Översyn av prisinformation för taxiresor m.m.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 1(72) Mottagare: Kopia till: Översyn av prisinformation för taxiresor m.m. Redovisning av regeringsuppdrag

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 2(72) Innehållsförteckning: Sammanfattning... 5 1 Författningsförslag... 6 1.1 Den kortsiktiga lösningen... 6 1.1.1 Vägverkets föreskrifter (VVFS 2006:85) om taxitrafik... 6 1.2 Den långsiktiga lösningen... 10 1.2.1 Yrkestrafiklagen (1998:490)... 10 1.2.2 Yrkestrafikförordningen (1998:779)... 12 1.2.3 Vägverkets föreskrifter (VVFS 2000:196) om tillsyn över den yrkesmässiga trafiken... 14 1.2.4 Transportstyrelsens föreskrifter om prisinformation för taxiresor 15 2 Inledning... 16 2.1 Uppdraget... 16 2.2 Gällande rätt... 16 2.3 Bakgrund till nuvarande reglering... 17 2.4 Jämförelser med andra branscher... 20 2.5 Tillsyn och rättspraxis... 21 3 Samhällsekonomisk konsekvensbeskrivning... 24 4 Internationell jämförelse... 24 4.1 Allmänt... 24 4.2 Norge... 25 4.3 Finland... 26 4.4 Danmark... 28 4.5 Storbritannien... 29 4.6 Irland... 30 4.7 Nederländerna... 32 4.8 Tyskland... 34 4.9 Slutsatser... 35 5 Transportstyrelsens förslag... 36 5.1 Allmänt... 36

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 3(72) 5.2 Den kortsiktiga lösningen... 37 5.2.1 Allmänt... 37 5.2.2 Prisinformation på taxifordon... 37 5.2.3 Återkallelse på grund av prisinformation på taxifordon... 39 5.2.4 Skyltning vid rescentra... 39 5.2.5 Samarbete mellan berörda parter... 40 5.2.6 Ikraftträdande... 40 5.3 Den långsiktiga lösningen... 41 5.3.1 Allmänt... 41 5.3.2 Innebörden av förslaget... 41 5.3.3 Pris före färden maxpris eller fast pris... 42 5.3.4 Regional lösning... 43 5.3.5 Ledningssystemet... 44 5.3.6 Ikraftträdande... 44 5.4 Övriga frågor... 44 5.4.1 Utmärkning av fordon... 44 5.4.2 Utbildning... 45 5.4.3 Frågan om prisreglering... 46 6 Synpunkter från Konkurrensverket, Konsumentverket/KO och taxiförbunden... 46 6.1 Allmänt... 46 6.2 Den kortsiktiga lösningen... 47 6.2.1 Prisinformation på taxifordon... 47 6.2.2 Skyltning vid rescentra... 49 6.2.3 Samarbete med berörda parter... 50 6.3 Den långsiktiga lösningen... 50 6.3.1 Ledningssystemet... 50 6.3.2 Pris före färden... 51 7 Konsekvensutredning... 53 8 Författningskommentar... 60 8.1 Inledning... 60 8.2 Förslaget till ändring i yrkestrafiklagen (1998:490)... 60

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 4(72) 8.3 Förslaget till ändring i yrkestrafikförordningen (1998:779)... 61 9 Bilagor... 63 9.1 Enkät om taxiregler m.m.... 63 9.2 Konsumentverket/KO:s yttrande 2010-04-13... 64 9.3 Svenska taxiförbundets yttrande 2010-04-05... 67

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 5(72) Sammanfattning Transportstyrelsen lämnar ett förslag som ska leda till att taxikunderna ska få bättre information om priset för en viss färd. Förslaget bygger på en kortsiktig respektive en långsiktig lösning. Den kortsiktiga lösningen föreslås kunna träda i kraft den 1 mars 2011 och den långsiktiga den 1 mars 2013. Den kortsiktiga lösningen innebär att den prisinformation som i dag finns på taxifordonen ska vara utformade på det sätt som Transportstyrelsen bestämmer. Dagens allmänna råd om utformningen av prisinformationen såväl inne i som på utsidan av ett taxifordon ändras därför till ett bindande krav. De stora skillnaderna jämfört med gällande föreskrifter är att tarifferna ska anges i kronologisk ordning och att det högsta jämförpriset som tillämpas för fordonet i fråga ska anges mer framträdande i en särskild ruta på prisinformationsdekalen på utsidan av fordonet. Med tanke på att den som har tillstånd till taxitrafik fortfarande kommer att ha möjlighet att redovisa flera tariffer innebär förslaget vidare att prisinformationen inte får vara utformad på sådant sätt att den medvetet eller omedvetet förvillar eller försvårar för taxikunden. Transportstyrelsens bedömning är att dessa förändringar innebär att taxikunderna på ett lättare sätt kan ta till sig informationen och göra jämförelser med andra taxiföretag. Den kortsiktiga lösningen innehåller även förslag som riktas mot turister (skyltning vid rescentra och broschyrer). Den långsiktiga