RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1946 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1947

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1946 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT * HELSINGFORS 1947

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1946 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1947

D et ekonomiska livet i Finland år 1946. Sid. Det ekonomiska livet i Finland år 1946... 3 K rigsskadeståndet... 3 Industrin.... 4 Lantbruket och skogsskötseln... 5 Arbetsmarknaden... (i Utrikeshandeln... ti Inrikeshandeln... 7 Samfärdseln... 8 Penning- och kapitalm arknaden... 8 Räntefoten... 1(1 Betalningsbalansen och kapitalrörelsen... 10 Prisnivån... 11 Finlands lianlcs verksamhet... 12 I N N E H Ä L L : Penningvärdet och förhållandet till utlandet 12 U tlåningen... 13 Räntesatserna... 14 Sedelstocken... 14 Bankens förhållande til! s t a te n... Ili U tländska clearingräkningar... 10 Rembursorna... 17 Bankens b o k slu t... 17 Helsingfors 1947. Sid. A v Kankfulhniikligc handlagdo ä re n d e n... 21 Revisionen... 21 Granskningen av lånerörelsen och valutahandeln... 21 Inventeringen och inspektionen av avdelningskontoren... 21 Fonder underställda bankfullmiifctiges övervakning... 21 Direktionen... 21 Nya korrespondent.banker... 21 Diskonträntan för statens växlar... 22 Län av Internationella Regleringsbanken.. 22 N ya agenturer i Raumo och N yslott... 22 Nya befattningar... 22 Tilläggsarvoden sam t extra ålders- och fa- miljetulägg med anledning av dyrtiden ävensom avlöning av extra personal... 23 B efattningshavarnas årsledigheter... 23 Beviljade pensioner och understöd... 23 U tbyte av aktiestocken i Joh. Parviaisen Tehtaat. Oy. till aktier i Enso-Gutzeit Oy. 23 K ontrollanterna vid avdelningskontoren... 24 Bankfullm äktige och revisorer... 24 Statsrådets tryckeri. D et gångna åre t betecknade en fortsatt kam p mot sv årig h etern a e fte r k riget. P å sin lösning v äntade ntoni a llt a n n a t tre sto ra u p p g ifter, som k rig et läm nat i arv, näm ligen betalningen av krigsskadeståndet, koloniseringen av den fö rfly tta d e befolkningen och genom förandet av det v id ly f tig a återuppbyggnadsprogram m et. I det av krigföringen n edty n g d a landet, d ä r krigsiorstörelsen var betydlig, förlusten av arb etsk raft stor, folket tr ö tt av andliga an strän g n in g ar och svag n ärin g ävensom p ro d u k tio n sap p araten i b ristfä llig t skick, blevo dessa u p p g ifte r n ästan överm äktiga, n ä r det gällde att sam tid ig t sk affa det dagliga brödet. S träv an a tt sn ab b t höja levnadsstandarden till förkrigsnivån v ar döm d a t t m isslyckas, men tro ts a llt betyder d et gångna å re t e tt steg fram åt. K rig s skadeståndet klarades tack vare allvarliga a n strä n g n in g a r och återu p p b y g g n ad sarb e tet gick fram åt, om ock ej så snabbt som do otåliga m edborgarna hade önskat. In dustrip ro d u k tio n en steg avsevärt, m en i b rist på nödiga gödseläm nen och k raftfo d er förm ådde la n tb ru k e t icke repa sig frå n förlam ningen på g ru n d av kriget, särsk ilt som den pågående jordöverlåtelsen vur äg n ad a tt fö rsv åra återhäm tningen. E x p o r ten tog på e tt glädjande s ä tt f a r t och då frå n u tlan d et dessutom erhölls en del k rediter, växte im porten betydligt, v arfö r i varu b risten kunde skönjas vissa tecken på lättn ad, v a rtill i sin mån b id ro g o d e ta lrik a u tlän d sk a gåvopaketen. T ro ts d e tta kunde fö rsörjningsm yndigheterna t idtals endast m ed svårig h et dela u t de utlovade livsm edelsransonerna, och beklädnadssituationen v ar särdeles svår. P å a rb e tsk ra ft rådde allv arlig brist, som den ständig a oron på arbetsm arknaden v a r ägnad a tt öka. D å e fte rg ifte r delvis gjordes fö r kraven på löneförhöjning fortgick den stigande p ristendensen, e h u ru långsam m are ä n föregående år, och en p å som m aren u tly st 1743/47 borgfred däm pade lönerörelsen. E fte rfrå gan på kapital såväl fö r investe.ringsändamål, bl. a. återuppbyggnad, som, till följd av stegringen i kostnaderna, fö r a ffä rsföretagens löpande behov växte sta rk t och sk ärp te situationen på penningm arknaden. K apitalbildningen v ar svag, dels beroende p å m isstron till p enningvärdets bestånd, och kapitalkonsum tion förekom i m ånga form er, vilket tenderade a tt påskynda skärpningen. D en svaga balansen i sta tshushållningen verkade i sin m ån i sam m a riktning. Krigsskadestånd et. B etalningen av krigsskadeståndet u n d erlättades u n d er det a n d ra skadeståndsåret, som gick ut den 1!) septem ber 1046, i hög g rad av den fö rlängnin g av betalningstiden som hade beviljats i slu tet av föregående å r och genom vilken skadestånclssum m an sjönk till 35.0 m ilj. dollar. Ä a n d ra sid an försvårad es betalningen av a tt sam m an sättningen av skadeståndsvarorna program enlig t ändrad e sig så a tt pappers- och tr ä v arornas andel m inskades och huvudvikten föll p å m askin- och m etallin d u strialstren. U ppfyllandet av förp lik telsern a fö ru tsa tte av maskin- och m etallin d u strin avsevärd till- och nybyggnad, sto ra m askinanskaffn in g ar och fortgående u tländsk im p o rt av råv aro r och h alv fab rik at. D å efte rfråg a n p å dessa v aro r var intensiv utom lands och tillg ån g en o tillräc k lig ävensom leveranstiden lång, m ötte en snabb u tv id g n in g av v år in d u stri de allvarligaste svårigheter, och vissa förseningar i skadeståndsleveranse rn a kund e in te undvikas. Inom sk ad estån d såret skulle en lig t avta le t till Sovjetunionen levereras m askiner och an läg g n in g ar fö r 11.4 m ilj. dollar, kabelprodukter fö r 3.2 m ilj. dollar, n y a fa rty g fö r 7.1 m ilj. dollar, cellulosa och p ap p e r fö r 7.7 m ilj. dollar sam t trä v a ro r fö r 6.2 m ilj. dollar. In d u strin förm ådde

4 siv ovannäm nda skäl icke fu llständigt levere ra dessa noggrant definierade varor, u ta n vissa u n d ersk o tt förokommo, medan d ä r em ot an d ra k v an titeter överskredos, s ä r skilt i fråga om trävaro rn a. Sam m anlagt levererades krigsskadeståndsvaror fö r 36.7 m ilj. dollar. Med anlednin g av fö rsen in garna fick F in lan d erlägga böter i form av varor för e. 266,000 d o llar; u n d er innevaran d e å r ha dessa bötesleveranscr e fte r skänkts. E n lig t handelsstatistiken exporterades u n d er 1916 krigsskadeståndsvaror fö r 8,775 m ilj. m ark m otsvarande 8,172 m iljoner u n d er 1945. D ärjäm te exporterades s. k. restitutionsgods fö r 655 m ilj. m ark, m edan d e tta ex p o rtv ärd e å r 1945 v ar dubbelt så sto rt eller 1,284 m ilj. m ark. M inskningen berodde p å a t t Sovjetryssla.nd senaste som m ar befriade F in la n d frå n a tt erlägga det i avtalet fö ru tsa tta återståen d e beloppet. B eträffan d e exporten av de viktigaste krigsskadestånds- och rostit ntionsvarorna m å näm nas, a tt 35,800 ton trä h u s och baracker exporterades m ot 43,800 ton u n d er 1945, 21,600 ton slipm assa m ot 46,600 ton, 83,300 ton cellulosa m ot 139,300 ton, 9,200 to n p app och k arto n g mot 