MKB 2016 Möjliga konsekvenser vid helikopterbekämpning med VectoBac G mot stickmyggslarver

Forshaga kommun 2015-09-30 MKB 2016 Möjliga konsekvenser vid helikopterbekämpning med VectoBac G mot stickmyggslarver Ansökan avser spridning av VectoBac G inom Natura 2000 områdena Pannkakan (SE0610135) samt Ådrans Älvskogar (SE0610225). Ansöker om dispens från förbudet mot att sprida bekämpningsmedel från luftfartyg enligt 14 kap 7, 9 i Miljöbalken med avseende på att bekämpa mygglarverna i Natura 2000 områdena enligt 7 kap 28a, 28b i miljöbalken. Motiveringen är att Natura 2000 områdena är de huvudsakliga kläckningsområdena för översvämningsmyggorna kring Deje. Britt-Marie Olsson Kommunekolog Miljö- och byggförvaltningen Forshaga kommun Forshaga kommun Postadress: Box 93, 667 22 Forshaga, Besöksadress: Storgatan 52 E-post: kommun@forshaga.se, Hemsida: www.forshaga.se, Telefon: 054-17 20 00, Fax: 054-87 34 61

MKB 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning.3 Spridningsområden..6 Natura 2000 området Pannkakan (SE0610135)..7 Natura 2000 området Ådrans älvskogar (SE0610225)..8 Ansökan om helikopterbekämpning 9 Orsaker till etablerad översvämningsmyggor i Deje.... 10 Dokumentation över myggförekomst i Deje 2015 kompletteras senare.. 11 Dokumentation över myggförekomst i Deje tidigare år.....12 Bedömning av effekter vid en helikopterbekämpning 15 Bedömning av risker vid användning av Bti.15 Åtgärder efter en bekämpning...17 Egenkontrollprogram.18 Andra möjliga åtgärder av bekämpning av översvämningsmyggor 19 Samråds redogörelse 23 Nollalternativ..23 Bilaga 1x-1x. Upplevelsedokumentation om myggen sommaren 2015 bifogas separat med MKB.24 Bilaga 2. Översiktskarta över bekämpningsområden och tabell inför 2016...25 Bilaga 3. Översiktskarta över myggspridningsområdet i Deje.26 Bilaga 4. Översiktskarta över kläckningsfällornas placering...27 Bilaga 5. Översiktskarta över CDC-fällornas placering. 28 Bilaga 6. Rapport från Kemikalieinspektionen VectoBac G. 2010-03-19 Diarienummer F-3422-221-09 bifogas separat med MKB samt produktsammanfattning VectoBac GR (SPC).. 29 Bilaga 7. Dokumenterad myggförekomst med hjälp av CDC-fällor åren 2015-2011 30 Bilaga 8. Redovisning av myggarter under åren 2015-2010. 32 Bilaga 9. Kartbild över betesmarker anlagda under 2015 34 Bilaga 10. Broschyr över långsiktig myggstrategi i Deje 2015-2018.34 2

Sammanfattning: Området kring Deje har betydande besvär med översvämningsmyggor. Problemen uppmärksammades av kommuninnevånarna sommaren 2009, denna sommar var det rikligt med nederbörd och höga vattenflöden i Klarälven. Det var först under 2010 som Forshaga kommun började dokumentera förekomsten av översvämningsmygg. Detta gjordes genom att man placerade ut CDC-fällor i området kring Deje. Dokumentationen av översvämningsmyggen fortsatte under 2011, då utplacerades CDC-fällorna ojämn vecka med start vecka 25 till och med vecka 37. CDC-Fällorna var utplacerade under 12 timmar och de myggor som hade fångats räknades och artades. Forshaga kommun har sedan 2010 ansökt om att få helikopterbekämpa med VectoBac G som ett led i bekämpningen av översvämningsmyggor. Det var först under 2013 som Forshaga kommun fick tillstånd att utföra helikopterbekämpning. Tillstånd gavs också för 2014 och 2015 men utnyttjades inte. I mitten på maj och i början av juni år var det höga flöden i Klarälven. Ett vattendjup på 150 cm uppmättes på Pannkakan översvämningsytor och stora delar av området kring Ådrans älvskogar stod under vatten med ett vattendjup som uppmättes till över 70 cm. Trots dessa vattenmassor blev det ingen masskläckning av mygglarver i år. Vad detta kan beror på kommer Forshaga kommun att försöka analysera genom att granska det datamaterial som insamlats under säsongen och skriva en rapport. Forshaga kommun har arbetat med flera olika långsiktiga åtgärder under åren 2013-2015, så som riktade slyröjningar, strandängsbete med nötdjur och gasolfällor. Detta är ett arbetssätt som kommunen slagit fast i en strategi för långsiktig myggbekämpning. Myggförekomsten under 2015 har aldrig varit så låg som den har varit den här säsongen sen man började mäta myggförekomst. Under säsongen har man aldrig varit över 4000 myggor i någon CDC fälla. Antalet myggor har hållit sig under 3000 myggor per fälla och natt. Trenden för hela säsongen 2015 har varit att myggförekomsten minskat. Vilket eventuellt kan förklaras av de 32 gasolfällor (mosquito magnet executive) som har används under sommaren. Under vecka 28 var det en topp av flygande myggor, det fångades under tolv timmar 3889 stycken myggor i en CDC-fälla som var placerad vid Vartorptjärn, i detta område fanns det inga gasolfällor. I Ådran var noteringen i samma vecka 1342 stycken myggor. 3

Ansökan om helikopterbekämpning inför 2016 omfattas av två Natura 2000 - områden, det är Pannkakan och det andra området är Ådrans älvskogar. Tillsammans utgör dessa områden 50,4 hektar av bekämpning med VectoBac G. Vartorpstjärns översvämningsytor utgörs av 7,12 hektar samt Gröna gången utgörs av 1,33 hektar. Totalt omfattas 58,9 hektar av bekämpning med VectoBac G mot stickmyggslarver. Helikopterbekämpning med VectoBac G har en direkt effekt på mygglarverna inom 24 h. Vid en bekämpning dör 95 procent av mygglarverna men det kommer alltid att finnas en viss procent mygglarver som överlever en bekämpning. Forskning visar att det kan finnas risk för att mygglarverna kan utveckla resistens mot VectoBac G. Naturvårdsverket har tillsatt en utredning om bekämpningsmedlet VectoBac G. Det har inte gjorts några studier på eventuella effekter på andra arter i samband med användningen av VectoBac G och de studier som är gjorda kan anses bristfälliga, då man i dessa studier hävdar att det inte förekommer några negativa effekter på andra arter, trots att man inte har utrett detta. Vid analyser av sediment har man sett att de verksamma beståndsdelarna i VectoBac G, de så kallade proteinkristallerna kan lagras upp till sex månader efter en bekämpning, eventuellt även under längre period efter en utförd bekämpning. Vilket kan medföra en risk på lång sikt för de arter som förekommer i bekämpningsområdet, tilläggas ska att detta heller inte är utrett. Risken finns att proteinkristallerna ligger latent i sedimenten och vid någon yttre påverkan i form av att sedimenten rörs om och kan leda till att proteinkristallerna frigörs och kan påverka andra arter negativt även i framtiden. Innehållet i VectoBac G är i den senaste granskningsrapporten från Kemikalieinspektionen Bilaga 1 2015-04-29 Produktsammanfattning (SPC) VectoBac G. Inte angett i detalj vad VectoBac G innehåller vilket skapar en osäkerhet vid användarens bedömning och hantering av produkten. Vid en helikopterbekämpning kan häckande fåglar i området störas av helikopterbuller, de högproducerande myggkläckningsområdena ligger i de områden som hyser den hotade vitryggiga hackspetten vilket man ska ta hänsyn till. Bekämpning med VectoBac G får inte spridas vid stigande vattennivå eller vid regnväder eller vid kraftiga vindar, då det föreligger en risk att VectoBac G som är lätta pellets kan transporteras bort från bekämpningsområdet med vattnet eller vinden. Effekten utebli på önskat område och andra icke relevanta ytor kan bli påverkade av medlet. Bekämpning med VectoBac G är en kortsiktig lösning på 4