lösningen motiveras bland annat av bedömningen att många taxikunder fortfarande kommer att ha svårt att tillgodogöra sig prisinformationen och applicera den på den aktuella taxiresan. Den långsiktiga lösningen innebär att krav ska ställas på att den som har tillstånd till taxitrafik och bedriver verksamhet inom Stockholms-, Göteborgs- och Malmöområdena, ska ha ett särskilt ledningssystem som säkerställer att kunden får en prisuppgift för den aktuella taxiresan innan den startar. I och med att tillståndshavaren kan välja olika systemlösningar för att uppfylla kravet kan denne välja olika lösningar för att uppfylla kravet och som därmed ligger i linje med deras ekonomiska och administrativa förutsättningar. Vid konstaterade brister i tillståndshavarens hantering av kravet på att lämna pris före färd ska vidare Transportstyrelsen ges möjlighet att ompröva tillståndet till att bedriva taxitrafik.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 6(72) 1 Författningsförslag 1.1 Den kortsiktiga lösningen 1.1.1 Vägverkets föreskrifter (VVFS 2006:85) om taxitrafik Transporstyrelsen föreskriver med stöd av 11 kap. 1 yrkestrafikförordningen (1998:779) att i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2006:85) om taxitrafik dels att 6 kap. 4 och 8 samt allmänna råden efter 6 kap. 9 och 11 ska upphöra att gälla, dels att 6 kap. 1, 2, 9, 10, 11 och bilagorna ska ha följande lydelse, samt att det i föreskriften ska införas en ny paragraf, 6 kap. 2 a av följande lydelse. Taxifordon skall vara försett med prisinformation väl synlig såväl inifrån som utanför fordonet, och den skall vara varaktigt utförd. Samtliga tariffer som finns registrerade i taxametern ska redovisas på prisinformationen. Om det i prisinformationen förekommer andra begrepp än de som anges i 2 kap skall dessa tydligt beskrivas. Jämförpris skall anges med svart text mot gul bakgrund och i tydligt större format än övrig information enligt 6 kap. 1 6 kap. 2 Taxifordon ska vara försett med prisinformation om den färdavgift som gäller för det aktuella fordonet. Prisinformationen på fordonet ska vara 1) väl synlig såväl inne i som utanför fordonet, och den ska vara varaktigt utförd, 2) utformad enligt bilagorna 1 och 2 till dessa föreskrifter, samt 3) utformad på ett sådant sätt att den inte medvetet eller omedvetet förvillar eller försvårar för passageraren. 6 kap. 2 a Om färdavgiften bestäms med hjälp av tariffer ska dessa finnas registrerade i taxametern. 6 kap. 9 Jämförpris ska anges med svart text mot gul bakgrund. Övrig bakgrund på prisinformationen ska vara vit.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 7(72) prisinformationen. Prisinformationen som skall synas utanför fordonet skall vara läsbar på minst 2 meters avstånd från fordonets sidor och innehålla minst följande uppgifter: a) Ordet PRISINFORMATION. b) Redovisning av samtliga av taxiföretaget eller sammanslutningen nyttjade tariffer för det aktuella fordonet med särredovisning av tillämpningsområde, tariffparametrar samt jämförpris inklusive förklaring och hänvisning till dessa föreskrifter. Jämförpriset skall anges med svart text mot gul bakgrund och i tydligt större format än övrig information enligt prisinformationen. 6 kap. 10 6 kap. 11 Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 mars 2011. Prisinformationen ska finnas på fordonets högra och vänstra sida. Jämförpris ska anges med svart text mot gul bakgrund. Övrig bakgrund på prisinformationen ska vara vit. Bilaga 1 Prisinformation inne i taxifordonet På grund av tidsbrist har bilagan inte kunnat färdigställas. Följande uppgifter ska ge en uppfattning om vad bilagan kommer att innehålla för bestämmelser. Namn: Adress: Telefonnummer: När Kostnad Jämförpris 10 km som tar 15 min Vardag klockan 08-08 Grundavgift + SEK kr/km + kr/tim Lördag klockan 00-24

