse I kreditupplysningsföretagens register finns en stor mängd uppgifter om enskilda. Oriktiga eller missvisande uppgifter i dessa register kan leda till stora intrång i den registrerades personliga integritet. Särskilt viktigt är att uppgifter om betalningsanmärkningar är riktiga. Felaktiga uppgifter kan leda till att krediter avslås eller att man nekas att hyra en bostad. Bestämmelser om rättelser finns, förutom i kreditupplysningslagen, i datalagen och personuppgiftslagen. Bestämmelserna i kreditupplysningslagen riktar sig främst till kreditupplysningsföretagen medan bestämmelserna i de övriga lagarna innebär rättelseskyldighet för alla registeransvariga, bl.a. kronofogdemyndigheter och andra ingivare av uppgifter. Kreditupplysningslagen Enligt 12 kreditupplysningslagen ska om det finns anledning misstänka att en uppgift i kreditupplysning som har lämnats under den senaste tolvmånadersperioden eller i register som används i kreditupplysningsverksamhet är oriktig eller missvisande den som bedriver verksamheten utan dröjsmål vidta skäliga åtgärder för att utreda förhållandet. Visar sig uppgiften vara oriktig eller missvisande ska den, om den förekommer i register, rättas, kompletteras eller uteslutas ur registret. Har uppgiften tagits in i en kreditupplysning ska rättelse eller komplettering så snart det kan ske tillställas var och en som under den senaste tolvmånadersperioden fått del av uppgiften. Datalagen Av 8 datalagen framgår att den registeransvarige utan dröjsmål ska företa skälig utredning om det förekommer anledning till misstanke att en personuppgift som ingår i ett personregister är oriktig eller missvisande. En oriktig eller missvisande uppgift ska normalt rättas, ändras eller uteslutas och om en sådan uppgift lämnats till någon annan än den registrerade ska denne normalt underrättas om rättelsen, ändringen eller uteslutningen. Personuppgiftslagen Av 28 personuppgiftslagen framgår att den personuppgiftsansvarige är skyldig att på begäran av den registrerade snarast rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med denna lag. Om uppgiften lämnats ut till tredje man ska denne normalt underrättas om åtgärden. 14

Begäran om rättelse Om den registrerade anser att en uppgift i ett kreditupplysningsregister är oriktig eller missvisande ska denne kontakta kreditupplysningsföretaget och begära rättelse. Företaget ska då skyndsamt utreda frågan. Visar det sig att uppgiften är felaktig, ska företaget rätta uppgiften och underrätta alla som den senaste tolvmånadersperioden har fått den felaktiga uppgiften. Rättas en uppgift som finns hos ett kreditupplysningsföretag, kan det finnas avtal med andra kreditupplysningsföretag om att rättelser automatiskt ska vidarebefordras till dem. Om den registrerade inte är nöjd med en rättelse eller om företaget efter utredning inte anser att någon rättelse behövs, kan den registrerade vända sig till Datainspektionen, som gör en bedömning av om klagomålet ska föranleda en särskild granskning av kreditupplysningsföretaget. Rättelsegrunder Uppgifter i kreditupplysningsregister som är oriktiga eller missvisande ska alltid rättas. För att bedöma om en uppgift är oriktig eller missvisande måste man utgå från de förhållanden som gällde vid den tidpunkt då anmärkningen tillkom. Nedan följer några exempel på fall där rättelse kan komma i fråga. Skulden har betalats innan den noterade händelsen inträffade. När man bedömer om någon är kreditvärdig är det nämligen av betydelse att få veta inte bara att en skuld har betalats utan också om den har betalats i rätt tid. Därför får uppgifter om betalningsanmärkningar finnas i registren även om man har betalat skulden efter det att anmärkningen noterades, t.ex. efter