35,400 ton ävensom 25,600 ton p a p p e r m ot 74,000 ton. I alla dessa p u n k te r sjönk alltså exporten av talsenligt. L ikaså sjö n k exporten av f a r ty g frå n 119 till 3!). D ärem ot exporterades d ry g t dubbelt så m ycket m askiner som å re t fö ru t, näm ligen 25,300 ton m ot 12,000 ton. Industrin. In d u strin hade fo rtfa ra n d e sv årig h eter såväl a tt sk a ffa rå v a ro r och förnödenheter som a tt få arb etsk raft. M askiner och byggnad er ha fö rn y ats och a n d ra p lacerin g ar fö r verkligats endast så v itt de v a rit ofrånkom liga. Dock h a r produktionen tack vare skogsarbetena och im porten sm åningom k u n n at ökas. In d u strin s produktionsvolym, som enligt U n ita s index åren 1944 och 1945 hade sju n k it till 6 4 % av 1935 års nivå, steg u n d er de två fö rsta kvartalen av nyss tillä n d a lu p n a å r till 81 %, u n d er d et tre d je k v a rta le t till 88 % och u n d e r d e t fjä rd e k v a rta le t till 93 % av näm nda nivå. Exportindustrin, v ars produktionsvolym frå n vågdalen å r 1944 (4 0 % ) hade stig it till 47 % å r 1945, stegrades y tte rlig a re u n d e r 1946 och nådde u n d er tre d je k v a r ta le t 66 % och u n d er det fjä rd e 70 % av 1935 års nivå. D enna stegrin g ä r gem ensam fö r ex p o rtin d u strin s alla viktigaste produktionsgrenar. S ålu n d a v ar p ro d u k tionsvolym en fö r sågade trä v a ro r i decem b er 58 % m ot 48 % för hela å re t 1945, fö r fan o r 73 % m ot 45 %, för cellulosa 69 % m ot 42 % och fö r tid n in g sp ap p er 155 % m ot 38 %. E n särställn in g intog tillv erk ningen av annat p ap p er, d etta viktiga ersättningsäm nc; den v a r u n d e r alla k rig s åren stö rre än å r 1935 och hade frå n en vågdal å r 1945, 104 %, senaste decem ber stig it till 1 5 0%. Hemma-marknadsindustnn, som inte u n d er krigsåren hade g å tt lika m ycket tillbaka som ex p o rtin d u strin, h ar sedan dess stig it stark are än den sistnäm nda, dels emedan dess alster i sto r u tsträck n in g exporteras som krigsskadeståndsbetalning. Å r 1945 v ar hem m am arknadsindustrins produktionsvolym nere i en vågdal om 76 % m en steg å re t d ä rp å snabbt och v a r i m edeltal 102 %. M ärkas bör dock, a tt eh u ru hem m am arknadsindustrin till sin volym h åller på a tt n å 1935 års nivå den likväl a lltjä m t ä r k ä n n b a rt m in d re än u n d er de sista åre n före k riget, då nivån v a r än n u m ycket högre, å r 1939 sålunda 137 % av 1935 å rs nivå. F ö r tillv erk n in gen inom de olika g ren arn a av hem m a m ark n ad sin d u strin saknas volym index, och värdeindex ä r till fö ljd av ojäm nheter i prisstegringen otillfö rlitlig. L ikväl kan näm nas, a tt produktionsvärdeindex fö r 1946 fö r m askin- och m etallin d u strin v a r 83 % högre än fö r å r 1945, fö r närings- och nju tn in g sm ed elsin d u strin 94 % högre och fö r b y ggnadsm aterialieindustrin 97 % högre sam t fö r te x tilin d u strin 83 % föregående år. högre än Behovet av byggnadsverksamhet fö r a tt avlägsna d et u n d e r k rig et uppkom na bostadsundcrskottet liksom för a tt fö rsätta produktionsbyggnader i skick, och u tv id g a dessa v a r synnerligen stort. M en d e t fan n s ingen m öjlighet till den h ä ra v fö ru tsa tta livliga byggnadsverksam heten, d å b rist på arb e tsk ra ft och särsk ilt p å vissa byggnadstillbehör fo rtfa ra n d e rådde. L ikväl to g byggnadsverksam heten p å landsbygden god fa rt, och även i stä d e rn a byggdes m era än u n d e r året fö ru t, eh u ru d e t av b rist på betongjärn, rö r och v ärm eledningsbatterier ej fanns n äm n v ärd a m öjligheter a tt bygga stenhus. B yggnadslov beviljades i främ sta rum m et fö r återu p p b y g g n ad i L applan d och för de lägenheter, som bildats p å g ru n d av j or danska f f nin gsl agen. F ö r sistn äm n d a ändam ål färd ig ställd es enligt tillgängliga u p p g ifte r 4,592 bostadshus, 1,353 k re a tu rssta lla r och 3,097 andra byggnader eller inalles 8,942 byggnader mot en d ast 820 å r 1945. D essutom avslutades 939 re p aratio n er och tillbyggnader m ot 263 föregående år. V id utgången av 1946 voro 9,626 byggnader av olika slag u n d er arbete. P å landsbygden i n o rra F in la n d fo rtlö p te byggnadsarbetena så, a tt i slu te t av 1946 c. 55 % av byggnadsprogram m et hade förverkligats. B eaktas även de h alv färd ig a arb etena steg resu ltate t till 60 %. In alles hade 2,726 bostadsbyggnader, 2,501 k reatu rsstallar, 4,041 a n d ra byggnader sam t 176 in d u striella och 82 o ffen tlig a byggnader blivit färd ig a. I bostadscentra hade inom d etta om råde 2,015 byggnader om 7,104 rum och 983,700 m 3 färd ig ställts. P å vissa o rter hade byggts m era iin som förstörts, m en på a n d ra o rte r voro ännu ett stort an tal byggn ad er u n d er arbete. R esu ltatet av byggnadsverksam heten i de stö rre städ ern a v ar u n d e r ja n u a ri septem b er 3,384 bostadslägenheter om 7,715 rum m otsvarande 1,441 lägenheter och 2,955 ru m u n d er sam m a m ånader 1945. A v a n d ra lokaler färd ig ställd es 121,734 m 2 m ot 43,833 m 2 föregående år, och de n y a byggnad ern as volym steg till 1,229,677 m 3 m ot en d ast 394,490 m 3 föregående år. C em entproduktionen, som i sin m ån belyser byggnadsproduktionens livlighetsgrad, steg u n d er ja n u a ri septem ber i fjol till 233,600 ton, varigenom den v a r c. 7 % stö rre än u n d e r m otsvarande period 1945. Lantbruket och skogsskötseln. L an tb ru k et kunde än n u inte u n d er å r 1946 resa sig efter den vanhävd, som det v a rit u ts a tt fö r u n d er kriget. B earbetningen av å k ra rn a v ar otillfredsställande och till fö ljd av den rin g a tillförseln av kon stgödsel kunde jo rdens v ä x tk ra ft icke höjas. S körden v ar d ärfö r, tro ts relativ t fördelaktiga väderleksförhållanden u n d er växttiden, u n d er m edelm åttan. O dlingsarealen fö r brödsäd liksom fö r p o tatis hade fö rsto rats, m edan därem ot särsk ilt arealen u n d er hö v ar m in d re iin föregående är. T otalskörden av brödsäd h ar u p p sk a tta ts till 469.000 to n mot 473,000 ton å r 1945. P o tatisskörden steg frå n 780,000 ton året. förut; till 935,000 ton. L ikaså ökades skö r den av sockerbetor frå n 37,000 till 46,000 ton, av tu rn ip s frå n 88,000 till 105,000 ton och av a n d ra ro tfru k te r frå n 168,000 till 192.000 ton. D ärem ot gick skörden av havre ned frå n 331,000 till 322,000 ton, av ä rte r från 11,900 till 9,800 ton, av k å l rö tte r från 100,000 till 94,000 ton och av o d lat hö från 2,333,000 till 2,121,000 ton. Skördens näringsvärde beräknas sam m anla g t ha m otsvarat 2,147 m ilj. foderenheter, m edan den å r 1945 hade v a rit något stö rre eller 2,234 m ilj. foderenheter. I jäm förelse m ed avkastningen u n d er 1938 v ar fjo lårets skörd vad foderenheterna b e trä ffa r endast 51 %. U nder såd an a förhållanden fö rb ä ttra d e d et egna lan d ets skörd in g alu n d a livsm edelslaget, u ta n folkets konsum tion v ar beroende av utlän d sk im p o rt och stod på lika låg n iv å som u n d er de föregående åren. Boskapsskötseln hade lidit sv åra