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 8(72) Söndag klockan 00-24 Övrig helgdag klockan 00-24 Fast pris kan begäras Begär alltid taxameterkvitto! 1) Mått på själva dekalen, bokstäver och siffror kommer att anges i bilagan. 2) Färg på dekalen i förhållande till 6 kap. 9 kommer att anges i bilagan. 3) Namn, adress och telefonnummer på taxiföretaget eller sammanslutningen ska anges. 4) Tillståndshavaren har möjlighet att inom vardag, lördag, söndag och övrig helgdag välja en eller flera tariffer. Redovisningen ska dock göras i enlighet med mallen ovan, dvs. vardagar först, lördag därefter etc. Redovisningen ska även göras i kronologisk ordning från och till det klockslag som framgår för respektive dag. Redovisning ska överensstämma med den som framgår på utsidan av taxifordonet. 5) Information om fast pris behövs inte om sådant inte tillämpas. 6) Jämförpris ska redovisas i enlighet med 6 kap. 5. Bilaga 2 Prisinformation på utsidan av taxifordonet På grund av tidsbrist har bilagan inte kunnat färdigställas. Följande uppgifter ska ge en uppfattning om vad bilagan kommer att innehålla för bestämmelser. Taxiföretagets eller sammanslutningens namn: PRISINFORMATION När Vardag klockan 08-08 Lördag klockan 00-24 Söndag klockan 00-24 Övrig helgdag klockan 00-24 Jämförpris 10 km som tar 15 min SEK Det högsta jämförpriset som tillämpas av detta taxifordon SEK Fast pris kan begäras Begär alltid taxameterkvitto! 1) Mått på själva dekalen, bokstäver och siffror kommer att anges i bilagan.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 9(72) 2) Färg på dekalen i förhållande till 6 kap. 11 kommer att anges i bilagan. 3) Tillståndshavaren har möjlighet att inom vardag, lördag, söndag och övrig helgdag välja en eller flera tariffer. Redovisningen ska dock göras i enlighet med mallen ovan, dvs. vardagar först, lördag därefter etc. Redovisningen ska även göras i kronologisk ordning från och till det klockslag som framgår för respektive dag. Redovisning ska överensstämma med den som framgår inne i taxifordonet. 4) Information om fast pris behövs inte om sådant inte tillämpas. 5) Jämförpris ska redovisas i enlighet med 6 kap. 5.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 10(72) 1.2 Den långsiktiga lösningen 1.2.1 Yrkestrafiklagen (1998:490) Nuvarande lydelse Den som har tillstånd till taxitrafik är skyldig att före färden genom lämpliga åtgärder låta passagerarna få kännedom om den taxa som han tillämpar. Taxan skall vara uppbyggd så att priset för transporten dels enkelt kan bedömas före färden, dels med kännedom om körd sträcka och nyttjad tid enkelt kan beräknas efter färden. Taxan får inte vara uppbyggd så att grunderna för prisets bestämmande förändras under färden. Bestämmelser om prisinformation finns också i prisinformationslagen (2004:347). Föreslagen lydelse 2 kap. 19 Den som har tillstånd till taxitrafik är skyldig att före färden genom lämpliga åtgärder låta passagerarna få kännedom om den taxa som han tillämpar. Taxan skall vara uppbyggd så att priset för transporten dels enkelt kan bedömas före färden, dels med kännedom om körd sträcka och nyttjad tid enkelt kan beräknas efter färden. Taxan får inte vara uppbyggd så att grunderna för prisets bestämmande förändras under färden. Bestämmelser om prisinformation finns också i prisinformationslagen (2004:347). Den som har tillstånd till taxitrafik och som bedriver verksamhet i de regionala områden som regeringen beslutar om, ska lämna pris före färden. 2 kap. 19 a Utöver vad som framgår i 5 ska den som söker tillstånd till taxitrafik och som ska bedriva verksamhet i ett område som bestäms enligt 19 fjärde stycket, ha ett ledningssystem som leder till att pris före färden kan lämnas. 2 kap. 19 b Den som har tillstånd till taxitrafik och som har ett ledningssystem enligt 19 a är skyldig att till Transportstyrelsen anmäla sådana förändringar i ledningssystemet som

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 11(72) Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag samt meddela föreskrifter om 1. taxitrafik såvitt gäller prisinformation, utmärkning av fordon och den lokalkännedom som taxiförare bör ha, 2. taxameterutrustning samt användning och kontroll av sådan utrustning, 3. registrering av tillståndinnehav och innehav av taxiförarlegitimation, 4. kunskapskrav för fordonsbesättningar vid vägtransporter, 5. körprov för taxiförarlegitimation, samt 6. avgifter för tillsyn och ärendehandläggning enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller tillämplig förordning. Övergångsbestämmelser kan föranleda omprövning av tillståndet eller villkoren. 