ett utslag i mål om betalningsföreläggande. Datorstopp hos posten eller den bank som ska förmedla betalningen. Betalningsförsummelsen har uppkommit på grund av en brottslig handling som utförts av tredje man. En dom, förlikning eller annan överenskommelse visar att betalningsansvar inte alls eller endast delvis funnits när betalningsskyldigheten fastställdes. Däremot anses inte följande omständigheter utgöra grund för rättelse: Betalningsförsummelser på grund av glömska. Någon annan har haft uppdrag att betala men har inte fullgjort sitt uppdrag. 15

Rättelser i utsökningsregistret REX Uppgifterna i REX (Redovisningssystem för EXekutionsväsendet) lämnas ut med stöd av offentlighetsprincipen. Eftersom det rör sig om stora volymer restföringar kan kreditupplysningsföretag bara registrera sådana uppgifter som RSV lämnar ut på ADB-filer. Utlämnandet har varit styrt av beloppsgränser, dvs. RSV har bara lämnat ut restföringar som har överstigit vissa belopp. Ursprungligen, på 1980-talet, var 5 000 kr beloppsgränsen för utlämnande av uppgifter på fil till kreditupplysningsföretagen. Utlämnandet var även begränsat till vissa medelsslag. I början på 1990-talet sänktes beloppsgränsen till 2 500 kr och vissa nya medelsslag tillkom. År 1998 slopades beloppsgränsen. Samtliga medelsslag som inte innehåller uppgifter som kan hänföras till brottslig verksamhet lämnas nu ut till kreditupplysningsföretag. Detta innebär att restföringar av stora medelsslag som exempelvis felparkeringsavgifter (129 000 mål år 2000) och TV-avgifter (375 638 mål år 2000) numera registreras av kreditupplysningsföretagen. Det finns i dag ca 500 000 registrerade gäldenärer i REX. Antalet A-mål i REX dvs. fordringar på böter, vite, skatt, tull, avgift och andra medel som det allmänna har rätt till är för närvarande ca 5 900 000. Varje särskild fordran utgör ett mål. Under 1998 inkom 2 468 000 nya mål till REX. Under år 2000 registrerades 2 000 039 nya mål och ca 1 600 000 avslutades. Under 1997 inkom ungefär 100 200 begäran om rättelse till RSV. Antalet begäran om rättelse ökade 1998 till ca 1 500. Under 2000 uppgick antalet begäran om rättelse till 10 914. En begäran om rättelse kan innehålla flera mål. Det saknas dock statistik som utvisar hur många mål en begäran om rättelse innehåller i genomsnitt. Under år 2000 rättades 9 652 mål. Ungefär 20 procent av alla rättade mål, ca 2 000, avser Vägverkets ärenden. Vägverket skickar årligen in ca 260 000 restförda mål. Av RIKAB:s 375 638 ingivna mål rättades 441. CSN skickade inte in några ärenden under år 2000 p.g.a. problem med ADB-systemet. I de fem största meddelsslagen ser statistiken över rättade mål år 2000 ut på följande sätt: Medelsslag Inkomna mål Antal rättade mål Andel av totala antalet rättelser Felparkering 129 000 1 090 (0,8 %) 11% Fordonsskatt 133 185 981 (0,7%) 10% Skattemål 311 679 2 215 (0,7%) 23% Förs.kassa 951 347 3 949 (0,4%) 40% TV-avgifter 375 638 441 (0,1%) 4% 16

Det finns inte någon statistik som utvisar hur många begäran om rättelse som gjorts per medelsslag. Rättelserutiner Före 1998 fanns det två tre personer på RSV i vars arbetsuppgifter det ingick att handlägga rättelser. Sedan 1998 har rättelsefunktionen steg för steg flyttats över på kronofogdemyndigheterna. Denna överflyttning var i princip genomförd under 1999. RSV har beräknat antalet heltidstjänster för hantering av rättelser i REX till 22 stycken på kronofogdemyndigheterna. Härtill kommer ca en fjärdedels tjänst på RSV för de faktiska gallringsåtgärderna i REX. Vid kronofogdemyndigheterna blev hanteringen av rättelser något nytt. Till en början handlades rättelser på olika sätt. Vid kronofogdemyndigheten i Stockholm ankom till en början