myggproblematiken, därför bör man åtgärda orsakerna till översvämningsmyggornas utbredning i området kring Deje. Huvudorsakerna är den nuvarande vattenregleringen av Klarälven vilket genererar höga flöden under sommarperioden och flera generationer översvämningsmyggor kan kläckas under sommarperioden. Vid en mer naturlig reglering skulle inte översvämningsytorna översvämmas under sommarperioden. Det skulle heller inte ske någon kläckning av översvämningsmyggor, eftersom det skulle vara lågflöden i Klarälven. Normalt är det höga flöden under vår och höst i samband med snösmältning på våren och mer nederbörd under hösten. Om Klarälven reglerades på detta sätt skulle Deje inte ha de problem med myggor som de har idag. Forskning kring bete med kreatur har visat sig ha en positiv effekt på förekomsten av mygglarver upp till 70 procent(östman & Wengström 2013). Slåtter och bränningar har också positiva effekter på förekomsten av mygglarver. Forskare har också uppmärksammat sambandet mellan Micro topografin hos översvämningsytorna och förekomsten av mygglarverna. Det finns ett signifikant samband mellan tuvigheten i området och antalet mygglarver. Betet som är kring Torptjärn har fallit väl ut under sommaren och de boende runt Torptjärn har inte haft samma bekymmer som tidigare år. Det har placerats ut så kallade upplevelsepostlådor på Ica, Konsum samt salongen Goa fötter i centrala Deje under veckorna 38-42. Det har även funnits möjlighet att via Forshaga kommuns webbsida skriva ut och skicka in sin upplevelse via e- post. Kompletterar MKB med de upplevelser man får in både via upplevelsepostlådorna men även via posten efter v 42. Miljö- och byggnämnden tog beslut om att arbeta långsiktigt med myggproblematiken 2015 2018 (se bilaga 10 bifogas separat med MKB). 5

Spridningsområden Vid en helikopterbekämpning omfattas två Natura 2000 områden, det är Pannkakan och Ådrans Älvskogar och de tillsammans utgör 50,4 hektar, Vartorpstjärnens översvämningsytor utgörs av 7,12 hektar samt området Gröna gången utgör 1,33 hektar. Totalt rör det sig om 58,9 hektar som skulle behövas helikopter bekämpas med VectoBac G mot stickmyggslarver se bilaga 2. Kartbilden visar bekämpningsområden inför 2016. Längst till vänster i kartbilden är Natura 2000 området Ådrans älvskogar(se 0610225). Längst ner i vänstra kanten intill Klarälven är området Gröna gången. Mitt i kartbilden är natura 2000 området Pannkakan(SE 0610135) med tillhörande små delområden söder i kartbilden. Längst till höger är Vartorptjärn. 6

Natura 2000 området Pannkakan (SE 0610135) Pannkakan omfattas av 114 hektar och är en ö i Klarälvsdeltat, som befinner sig mellan Klarälven i väster och sjön Lusten i öster. Området är kuperat och har partier med låglänta områden som översvämmas regelbundet. Skogen består av lövskog som är av urskogskaraktär och hyser en hög andel död och döende träd. Gråal dominerar lövinslaget, granar är bortröjt, vegetationen är tät med busksnår så som vinbär, druvfläder, hägg mm, i området finns det också ormbunksväxter och humle som växter på träden. Området hyser ett rikt fågelliv där bland annat den hotade vitryggiga hackspetten häckar regelbundet sedan 1970 talet, men det finns gott om andra fågelarter också så som trastar, sångare, flugsnappare, mesar och finkar. Området har också ett rikt insektsliv med mängder av stickmyggor under sommartid. Området hyser också en intressant insektsfauna där speciellt skalbaggsfaunan är väldokumenterad. Kartbild hämtat från Länsstyrelsen i Värmlands län. Pannkakan är det streckade området till höger i kartbilden. 7

Natura 2000 området Ådrans älvskogar (SE 0610225) Ådrans älvskogar omfattas av 21 hektar och ligger norr om Pannkakan och väster om Klarälvsarmen Ådran. Området domineras av lövskogar och gråal är det dominerade trädinslaget. Det finns en del granar i området. Det förekommer en hel del döda och döende träd i området vilket är betydande för de fågelarter och insekter som finns i området. Terrängen är kuperad med vallar och svackor som vid högflöden står vattenfyllda. Det finns också översvämningsytor som översvämmas regelbundet. Vegetationen är tät med busksnår så som vinbär, hägg, druvfläder, humle och ormbunksväxter. Även detta område hyser stora mängder stickmyggor sommartid. Det finns hackspettar och andra hålbyggande fågelarter som har utmärkta förhållanden i skogen. Området hyser också trastar, sångare, flugsnappare, mesar och finkar. Kartbilden är hämtad från Länsstyrelsen i Värmlands län. Ådrans älvskogar är det streckade området till vänster i kartbilden. 8

Ansökan om helikopterbekämpning Ansökan avser spridning av VectoBac G inom Natura 2000 områdena Pannkakan (SE0610135) samt Ådrans Älvskogar (SE0610225). Ansöker om dispens från förbudet mot att sprida bekämpningsmedel från luftfartyg enligt 14 kap 7, 9 i miljöbalken med avseende på att bekämpa mygglarverna i Natura 2000 områdena enligt 7 kap 28a, 28b i miljöbalken. Motiveringen är att Natura 2000 områdena är kläckningsområden för översvämningsmyggorna. Området är svårtillgängligt med andra fordon till exempel fyrhjuling med spridare monterad bak på fyrhjulingen. Spridning med bekämpningsmedlet på detta sätts bedöms som mer tidskrävande och medlets räckvidd begränsas i samband med spridningen. Spridningsytan blir begränsad av fyrhjulingen då översvämningsytorna hyser buskvegetation vilket försvårar spridningen av bekämpningsmedlet. Ytterligare en faktor är att häckande fåglar i området kan påverkas negativt av det buller som kan orsakas från fyrhjulingen samt att det är tidskrävande och man uppehåller sig under längre tid i området än vad som är rimligt. Det blir svårt att hantera medlet vid påfyllning, då man måste frakta ut säckarna med bekämpningsmedlet via båt. Till området vid Pannkakan kan man heller inte köra ut en fyrhjuling, då det endast är en järnväg över Klarälven. Av denna orsak är spridning med VectoBac G med hjälp av fyrhjuling med spridare inte möjlig att genomföra. Områdena är för stora för att man ska handbekämpa översvämningsområdena på Pannkakan och Ådrans älvskogar. Det föreligger också en viss risk att det kan uppstå fel doseringar i samband med handbekämpning. Med dessa motiveringar anser Forshaga Kommunen att det endast är helikopterbekämpning som är lämpligt. Vid en helikopterbekämpning sker spridningen av bekämpningsmedlet mer tideffektivt. Det är lättare att kontrollera mängden bekämpningsmedel som sprids i området och medlet fördelas jämt över hela ytan. Vid helikopterbekämpning kommer man att använda sig av GIS och GPS- baserade lösningar för att nå en hög precision under en bekämpning. Även spridningsutrustningen kontrolleras noggrant före bekämpningsinsatsen. Helikoptern sprider medlet över översvämningsytorna och det blir en mer jämn spridning av VectoBac G. Bullret som uppstår i samband med spridningen av VectoBac G är under en begränsad tid och anses därför inte påverka häckande fågelarter nämnvärt. 9

Spridning med helikopter sker på relativt låg höjd 40 meter över marken för att minimera risken att bekämpningsmedlet transporteras bort med vinden från bekämpningsytan. Helikoptern flyger ca 60 knop vilket motsvarar 100 km/h i långa raka flygstråk för att få en jämn spridning av bekämpningsmedlet. Spridningen bör ta någon minut per hektar. Dock utgör själva flygningen en viss störning men det är under en begränsad tid. Vilket anses inte påverka de häckande fåglarna i området negativt. Den mängd bekämpningsmedel som Forshaga kommun kommer att använda vid varje helikopterbekämpning är 13 kg per hektar (i genomsnitt 1,3 gram per kvadrat). Totalt omfattas 58,9 ha av helikopterbekämpning med VectoBac G. Vilket ger en totalförbrukning av VectoBac G på (58,9 ha x 13kg) = 765,52 kg. Orsaker till etablerad översvämningsmyggor i Deje området Områdena ligger i anslutning till Klarälven i väster och sjön Lusten i öster. Klarälven är reglerad och har åtta kraftverk från Höljes i norr till Forshaga i söder. Vattnets flöden varierar med ökad nederbörd vilket ger höga flöden under sommarperioden. Detta resulterar i att översvämningsytor ställs under vatten flera gånger under sommarhalvåret och det sker flera generationer kläckningar av översvämningsmyggor i området. Översvämningsmyggorna är troligen en ny art i omgivningen, då man har dokumenterat förekomst först 2010, då man började kartlägga förekomsten av myggor i Deje området. Att dessa arter förekommer har samband med korttidsregleringen av Klarälven. För att komma tillrätta med förekomsten av översvämningsmyggorna måste arbetet ske med långsiktig lösningar. Regleringen av Klarälven behöver ändras och anpassas till naturliga flöden, vilket skulle innebära att det under sommarhalvåret är låga flöden i älven, och under höst och tidig vår vara höga flöden. Vid höga flöden under sommarhalvåret är vattentemperaturen högre och det triggar kläckningen av översvämningsmyggor. Inträffar det en tidig vårflod då vattentemperaturen fortfarande är under 6 grader triggas inte kläckningen av mygglarver lika fort. I Samband med en tidig vårflod spolas även delar av tillgången av döda växtdelar bort och näringen till kläckta mygglarver minskar. Växtligheten på översvämningsytorna består till största delen av vasstarr, strandlysing, sälgbuskar, kråklöver, grenrör och 10