fö rlu ster genom konsum tionen u n d er k rig et och fö r fly ttn in g a rn a till fö ljd av de territo riella förlu stern a. D en m inskade kreatursstocken kunde ej helt plö tslig t ökas, sä rsk ilt som fodersituationen p å g ru n d av den svaga lantbru k sp ro d u k tio n en och bristen på k ra ftfoder v ar dålig. A v sam m a orsaker v ar avkastningen av boskapsskötseln m ycket svagare än föro k riget, särskilt som även jord ö v erlåtelsen ledde till a tt goda k re a tu rsb e sä ttn in g a r förstördes. I vissa avseenden begynte dock tecken p å en lju s n in g skönjas. lläststam m en steg frå n 358.000 å r 1944 till 404,000 p å våren 1946 och v ar sålunda stö rre iin före kriget, v a r fö r också överenskommelse sederm era ingåtts om överlåtelse av 15,000 h ästar till Sovjetunionen. A n talet kor h a r likaså s tig it till 1,121,000 frå n vågdalen under kriget men v a r alltjäm t 246,000 stycken eller 18 % m in d re än 1938. F å re n äro redan lika m ånga som före k riget, men svinbeståndet h a r red u cerats b ety d lig t och den nedåtgående tendensen hade ej än n u under 1946 avstan n at. De fu llv u x n a svinen voro ej ens fu llt en tredjedel av a n ta

c; let- ä r 1938 och även a n ta le t unga svin var k ä n n b a rt m indre än då. H önsbeståndet hade sju n k it till 42 % av n iv ån före kriget. Skogsarbetena löpte under avverkningssäsongen 1945 1946 undan över förväntan väl. M edan u n d er föregående avverkningsperiod genom torts endast 7 6 % av betinget, som hade fa ststä llts till 43 m ilj. leverans-m 3, iiverskreds betinget för senaste säsong med 1 0 %, eh u ru det hade höjts till 52 m ilj. leverans-m 3. A v grovt virke av b arr- och lövträd fälldes d ry g t 280 m ilj. kubikfot mot 169 m iljo n er u n d er föregående avverkning,speriod och betinget överskreds med 8 %. A vverkningen av ru n d v irk e v ar över 15 m ilj. m3 liist m ått eller nästan dubbelt så sto r som u n d er avverkningsperioden 1944 1945 och betinget överskreds med 39 %. Även fö r brännved o. dyl. virke nåddes betinget något så n ä r ( 9 9 % ) ; avverkningsm ängden v ar n ärm are 28 m ilj. m 3 löst m ått mot k n ap p a 16 m iljo n er m 3 u n d er föregående säsong. Likaså gick ut drivningen bra och överskred det uppställd a målet. F ö r avvcrkningsperioden 1946 1947 fa stställdes et,t beting om 53 m ilj. leverans-m 3, men u n d er 1946 fortskredo arbetena sy n nerligen otillfredsställande. A vverkare erhöllos ej i tillräcklig t antal och arbetseffekten v ar låg, till följd dels av förh andsuppbörden av sk att och dels av allm än håglöshet. B rister i beklädnaden och n ärin g en verkade i sam m a rik tn in g. I slu te t av å re t voro c. 150,000 m an i skogsarbete, därav u n g efär 110,000 avverkare. F ö re årssk iftet hade k n ap p t 16 m ilj. leverans-m 3 avverkats eller c. 25 % av b etin get, m edan enligt tidtabellen närm are h älften (4 9 % ) av hela betinget för avverk ningsperio den hade bort va i'a fälld. A rbetsnuirknaden. A rbetsm arknaden präglades av b rist på a rb e tsk ra ft p å de flesta om råden. E n lig t i novem ber insam lade u p p g ifte r v ar u n d e r skottet av arb etsk raft i fan erfab rik ern a 30 %, vid kraftverksbyggena 25 %, i sågar, hyvlerier och träh u sfab rik er 21 % sam t i pappers- och cellulosafabriker, i Sotevas arbeten ävensom i ham narbeten c. 15 %, sam m anlagt n ärm a re 15,000 personer. Ä nnu stö rre var underskottet av a rb e tsk ra ft i skogsarbetet, näm ligen n ärm are 35,000 personer eller 4 0 %. O ron e fte r k riget gav sin prägel åt a r betsm arknaden ; krav på löneförhöjning fram ställdes oupphörligt, och att arb etarn a allm änt i hopp om b ä ttre lön fly ttad e från den ena arbetsplatsen till den an d ra höjde ingalunda arbet.seffekten. ] b ö rjan av året beviljades en löneförhöjning om 8 % åt vissa a rb e ta rg ru p p er för att fylla lönegropar, men sm åningom beviljades denna förh ö jn in g längs hela lin jen åt alla. Lönenivån höjdes även genom beslutet om 15 procents ackordersäu ning åt sådana arbetare, som icke u tfö ra ackordarbete, eh u ru ackordarbete ä r vanligt inom ifrå g a varande bransch. F örh ö jn in g en åt dessa tidsavlönade drog också andra löner u p p åt. Likaså visade de fö rh öjningar, som beviljades för särskild skicklighet eller krävande, sm utsigt eller k o rtv a rig t arbete ty d lig benägenhet a tt bliva allm änna. Även om grupperingen av dyrorterna, betydde i prak tik en steg rin g i lönenivån. U nder såd an a förhållanden h a r m an beräknat, att lönerna frå n slu tet av 1945 till septem ber 1946 stego med 8 15 % för de ticlsavlönades del och med c. 15 % fö r ack ordarbetarn a. P å våren 1946 m ognade i reg erin g sk retsar tanken på att genom föra en s p ä rr för alla löner och p riser fö r a tt man skulle få tid a tt i lugn och ro förbereda åtg ärd er i sy fte a tt återställa den rubbade jäm vikten och sto p p a inflationen ävensom sam tidigt frä m ja produktionen och höja levnadsstandarden. Den 21 ju n i proklam erades genom statsrådsbeslut en borgfred, som skulle räcka.till årets slut. E h u ru löneförhöjning ar ej helt kunde h in d ras med d etta p å bud, resulterade det dock på höstsidan i e tt betydligt lugnare liigc. Utrikeshandeln. H andelsförbindelserna med utlandet blevo m ärkbart livligare, eh u ru handeln i allm änhet ännu ej v ar fri u tan g ru n d ad e sig på handelsavtal med olika länder på viss tid. D å tillgången på råv aro r blev b ä ttre ökade exportin d u strin sin export och stegringen i de i m ark u ttry c k ta p risern a höjde k ra ftig t exportvärdena. Den fria exporten ökades även då ty n g d p u n k ten av krigsskadeståndet fly ttades frå n de egentliga exportv aro rn a till m askin- och m etallin d u strialstren. S tegringen i exporten gjorde jäm te de utländska k red itern a en betydlig ökning av im porten m öjlig. U trikeshandelns to tala värde steg d ärfö r, om skadestånds- och restitu tio n sv aro rn a ej beaktas, frå n 12,048 m ilj. m ark å r 1945 till 47,380 m iljoner i fjol eller till nästan d et fyrdubbla. A v denna stora ökning berodde en del p å försäm ringen i m arkens värde, men även handelns volym h a r stig it betydligt. Å r 1945 v ar den än n u blott 18 %, men 1946 hade den stig it till om kring 4 9 % av volymen före k rig et (1935). V ärd et av den fria exporten var 23,064 m ilj. m ark mot 5,228 m iljoner föregående å r och hade således stig it till m era iin det fy rd u b b la. D essutom exporterades skadestånds- och restitu tio n sv aro r för 9,430 m ilj. m ark m otsvarande 9,455 m iljoner å r 1945; hela exporten steg så lu n d a till 32,494 m iljo n e r från 14,683 m iljoner å r 1945. Im p o rten ökades n ästan lika k ra ftig t, näm ligen frå n 6,821 m iljoner till 24,315 m ilj. m ark. Det egentliga kom m ersiella h andelsu tb y te t slutade sålu n d a i ett im portöverskott om 1,251 m ilj. m ark mot 1,593 m iljoner å r 1945 och ännu stö rre passivitet under krigsåren. Im p o rten fördelade sig på v a ru g ru p p e r p å så s ä tt a tt råv aro rn a bildade den viktigaste gruppen, vars värde v ar 10,754 m ilj. m ark