handläggning och beslut av rättelser på någon av de sex indrivningsenheterna. Som exempel kan nämnas att handläggningen av rättelser på en av indrivningsenheterna var utlagd på tio kronofogdar. Sedan den 16 oktober 2000 har arbetet med rättelser inom kronofogdemyndigheten i Stockholm centraliserats och övertagits av en särskild processgrupp bestående av tre handläggare och fem jurister. På heltid arbetar tre handläggare och tre jurister med rättelser. Från den 16 oktober 2000 fram till årsskiftet har det till denna grupp kommit in 760 begäran om rättelser. Under hela förra året inkom 4 250 begäran om rättelser. Skälet till att handläggningen i Stockholm centraliserades var att få en enhetligare tillämpning och att handläggningen skulle bli effektivare och snabbare. De inspekterade kronofogdemyndigheterna tillämpade i stort sett samma rutiner vid handläggning av ansökningar om rättelse. En begäran om rättelse kan göras såväl skriftligen som muntligen, men kronofogdemyndigheten rekommenderar att man gör det skriftligen. Kronofogdemyndigheten kontaktar därefter den ingivande myndigheten (borgenären) och begär in ett yttrande. Ett yttrande från borgenären kommuniceras med klaganden såvida inte uppgifterna i yttrandet medför att uppgiften kan rättas omedelbart. Om yttrandet från borgenären är ofullständigt eller kort kan komplettering begäras. Kronofogdemyndigheten fattar därefter någon form av beslut i ärendet. Beslut i fråga om rättelse Kronofogdemyndigheten rättar oftast uppgiften om den ingivande myndigheten tar på sig felet, exempelvis att myndigheten lämnat felaktig information. Om handläggaren är identifierad och myndigheten uppger att denne mycket väl kan ha lämnat felaktig information kan rättelse ske. Mycket beror på hur detaljerad informationen är. 17

Det är kronofogdemyndigheten som förfogar över utsökningsregistret REX och självständigt bestämmer om rättelse ska ske. De ingivande myndigheternas restföringar förutsätts vara riktiga. Det är endast vid sin handläggning av rättelser som kronofogdemyndigheten prövar om restföringen är riktig eller inte. Åberopade grunder för rättelse Enligt kronofogdemyndigheten brukar följande grunder för rättelse åberopas: Den registrerade har inte fått någon betalningsanmaning eller betalningspåminnelse från borgenären Den registrerade har missförstått borgenärens information Den registrerade har varit sjuk och därför inte kunnat betala Den registrerade har uppdragit åt någon annan att betala, t.ex. en revisor, vilket denne inte gjort Borgenären har meddelat anstånd med betalningen Borgenären har redan fått betalt Betalningssvårigheter och andra ömmande skäl Påståendet att den registrerade inte fått någon betalningsanmaning eller betalningspåminnelse från borgenären är den vanligaste invändningen. Det flesta myndigheter sänder nämligen betalningspåminnelsen i vanligt lösbrev utan mottagningsbevis. Det kan därför inträffa att den registrerade inte erhåller en påminnelse innan myndigheten överlämnar ärendet till kronofogdemyndigheten för indrivning. Det kan också förekomma att myndigheten sänt kravet till en annan adress än folkbokföringsadressen. Rikspolisstyrelsen sänder exempelvis kravet på böter till den adress som står i domen. Visar det sig senare att denna adress inte är densamma som folkbokföringsadressen kan restföringen rättas. Det kan även vara fråga om att skattemyndigheten sänder krav till en skattskyldig till en registrerad faktisk adress som den skattskyldige uppgivit. Har den skattskyldige därefter flyttat och glömt att meddela någon annan adress kan kravet gå honom förbi. Denna grund leder sällan till rättelse. Om det visar sig att posten slarvat med brevhanteringen sker rättelse. Den andra mest förekommande invändningen är att den registrerade på något sätt har missförstått borgenärens information. Detta gäller särskilt skattekontot där man inte förstått informationen på betalningspåminnelsen. Riktlinjer Det har inte utarbetats några centrala riktlinjer som anger när rättelse i REX ska ske. En gång varje månad möts chefer från skattemyndigheterna och 18