5 kap. 1 a Om det ledningssystem som den som har tillstånd till taxitrafik ska ha enligt 2 kap. 19 a inte leder till att pris före färden lämnas, ska tillståndet återkallas av Transportstyrelsen. Om missförhållandena är ringa får istället varning meddelas. 8 kap. 2 Denna lag träder i kraft den 1 mars 2013. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag samt meddela föreskrifter om 1. taxitrafik såvitt gäller prisinformation, utmärkning av fordon och den lokalkännedom som taxiförare bör ha, 2. taxameterutrustning samt användning och kontroll av sådan utrustning, 3. registrering av tillståndinnehav och innehav av taxiförarlegitimation, 4. kunskapskrav för fordonsbesättningar vid vägtransporter, 5. körprov för taxiförarlegitimation, 6. avgifter för tillsyn och ärendehandläggning enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller tillämplig förordning, samt 7. det ledningssystem som regleras i 2 kap. 19 a.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 12(72) 1.2.2 Yrkestrafikförordningen (1998:779) Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 2 a Den som ansöker om tillstånd till taxitrafik och som ska bedriva verksamhet i område som sägs i 2 kap. 19 fjärde stycket yrkestrafiklagen (1998:490) ska även lämna in uppgifter om det ledningssystem som regleras i 2 kap. 19 a nämnda lag. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll får efter samråd med 7 kap. 4 a Den som har tillstånd till taxitrafik och som bedriver verksamhet i följande regionala områden, ska lämna pris före färden. 1. Stor-Stockholm: Stockholms län, 2. Stor- Göteborg: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö kommuner, 3. Stor-Malmö: Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge kommuner. Pris före färden ska lämnas om taxiresan påbörjas i ett område som uppräknas i första stycket. Detsamma gäller taxiresor som går mellan ett område som uppräknas i första stycket och flygplats som har en stor andel turistresenärer. 7 kap. 4 b Priset före färden enligt 2 kap. 19 fjärde stycket yrkestrafiklagen (1998:490) ska vara skriftlig. 11 kap. 1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll får efter samråd med

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 13(72) Transportstyrelsen meddela föreskrifter om krav på och kontroll av taxameterutrustning samt om fastsättning, installation och plombering av sådan utrustning. Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om 1. användning av taxameterutrustning, 2. prisinformation i taxitrafik, 3. medicinska krav för innehav av taxiförarlegitimation, 4. krav på lokalkännedom för taxiförare och prov i sådan kännedom, och 5. körprov för taxiförarlegitimation. Krav på lokalkännedom får begränsas till att gälla inom ett län eller del av ett län. Transportstyrelsen får också, om inte annat framgår av 3 eller 4, meddela föreskrifter för verkställigheten av yrkestrafiklagen (1998:490) och denna förordning. Föreskrifter som avses i andra stycket meddelas efter samråd med 1. Konsumentverket i frågor som avser prisinformation, 2. Socialstyrelsen i frågor som avser medicinska krav, och 3. berörd länsstyrelse i frågor som avser krav på och prov i lokalkännedom. Transportstyrelsen meddela föreskrifter om krav på och kontroll av taxameterutrustning samt om fastsättning, installation och plombering av sådan utrustning. Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om 1. användning av taxameterutrustning, 2. prisinformation i taxitrafik, 3. ledningssystem som regleras i 2 kap. 19 a yrkestrafiklagen (1998:490), 4. utmärkning av fordon i taxitrafik, 5. medicinska krav för innehav av taxiförarlegitimation, 6. krav på lokalkännedom för taxiförare och prov i sådan kännedom, och 7. körprov för taxiförarlegitimation. Krav på lokalkännedom får begränsas till att gälla inom ett län eller del av ett län. Transportstyrelsen får också, om inte annat framgår av 3 eller 4, meddela föreskrifter för verkställigheten av yrkestrafiklagen (1998:490) och denna förordning. Föreskrifter som avses i andra stycket meddelas efter samråd med 1. Konsumentverket i frågor som avser prisinformation, 2. Socialstyrelsen i frågor som avser medicinska krav, och 3. berörd länsstyrelse i frågor som avser krav på och prov i lokalkännedom. Övergångsbestämmelser Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2013.