och till vilken hörde 44.2 % av im portens värde. P å an d ra plats följde n ärings- och n jutningsm edlen m ed 6,323 m ilj. m ark eller 26.o % av im porten samt m askinerna med 4,916 m iljoner eller 20.2 %> av im porten. S ista platsen intaga,,övrigakonsum tionsvaror m ed 2,322 m iljoner eller 9.o % av im porten. I jäm förelse med 1945 ökades särsk ilt im porten av m askiner och,,övriga konsum tionsvaror till d et femå sexdubbla. B eträffan d e tillgången på de fö r försö rjn in g en och produktionsverksam - heten viktigaste v aro rn a kan näm nas, a tt 96,400 ton vete im porterades m ot 69,700 to n å r 1945, 156,100 ton råg mot 149,900 ton, 32,500 to n socker m ot 16,200 ton, 110,300 ton koksalt m ot 44,600 ton, 928,900 to n stenkol och koks m ot 111,300 ton, 57,800 to n m in eralo ljo r m ot 7.400 ton, 42.800 to n bensin m ot 4,600 ton, 41,500 ton petroleum m ot 9,800 ton, 149,900 ton olika gödseläm nen mot 49,500 ton, 1,400 to n ull mot 1,100 ton, 8,500 ton bomull m ot 5,900 ton, 45,200 ton stå n g jä rn och -stål mot 17,300 ton sam t 32,800 ton jä rn - och stå lp lå t m ot 17,600 ton. E h u ru im portm än g d ern a i fråga om fle rta le t alster visade en an m ärk n in g sv ärt sto r ökning sed an föregående å r voro de dock sy n n e rligen k n a p p a i jä.mtorelse dels med fredstida k v a n tite te r och, om jäm väl krigsskadeståndsproduktionen beaktas, även med stundens behov, och förslogo icke a tt täcka dtet fa k tiska behovet. Den kom m ersiella exporten fördelade sig m ellan de fy ra h u v u d g ru p p ern a sålunda a tt p ap p ersin d u strip ro d u k ter exporterades för 11,199 m ilj. m ark eller 48.r. %, trä v a ror och trätillv erk n in g ar för 9,758 m ilj. m ark eller 42.;j % sam t övriga v a ro r fö r 1,966 m ilj. m ark eller 8.5 %, m edan å te r exporten av lantb ru k sp ro d u k ter, till v ä rd e t endast 141 m ilj. m ark, saknade betydelse. I jäm förelse m ed föregående å r v a r ökningen sto r inom alla g ru p p e r men fram fö r allt för p a p p e r och trävaro r, dels em edan skadeståndsexporten av dessa hade m inskats. B eträffan d e den kom m ersiella exporten av do viktigaste v aro rn a må näm nas a tt 66,500 ton slipm assa exporterades m ot 38.800 ton å r 1945, 202,600 ton su lfitc e llu losa m ot 64,700 ton, 180,900 ton sulfatcellulosa m ot 60,200 ton, 91,700 ton p app och k artong mot 25,500 ton, 207,500 ton tid n in g sp apper mot 55,600 ton, 53,100 ton om slagspapper m ot 11,200 ton, 9,500 ton papp- och p a p p erstillv erk n in g ar mot 1,600 ton sam t 129,200 ton träh u s och baracker m ot 38,000 ton föregående å r. E x p o rte n av krigsskadeståndsvaror, v ilken icke in g år i ovanstående siffro r, h ar red an behandlats i a n n a t sam m anhang. Inrikeshandeln. E h u ru inrikeshandeln fo rtfa ra n d e k än netecknades av v a ru b rist h a r den dock b livit livligare på vissa om råden. E n lig t föreliggande u p p g ifte r steg centralandelsaffärern as, p arti- och jä rn a ffä re rn a s sam t A b Keskos sam m anlagda fö rsäljn in g till 46.3 m ilja rd e r m ark frå n 24.s m iljard er

å r 1945. Stegringen, som u tg jo rd e 87 %, berodde delvis på a tt prisn iv ån stig it. Men em edan den genom snittliga p risnivån u n d er året. enligt p artip risin d ex v ar 56.0 % högre än 1945 ä r det tydligt, att p a rtifö r säljningen också k v a n tita tiv t v ar stö rre än å re t fö ru t; stegringen kan uppsk attas till ('. 15 f r. Samfärdseln. D å im porten oeli exporten ånyo knöto förbindelser p å alla håll i världen blev sjö farten bety d lig t livligare. De avgångna fartygens an tal v ar 3,020 u n d er 1946 m ot 1,412 å r 1945 och deras d räk tig h et 2.334.000 n etto reg isterto n m ot 073,000 re gister! on u n d er föregående år. D rygt h ä lften av farty g en voro finska, men til! d rä k tigheten representerade dessa endast en tredjedel. D en inhem ska handelsflottan ökades något, med 66,000 bru tto reg isterto n, då vissa i ham nar i Tyskland och F ö ren ta sta te rn a beslagtagna fa rty g befriad es och <>n del n y a fa rty g byggdes ävensom n ågra gamla fa rty g köptes i utlan d et. V id årets slut om fattade handelsflo ttan 549 fa rty g om 329,800 b ru tto registerto n. D etta m otsvarade ej ens h älften av h andelsflottan före kriget, v a rtill kom m er a tt farty g en genom snittligt voro m in d re och äldre iin då. Jä rn v ä g a rn a käm pade m ot sam m a svårig h eter som föregående å r m en förm ådde dock m öta trafikbehovet b ä ttre än då. P assagerarantalet v a r så gott som oförän d rat, i ja n u a ri novem ber 50.<> m iljoner m ot 50.5 m iljo n er å r 1945, m en den befo rd rade varum ängden ökades m ed n ästan 25 % och steg fö r elva m ånader till 12.960.000 ton. P å m ateriel rådde fo rtfaran d e en allvarlig b rist i d et v ag n an talet endast k u n n a t ökas med n å g ra h u n d ra och lokomotiven en d ast med e tt p a r stycken. A utom obiltrafiken u n d erlättad es särsk ilt av den rik lig are tillgången p å bensin. Sam m anlagt voro 33,000 b ila r i b ru k, av dem h älften bensindrivna. P ersonbilparken omfa tta d e endast en liten del, k n a p p t 30 %, av d et fö rk rig stid a antalet, m edan något flere lastb ilar än då voro i gång. B ussarnas tran sp o rtk ap acitet ä r tills vidare rin g a i b redd m ed tiden före kriget, m en e tt visst fram steg kundi; också på detta om råde annoteras u n d er fjolåret. Penning- och, kapitalmarknaden. P enningm arknaden v ar vid ingången avå re t lätt, då mot slu tet av 1945 det förestående sedelutbytet hade fö ran lett k a p ita l ström ning till k red itin stitu ten. I b ö rjan av 1946 gick ström m en i m otsatt rik tning, då affärsfö retag en och m edborgarna ånyo togo ut sina p en g ar frå n konto. D å efte r frågan på k redit v ar synnerligen livlig och kapital endast långsam t flöt in till kred itin rätt n i n gam a, skä rp tes pen n ingm arknaden snabbt, oeli denna tendens höll i sig m ed ökad intensitet u n d er hela året. A tt depositionsrörelsen v ar liten berodde på m ånga om ständigheter, bland vilka det bristan d e fö rtro en d et till m arkens värde och den strän g a beskattningen fö rtjä n a n äm nas. F ö rh an d su p p b ö rd en av skatter, vilken syntes göra det onödigt a tt sam la medel fö r senare skattebetalningar, m inskade den säsongartade stegringen i depositionerna. I ja n u a ri sjönk k re d itin rä ttn in g a rn as in låning sålu n d a allm änt. U n d er de följande m ånaderna ökades den visserligen m en långsam m are än året fö ru t, och på hösten, avstannade rörelsen eller re ta rd e rades. A ffärsb an k ern as inlån in g av allm änheten ökades m ed sam m anlagt 3,135 m ilj. m ark eller 11 %. Ö kningen v ar sålunda h älften m in d re än 1945, d å m otsvarande ökning v ar 6,323 m ilj. m ark eller 29 % ; steg rin gen v ar doek r ä tt tillfred sställan d e i bredd m ed de sista krigsåren, då ökningsprocen- ten v ar 17. Så till vida v ar utvecklingen i fjol likväl ofördelaktig som stö rsta delen av ökningen föll p å checkräkningarna medan depositionsrörelsen v a r m ycket svag. D epositionskon 1011 a