kronofogdemyndigheterna i det s.k. ledningsforum. Frågan om rättelserutiner har på senare tid tagits upp i ledningsforum av region Härnösand. Generaldirektören för RSV har gett en avdelning inom verket i uppdrag att se över rådande rättelserutiner. Det finns också en diskussionsdatabas som dock sällan används. Flera av de inspekterade kronofogdemyndigheterna ansåg det önskvärt med någon form av centrala riktlinjer. 19

Inrapportörer av uppgifter till REX Flera myndigheter har rätt att utan föregående prövning i domstol överlämna ärenden till kronofogdemyndighet för indrivning. Som exempel kan nämnas skattemyndigheten när det gäller fordringar på skatt, Vägverket när det gäller fordonsskatt, CSN när det gäller studiemedel och RIKAB när det gäller TV-avgift. Nedan följer en närmare redogörelse kring hanteringen av restföringar och hur några ingivare hanterar rättelser. Skattemyndigheterna Skattekonton m.m. Skattemyndigheten ska upprätta ett skattekonto för varje person som är skattskyldig enligt skattebetalningslagen (1997:483). Skattebetalningslagen trädde i kraft den 1 november 1997 och tillämpades första gången när det gäller särskild A-skatt och F-skatt på skatt som avser inkomståret 1998. Med lagen infördes skattekonton. Reglerna stramades upp och restföring sker nu snabbare. På skattekontot registreras bl.a. beskattningsbeslut, inbetalningar, utbetalningar och restföringar. Preliminär skatt enligt kontrolluppgift registreras på skattekontot i samband med att den slutliga skatten för motsvarande inkomstår förs upp på kontot. Debiteringsrutiner Den som har för avsikt att bedriva näringsverksamhet kan ansöka om att få F-Skattsedel. Skattemyndigheten tilldelar F-skatt om sökanden bedöms vara näringsidkare. Vid ansökningstillfället ska sökanden uppge sin nettointäkt av näringsverksamhet för innevarande år och övriga inkomster. I beslutet om preliminär skatt fastställer skattemyndigheten hur mycket den skattskyldige framdeles ska betala i preliminär skatt för inkomståret. Den debiterade skatten ska betalas med lika stora belopp varje månad vid fastställda datum. Den första helgen i varje månad görs en avstämning av skattekonton. Skattemyndigheten (RSV centralt) sänder ut kontoutdrag varje månad till den skattskyldige som haft transaktioner på skattekontot. Den skattskyldige har i samband med debiteringen av F-skatt resp. vid registrering av att han ska lämna självdeklaration tillställts inbetalningskort utan belopp. Det ankommer på den skattskyldige att varje månad själv känna till när och vad han ska betala in till skattemyndigheten. Om en skattskyldig ligger efter med inbetalningar kan betalningsanmaning (i stället för kontoutdrag) med eller utan information om restföring sändas ut. På betalningsuppmaningen anges det belopp som är obetalt sedan tidigare betalningstillfällen dvs. underskottet på kontot. Den skattskyldige uppmanas att betala angivet belopp. För att undvika restföring måste den skattskyldige dessutom betala innevarande månads skatteskuld. Tidigare gick det att hela tiden ligga en månad efter med betal- 20