översvämningsytorna innehar rikligt med tuvor där vattenpölar bildas och blir till lämpliga vattenmiljöer för stickmyggslarver att växa i. I studien Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet (Östman & Wengström 2013) påvisas ett signifikant samband mellan mygglarvsförekomst och mängden tuvor. Runt om tuvorna bildas pölar där vattnet stannar kvar och blir en lämpliga miljö för sticksmyggslarver att kläckas i. Ett område med mycket tuvor saknar naturliga predatorer som fiskar och rovinsekter - trollsländelarver. Ett område som saknar tuvor håller inte kvar vattnet lika länge och det finns möjlighet för fiskar och andra predatorer att äta av mygglarverna i samband med översvämningen och därmed blir populationen mygglarver begränsade på ett naturligt sätt. Studien belyser också det signifikanta sambandet mellan mängden total fosfor och förekomsten av stickmyggslarver. Vid en tidig vårflod frigörs stor mängd total fosfor vilket bidrar till att det finns gott om näringsämnen för mygglarverna att tillgå. Växterna vid denna tidpunkt har inte hunnit komma igång med att binda näringsämnena och tillväxa. Översvämningar som sker i början av juli saknar direkt samband med antalet stickmyggslarver och total fosfor. Detta förklaras i studien med att växterna binder näringsämnena i sina rotsystem och att tillgången på näringsämnen för mygglarverna begränsas. Dokumentation av myggförekomst i Deje 2015 I Deje bor det ca 3000 personer som sedan en längre tid tillbaka har stora bekymmer med myggor. Området kring Deje har sedan 2010 dokumenterat förekomst av översvämningsmyggor med hjälp av CDC-fällor. Forshaga kommun har sedan 2010 fortsatt att dokumentera förekomsten av översvämningsmyggor. Säsongen 2015 har utsättningarna av CDC-fällor skett under varje vecka med början i vecka 21 till och med vecka 37. Kompletterar MKB med lista över förekommande arter under säsongen 2015, när artningen är klar i höst. I början av juni var det mycket högt vattenflöde i Klarälven då det släpptes över 553 m³/sek från kraftverket i Skymnäs som är beläget i Hagfors. I Ådrans älvskogar uppmättes vattennivån till över 70 cm i vissa områden upp till 110 cm. På Pannkakan fick man använda sig av båt för att ta sig ut på översvämningsytorna och vattennivån uppmättes till 150 cm. Trots dessa vattenmassor blev det i år ingen masskläckning av mygglarver. Det har under säsongen varit två mindre översvämningar i juli månad, trots mycket gynnsamma förhållanden för myggägg att kläckas har trenden under hela säsongen varit låg 11

förekomst av mygglarver. Vilket utsättningarna av CDC fällorna under säsongen visar, i år har man inte gått över 4000 stycken myggor i någon lokal under hela säsongen. Man har inte uppmätt så lite flygande myggor i CDC fällorna sen man började mäta förekomsten av myggor 2010. Vad detta kan tros beror på kommer man att undersöka och en rapport kommer att skrivas under hösten 2015. I år har man lagt till en ny mätpunkt i Bengtsbol, Forshaga efter klagomål om hög täthet av adulta myggor. Mätningarna började i vecka 26 till och med vecka 37 mellan onsdag och torsdag. Tabell 1. Visar 2015 års förekomst av adulta översvämningsmyggor i CDC-fällorna. Fångstresultat i myggfällorna 2015 Antal mygg 2015 Fångstområde v 21 v 22 v 23 v 24 v 25 v 26 v27 v28 v29 Ådran 2 0 7 704 405 2376 1126 1342 710 Sjöbotten 0 18 12 226 316 164 282 1156 30 Risätter 0 0 0 36 119 738 857 1144 207 Smårisvägen 0 94 91 182 89 370 575 346 223 Nordsjötorp 0 0 3 84 313 2568 1971 1506 445 Vartorptjärnen 0 11 7 14 83 2515 2072 3889 697 Bengtsbol Start v.26 363 625 i u 180 Fångstområde v 30 v 31 v 32 v 33 v 34 v 35 v 36 v 37 Ådran 325 315 i u 659 652 30 62 47 Sjöbotten 316 281 566 128 145 98 13 16 Risätter 283 652 593 140 281 19 26 2 Smårisvägen 236 109 132 3 37 18 3 1 Nordsjötorp 311 299 866 198 199 336 20 27 Vartorptjärnen 1068 309 1066 143 432 202 42 14 Bengtsbol (Ny) 439 121 146 120 113 155 166 46 Tabell 1. Under 2015 har ny lokal Bengtsbol tillkommit pga. klagomål. i u =ingen uppgift pga. trasig utrustning. Tabellen visar att det är en topp flygande myggor i Vartorptjärn under vecka 28. Trenden för hela säsongen visar på en kraftig minskning av adulta myggor på samtliga lokaler jämfört med tidigare säsonger. CDC fällorna sätts ut i Deje området mellan tisdag kväll och tas ner onsdag morgon. I Bengtsbol sätts CDC fällan mellan onsdag kväll till torsdags morgon. Dokumentation över myggförekomst i Deje tidigare år Forshaga kommun har sedan 2010 dokumenterat förekomst av översvämningsmyggor med hjälp av CDC-fällor. Ortsbefolkningen i Deje har sedan 2009 påtalat stora problem med översvämningsmyggor. Översvämningsmyggor är beroende av låglänta ytor som översvämmas regelbundet för att de myggägg som finns i området ska kläckas och förpuppas till adulta myggor. Största översvämningsytorna finns kring Natura 2000 områdena Pannkakan och Ådrans 12

älvskogar. Forshaga kommun har dokumenterat lokalbefolkningens åsikter under åren 2011, 2012, 2013, 2014. Via upplevelsepostlådorna som har varit placerade på lokala affärer i Deje. Kommunen har fått in mycket negativ kritik kring hur man har hanterat myggproblematiken tidigare år. Lokalbefolkningen i Deje är mycket plågad av dessa översvämningsmyggor, man beskriver sina upplever av myggorna som mycket stressande, man kan inte vara ute och greja i sina egna trädgårdar och att grilla har varit mer eller mindre uteslutet, sällskapsdjuren far illa mm. Fångstresultat i myggfällorna 2014 Tabell 2. Visar 2014 års förekomst av adulta översvämningsmyggor. Det är en topp med flygande myggor i vecka 25 som hänger kvar över vecka 26 för att sedan minska under vecka 27. Det är ytterligare en topp med myggor under vecka 28, översvämningsytorna är torra och det har inte skett någon ny kläckning av mygglarver. Antal mygg 2014 Fångstområde v 21 v 22 v 23 v 24 v 25 v 26 v27 v28 v29 Ådran 73 87 436 2120 5696 3694 1104 5536** 616 Sjöbotten 23 58 218 708 1937 2257 740 2190** 468 Risätter 15 12 43 1045 7366 3848 201 2190** 719 Smårisvägen 128 20 132 1128 2354 2447 392 298** 99 Nordsjötorp 4 1 34 1414 8296 682* 1341 1435** 549 Vartorptjärnen 21 1 177 2348 3026 1880 1506 4019** 1405 Fångstområde v 30 v 31 v 32 v 33 v 34 v 35 v 36 v 37 Ådran 603 224 105 90 6 23 117 66 Sjöbotten 469 146 73 48 18 28 170 132 Risätter 1053 296 114 104 34 14 127 61 Smårisvägen 187 76 17 3 4 48 143 15 Nordsjötorp 872 311 48 31 28 65 153 23 Vartorptjärnen 1270 452 278 88 27 30 405 52 Tabell 2. Visar fångstresultat för 2014. ** Resultatet för vecka 28 hänger ihop med att vi nu har väldigt varmt, och insekter är mer aktiva när det är varmt. Översvämningsytorna är torra och det har inte skett någon ny kläckning. Vattennivån i Klarälven sjunker ytterligare. * Nordsjötorp v. 26: Detta resultat är missvisande då gummisnodden runt paketet med torris som hänger vid fällorna och ska locka till sig myggorna, hade gått sönder och ramlat ner på backen. Tabell 3. Visar 2013 års förekomst av adulta översvämningsmyggor som överstiger 5000 myggor. Det har skett vid ett tillfälle under vecka 25. Det har vid två tillfällen varit mer än 1000 adulta översvämningsmyggor under perioden. Det har vid två tillfällen förekommit mer än 500 adulta översvämningsmyggor i CDC-fälla under perioden vecka 21 - vecka 37. Antal mygg 2013 Fångstområdet v 21 v23 v25 v27 v29 v31 v33 v35 v37 Ådran 16 29 13342 1870 1557 1 14 5 0 Sjöbotten 16 110 1092 442 393 0 4 1 0 Risätter 4 8 2543 663 412 0 3 2 1 Smårisvägen 3 244 1912 514 264 0 3 0 0 13