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 14(72) 1.2.3 Vägverkets föreskrifter (VVFS 2000:196) om tillsyn över den yrkesmässiga trafiken Transporstyrelsen föreskriver med stöd av 11 kap. 1 yrkestrafikförordningen (1998:779) att i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2000:196) om tillsyn över den yrkesmässiga trafiken att det i föreskrifterna ska införas en ny paragraf, 4 av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 Anmälan som rör pris före färden enligt 2 kap. 19 fjärde stycket yrkestrafiklagen (1998:490) får lämnas in av passagerare till Transportstyrelsen inom 30 dagar från färden. Anmälan ska vara skriftlig och bör innehålla: 1. anmälarens namn, postadress och telefonnummer, 2. kopia av prisuppgift, 3. kopia av taxameterkvittot, och 4. en beskrivning av vad som har hänt. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 mars 2013.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 15(72) 1.2.4 Transportstyrelsens föreskrifter om prisinformation för taxiresor Transportstyrelsen kommer bland annat att föreskriva om följande. Maxpris Ett högsta pris som inte får överstigas men, om taxametern så visar, kan vara lägre. När pris före färden ska lämnas enligt 7 kap. 4 a yrkestrafikförordningen (1998:779) ska taxiföraren lämna maxpris eller fast pris till passageraren. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 mars 2013.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 16(72) 2 Inledning 2.1 Uppdraget I beslut den 4 februari 2010 1 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att, efter samråd med Konsumentverket och Konkurrensverket, dels göra en översyn av gällande bestämmelser om prisinformation för taxiresor, dels utreda behovet av en särskild reglering av prisinformationen inom specifikt taxibranschen i förhållande till andra branscher. Transportstyrelsen ska vidare utarbeta de författningsförslag som behövs och föreslå lämplig sanktion för överträdelser av bestämmelserna samt ta fram en samhällsekonomisk konsekvensbeskrivning av förslaget. I uppdraget ingår även att göra en internationell jämförelse av tillträde till taximarknaden och priser på taxiresor inom den Europeiska unionen. Vid genomförandet av uppdraget ska Transportstyrelsen samråda med berörda aktörer och taxibranschen. Som skäl för uppdraget har bland annat angivits att dagens prisinformation upplevs av många kunder som svårläst och obegriplig. Svårigheter finns att uppskatta priset för just sin taxiresa. En översyn av regelverket om prisinformation behövs enligt regeringen för att få tydlighet inom området. Detta ska i sin tur öka resenärernas förtroende för taxi som transportmedel och därmed även taxiresandet. 2.2 Gällande rätt Bestämmelser om prisinformation finns i prisinformationslagen (2004:347). Lagen är dispositiv. Av 5 nämnda lag framgår det att om det i lag eller annan författning finns särskilda bestämmelser om prisinformation till konsumenter, ska de bestämmelserna gälla i stället för bestämmelserna i prisinformationslagen. Enligt 2 kap. 19 yrkestrafiklagen (1998:490, YTL) gäller att den som har tillstånd till taxitrafik är skyldig att före färden genom lämpliga åtgärder låta passagerarna få kännedom om den taxa som han tillämpar. Taxan ska vara uppbyggd så att priset för transporten dels enkelt kan bedömas före färden, dels med kännedom om körd sträcka och nyttjad tid enkelt kan beräknas efter färden. Taxan får inte vara uppbyggd så att grunderna för prisets bestämmande förändras under färden. 1 Regeringsbeslut II 5, dnr N2010/289/TE