ningen, dvs. rulla skulder framför sig månad efter månad. Sedan skattekontosystemet infördes går det inte längre att göra på detta sätt. Betalningsuppmaningen innehåller information om detta. Enligt uppgift från flera kronofogdemyndigheter rör många ärenden skattekontot där den registrerade missat eller inte förstått informationen på skattemyndighetens betalningsuppmaning. Det har inkommit en stor mängd klagomål till kronofogdemyndigheterna från näringsidkare för restföringar som skett till följd av försenade inbetalningar till skattekonton. Det är således många gäldenärer som fortfarande försöker rulla skulderna framför sig och som därmed drabbas av restföringar. Kronofogdemyndigheten tog emot en mycket stor mängd begäran om rättelse under våren 2000 då det nya skattekontosystemet började tillämpas fullt ut. Restföringsrutiner Skattemyndigheten skickar datafilen med restföringar till REX-registret på en lördag. Uppgifterna registreras därefter i REX på måndagen. Om den skattskyldige hunnit betala skulden senast på fredagen går det iväg en automatisk rättelse till REX. Kronofogdemyndigheten märker inte att denna rättelse skett. S.k. glappdagar Före september 2000 skedde registrering av restföringar i REX under natten mellan onsdag och torsdag. Om skattskyldigs inbetalning bokförts på skattekontot under perioden måndag onsdag ledde detta till att restföringen måste rättas manuellt i REX. Skattemyndigheterna ansåg att skatten var restförd redan när uppgiften skickades från skattemyndigheten till KFM. KFM i sin tur registrerade skatten som restförd först när den kommit in till KFM och registrerats i REX. Det blev således ett glapp på flera vardagar mellan registrering av restföring hos skattemyndigheterna resp. hos KFM. KFM rättade i REX om betalningen var gjord under dessa glappdagar. Problemet med glappdagar i skattemyndigheternas verksamhet är numera åtgärdat. Sedan den 2 september 2000 registrerar KFM skattemyndigheternas restföringar i REX redan på måndag. Att registreringen i REX kan ske så pass snabbt beror på att skattemyndigheternas restföringsfiler håller en så hög kvalité att de inte behöver genomgå några säkerhetskontroller eller adressuppdateras mot SPAR. När det gäller övriga ingivande myndigheter finns dock dessa glappdagar kvar (se sidan 24). Anstånd med betalning av skatt Om den skattskyldige ansöker om anstånd då han begärt omprövning eller överklagat ett beslut ska skattemyndigheten pröva om anstånd kan medges. Om synnerliga skäl föreligger kan anstånd medges på grund av nedsatt betalningsförmåga, s.k. sociala anstånd. Socialt anstånd medges för skattskyldiga 21

som har tjänsteinkomster i högst sex månader och för skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet i högst tre månader. Begäran om anstånd måste vara skriftlig. Om begäran om anstånd inkommer strax före skattens förfallodag kan skattemyndigheten, om det är troligt att anstånd kommer att medges, tillfälligt höja den enskilda personens restföringsgräns. Genom att restföringsgränsen tillfälligt sätts högre än skatteskulden så förhindras att den aktuella skulden restförs i den månatliga körningen. Höjning av restföringsgräns är inget formellt beslut. Det är den enskilda handläggaren som vidtar denna tillfälliga åtgärd. Många skattskyldiga tror att de inte behöver betala skattefordran så länge anståndsansökan handläggs av skattemyndigheten. Så länge inget nytt skattebeslut är fattat gäller dock tidigare skattebeslut. Beslut om sociala och militära anstånd registreras direkt i skattekontot och restföringen stoppas därmed automatiskt. Beslut om anstånd skickas skriftligen till den skattskyldige. Det skickas däremot inte något meddelande om höjd restföringsgräns till den skattskyldige. Enligt kronofogdemyndigheterna händer det att ansökan om anstånd med att betala en skattefordran inte hinner handläggas av skattemyndigheten innan restföring sker. Om en restföring skett till följd av att