Antal mygg 2013 Nordsjötorp 3 35 2727 462 657 0 3 1 1 Vartorptjärnen 7 86 2817 580 1640 0 8 4 2 Tabell 3. Vid utsättningen i vecka 31 var det åska, blåst och regn därav missvisande fångstresultat. Det var en topp med flygande myggor under vecka25, men antalet flygande myggor har sedan stadigt minskat under hela sommaren. Vilket har samband med användningen av gasolfällorna i kläckningsområdena tillsammans med den torra och nederbördsfattiga sommar som var 2013. Tabell 4. Visar 2012 års förekomst av adulta översvämningsmyggor som överstiger 5000 myggor. Det har skett vid tre tillfällen under vecka 25, vecka 31 samt vecka 33. Det har vid två tillfällen varit mer än 1000 vuxna översvämningsmyggor under perioden. Det har vid tre tillfällen förekommit mer än 500 adulta översvämningsmyggor i CDC-fälla under perioden vecka 25 vecka 37. Antal mygg 2012 Fångstområdet v 25 v 27 v 29 v 31 v33 v35 v37 Ådran 6000 1900 800 10600 8100 1400 164 Sjöbotten 50 190 147 693 525-27 Risätter 1300 154 270 5300 1800 327 251 Smårisvägen 295 248 240 496 1000 163 37 Nordsjötorp (ny) 419 211 225 1700 2900 918 258 Vartorptjärnen (ny) 550 1300 420 4300 950 688 41 Tabell 4. Under 2012 var det tre toppar med flygande myggor v 25, v 31 samt v 33, vilket beror på den nederbördsrika sommaren som var med höga flöden i Klarälven. Vilket resulterade i flera översvämningar i områdena Pannkakan och Ådrans älvskogar. Tabell 5. Visar 2011 års förekomst av adulta översvämningsmyggor som överstiger 5000 myggor. Det har skett vid två tillfällen under vecka 27 och vecka 29. Det har vid tre tillfällen varit mer än 1000 adulta översvämningsmyggor vid ett tillfälle. Det har vid två tillfällen förekommit mer än 500 vuxna översvämningsmyggor i CDC-fällorna under perioden vecka 25 vecka 37. Antal mygg 2011 Fångstområdet v 25 v 27 v 29 v 31 v 33 v 35 v 37 Ådran 130 8400 7300 2572 831 74 551 Älvkroken 104 1070 136 95 22 7 16 Sjöbotten 145 490 218 195 16 53 24 Korset 55 280 177 120 33 17 181 Risätter 37 2600 1145 340 84 74 100 Smårisvägen (ny) - - 480 117 10 17 83 Tabell 5. Under 2011 förekom det två toppar med flygande myggor, v 27 samt v 29 för att sedan minska i antalet flygande myggor under hela säsongen. 14

Bedömning av effekter vid en helikopterbekämpning Bacillus thuringiensis israelensis VectoBac G är en jordbakterie som innehåller sporer vilket innehåller toxiska delar så kallade protein kristaller. I samband med att mygglarverna äter VectoBac G aktiveras proteinkristallerna av mygglarvens höga ph-värde i mag- och tarmkanal. 30 minuter efter att mygglarven har ätit av VectoBac G börjar microvilli som sitter på mag- och tarmväggarna att falla sönder. Efter en timme börjar magsäcken att svälla och microvilli reduceras kraftigt. Mygglarven dör av vad som kan likna vid blödande magsår. Effekten efter en helikopterbekämpning med VectoBac G, uppnås inom 24 timmar efter en utförd bekämpning. VectoBac G slår ut mygglarver av släktet stickmyggor till 95 procent. Dock kommer det alltid att överleva en viss procent mygglarver vid en bekämpning. Mygglarver som överlever en bekämpning har stor tillgång på näringsämnen som de döda mygglarverna utgör. Vilket kan innebära att de mygglarver som kläcks till adulta myggor kan i sin tur utveckla resistens mot VectoBac G. Forskare har sett i sina studier att det kan finnas risk för att mygglarverna kan utveckla resistens mot VectoBac G (Hongyu, 2004, Boyer 2007, Ayesa 2005). Effekten av bekämpningen blir lokal, eftersom spridning av VectoBac G inte får utföras när vattennivån fortfarande stiger eller vid kraftigt regn eller vid stark vind. För att minimera risken att medlet transporteras bort från bekämpningsområdena. Bedömning av risker vid användning av VectoBac G Vid helikopterbekämpning uppstår det en viss störning i form av buller från helikoptern. Den hotade vitryggiga hackspetten förekommer i områdena Pannkakan och Ådran, kan det föreligga en viss risk för att den vitryggiga hackspetten kan störas under häckningsperioden om det sammanfaller med en helikopterbekämpning. Bekämpning med VectoBac G är en kortsiktig lösning och man måste åtgärda huvudorsaken till problemet. Huvudorsaken är vattenregleringen som har bidragit till att Deje har problem med översvämningsmyggor. Området som berörs av bekämpning med VectoBac G är ett mycket unikt naturområde som hyser många arter. Det saknas tillförlitliga utredningar om VectoBac G och vilka effekter ämnet kan ge, därför bör man vara restriktiv med användningen av VectoBac G. 15

Naturvårdsverket har tillsatt en utredning om VectoBac G som kommer att vara klar hösten 2015. Rapporten från Kemikalieinspektionen 2010-03-19 Diarienummer F-3422-221-09, nämns tre rapporter som pekar på att det kan finns risker att mygglarverna kan utveckla resistens mot VectoBac G. Forskarna Hongyu, 2004, Boyer 2007, Ayesa 2005 har dokumenterat resistens hos mygglarver. Vid feldosering av VectoBac G kan arter som fjädermyggslarver och andra tvåvingar drabbas negativt. VectoBac G har används under många år i Tyskland och Nedre Dalälven trots detta har man inte dokumenterat vilka negativa effekter medlet kan leda till. Det finns rapporter som hävdar att det inte förekommer några negativa effekter för andra arter men eftersom VectoBac G inte är ordentligt utrett kan man inte hävda att det inte skulle kunna förekomma negativa effekter. Vid jordprovsanalyser har det visat sig att proteinkristallerna finns lagrade minst sex månader efter en utförd bekämpning med VectoBac G. Professor Becker hävdar att dessa proteinkristaller inte ska vara verksamma(muntligt 21 april 2013), det har inte gjorts någon utredning huruvida detta stämmer. Eftersom detta inte är fastställt indikerar att medlet skulle kunna lagras i sedimenten och ligga latent, tills man av en eller annan anledning börjar mekaniskt att röra om i jordlagren. I samband med detta kan proteinkristallerna frigöras, och vara verksamma i framtiden. Vilket kan ge en oönskad påverkan på arter i området. Professor Becker menar dock att detta inte skulle vara möjligt, inga undersökningar har gjorts, därför kan det inte uteslutas som ett möjligt scenario. VectoBac G är besläktat med mjältbrand, det är viktigt att man är säker på att rätt medel används vid bekämpning av stickmyggslarver. Ytterligare osäkerhet är att VectoBac G sitter på genmodifierad majskolvs stock, visserligen dött GMO men det kan ändå föreligga en viss risk med att använda sig av VectoBac G på GMO gröda. Innehållet i VectoBac G är i den senaste granskningsrapporten från Kemikalieinspektionen Bilaga 1 2015-04-29 Produktsammanfattning (SPC) VectoBac G. Har man inte angett i detalj vad VectoBac G innehåller vilket skapar en osäkerhet vid användarens bedömning och hantering av produkten. Vid en helikopterbekämpning uppstår det damm från medlet. Dammet sjunker sakta ner mot marken och i rapporten från Kemikalieinspektionen belyser man faran med dammet. Skulle det blåsa vid en bekämpning med VectoBac G finns det risk att pelletsen med VectoBac G och dammet som bildas transporteras iväg med vinden. Nedfallet kan spridas andra icke relevanta ytor. Vid en helikopterbekämpning ska man inte befinna sig i området. Riskerna som 16