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 17(72) Enligt 11 kap. 1 yrkestrafikförordningen (1998:779, YTF) får Transportstyrelsen meddela föreskrifter om prisinformation i taxitrafik efter samråd med Konsumentverket. I Vägverkets föreskrifter (VVFS 2006:85) om taxitrafik regleras bland annat prisinformationens uppbyggnad och krav på jämförpris. I föreskriften finns även allmänna råd om utformning av prisinformationen på taxibilar både utvändigt och inne i fordonet. En tillståndshavare eller förare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot VVFS 2006:85 döms till penningböter, enligt 9 kap. 5 YTF. Av Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott, bilaga 11, punkten 13, framgår att penningboten vid sådan överträdelse är 1 000 kronor. Tillståndet ska återkallas om det i den yrkesmässiga trafiken eller i övrigt vid driften av trafikrörelsen eller i annan näringsverksamhet som tillståndshavaren driver har förekommit allvarliga missförhållanden eller om annars förutsättningarna för tillstånd enligt 2 kap. 5 YTL inte längre föreligger. Det leder till att möjligheten att återkalla tillståndet till taxitrafik på grund av att man inte följer gällande bestämmelser om prisinformation är i praktiken obefintlig. 2.3 Bakgrund till nuvarande reglering Vid avregleringen av taximarknaden år 1990 upphörde etableringsskyddet och ersattes till vissa delar av en utökad lämplighetsprövning av utövarna. Samtidigt upphörde även den av samhället fastställda maximitaxan. I regeringens proposition (prop. 1987/88:78) om avreglering av yrkestrafiken (sid. 37) anförde departementschefen att genom att slopa behovsprövningen fanns inte längre tillräcklig anledning att behålla systemet med en rikstäckande maximitaxa, fastställd av en myndighet. Genom en friare taxesättning skulle branschen ges utrymme att anpassa servicenivån till vad olika kundkategorier efterfrågar och i fortsättningen borde endast krävas att tillståndshavaren låter kunderna i förväg få kännedom om den taxa han tillämpar. I yrkestrafiklagen infördes i stället en skyldighet för taxiåkaren att låta passageraren före färden få kännedom om den taxa som han tillämpar. Till grund för bestämmelsen låg uppfattningen att priset är den viktigaste enskilda faktorn som styr kundens val på en fri marknad. En tydlig redovisning av den taxa som tillämpas borde för taxinäringens del innebära att den som håller ett högt pris i förhållande till konkurrenterna blir utan köruppdrag och därmed tvingad att sänka priset eller bli utestängd från marknaden.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 18(72) I linje med detta träffade Konsumentverket och Svenska Taxiförbundet i oktober 1990 en överenskommelse innehållande en mall för hur en prisinformation bör se ut. Denna överenskommelse fördes sedan vidare genom ett beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län den 16 oktober 1992 varigenom föreskrevs att innehavare av tillstånd till taxitrafik, utfärdade av Länsstyrelsen i Stockholms län, ska på samtliga fordon i sin taxirörelse ha utmärkning av tillämpad taxa i enlighet med överenskommelsen. I regeringens proposition (prop. 1992/93:106) om åtgärder rörande taxitrafiken (sid. 16) uppmärksammades Luftfartsverkets insats att sammanställa uppgifter om ungefärliga priser på de mest frekventa resmålen för taxi från de större flygplatserna. En sådan information ansågs kunna vara till hjälp för exempelvis turister som anländer till Arlanda och som inte är medvetna om att maximitaxan är avskaffad. Samtidigt konstaterade dock departementschefen med tillfredställelse att det stora utbudet av taxifordon vid flygplatserna efter hand lett till en marknadsmässig prissättning med väsentligt lägre priser än vad som hittills hade tillämpats i en del uppmärksammade fall. Departementschefen anförde vidare att taxornas utformning blivit enklare, t.ex. genom att de personberoende taxorna och den högre taxan vid förbeställningar slopats samt att skillnaden mellan grundavgift och maximal framkörningsavgift blivit mindre. Av dessa skäl avstyrktes Trafiksäkerhetsverkets förslag om att lagreglera vilken form av taxekonstruktion som bör tillämpas. Däremot ansågs att Vägverket borde överväga utformningen av taxikvittot för att ge kunden möjlighet att jämföra transportprestationen med det pris som taxametern debiterat. Problemen med prisinformationen berördes åter i regeringens proposition (prop. 1993/94:168) om ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafiken. Situationen beskrevs enligt följande (sid. 16): "Särskilt inom taxi blir problemen iögonfallande. Fokuseringen till vissa av massmedia uppmärksammade problem inom Stockholmsregionen är påtaglig. Det går dock inte att komma ifrån att just taximarknaden för privatresor har en speciell karaktär för kunden genom att den kännetecknas av att det är svårt att i förväg avgöra tjänstens pris och kvalitet och att kunden därför inte har marknadsöverblick. Taxi skiljer sig från övriga servicenäringar på det sättet att det sällan finns återkommande relationer mellan ett och samma par av kund och förare eller företag. Anonymiteten inom näringen är därför stor vilket kan bidra till en försämrad serviceanda. Det är relativt lätt för nystartade företag att etablera