skattemyndigheten missat att höja restföringsgränsen kan rättelse ske i REX. Skattemyndigheten har ingen förståelse för påståendet att utlovade anstånd har glömts bort att registreras. Det finns heller ingen anledning att befara att det annat än i rena undantagsfall lämnas felaktig information från skattemyndigheten till enskilda skattskyldiga. Som exempel kan nämnas ett fall där en tjänsteman glömt bort att ange kostnadsränta när en skattskyldig ringde och undrade hur mycket han skulle betala. Kostnadsräntan fanns dock med på betalningsanmaningen. Det hela slutade med en restföring som begärts rättad och ligger hos kronofogdemyndigheten för avgörande. Adressuppgifter Skattemyndigheten har tillgång till skattskyldigas folkbokföringsadresser. Det finns också möjlighet att registrera särskild adress på skattskyldigs begäran. Om post med en betalningsanmaning kommer i retur gör skattemyndigheten en närmare undersökning. Skattemyndigheten undersöker vilken adress som finns registrerad hos folkbokföringsmyndigheten och hos kronofogdemyndigheten. Om ingen relevant adress hittas läggs posten i en låda, sorterad enligt personnummerprincipen. Det bör observeras att restföringen alltid går iväg oavsett om betalningsanmaningen kommit i retur. Den skattskyldige måste alltid betala sin skatt. Det går i efterhand att ta fram en kopia på utskickad betalningsanmaning och vilken adress den har skickats till. 22

Dokumentation m.m. Enligt kronofogdemyndigheten är vissa skattemyndigheter långsamma med att inkomma med yttranden till kronofogden. De begär heller inte förlängd tid med att inkomma med yttranden. Yttrandena håller dock hög klass och myndigheterna gör få fel. Skattemyndigheten i Stockholm hinner på grund av stor arbetsbörda inte registrera när utskickade brev kommer i retur från posten. Klagomål och rättelserutiner Skattekontoret i Spånga mottog under år 2000 ca 300 begäran om rättelse. Rättelse skedde i ca 5 % av fallen. Tidigare tog det ca 3 6 månader att utreda ett klagomål. Utredningstiden torde dock numera ha kortats ned. Det finns tre handläggare som vid sidan av andra arbetsuppgifter utreder dessa frågor och det finns för närvarande 20 ärenden under utredning. När kronofogdemyndigheten begär in yttrande från skattemyndigheten brukar de vilja ha svar inom 14 dagar. Det ankommer inte på skattemyndigheten att tala om när kronofogdemyndigheten ska rätta i REX. Om skattemyndigheten anser sig ha gjort fel framgår detta av yttrandet till kronofogdemyndigheten. Enligt Skattekontoret i Spånga har det aldrig förekommit att något kreditupplysningsföretag har kontaktat skattekontoret i samband med någon utredning om missvisande uppgifter i kreditupplysningsregister. Vägverket Vägverkets trafikregister administreras vid fyra olika kontor med sammanlagt ca 350 anställda. Huvudkontoret ligger i Örebro och har 230 anställda. Kontor finns vidare i Visby, Borlänge och Arjeplog. Allmänt om fordonsskatter m.m. Beskattningsmyndighet när det gäller fordonsskatt är Skattemyndigheten i Örebro. För beskattningsmyndighetens räkning beslutar Vägverket om fordonsskatt och dröjsmålsavgift samt verkställer uppbörd av sådan skatt och avgift, skattetillägg och ränta. Fordonsskatt beslutas normalt genom automatisk databehandling på grundval av uppgifter i bilregistret. Om den skattskyldige begär det får beskattningsmyndigheten ompröva beslut och även i övrigt besluta om fastställande av skatt. Vägverket beslutar om rättelser när restföringar är felaktiga till följd av uppbördsförfarandet, exempelvis om gäldenären påstår att handlingarna i ärendet skickats till fel adress. Även äganderättsutredningar görs av Vägverket. Den tidigare ägaren är nämligen alltid skattskyldig för en bil som sålts under uppbördsmånaden. Det är vanligt förekommande att säljaren tror att denna skyldighet övergår på köparen om bilen säljs före fakturans förfallodag. Denna missuppfattning kan i sin tur leda till att säljaren i slutändan blir restförd. 23