förekommer i samband med användning av bekämpningsmedlet VectoBac G, bör man vara ytterst försiktig med användningen av medlet. Det kan förekomma negativa effekter på andra arter, mygglarver som dör vid en bekämpning blir till näring åt de överlevande mygglarverna. Vilket gynnar de mygglarverna som överlever och kan på sikt generera resistens av mygglarverna och att föra sina gener vidare till nästa generation mygg. Därför är det viktigt att noggrant dokumentera användningen av VectoBac G. En gynnsam sommar med många översvämningar kan leda till fyra generationer myggor, utför man bekämpning vid varje översvämning är scenariot med ändrade genuppsättning hos myggorna inte alls omöjligt. Bekämpning med VectoBac G har i Nedre Dalälven pågått i 13 år upprepade omgångar varje säsong och de har fortfarande stora besvär med översvämningsmyggor trots användningen av VectoBac G. Vilket kan tyda på att det kan förekomma resistens hos översvämningsmyggorna. Men eftersom ingen har studerat detta närmare kan man bara spekulera i huruvida detta stämmer eller inte. Naturvårdsverkets utredning av VectoBac G kommer först under hösten 2015, utredningen kommer att ge tillförlitlig dokumentation i sakfrågan. Områdena Pannkakan och Ådrans älvskogar hyser en mycket rikt fågel och insektsliv vilket man ska ta hänsyn till. Användningen av VectoBac G skall ses som en sista utväg i bekämpningen av översvämningsmyggor i området kring Deje. Åtgärder efter en bekämpning Kartläggning av hur effektiv helikopterbekämpningen har varit utförs genom dippningar i områdena där bekämpningen har utförts samt i egenkontrollområdet. Egenkontrollsområdet är ett referensområde där ingen bekämpning får ske. Efter en helikopterbekämpning kontrolleras förekomsten av döda respektive levande stickmyggslarver per liter i områdena. Resultat man uppnår ger indikationer på hur väl bekämpningen har fallit ut. Själva dippningen utförs efter en rak linje på tjugo meter och tio dippningar görs utefter samma sträcka. sträckan går ifrån en fast punkt och i höjd med vattenlinjen, detta för att säkerställer bättre data. Samma sträcka dippas regelbundet på rullande schema under hela säsongen. Totalt har 20 stycken kläckningsfällor placerats ute på Pannkakans översvämningsytor. Området är indelat i två områden ett egenkontrollsområde och ett bekämpningsområde. Kläckningsfällorna är fördelade med tio stycken kläckningsfällor i egenkontrollsområdet och tio stycken kläckningsfällor i bekämpningsområdet. Kläckningsfällor är konformade 17

och 40 cm höga och har flytkuddar som gör att fällan kan röra sig i höjdled i samband med översvämningar. När vattnet drar sig undan sjunker fällan ner på marken. Det stannar kvar vatten in under kläckningsfällan som mygglarverna sedan kläcks i och flyger upp i en skål med lock. Kläckningsfällorna vittjas en gång i veckan och myggorna samlas in och artas under hösten. Kläckningsfällorna har under 2015 stått ute från vecka 19 till och med vecka 37. Kläckningsfällorna stått ute i 18 veckor och totalt 360 fångsttillfällen under säsongen 2015. Egenkontrollprogram För att dokumentera förekomst av översvämningsmyggor placerades det ut sex stycken CDC-fällor ut områden kring Deje, utsättningen har skett varje vecka från och med vecka 21 till och med vecka 37 under 2015. Det har under 2015 tillkommit en ny lokal i Bengtsbol, Forshaga efter att man har fått in klagomål på hög förekomst av myggor i området. CDC-fällor har varit placerade vid sex olika lokaler kring Deje (se bilaga 4). CDC-fällorna är betade med torris och hänger ute 12 timmar. Myggorna samlas in och sövs för att sedan räknas. Artbestämningen sker under hösten då myggsäsongen är över. Under säsongen 2015 har det tagits vattenprover med avseende på total kväve och total fosfor, vid tre tillfällen, högflöden i maj, högflöden i juli samt lågflöde i september. Inför myggsäsongen 2016 kommer utsättningen av CDC-fällor ske varje vecka med början vecka 21 till och med vecka 37. Nytt för 2016 är att utsättningen av CDC fällorna kommer att ske i två nya områden, Bengtsbol i Forshaga samt Edeby norr om Deje, efter att resultat från projektet myggjakten som SVA anordnat under 2013. Forshaga kommun var med i projektet under 2013 och fångstresultatet uppvisar förekomst av översvämningsmyggor vid båda ovannämnda lokalerna. För att få en bättre bild av förekomster och antal mygg kommer man att utöka antalet lokaler och CDC fällor inför 2016. Temperaturloggrarna kommer under 2016 att placeras intill CDC-fällorna, för att registrera lufttemperaturförhållandena i respektive område. Informationen från temperaturloggrarna kommer att analyseras med avseende på förekomsten av adulta myggor. Under 2016 kommer det att utföras regelbundna dippningar efter mygglarver i de områden där tillstånd för bekämpning har beviljats. Dippningen utförs med standardiserad skål på 3,5 dl med teleskåpskaft. Dippningen går till enligt följande: Dippningen utförs efter en rak linje på 20 meter s.k. transekt, utefter linjen utförs tio stycken dippningar, med reservation för förändrad vattenlinje. Mygglarverna räknas per liter och larvernas stadium bedöms. 18

Under 2016 kommer 20 stycken kläckningsfällorna placeras på Pannkakans översvämningsytor, från och med vecka 19 till och med vecka 37, vilket ger 360 fångst tillfällen under säsongen. Förutsatt att Forshaga kommun ges tillstånd från och med 1 maj till och med 31 augusti 2016. Tio stycken Kläckningsfällor kommer att placeras ut på egenkontrolls område och tio stycken kläckningsfällor på bekämpningsområdet. Kläckningsfällorna är konformade, är 40 cm höga och har flytkuddar, vilket gör att kläckningsfällan kan röra sig i höjdled med vattenmassorna och sedan sjunker ner på marken. På toppen av varje kläckningsfälla finns det en behållare med lock, i behållaren fångas insekterna i, behållaren vittjas en gång i veckan. Proverna med insekterna fryses in och artas under hösten. Vid varje kläckningsfälla i både egenkontrollsområdet och bekämpningsområdet kommer vattennivån och vattentemperatur mätas vid varje kläckningsfälla. Temperaturloggrar kommer att vara utplacerade i området på Pannkakan och Ådrans älvskogar som mäter både lufttemperatur och vattentemperatur varje timma. Det finns en pegel på översvämningsytorna både på Pannkakan och Ådrans älvskogar vid denna pegel avläses vattennivån. Inför myggsäsongen 2016 kommer det att fortsättas att ta vattenprover vid högflöden respektive lågflöden för att få bättre mätdata och därmed kunna se om det finns något signifikant samband mellan tillgången på näringsämnen och mygglarvsförekomst i områdena Pannkakan och Ådrans älvskogar. Vattenproverna kommer att utföras på samma områden som tidigare år(se bilaga 6) för att kunna jämföra eventuella förändringar i näringshalten. Andra möjliga åtgärder för bekämpning av översvämningsmyggor Huvudorsaken till problematiken med översvämningsmyggor i Deje, är den vattenreglering som sker av Klarälven. Områdena kring Pannkakan och Ådrans älvskogar har låglänta områden som översvämmas i samband med ökad nederbörd och högre flöden i Klarälven. 1. Vid en naturlig reglering av Klarälven skulle höga flöden ske tidigt på våren och hösten. Under sommaren skulle det vara låga flöden, vilket skulle leda till att översvämningsytor förblir torrlagda under sommaren. Under senhösten skulle ökat flöde i Klarälven få effekten att områdena svämmas över och viktiga näringsämnen och växtdelar skulle spolas bort från områdena. Studier visar att det finns samband mellan tillgången på total fosfor kontra förekomst av mygglarver Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet (Östman & Wengström 2013). 19