ökades näm ligen å r 1946 m ed endast 1,006 m ilj. m ark eller 6 %, m edan ökningen å r 1945 hade v a rit 3,490 m iljoner eller 27 % och likaså åren d ä rfö rin n a n över 20 %. C heckräkningarna ökades därem ot m ed 2,129 m ilj. m ark eller 18 %, vilket visserligen v a r m indre än siffro rn a fö r 1945, 2,833 m ilj. m ark och 32 %, men b ety d lig t m era än 1944 och 1943. D en tre d je k ällan för inlåning i a ffä rs bankerna, de övriga k re d itin rä ttn in g a rn as term ins- och avistadepositioner, m inskades k ra ftig t u n d er 1946 som en n a tu rlig fö ljd av a tt dessa a n d ra k re d itin rä ttn in g a r, som u n d er krigsårens penningriklighet i v äntan p å p laceringsm öjligheter hade lagt in medel i affärsb an k ern a, under fjo lå re t a n vände en sto r del av dessa medel. M edan av de övriga k re d itin rä ttn in g a rn as medel 2,914 m ilj. m ark u n d er 1945 flöt o in i affärsb an k ern a, m inskades de u n d er 1946 m ed 3,012 m ilj. m ark eller 42 %. F ö ljd en v a r a tt affärsb ankern as totala inlåning, 35,430 m ilj. m ark, vid 1946 års slu t var n ästan den sam m a som e tt å r tidigare, mtxlan den å r 1945 hade ökats m ed 9,237 m ilj. m ark eller d ry g t 35 % och även under alla tid ig are å r hade v u x it snabbt. Ä andra, sidan ökades affärsb an k ern as utlån in g, trots den gällande kreditransoneringen, k ra ftig a re än u n d er något tidigare år. Den egentliga kreditgivningen å t affä rsliv e t (och de inhem ska k re d itin rä ttn in g arn a) ökades m ed 10,892 m ilj. m ark eller n ästan 6 0 % m otsvarande 5,542 m iljo n er och 44 % å r 1945. S å m ycket hade affärsb an k ern a med den n ästan o fö rän d rad e inlåningen icke k u n n at öka sin utlån in g, om icke vissa särskilda u tv ä g a r hade s tå tt dem till buds. F ö r det fö rsta m inskade de sin k re d it åt staten genom a tt icke om sätta fö rfalln a statsv äx la r; dessas belopp sjönk u n d e r fjo låret från 4,185 m iljoner till 530 m ilj. m ark. V idare m inskade de sitt obligationsinnehav, h u v u d sakligen genom a tt u tn y ttja fö rfallan d e eller på viss dag u ppsägbara statsobligationer. O bligationsförrådet m inskades sålunda sam m anlagt f r å n 8,523 m ilj. m ark till 7,106 m iljoner. F ö r det tre d je togo de u p p tillfä llig k re d it i centralbanken, frä m st genom a tt rediskontera växlar men dels också i annan form. V id fjo lårets u t gång hade affärsb ankern a p å d etta s ä tt stä rk t s itt rörelsekapital m ed 2,896 m ilj. m ark. Som en sista u tv äg fanns m öjligheten a t t m inska kassam edlen, v artill det också v ar råd, em edan kassorna tack vare sedel u tb y tet voro ovanligt sto ra i b ö rjan av året.. A ffärsb an k ern as kassam edel red u cerades d ä rfö r frå n 6,055 m ilj. m ark till 3,756 m iljoner. Genom a tt jäm sides tillg rip a dessa u tv äg ar och reglera utlånin g en kunde affärsb an k ern a h jälpligen bevilja affärsliv et k redit fö r de ofrånkom ligaste ändam ålen, men om penningm arknaden y tterlig are skärpes ä r gränsen sn a rt nådd fö r användningen av dessa medel. D å de u tlän d sk a handelsförbindelserna blevo livligare ökades affä rsb a n k ern as u t ländska såväl sk u ld er som tillgodoh avanden betydligt. Vid 1946 å rs u tg ån g v a r deras utländska nettotillgodohavande 355 m ilj. m ark, m edan det e tt å r tid ig are hade v a rit endast 33 m iljo n er; de föregående åren hade de h a ft en sto r n ettoskuld till utlan d et. A llm änhetens inlån in g i övriga k re d itin rä ttn in g a r sp arb an k ern a, p o stsp arb an ken, andelskassorna och deras centralbank, andelslagens sparkassor sam t hypoteksinrä ttn in g a rn a v ar även den betydligt svagare än å re t fö ru t. Ö kningen v ar 5,417 m ilj. m ark eller 16 %, m edan den å r 1945, då den till följd av sed elu tb y tet v ar rekordstor, hade varit 10,559 m iljoner eller 46 %. I fjol v ar ökningen dock till s itt absoluta belopp stö rre eh u ru relativ t taget m indre än 1944 och 1943. E fte rfrå g a n p å k red it var livlig också i dessa k re d itin rä ttn in g a r, vilket fram g år bl. a. av den ovan fram hållna om ständigheten att. de hade m inskat sin a depositioner i affärsb ankern a. D en stigande p enningknappheten sträckte sig således i allm än h et också till d essa k red itin rä ttn in g a r. F in la n d s Banks u tlån in g och övriga verksam het behandlas i a n d ra delen av den n a redogörelse. K apitalm ark n aden v ar stilla, då allm änheten alls icke in tresserad e sig fö r obligationer. S taten em itterade visserligen tre n y a obligationslån, näm ligen I I I sparbankslånet, e tt 5 % lån av 1946 och IV försäkringslånet, men avsättningen v ar rin g a och till sto r del begränsad till p o stsparbanken. O bligationer tillhörande det tre d je sparbankslånef hade vid novem ber m ånads u tg ån g placerats fö r 2,046 m ilj. m ark, 5 procentiga obligationer av 1946 fö r 679 m ilj. m ark och det IV försäkringslån et fö r 64 m ilj. m ark. S am m anlagt såldes obligationer fö r 2,789 m ilj. m ark, men å a n d ra sid a n inlöstes obligatio ner tillhörande äldre lån fö r 2,336 m ilj. m ark. I d et föregående h a r icke beaktats ersättningsobligationerna, krigslåneobligationerna eller tvångslånet i sam band med sedelutbytet, em edan dessa v ärd ep ap p er icke såldes i fria m arknaden. D eras sam m anlagda nettoökning v ar 9,286 m ilj. m ark. H ä rtill komma H olding-bolagets andelsbevis, som em itterades fö r 1,408 m ilj. m ark. E n del av nyss n ä m n d a obligationer och and elsbevis ha av sina m ottagare u n d er året sålts 9 1743/47 2

10 pä m arknaden, mot»siulct av året. med fondbörscas förm edling. Även vissa stadskom m uner ha u n d er fjo lå re t tag it upp obligation,slån, m en h ä rv id h a r d et egentligen v arit frå g a om lån, som vissa k re d itin rä ttn in g a r b ev iljat i denna form, och icke om obligationer, som s p ritts b lan d allm änheten. A tt näringslivet v ar livligt ser m an också av nybildningen av aktiebolag. Sam m anlagt grundades 1,355 nya aktiebolag mot 1,485 å r 1945 m en m ycket färre under a n d ra är. D eras aktiekapital belöpte sig till 649 m ilj. m ark, en sum m a som u n d e r steg m otsvarande siffra fö r föregående år, 797 m iljoner, men b ety d lig t översköt k rig s årens resultat. H ö jn in g a r av aktiekapitalet föret ogas i rekordstor om fattning. O r saken låg dels i kap italb risten till följd av inflationen och lieska 11 ningen, dels i stadgandet om överlåtelse av ak tier till H olding-bolaget som betalning av förmögenhetsöverlåt elseskat t en. Till handelsreg istre t anm äldes 950 fö rh ö jn in g ar av ak tiek apital eller m era än tvä gånger sä m ycket som föregående å r ; det nom inella beloppet, 3,704 m ilj. m ark, v ar mycket stö rre än u n d e r de föregående åren. M ed anledning av 1 vån gsstäm pl ingen av värd ep ap p er i sam band m ed sedelutbytet v ar fondbörsen svag i början av året. V ågdalen nåddes i m ars, v arefter k u rsern a i sy n n erh et i m aj och ju n i stego för a tt sedan igen dala mot slu tet av året. K u r sern a voro enligt U n itas