Debiteringsrutiner Debitering av ordinarie bilskatt sker en gång i månaden. Bilskatt ska erläggas för ca 500 000 fordon per månad. I ca 40 000 ärenden per månad är den skattskyldige försenad med inbetalningen. Debitering av skatt i samband med nyregistrering av ny alternativt avställd bil sker dagligen. Vägverket handlägger även debitering av vägavgifter för tunga fordon, skyltavgifter och parkeringsanmärkningar. Vägverkets debiteringsrutiner styrs av fordonsskatteförordningen och indrivningsförordningen. Ett inbetalningskort avseende skatten sänds till den skattskyldige i mitten av uppbördsmånaden. En fordonsskatt som faktureras i mitten av januari förfaller således till betalning den sista januari. Om en fordonsägare inte har fått inbetalningskortet ska han anmäla detta till Vägverket senast en vecka innan skatten ska vara inbetald. Om gäldenären inte betalar skickas påminnelsen ut i mitten av februari. Om gäldenären fortfarande inte betalar restförs skatten i mitten av mars. Restföringsrutiner Vägverket lägger varje torsdagskväll upp en fil med restföringar. Filen skickas till REX under fredagen. Innan filen tas in i REX sker ett antal kontroller. Först sker en allmän kontroll av filen och först därefter överförs uppgifterna till en mellanlagringsfil. Detta görs för att inte fel som eventuellt finns på Vägverkets fil ska komma in i REX-systemet. Därefter sker en kontroll av bl.a. adresser mot SPAR. Registrering av restföringar i REX sker därför först under natten mellan onsdag och torsdag påföljande vecka. S.k. glappdagar Om gäldenären betalar fordran till Vägverket efter Vägverkets restföring, dvs. från och med fredagen, kommer denna inbetalning att registreras av Vägverket i en rättelsefil. Denna rättelsefil skickas separat till REX följande torsdag. Vägverket anser att fordran är betald när fordran bokförs på Vägverkets konto. Om inbetalningen bokförts på Vägverkets konto innan skulden restförts i REX är uppgiften om restföring således missvisande. Rättelsefilen från Vägverket innehåller endast uppgift om personnummer och belopp. Inga uppgifter läggs in i systemet vid en återkallelsekörning. Filen behöver inte säkerhetskontrolleras utan kan läggas in samma dag som den kommer. Registrering av utländska adresser Vägverket uppger att de inte kan registrera uppgift om utländsk adress. Det framgår enligt verket av 11 och 52 bilregisterkungörelsen. Där framgår att ägaren ska ange en svensk adress vid registreringen av en ny bil resp. vid övergång av äganderätt. Vägverket kan registrera uppgift om särskild adress så länge det är en svensk adress. 24

Enligt kronofogdemyndigheten förekommer det att ansökningar om rättelse har sin grund i att Vägverket inte kan lägga in uppgift om utländsk adress i sin dator. Gäldenären kan ha anmält ändrad adress till utlandet på vederbörligt sätt men denna adress registreras inte av Vägverket. Vissa kronofogdemyndigheter anser att en restföring från Vägverket är missvisande om gäldenären kan visa att han har flyttat utomlands och meddelat detta till folkbokföringsmyndigheten, medan andra kronofogdemyndigheter inte rättar i liknande fall. Vägverket registrerar uppgift om postreturer, som uppgår till ca 400 i månaden. Det vidtas dock inga särskilda åtgärder i anledning av returerna utan debiteringen fortsätter enligt normala rutiner. Detta förfaringssätt har ifrågasatts i ett regeringsbeslut den 15 juni 2000 (ärende N1999/677/TP). Inom Vägverket pågår en