2. Åtgärder som tuvputsning av översvämningsytorna skulle kunna avhjälpa problematiken med mygglarver. Genom att ta bort tuvorna som förekommer i området på Pannkakan och Ådran, ger effekter som snabbare avrinning och naturliga predatorer som fisk och andra rovdjursinsekter som trollsländelarver skulle kunna simma in på översvämningsytorna. Tuvputs är ett naturligt sätt att reducera mygglarvspopulationen i områdena. Skötselplaner upprättas för att förhindra att området skulle växa igen och tuvor bildas. Markerna skulle slås av på mekanisk väg och växtmaterialet skulle tas om hand, antingen genom att frakta bort gräs eller att man eldar upp gräs på plats. Ett alternativ till mekanisk slåtter är att utföra bränningar av översvämningsytorna. Bränningar är en naturlig del i ekosystemet, som gynnar vissa växtarter och insekter som är beroende av att områden brinner med jämna mellanrum. Vid en bränning reduceras tillgången på näringsämnen ut i närliggande vattendrag och sjö. Minskning av tillgången på näringsämnen som bildas i samband med att växterna vissnar ner och dör. En bränning minskar tillgången på näringsämnen för de mygglarver som kläcks i området under höga flöden. Studier visar på signifikant samband mellan tillgången på näringsämnen och förekomst av mygglarvsförekomst(östman & Wengström 2013). 3. Ansökan om tuvputsning på Ådrans älvskogar och Pannkakan kommer att göras i höst hos Länsstyrelsen i Värmlands län. Finansiering kommer att sökas hos Fortums miljöfond efter möte med Fortums Miljöchef. Områden som är av intresse för tuvputsning är följande områden: Pannkakan, Ådrans älvskogar, Vartorptjärn samt Torptjärn. Fördelen med att utföra tuvputs och lägga skötselplaner på Pannkakan och Ådrans översvämningsca ytor är att områdena får en ökad artrikedom av både flora och fauna, området skulle förhindras att växer igen och bidra till en långsiktig lösning på myggproblematiken. 4. Länsstyrelserna Dalarna, Gävleborg, Uppsala & Västmanlands län har tillsammans med forskare vid Institutionen för Ekologi & Genetik/Populations- och naturvårdsbiologi Uppsala universitet. Har fått i uppdrag från projektet Regional landskapsstrategin Människor, mygg och natur i Nedre Dalälven. Forskare Ö. Östman och Å. Wengström har i sin studie Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet undersökt betydelsen av bete med kreatur som ett led i 20

myggbekämpningen. I rapporten utreds betydelsen av att hävda gamla igenväxta marker med bete av kreatur. Studien visar att bete har en mycket gynnsam effekt på mygglarvsförekomst. Undersökningen visar att 70 % av mygglarverna reducerades genom tramp och bete. Tuvorna reducerades i området och med det försvinner vattnet snabbare från översvämningsområdena. Området Pannkakan och Ådrans älvskogar är inte lämpliga betesområden. Översvämningsområdena är svårtillgängliga och tillsyn av djuren är omöjlig, då man inte kan ta sig ut till området på Pannkakan utan är beroende av båt för att komma ut till Pannkakan. Betet är inte tjänligt för djuren då växtligheten till största del består av vasstarr. 5. Under 2015 har Forshaga kommun använt sig av totalt 32 stycken gasolfällor(mousquito magnet executive). 21 stycken av gasolfällorna har varit placerade strategiskt ute på kläckningsområdena Pannkakan och Ådrans älvskogar. De övriga gasolfällorna har varit placerade i de centrala delarna av Deje men även i området kring Bengtsbol i Forshaga. Nedre Ulleruds kyrka äger tre gasolfällor och dessa har varit placerade på området kring kyrkan. Under sommaren 2015 fångades ca 9 miljoner myggor. 6. Våren och sommaren 2015 har Forshaga kommun använt sig av nötkreatur kring Torptjärn som ytterligare led i myggbekämpningen. Totalt har 20 kor med kalv betat i området. Området runt Torptjärn drabbades hårt i våras i samband med det höga flödet i Klarälven. Området kring Torptjärn och den bro som byggdes över den bäck som löper ut från Torptjärn och vidare ner i Klarälven svämmades över. Detta bidrog till att djurägaren tog bort sina djur från hagen, den starka strömmen och det höga flödet som var i området utgjorde en fara för de kalvar som gick med i hagen. Trots det höga flödet skedde inte heller här någon masskläckning av mygglarver. Det placerade ut en gasolfälla i området för att kunna fånga de adulta myggor som skulle kläckas. Gasolfällorna placerades ut i slutet av maj och stod i området fram till vecka 41 då fällan plockades in för säsongen. 7. Forshaga kommun har under våren 2015 röjt och stängslat ett område vid Solåker, området är på 7, hektar och betas av samma nötdjur som vid Torptjärn. (se bilaga 9). I detta område finns ett dagis som har haft bekymmer med förekomst av adulta myggor. Tidigare år har man haft en 21

gasolfälla i området, det har man inte behövt i år. Syftet med att djuren betar i området är främst att förhindra att det växer igen och öppna upp markerna. Det har också en pedagogisk funktion att ha djuren intill dagiset samt så kommer Forshaga kommun dra igång ett projekt där kommunen kommer äga en del kor s.k. kommun kor. Dessa djur kommer att bidra till öppna upp landskapet, bekämpa myggor för att sedan gå in i våra skolkök och äldreomsorgen. 8. Forshaga kommun har under sommaren röjt och stängslat ett område vid Katrinebergstjärnen, området är på 12 hektar(se bilaga 9). I detta område har det gått totalt 10 nötdjur(8 kvigor, 1 ko och 1 tjur). Det är samma djurägare som har sina djur även här. Syftet i detta område är att öppna upp landskapet och området ligger intill hembygdsgården i Deje. Men det har också ett kulturhistoriskt värde samt så bidrar det till att reducera mygg i området. 9. Under 2015 har Forshaga kommun tillsammans med gymnasieskolan Forshaga Akademin arbetat fram en utbildning som ger behörighet för röj såg. I utbildningen ingår det både praktisk och teori del om naturvård, och praktik och säkerhet för hantering av röj såg. Eleverna som går utbildningen kommer sedan att bli erbjuden arbeten i kommunens skogsgrupp. Skogsgruppen kommer arbeta aktivt med att utföra riktade röjningar i särskilda problemområdet kring Deje. För att minimera lämpligt habitat för myggor i områdena kring Deje. 10. Forshaga kommun kommer att tillsammans med Nedre Ulleruds kyrka hjälpa till med att röja undan sly för att minska myggproblematiken för de anställda och besökare på kyrkogården. Nedre Ulleruds kyrka har egna gasolfällor som Forshaga kommun hjälper till att byta fångst nät i. 11. Forshaga kommun kommer under 2016 utöka utsättningen av CDC fällor till två nya områden i kommunen. Det ena är Bengtsbol i Forshaga och Edeby norr om Deje. För att mäta antalet adulta myggor och kartlägga vilka arter som förekommer i dessa områden. Totalt kommer man att sätta ut åtta CDC fällor i åtta områden. Utsättningarna kommer att ske enligt tidigare år varje vecka från och med vecka 21 till och med vecka 37. 22

12. Forshaga kommun kommer inför 2016 se över området Bengtsbol i Forshaga och se vilka åtgärder som skulle kunna vara lämpliga att utföra för att reducera mängden myggor i området. Det var först under sommaren 2015 som man fick in klagomål från området om hög täthet med förekomst av myggor. Handläggare vid Miljö- och byggförvaltningen har tillsammans med handläggare vid Länsstyrelsen i Värmlands län besökt Bengtsbol i Forshaga och diskuterat olika åtgärder i fält. Området är planerat att röjas för sly, då det är väldigt slyigt. Ytterligare åtgärd kommer att vara att utföra en försiktig dikesrensning och lägga in en större trumma för att förhindra att det står kvar vatten i området. 13. Forshaga kommun kommer att se om det är möjligt att restaurera strandängen vid Vartorptjärn under 2016. Detta område skulle kanske kunna vara lämpligt att betas av nötdjur dock har man i detta område kan det ibland förekomma rovdjur i området. 14. Forshaga kommun kommer även inför 2016 att delta i det internationellt zoonosprojekt tillsammans med SVA och MSB där man kommer att arbeta med att analysera flödesdata och kartlägga förekomster av specifika myggarter och i vilka områden de förekommer. Om SVA beviljas finansiering för att starta projektet inför 2016. Forshaga kommun har dock anmält sitt intresse för att delta även i detta projekt. Samråds redogörelse Samrådsmöte planeras i slutet av november 2015. Återkommer med komplettering från mötet. Nollalternativ Om man inte skulle utföra några åtgärder alls mot översvämningsmyggspopulationen i Deje området, skulle situationen för lokalbefolkningen bli helt ohållbar på sikt. Översvämningsmyggen skulle föröka sig kraftigt i området och på sikt skulle flera områden kring Forshaga kommun bli drabbade. Detta skulle få följden att arten översvämningsmyggor skulle till slut sprida sig i hela länet. Situationen som sådan skulle bli ohållbar, vistelse utomhus skulle sommartid vara ytters begränsat. Det är därför av största vikt att man utför flera olika långsiktiga åtgärder som samverkar för att stävja myggproblematiken i 23