generalindex 340 poäng i decem ber m ot 416 poäng ett år tidigare. O rsaken till den sju n k an d e ten densen stod tydligen a tt söka i sk ä rp n in gen p å penningm arknaden och de tunga sk attern a, v arjäm te socialiseringsplanerna voro ägnade a tt m inska allm änhetens in tresse fö r aktier. E n lig t vanligheten växlade k u rsern a p å in d u striak tier mycket stark are än p å ban k ak tier och höllo sig sam tidigt p å en b ety d lig t högre nivå än de sistnäm nda. K ursindex fö r in d u striaktiern a sjönk frå n 545 poäng i decem ber 1945 till 364 poäng i m ars, steg till 582 poäng i ju n i och sänkte sig sm åningom till 436 po äng senaste decem ber och v a r då c. 20 % lägre än. e tt år tidigare. F ö r bankak tiern a avspeglas m otsvarande utveckling av kursindex i siffro rn a 140, 121, 130 och 110, v a rfö r k u rsern a u n d er å re t försvagades m ed 21 %. O m sättningen på fondbörsen v ar 1,188 m ilj. m ark och således något lägre än å r 1945, då m otsvarande siffra v ar 1,330 m iljoner. Räntefoten. T ro ts a tt penningm arknaden sk ärp tes ha in lån in g srän to rn a h ållit sig oförändrade. U tlån in g srän to rn a företedde därem ot en ty d lig t stigande tendens sålu n d a a tt de lägre rä n to rn a allm än t höjdes, m edan to p p rä n to rn a läm nades vid det gam la. H ö jn in g arn a voro dock så pass obetydliga a tt de ej förm ådde åstadkom m a jäm vikt i e fte r fråg an och tillgången på kredit, utan det visade sig nödvändigt att reg lera k re diten och begränsa den till sådana ändam ål, som voro vik tig ast u r det helas sy n punkt.. E h u ru rän to rn a på dopositionsoch checkräkning höllo sig oförändrade, åstadkom den stö rre ökningen p å checkräknin g a tt m edelräntan på affä rsb a n k ernas inlåning m inskades till 2.ao % frå n 2.4 7 % å r 1945 och 2.5::% å r 1944. D ä r em ot steg m edelräntan på deras u tlånin g till C.2S % från, a tt ha varit 5.31 och 5.0) % åren förut. Ä ndringen berodde, utom p ä tendensen till.stegring hos r ä n torna, på a lt statsk red itern a mot låg rä n ta m inskades. Betalningsbalansen och. kapitalrörelsen. F ö rh an d su p p g ifter giva följande bild av F in lands utlän d sk a betalningsbalans u n d er 1946. H andelsbalansen slutade, om vissa fsrtygsköp, som. icke ingå i den officiella handelsstat islikens fö rh an d ssiffro r tilläg gas, i ett im portöverskott av u p p sk attn in g s vis 1,500 m ilj. m ark. H an d elsflo ttan gav i fraktinkom ster c. 1,000 m ilj. m ark, guld såldes fö r (>50 m ilj. m ark och i stuvningskostnadcr, ham navgiftcr m. m. inflöto 210 m ilj. m ark sam t i penninggåvor c. 380 m iljoner. Ä a n d ra sidan stego enligt förh a n d su p p g ifter b land u tg ifte rn a rä n to rn a till 730 m ilj. m ark och resekostnaderna till 110 m iljoner. Om övriga inkom ster och u tg ifte r saknas u p p g ift,.men felet b lir litet, om do anses ha v a rit lika sto ra som 1945. D et slu tlig a resu ltatet b lir sålunda att betalningsbalansens inkom ster och u t g ifte r täm ligen väl balanserade, m edan betalningsbalansen fö r 1945 utvisade e tt ut- giftsöverskott av 700 m ilj. m ark och för krigsåren ännu m era. U tan fö r denna beräknin g h ar läm nats krigsskadeståndet, vilket. icke direkt p åverkar betalningsbalansen, ehuru det. gjorde landet 9,430 m ilj. m ark fattig are. K apitalrörelsen v ar livligare än u n d er do tid ig are åren. I ny kredit, erhölls 35 m ilj. dollar av E xport-im port-banken och 15 m ilj. dollar för inköp av överloppsvaror frå n F ö re n ta statern as arm éfö rråd sam t 10 m ilj. dollar fö r inköp av kaffe från B rasilien ävensom 30 m ilj. svenska kronor. A v dessa k red iter voro om kring 7 m ilj. dollar och 14 m ilj. kro n o r o u tn y ttja d e vid årets slut. D å vissa, tillsk o tt erhöllos till en del tidigare k red iter och då a n d ra lån am orterades en lig t avtal v ar det, slu tlig a resultatet en nettoökning om 7,910 m ilj. m ark i den konsoliderade utlän d sk a skulden. De synliga k o rtfristig a skulderna voro vid fjo lårets slu t 14,570 m ilj. m ark och de m otsvarande tillgångarna. 6,700 m iljoner, v arfö r den k o rtfristig a nettoskulden u t gjo rd e 7,870 m ilj. m ark. Då den, m otsvarande nettoskulden e tt å r tidigare hade varit. 5,490 m iljoner hade den under årets lopp ökats jned 2,380 m iljoner. M ärkas bör dock, att till ökningen i skulden då h a b id rag it de 4,640 m ilj. m ark, som överfö rts p å S ovjetunionens konto och vilket belopp icke i verkligheten representerade n å gon n y skuld. Om det avdrages fin n e r man a tt den k o rtfristig a nettoskulden under 1946 m inskades m ed 2,260 m ilj. m ark och a tt landets hela skuld sålu n d a ökades med 5,620 m ilj. m ark. A v denna ökning u t gjorde 2,810 m ilj. m ark agioförlust fill fö ljd av k u rsfö rä n d rin g av svenska k ro nan. Ö kningen synes ej stäm m a överens m ed nyssnäm nda u p p sk attn in g av betalningsbalansen. Skillnaden beror, utom av a tt s iffro rn a överhuvudtaget äro o tillfö rlitlig a u n d e r en tid som denna, på a tt vid årsskiftet, i förskott, hade betalats en sto r m ängd varor, vilka m öjligen redan voro p å väg till F in la n d eller b eträffan d e vilka åtm instone e tt fast, kanske lån g v arig t produkt ionsa vt al ingå tts. Prisnivån. lofter den sk a rp a uppgången unuer 1945 v ar prisutvecklingen u n d er.senaste ä r lugnare. Under fö rsta delen av å re t förekommo visserligen en del p rissteg rin g ar, men sedan borgfred tillkännagavs ha p risindex visat a tt p risn iv ån h ar h å llit sig nästan oförändrad. L evnadskostnadsindox (augusti 1938 ju li 1939 = 100) steg så lunda från 404 poäng i decem ber 1945 till 403 poäng u n d er d ärp å följande ju li, till 409 poäng i septem ber och 468 poäng i december. Stegringen var sålunda i fjol 04 poäng eller 15.s m edan m otsvarande steg rin g åre t d ä rfö rin n an hade varit 99.0 %. M edelindex för 1940 v ar 450 poäng och därm ed 59.o % högre iin m edelprisn iv ån för 1945. Enligt, vanligheten var prisstegringen ojäm n, vilket delvis b erodde p å a tt kostn ad e rn a icke stego lika m ycket på alla om råden, m en fram fö r allt berodde det på, vilka p riser av m yndigheterna tillätos sliga och vilka icke. S ålunda höll sig hyresindex o fö rän d rad tro ts att byggnadsk ostn aderna från decem ber 1945 till december 1946 stego med 29.3 %, livsmedelsindex steg med endast 2.» ('/c men index i o r viirme och lyse därem ot med 15.o %, bekliidnadsindex med 30.6 r '< och skatteindex m ed hela 127.s c/c. P a rtip risin d e x utvecklades i sam m a rik t ning, ehuru den rörde sig på en något högre nivå. I decem ber 1945 v ar den 607 poäng och ett å r senare 725 poäng, v a rfö r stegringen var 19. i */<. P risn iv ån fö r im p o rterade varor var 47.n % högre i decemb er 1940 iin e!! å r tid ig are, m edan m otsvarande steg rin g fö r inhem ska p ro d u k ter var endast 10.:: ( 'r. L everansprisindex för lantb ru k sp ro d u k ter, vilken liksom de flesta an d ra indextal åre t förut hade fördubblats, steg från 588 poäng i decem ber 1945 till 653 poäng i decem ber 1946, d. v. s. med 11.1 (i.