diskussion om hur rutinerna ska ändras med anledning av regeringens beslut. Rättelserutiner Begäran om rättelse handläggs av 15 personer. Handläggarna är inte jurister. Beslut i ärendena fattas av en chef. Det finns en handläggarinstruktion och allmänna problemställningar genomgås en gång i månaden med rättssektionen inom Vägverket. Målsättningen är att handläggningstiden ska uppgå till högst 20 dagar. Det är vanligt förekommande att gäldenären vänder sig direkt till Vägverket med begäran om rättelse i REX. I dessa fall skickar Vägverket gäldenärens begäran om rättelse till kronofogdemyndigheten och bifogar samtidigt ett eget yttrande. Yttranden lämnas också när kronofogdemyndigheten utreder fråga om rättelse i REX. Om Vägverket anser att restföringen är felaktig så anges det i yttrandet. Vägverket är medvetet om att yttranden till kronofogdemyndigheten blivit sena, bl.a. till följd av en omläggning av ADB-systemet som påbörjades 1999. När systemet blev helt klart i augusti 2000 skickades en stor mängd restföringar till kronofogdemyndigheten, vilket i sin tur ledde till att det tog lång tid att handlägga yttranden över alla begäran om rättelse som då inkom. I september 2000 skedde ett flertal felaktiga restföringar till följd av ett programfel. Ett flertal skulder restfördes redan fem dagar efter påminnelsen. Ca 2 000 restförda ärenden fick återkallas p.g.a. detta fel. Vägverket brukar inte kontaktas av kreditupplysningsföretag i samband med att dessa utreder förekomsten av missvisande uppgifter i kreditupplysningsregister i enlighet med 12 kreditupplysningslagen. 25

RIKAB och CSN RIKAB och CSN kan inte i efterhand se till vilken adress de har skickat kravet. Deras register uppdateras regelbundet med ny folkbokföringsadress och de sparar då inte äldre adresser som kravet kan ha skickats till. Yttrandena från RIKAB är enligt kronofogdemyndigheten i Stockholm emellanåt av dålig kvalité. Om det exempelvis av yttrandet framgår att gäldenären inte fått någon faktura innebär inte detta nödvändigtvis att någon utredning gjorts, endast att gäldenären påstått detta. Försäkringskassorna Försäkringskassorna inger ärenden angående bl.a. uteblivna underhållsstöd. När gäldenären inte betalar skickar försäkringskassan ut en påminnelse. Om gäldenären inte betalar på påminnelsen skickas ärendet över till kronofogdemyndigheten för restföring. Genom att överlämna ärendet till kronofogdemyndigheten frånhänder sig försäkringskassan även den framtida indrivningen av löpande underhållsstöd. Varje nytt förfallet understödsbelopp restförs omedelbart och det ankommer på kronofogdemyndigheten att driva in dessa belopp tills ärendet är fullbetalt eller återkallat av försäkringskassan. Det lämnas information på betalningsanmaningen om detta förhållande. Vissa gäldenärer förstår dock inte detta utan betalar månad efter månad nya underhållsstöd till kronofogdemyndigheten utan att tänka på att nya restföringar hela tiden tillkommer. Det förekommer att gäldenärer har ansett att informationen är otydlig. Invändningar i dessa avseenden leder inte till rättelse. RSV uppger att felaktigheter i restföringsfilerna från Riksförsäkringsverket har föranlett RSV att utveckla ett särskilt kontrollprogram för felsökning i Riksförsäkringsverkets filer. Övrigt Samtliga inspekterade kronofogdemyndigheter anser det fullkomligt fel om inte kreditupplysningsföretag automatiskt godtar de rättelser som görs i REX. Kronofogdemyndigheten tar bara bort uppgift om restföring när den registrerade inte skulle ha restförts över huvud taget. Mot bakgrund av de många uppgifter som finns registrerade i REX så är det enligt kronofogdemyndigheten endast en liten del som kan anses vara felaktiga. 26