Forshaga kommun. Det finns dessutom en viss risk för sjukdomsspridningar i samband med en ökad myggpopulation. Därför bör man åtgärda problemet och begränsa spridningen av översvämningsmyggor och eventuellt en möjlig sjukdomsspridning. Det är viktigt att agera i sakfrågan och inte låta tiden rinna iväg. Detta är ett allvarligt problem som måste åtgärdas inom det snaraste för att begränsa populationen av översvämningsmyggor i landet. Kan man via olika åtgärder begränsa myggpopulationen eller rent av utrota översvämningsmyggorna genom att ändra flödesregimer och hävda markerna genom markberedning, slåtter eller bränning har man därmed underlättat för lokalbefolkningen i Deje, men man har också begränsat eller eliminerat risken för spridning till andra kommuner i länet och därmed också minskat risken för spridningen av sjukdomar. Dock är de arter som förekommer i Dejeområdet är skogsmyggor och översvämningsmyggor av släktet Aedes/Ochleratus. Det finns inget som tyder på att dessa arter Forshaga kommun har fångat i våra CDC fällor skulle sprida några sjukdomar i Forshaga kommun. Som ett förtydligande vill man ändå påpeka att man måste göra riktade insatser för att minska spridningen av översvämningsmyggor till andra delar av vårt län. En viktig faktor i problematiken med förekomst av översvämningsmyggor är den nuvarande flödesregimerna som förekommer. Bilaga 1. Upplevelsedokumentation om myggen sommaren 2015 Återkommer med komplettering från upplevelse postlådorna. Under 2015 sattes upplevelse postlådorna ut på tre olika ställen, Ica, Konsum, salongen Goa fötter i Deje samt att det har funnits möjlighet att via Forshaga kommuns webbsida skriva ut och skicka in sin upplevelse via e-post. 24

Bilaga 2. Översiktskarta över bekämpningsområden i Deje inför 2015 Kartbild 1. Områden markerade med vit linje innefattas av bekämpning VectoBac G under 2016. Totalt berörs 58,9 ha av helikopterbekämpning med VectoBac G. Områdena som är markerade med vit linje från vänster i kartbilden är Natura 2000 - området Ådrans älvskogar och i mitten av kartbilden är Natura 2000 området Pannkakan, de tre små ytorna tillhör också Pannkakan. Natura 2000 områdena omfattas av totalt 50,4 ha. Snett ner i vänstra delen är området Gröna gången 1,3 ha. Längst till höger i kartbilden är Vartorptjärnen 7,12 Ha. Bilaga 2 ff. Tabell 1 visar område och storlek (Ha) samt antal kg av VectoBac G beräknat på 13 kg per ha. Totala mängden bti som beräknas användas under 2016 är 765,28 kg Område Hektar Kvadrat meter Totalt VectoBac G kg Pannkakan 39,66 396600 515,43 Ådran 10,75 107500 139,8 Vartorptjärn 7,12 71200 92,65 Gröna gången 1,33 13300 17,4 Totalt: 765,28 25

Bilaga 3. Översiktskarta över myggspridningsområdet i Deje Kartbild 3. Översiktskarta över spridningsområdet för myggor av en radie av 5 km anges med svart cirkel runt Deje området. Med centrum i bilden från Natura 2000-området Pannkakan. Myggproblematiken startade 2009 i Deje, under denna säsong hade vi rikligt med nederbörd och höga flöden i Klarälven. Som bidrog till kläckning av översvämningsmyggor. I centrala delarna av Deje bor det ca 3000 personer. Det var först under 2009 som ortsbefolkningen tog kontakt med Forshaga kommun och påtalade problematiken kring myggorna. Under 2010 tog Forshaga kommun kontakt med konsulten Lundström och det var under 2010 som man kartlade vilka arter som fanns i området. Man fann då att det är arter som Aedes sticticus som förekommer i området. Denna art är vanligt förekommande och förekommer rikligt under vissa perioder. Detta bidrar till att det periodvis kan vara mer eller mindre olidligt att vistas utomhus för lokalbefolkningen i Deje. Under sommaren 2011 ställde man ut så kallade upplevelse postlådor för att bättre kunna dokumentera befolkningens problematik med förekomsten av myggor. Man fick under säsongen in 44 svar. Dessa svar ingick sedan i ansökan om att få utföra helikopterbekämpning med VectoBac g under 2012. Åren 2013 och 2014 ställdes samma upplevelsepostlådor ut och man fick in 14 svar under 2013 och 14 svar under 2014. Områden som är mest drabbade av stickmyggor är Risätter som ligger sydvästlig riktning från Natura 2000-området Pannkakan. Detta har kommunen fått erfara under åren 2009 ff under säsongerna, så även i år. Området kring Katrineberg är också drabbat av stickmyggor, då detta område ligger nära Natura 2000-området Ådrans älvskogar, från detta område bedömer man att stickmyggorna kan flyga in från västra sidan in mot Katrineberg och vidare upp mot Vargåna, men myggorna flyger också öster ut mot Mölnbacka. Myggplågan bedöms som mycket påfrestande för både barn, vuxna och djur som bor och verkar i Deje. Forshaga kommun bedömer situationen som ohållbar och att myggorna bidrar till stort lidande för de boende i Deje som anser att de inte kan vara ute under sommarperioden som man önskar. Forshaga kommun har fått in information från våra upplevelsepostlådor att man överväger att sälja sina hus 26

och flytta ifrån området, för att man upplever att det inte går att vara ute. Skulle Forshaga kommun få en massiv utflytt från Deje skulle detta få förödande effekterför kommunen. Forshaga kommun har för avseende att arbeta långsiktigt i myggproblematiken, men det ta tid att komma dit hän. Av den grund anser Forshaga kommun att vi bör få tillstånd att utföra bekämpning av Bti i Deje området. Om Forshaga kommun inte lyckas stävja myggförekomsten under säsongen 2016 genom alternativa metoder som bete, slyröjningar, tuvputs och gasolfällor. Bilaga 4. Översiktskarta över kläckningsfällornas placering Kartbilden visar översvämningsområdet ute på Pannkakan. Höger sida i kartbilden är egenkontrollsområdet och sjön Lusten. Vänster i Kartbilden är bekämpningsområdet och viken in mot Pannkakan. Ute på bekämpningsområde har det suttit två stycken temperaturloggrar som registrerade både luft och vattentemperatur en gång i timmen. Kläckningsfällor bekämpningsområde koordinater i SWEREF 99 TM Kläckningsfällor N E 1 6608603 416733 2 6608593 416733 3 6608591 416722 4 6608585 416714 5 6608580 416767 6 6608574 416712 7 6608561 416708 8 6608558 416698 9 6608555 416702 10 6608544 416692 27

Kläckningsfällor egenkontrollsområdet koordinater i SWEREF 99 TM Kläckningsfällor N E 1 6608577 417003 2 6608585 416985 3 6608590 416969 4 6608588 416955 5 6608595 416947 6 6608598 416937 7 6608595 416929 8 6608593 416921 9 6608590 416913 10 6608593 416908 Bilaga 5. Översiktskarta över CDC-fällornas placering Kartbilden visar CDC-fällornas placering under 2015 kring Deje området. Kartbilden är gjort i Webb GIS. CDC fällorna placerades ut varje vecka med början v 21 till och med v 37. Lokalerna är enligt följande: Ådrans älvskogar, Risätter, Smårisvägen, Sjöbotten, Nordtorpsjö samt Vartorpstjärnen. 28

Kartbilden visar CDC fällans placering i Forshaga, området Bengtsbol. Nytt område för 2015. CDC fällornas koordinater (SWEREF 99 TM) Lokal N E Ådrans älvskogar 6608998 416077 Risätter 6607653 415663 Smårisvägen 6608371 412630 Sjöbotten 6610907 412812 Nordtorpsjö 6612170 417449 Vartorptjärn 6608035 418000 Bengtsbol Forshaga 6599370 415597 Bilaga 6. Rapporterna från Kemikalieinspektionen bifogas separat med MKB. Kemikalieinspektionen rapport VectoBac G Dnr: F-3422-221-09. Kemikalieinspektionen rapport bilaga 1. Datum: 2015-04-29 Produktsammanfattning (SPC) VectoBac G. 29