Penningvärdet och. förhållandet till vilandet. E fte r do sto ra fö rh ö jn in g arn a u n d er år 1945 a ii.sågos om ständigheterna icke i fjol kräva någon än d rin g av de utländska v alu tak u rsern a. K u rsern a ]>å de viktigaste valutorna höllo sig u n d er hela året 11)40 på den nivå, till vilken de på hösten 1945 hade s tig it; sålu n d a v a r kursen på dollar alltjäm t mk 136:, på p u n d 547: och på schw eizerftang mk 31: 75. Den svenska kronkursen, som dittills hade v a rit mk 32: 30, m åste därem ot den 13 ju li höjas till mk 3 7 :9 0, då Sverige, för a tt undgå prisstegringen utom lands, fann sig fö ran låten a tt sänka k u rsern a pä a n d ra länders valutor, d. v. s. a tt h ö ja s itt eget m ynts u tlän d sk a värde. Dessutom in trä ffa d e vissa sm å k u rsfö rän d rin g ar, vilka även de h ä r ledde sig av ifråg av aran d e lands och icke av F in lan d s B anks åtg ärd er. S ålu n d a gick kursen på fran sk a fra n g den 19 feb ru ari ned frå n mk 1: 15 till mk 1: 14 och på norska kronor den 28 m aj frå n mk 27: 50 till mk 27: 45. De särskilda clearingkurser, om vilka överenskommelse trä ffa ts med vissa länder, förblevo o förändrade u n d er hela året. E n ä r exporten oeli im porten ännu ej voro fria u tan beroende av licens och m estadels grundade p å handelsavtal och em edan valutahandeln och växelkursernas u tfo rm n in g likaså i de flesta länder voro bundna, kan av anfö rd a om ständigheter än n u icke dragas den slutsatsen, a tt m arkens värde verkligen skulle ha hållit sig o fö rän d rad i relation till an d ra länders penningvärde. T värtom m åste m an slå fast, att p riser och löner också i fjol stego b ety d lig t i F in lan d, m edan m an därem ot i ländern a v ästeru t u n d g å tt uppåtgående prisrörelse eller i v a rje fall lyckats begränsa den m era än här, t. o. m. fin n er man Finlands Banks verksamhet. vissa tecken p å a tt p risern a sju n k a. Dessa fa k ta tyda på att m arkens faktiska u t ländska värde också u n d er fjo lårets lopp sjönk. D å de utländska handelsförbindelserna blevo livligare och behovet av im port fö r de oundgängligaste ändam ålen v ar sto rt, översteg efterfråg an på utländska valutor bety d lig t tillgången,.trots a tt även denna ökades dels n ä r exporten ånyo tog fa rt, dels tack vare k reditern a f r å n utlandet. D ärfö r sålde F in la n d s B ank p å v in tern till u tla n d e t stö rsta delen av s itt g u ld fö r råd, v arfö r dess bokförda värde sjönk frå n 387 m ilj. m ark vid utgån g en av 1945 till endast 2 m iljo n er ett å r senare. B ankens tillgodohavanden hos utländska korrespondenter varierade bety d lig t u n d er årets lopp allt efter som sto ra betaln in g ar till u tlan d et verkställdes eller å andra sidan export: eller k re d it gå vo valutor. Val ut a förrådet v ar vid årets b ö rja n 1,283 m ilj. m ark, nådde den 8 feb ru ari årets högsta belopp, 2,021 m iljoner, sjö n k den 23 m aj till 236 m iljoner men stärk tes ånyo p å luisten så a tt del p å årets sista dag u tg jo rd e 1,915 m iljoner. Ökningen sedan årets b ö rjan v ar 632 m ilj. -mark eller 49 %. Till fö ljd av den livligare u t rikeshandeln ökades beloppet av utländska växlar i F in lan d s B anks p o rtfö lj en hel del u n d er året, näm ligen frå n 72 m iljoner till 175 m ilj. m ark. P å skuldsidan förekom m a två utländska konton. A v dessa re p rese n tera de u t ländska k o ntoinnehavarn as tillgodo havanden i m ark en re la tiv t liten skuld, vars belopp ökades frå n 141 m ilj. m ark i slu tet av å r 1945 till 185 m iljoner i slu tet av å r 1946. E tt annat, stö rre konto u tv isar saldot av skulderna och tillgodohavandena p å clearingräkning, vid årets b ö rjan 2,803 m iljoner och vid dess slu t 7,414 m ilj. m ark, ett belopp som avser d en fin sk a folkhush ållningen s skuldsaldo p ä c learin g räk n in g och icke F in lands B anks egen skuld. D en avsevärda ökningen berodde p å a tt u n d er å re t p å denna räknin g upptogos tyska statens och tyska m edborgares tid ig are tillgodohavanden i F in lan d, n u m era överförda p å Sovjetunionen, till ett sam m anlagt värde av 4,639 m ilj. m ark. U tan denna överföring, som icke betydde någ o n n y skuld, skulle sald o t på clearin g rä k n in g ha m inskats till 2,775 m ilj. m ark. Utlåningen. F in lan d s Banks u tlånin g tenderade a lltjä m t a tt liksom u n d er de närm ast föregående åren stig a synnerligen k ra ftig t, tills u n d er de sista m ånaderna av å re t en v ändnin g in träffad e. K ela utlåningen steg frå n 22,397 m ilj. m a rk i slu tet av fö regående å r ända till 33,298 m iljoner den 23 septem ber men sjönk d ä rp å till 29,409 m iljoner på årets sista dag. D en totala ökningen v ar således 7,012 m ilj. m ark eller 3 1 %, m edan ökningen å r 1945 hade v arit endast 2,422 m ilj. m ark eller 12 %. Ö kningen i centralbankens u tlå n in g v ar en n a tu rlig fö ljd av stram heten p å penningm arknaden och hade främ st tv å orsaker, dels ökningen i bankens d irekta k redit åt näringslivet, dels krediten å t k re d itin rä ttnin g arn a. Ä nda till septem ber verkade dessutom sta ten s kreditbehov k ra ftig t i Utgången av nummien 1O1"i sam m a rik tn in g, men m ot slu tet av året kunde staten, såsom ned an n ärm are fra m går, betydligt av k o rta sin skuld till cen tralbanken och förorsakade sålu n d a nedgång i hela utlåningen. F in lan d s Banks u tlå n in g åt egna k u n d er ökades u n d er å re t frå n 3,797 m ilj. m ark till 9,031 m iljoner, dubbla eller m ed främ st a tt fin n a i d. v. s. till m era än det 138 %. O näringslivets återlu im i- ning och ökningen i kostnaderna till följd av lime- och prissteg rin g en. Dessutom gav centralbanken in d irekt kredit å t näringslivet, då den m ed rediskonterin g ar och andra k re d ite r stödde affärsb ankern a. Då penningm arknaden till följd av sedelu tb y tet v ar särdeles lä tt i b ö rjan av åre t förekom dylik k re d it alls icke till en början. M en redan i febru ari rediskonterades de första v äx larn a i F in lands B ank, och i ju n i steg d e t rediskon- terad e beloppet till 3,034 m ilj. m ark. Sederm era sjönk det ånyo och u tg jo rd e på årets sista d ag 2,458 m iljoner. D ärjäm te togo a ffärsb ankern a sin tillfly k t till hypotekslån, som p å som m aren stcgo till 274 m ilj. m ark, men i oktober återbetalades de sista av dessa lån. G ranskar m an F in lan d s B anks kred itgivning enligt utlåningsform en, fin n er man a tt de d irekt diskonterade växlarna u n d er 1946 liksom tid ig are voro lån g t viktigare än de övriga. V ärdet av denna v äx e lp o rt Finlands Banks inhemska kreditgivning dr 1916. Statens växlar Anilra växlar 1Ivpotekslaii Kassakreditiv Kedislcontoringar Annan kredit åt kreditinrättningar Summa Decem ber... 18,600 3,682 38 77 _ 22,397 1946 J a n u a ri... 17,950 3,874 38 289. --------- 22,151 F e b ru a ri... 16,450 4,106 38 45.3 625 122 21,794 M ars... 18,150 4,737 53 422 949 122 24,433 A p ril... 19,550 5,434 53 336 934 122 26,429 M aj... 21,750 5,944 53 37 6 2,481 122 30,726 J u n i... 22,500 6,221 53 360 2,874 274 32,282 J u li... 23.900 6,484 53 480 1,646 274 32,837 A ugusti... 23,500 6,597 22 486 2,156 159 32,920 S eptem ber... 24,300 6,517 494 1,679 30 33,042 O ktober... 23,520 6,832 22 423 1,048 31,845 Novem ber... 20,370 7,256 62 665 1,959 30,312 Decem ber... 17,920 8,411 64 556 2,458 29,409