Bilaga 7. Dokumenterad myggförekomst med hjälp av CDC-fällor under åren 2015-2011. Antal mygg 2015 Fångstområde v 21 v 22 v 23 v 24 v 25 v 26 v27 v28 v29 Ådran 2 0 7 704 405 2376 1126 1342 710 Sjöbotten 0 18 12 226 316 164 282 1156 30 Risätter 0 0 0 36 119 738 857 1144 207 Smårisvägen 0 94 91 182 89 370 575 346 223 Nordsjötorp 0 0 3 84 313 2568 1971 1506 445 Vartorptjärnen 0 11 7 14 83 2515 2072 3889 697 Bengtsbol Start v.26 363 625 i u 180 Fångstområde v 30 v 31 v 32 v 33 v 34 v 35 v 36 v 37 Ådran 325 315 i u 659 652 30 62 47 Sjöbotten 316 281 566 128 145 98 13 16 Risätter 283 652 593 140 281 19 26 2 Smårisvägen 236 109 132 3 37 18 3 1 Nordsjötorp 311 299 866 198 199 336 20 27 Vartorptjärnen 1068 309 1066 143 432 202 42 14 Bengtsbol 439 121 146 120 113 155 166 46 Tabell 1. Uppvisar förekomst av adulta myggor fångade under säsongen 2015. Inga lokaler uppvisar förekomster över 4000 mygg per fångstnatt under hela säsongen. Trenden har varit mycket mindre förekomst av adulta myggor under hela perioden. Under 2015 har ny lokal Bengtsbol i Forshaga tillkommit pga. klagomål. i u =ingen uppgift pga. trasig utrustning. Fångstresultat i myggfällorna 2014 Antal mygg 2014 Fångstområde v 21 v 22 v 23 v 24 v 25 v 26 v27 v28 v29 Ådran 73 87 436 2120 5696 3694 1104 5536** 616 Sjöbotten 23 58 218 708 1937 2257 740 2190** 468 Risätter 15 12 43 1045 7366 3848 201 2190** 719 Smårisvägen 128 20 132 1128 2354 2447 392 298** 99 Nordsjötorp 4 1 34 1414 8296 682* 1341 1435** 549 Vartorptjärnen 21 1 177 2348 3026 1880 1506 4019** 1405 Fångstområde v 30 v 31 v 32 v 33 v 34 v 35 v 36 v 37 Ådran 603 224 105 90 6 23 117 66 Sjöbotten 469 146 73 48 18 28 170 132 Risätter 1053 296 114 104 34 14 127 61 Smårisvägen 187 76 17 3 4 48 143 15 Nordsjötorp 872 311 48 31 28 65 153 23 Vartorptjärnen 1270 452 278 88 27 30 405 52 Tabell 2. Visar en topp med myggor i vecka 25 som hänger kvar över vecka 26 för att sedan minska under vecka 27. Det är ytterligare en topp med myggor under vecka 28, översvämningsytorna är torra och det har inte skett någon ny kläckning av mygglarver. ** Resultatet för vecka 28 hänger ihop med att vi nu har väldigt varmt, och insekter är mer aktiva när det är varmt. Översvämningsytorna är torra och det har inte skett någon ny kläckning. Vattennivån i Klarälven sjunker ytterligare. * Nordsjötorp v. 26: Detta resultat är missvisande då gummisnodden runt paketet med torris som hänger vid fällorna och ska locka till sig myggorna, hade gått sönder och ramlat ner på backen. 30

Antal mygg 2013 Fångstområdet v 21 v23 v25 v27 v29 v31 v33 v35 v37 Ådran 16 29 13342 1870 1557 1 14 5 0 Sjöbotten 16 110 1092 442 393 0 4 1 0 Risätter 4 8 2543 663 412 0 3 2 1 Smårisvägen 3 244 1912 514 264 0 3 0 0 Nordsjötorp 3 35 2727 462 657 0 3 1 1 Vartorptjärnen 7 86 2817 580 1640 0 8 4 2 Tabell 3. Under 2013 har det varit en topp med flygande myggor under v 25 men antalet flygande myggor har sjunkit under hela perioden. Antal mygg 2012 Fångstområdet v 25 v 27 v 29 v 31 v33 v35 v37 Ådran 6000 1900 800 10600 8100 1400 164 Sjöbotten 50 190 147 693 525-27 Risätter 1300 154 270 5300 1800 327 251 Smårisvägen 295 248 240 496 1000 163 37 Nordsjötorp (ny) 419 211 225 1700 2900 918 258 Vartorptjärnen (ny) 550 1300 420 4300 950 688 41 Tabell 4. Under 2012 var det tre toppar med flygande myggor under veckorna 25, 29 samt 31. Att det förekom flera toppar med flygande myggor denna säsong har att göra med rikligt med nederbörd och höga flöden i Klarälven. Vilket genererade flera kläckningar av mygglarver under sommaren. Antal mygg 2011 Fångstområdet v 25 v 27 v 29 v 31 v 33 v 35 v 37 Ådran 130 8400 7300 2572 831 74 551 Älvkroken 104 1070 136 95 22 7 16 Sjöbotten 145 490 218 195 16 53 24 Korset 55 280 177 120 33 17 181 Risätter 37 2600 1145 340 84 74 100 Smårisvägen (ny) - - 480 117 10 17 83 Tabell 5. Under 2011 var det två toppar med flygande myggor under veckorna 25 samt 29. Vilket har samband med nederbörd och höga flöden i Klarälven. 31

Bilaga 8. Redovisning av antal mygg som insamlats under säsongerna 2014-2010. Myggorna är artade i släkte och art samt antal. Arter som förekom under 2014. Släkte Art Antal Aedes Rossicus 63 Aedes Cinereus 297 Aedes Vexans 1652 Aedes/Ochlerotatus Cataphylla 16 Aedes/Ochlerotatus Annulipes 29 Aedes/Ochlerotatus Behningi 21 Aedes/Ochlerotatus Cantans 680 Aedes/Ochlerotatus Sticticus 2078 Aedes/Ochlerotatus Punctor 202 Aedes/Ochlerotatus Communis 1162 Aedes/Ochlerotatus Hexadonatus 364 Anopheles Maclupennis 3 Coqullettidia Richardii 244 Culex Pipens 12 Culiseta Annulata 5 Culiseta Subochrea 8 Ochlerotatus Mercurator 1 Ochlerotatus Riparius 466 Ochlerotatus Excrusians 137 Tabell 6. Visar vilka släkten och arter som är representerade under hela säsongen 2014. Totalt artades 8760, det är sex släkten och 19 arter som är representerade under säsongen. Totalt fångades 86470 st myggor i CDC fällorna under hela säsongen och 10 % slumpades ut för varje lokal och vecka för artning. Arter som förekom under 2013. Släkte Art Antal Aedes/Ochlerotatus Behningi 3 Aedes/Ochlerotatus Cantans 447 Aedes/Ochlerotatus Cataphylla 352 Aedes/Ochlerotatus Cinereus 62 Aedes/Ochlerotatus Communis 523 Aedes/Ochlerotatus Excrusians 86 Aedes/Ochlerotatus Punctor 34 Aedes/Ochlerotatus Sticticus 1166 Aedes/Ochlerotauts Vexans 629 Anopheles Maculipennis 12 Coquillittidia Coquillettidia 92 Richardii Culex Pipens pipens 35 Tabell 7. Visar vilka släkten och arter myggor som är representerade under hela säsongen 2013. Totalt artades 3941 myggor och det är fyra släkten och 12 arter som är representerade under säsongen. 10 % slumpades ut för varje lokal och vecka för artning. 32

Tabell 8. Visar de myggarter som förekom under åren 2010 till och med året 2012. Tabellen är hämtad från rapporten Stickmyggor i Deje, Forshaga kommun, under sommaren 2010-2012. Lundström. J, Schäfer. M. 33

Bilaga 9. Kartbild över betesmarker anlagda under 2015 i Forshaga kommun. Kartan visar betesmarker i Deje. Norr i kartbilden är betesmarken kring Katrinebergstjärnen, markerad med röd linje totalt har 12,2 Ha röjts för sly stängslats(10 betesdjur har betat markerna, samma lokala brukare som vid Torptjärn och Solåker). Vänster i kartbilden är betesmarken kring Solåker markerad med röd linje ca 7,0 Ha, har röjts för sly och stängslats. (20 kor och 20 kalvar har betat markerna). Till höger i kartbilden är Torptjärn 14,4 ha området röjdes för sly och stängslades under hösten 2013(20 kor och 20 kalvar har betat markerna). Djuren har flyttats mellan Torptjärn och Solåker för att betesmarkerna kring Solåker inte är tillräckligt stor, för att djuren skall kunna gå där hela säsongen. Bilaga 10. Broschyr Långsiktig myggstrategi i Deje 2015-2018. Broschyren bifogas separat med MKB. 34