14 följ v ar i b ö rjan av året 22,282 m ilj. m ark,.stod i septem ber högst, vid 31,008 m iljoner, och hade vid årets slut s ju n k it till 26,331 m iljoner. De direkt, diskonterade växlarnas belopp hade sålunda u n d e r året ökats med 4,04!) m ilj. m ark eller 18 %, m edan ökningen u n d er föregående å r hade v a rit endast 2,426 m iljoner eller 12 %. H ypotekslån en höllo sig, om nyssnäm nda hypot ekskre.diter åt kredit inrii ti ningarna ieke beaktas, vid helt anspråkslösa, belopp; de stego frå n 38 m ilj. m ark vid å rets b ö r ja n 1ill 64 m iljoner vid dess slu t. K ännbarare ökades kassakreditiven. Vid årets ingång hade endast 77 m ilj. m ark ly fts på dessa räknin g ar, men u n d er å re ts lopp, då också nya såd an a k re d ite r beviljades, ökades det ly fta beloppet till 673 m iljo n er den E x p o rtin d u strin... H em m a m a rkn a dsi n d us t r i n H andelsfirm or... övriga... Ifäntcsat.senui. 1 ju n i höjde F in lands B ank vissa vid utlåningen tilläm pade räntesatser.»sedan dess h a r rä n ta n på kassakreditiv v a rit 4 1/ 2 % och p å hypotekslån 5 %. Den lägsta diskont räntan, vilken tilläm pas vid diskontering av rena v aru v äx lar m ed en å terb etaln in g s)id icke överstigande tre m å nader, ä r fo rtfaran d e 4 %, såsom den h a r v a rit sed an den 3 decem ber 1934, m en vid all a n n a n v äxeldisk ontering och -om sättning tilläm pas en räntesats om 5 %. Sedelstocken. D et vid årssk iftet 1945 194(5 verkställda sedelutbytet, hade, em edan vetskap om p la nen sprid d e sig bland allm änheten, redan p å fö rh and fö rorsakat en ström av sedlar till kontona i k re d itin rä ttn in g a rn a och en snabb ned g ån g i d e t utelöp ande sedelbeloppet frå n 18,872 m ilj. m ark i au g u sti 1945 1ill 13,598 m iljoner vid årsskiftet. Sedelu tb y te t verkställdes sålunda a tt 5,000, 1,000 och 500 m arks sedlarna i utbytesm om entet förlorade h älften av sitt värde som betalningsm edel; deras ena halva 31/12 31/12 31/12 1941 1942 1943 7 december. l å årets sista dag belöpte sig den u tn y ttja d e kassakreditivkrediten till 556 m ilj. m ark eller d ry g t sju gånger så m ycket som e tt å r tidigare. De m ånatliga växlingarna i bankens olika slag av u tlån in g fram gå för 1946 u r om stående sam m anställning. I lu r u F in lands B anks d irekta k re d it å t näringslivet procentuellt fördelade sig m ellan olika verksam hetsgrenar belyses fö r åren 1941 1946 i följande sam m anställning-, som utv isar situationen p å årets sista dag. Såsom av dessa sifferserier fram g år ha handelsfirm ornas och de,,ö v rigas a n del i centralbankens utlån in g ökats i bredd m ed export- och hem m am arknadsindustrins andel, eh u ru också denna beviljats avsevärt ökad k red it. 89.30 73.7«63.35 10.43 22.0 7 29.2 0 0.2 4 4.0 2 7.37 0.0 3 0.15 0.0 8 31/12 31/12 31/12 1944 1945 1946 61.1!) 67.7 2 54.7» 20. o c, 30.52 27.4 2 0.0 2 1.49 6.o i 18.73 0.2 7 1 1.7 K gällde endast som tillfällig t k vitto p å e tt tvångslån till staten. Även den an d ra halvan av de gamla sed larn a förlorade den 16 fe b ru a ri 1946 sin giltighet som betalningsm edel och skulle b ytas u t före u tg å n gen av sam m a m å n a d ; senast den 16 m ars skulle även sedlarna om 100 m ark och lägre valör bytas ut mot nya, dock så a tt sta te n icke tvångsbelånade dem. S edelutbytet. v ar en länk i on serie åtg ärd er, som dels hade vissa penningpolitiska syften, närm ast a tt binda överflödig köpkraft, dels avsågo vissa finanspolitiska mål. Liksom i de främ m ande länder, vilkas exempel följdes i den n a åtg ärd, försökte m an sam tid ig t klarlägga, h u ru m ycket sedlar som u n d er k rig såren hade sökt sig till utlän d sk h an d eller fö rstö rts ävensom h in d ra eventuell använ d n in g av de förstnäm nda. Då de stora sed larn a den 1 ja n u a ri hade fö r lo rat h älften av sitt värde, sjönk den u te löpande, som betalningsm edel giltig a sedelstocken till 7,952 m ilj. m ark. S ålunda reducerad förslog den n atu rlig tv is inte a tt täcka behovet av betalningsm edel, då priser, löner och b etalningssätt voro oförändrade. A lla, som av fru k ta n fö r sedelutbytet hade la g t in sina p ennin g ar på bank, skyndade sig a tt ly fta dem fö r a tt igen få behövliga kontanter. Likaså bytte de in r ä ttn in g ar, främ st statens kassor och k re d itin rä ttn in g a rn a, vilkas innehav av stora sedlar lagen befriade frå n tvångslån, genast u t sina sedlar m ot n y a; h ärv id ökades det utelöpande sedelbeloppet med en summa, som m otsvarade h älften av deras innehav av stora sedlar oeli sam m anlagt steg till 2,376 m ilj. m ark. Av dessa orsaker ökades sedelstocken, som motse.it var, och var 12,980 m ilj. m ark redan i slu tet av ja n u ari. ') Till slu tet av april hade den stig it till 18,107 m iljoner och kom sålunda red an n ä ra to p p siffran fö r föregående år. D ärpå ägde dock en sedvanlig säsongväxling rum och sedelstocken reducerades något fö r a tt likväl u n d e r hösten på n y tt stiga. M axim um nåddes i slutet av oktober, då sedelstocken steg lill 19,667 m ilj. m ark. U nder årets sista veckor sjönk den ånyo, så a tt vid årets u tg ån g sedlar fö r 18,233 31/12 1945 G uldkassa... 386.7 K orrespondenter i u tlan d et.. 1,283.1 U tländska växlar... 72.o Utländska, sedlar och kuponger 9.g I nhemska växlar... 22,282.:; Sum m a 24,033.7 Såsom av ovanstående fram g år ökades sedeltäckningen k ra ftig t, särskilt under an d ra och tre d je k v artalet, men m inskades m ycket u n d e r det fjärd e. U tvecklingen bestäm des i främ sta ru m m et av fö rä n d rin g a rn a i de inhemska, växlarnas belopp. Sam m anlagt ökades sedeltäckningen u n d er året frå n 24,034 m ilj. m ark till 30,896 m iljoner. Ökningen, vilken således v a r 6,862 m ilj. m ark eller närm are 29 %, berodde, utom på ansvällningen av den inhem ska växelportföljen, delvis också p å a tt v a lu ta fö r rå d e t och de utländska v äx larn a ökades, m edan därem ot nedgången i guldkassan verkade i m otsatt rik tning. Sedeltäckningen v ar u n d e r hela året riklig och växlade inom r ä tt snäva gränser. V id 1945 års u tg ån g v ar den 115.5 % av m ilj. m ark befunno sig i om lopp eller 4,635 m iljoner m era iin ett å r tid ig are och 2,576 m iljoner m era än i slu te t av 1944. A tt sedelstocken så sn a rt sökte sig till sin gamla nivå k räv er e tt svar p å fråg an, vilket det egentliga resultatet, av sedelu tb y te t var. F in ansp o litisk t betydde sedelutb y tet fö r staten dels e tt lån om c. 3 m ilja rd e r m ark till låg rä n ta, dels en inkom st om 423 m ilj. m ark av sedlar, som ieke presenterats till inlösen; denna sum m a bör dock m inskas med kostnaderna fö r sedelutb y tet. Den penningpolitiska betydelsen av åtg ärd en kan ieke lika lä tt läggas fram. Det ä r dock ty d lig t att, k ö p k raften d ä rigenom i någon män kunde begränsas och a tt sedelstocken d ä rfö ru ta n skulle v ara k än n b art stö rre än nu. Jäm sides med sedelstocken ökades även de medel, mot vilka F in lands B ank regleinentsenligt ä r b erättig ad a tt em ittera sedlar, betydligt u n d er året. D enna utveckling belyses av fö lja n d e tab ell: 31/3 30/6 30/9 31/12 1946 1946 1940 194(5 152.0 1.5 1.5 2.4 1,215.0 847. s 1,585.8 l,914.o 89.2 98.1 129.2 174.!) 9.o 9.3 12.2 14.2 23,835. s 31,595.o 32,496.4 28,789.5 25,301.!* 32,551.7 34,225. i 30,895.o alla vid an fo rd ra n b eta lb a ra förbindelser. U nder årets lopp sjönk d e tta proportionsta l något oeli v ar vid dess slu t 108.c %. A nnu rik lig are v a r sedeltäekningen jä m fö rd m ed det utelöpande sedelbeloppet. I början av året v ar sedeltäckningen, som u n d er det, senare h alv året 1945 hade stig it jäm sides med nedgången i sedelstocken, 176.s % av den utelöpande sedelstocken. 1)å sedelstocken u n d er de fö rsta m ånad erna av 1946 ånyo blev rikligare, sjönk d etta relationstal och v ar i b ö rjan av m aj 143.4 % fö r a tt doek ånyo stiga till toppen för året, 192.1 %, i b ö rjan av augusti. Vid årets u tg ån g v ar ifråg av aran d e relationstal I69.r>%, d. v. s. något läg re än e tt å r tidigare. Den oanvända sedelutgivningsrätten eller i) l>ossa siffro r skilja sig från de i Finlands Banks veckorapporter upptagna sedelbeloppen, emedan i dessa sistnämnda ännu ingingo liögerhalvorua av do icke inlösta sedlarna. Fram till juni beaktades i veckorapporterna dessutom de till inlösen icko presenterade sedlarna. 15