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 19(72) sig på marknaden, men tyvärr också lätt att utnyttja kunders kunskaps- eller förhandlingsunderläge. Regeringen föreslog därför att gällande taxa skulle anges på ett tydligt sätt både utvändigt och invändigt på fordonet och att Vägverket skulle bli ansvarigt för informationens utformning. I betänkande av 1995 års yrkestrafikutredning Ny yrkestrafiklagstiftning (SOU 1996:93, sid. 318) framfördes som en sannolikt starkt bidragande orsak till att utvecklingen inte blivit som förutspåddes vid avregleringen - dvs. att den som håller ett högt pris i förhållande till konkurrenterna blir utan köruppdrag och därmed tvingad att sänka priset eller bli utestängd från marknaden - var att man inom branschen fortsatt att använda samma taxekonstruktion - den s.k. brytpunktstariffen - som när taxan fastställdes av myndighet. Konsekvensen bedömdes därmed ha blivit att priset som konkurrensfaktor hade eliminerats. När en transport debiteras enligt brytpunktstariff kan priset inte, även om sträcka och tid är kända eller uppskattade, bedömas med ledning av angivet pris/km och pris/tim. Anledningen därtill är att grunderna för taxameterns beräkning förändras hela tiden beroende på hur fordonet framförs. Inte heller efter färden kan någon bedömning av priset göras, eftersom det då skulle krävas en redovisning av hur beräkningsgrunderna har förändrats under uppdraget. I regeringens proposition (prop. 1997/98:63) om en reformerad yrkestrafiklagstiftning (sid. 96), framgick det att regeringen delade utredningens slutsats och föreslog att ett användande av brytpunktstariffer skulle förbjudas. I nuvarande YTL infördes i bestämmelsen om prisinformation ett andra stycke med innebörden att taxan ska vara uppbyggd så att priset för transporten dels enkelt kan beräknas före färden, dels med kännedom om körd sträcka och nyttjad tid enkelt kan beräknas efter färden. Frågan om prissättning m.m. behandlades även i betänkandet En kundvänligare taxi (SOU 1999:60). I betänkandet finns bland annat en probleminventering avseende prisinformation och överprissättning. Utredningens bedömning var att överprissättning skulle förhindras genom förslaget att innehavare av tillstånd till taxitrafik ska registrera sina aktuella priser hos länsstyrelsen. Vidare framfördes att Vägverket borde meddela föreskrifter om ett standardiserat utseende på prisinformationen. Förslagen om en prisregistrering hos länsstyrelsen fick ingen fortsatt behandling, däremot utfärdade Vägverket, med ikraftträdandet den 1 januari 2000, föreskrifter (VVFS 1999:177) om taxitrafik, varvid infördes krav på jämförpriser. I föreskrifterna intogs även ett allmänt råd gällande ett standardiserat utseende på den prisinformation som ska finnas på taxifordonets

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 20(72) utsida. Prisinformationen enligt tidigare föreskrifter (VVFS 1997:190) fick dock användas fram till och med utgången av oktober 2000 för att ge taxibranschen en rimlig övergångstid till att anpassa prisinformationen till de nya kraven. 2.4 Jämförelser med andra branscher Vid avregleringen av taximarknaden år 1990 var en av avsikterna att en friare taxesättning skulle skapa utrymme för branschen att anpassa servicenivån till vad olika kundkategorier efterfrågar och varje taxiägare fick rätt att sätta sitt eget pris. Som motvikt infördes bland annat en skyldighet för taxiägaren att låta passagerarna före färden få kännedom om den taxa som han tillämpar. Bakgrunden för detta var uppfattningen att priset är den viktigaste enskilda faktorn som styr kundens val på en fri marknad. En grundläggande avsikt bakom all form av prisinformation är att en kund ska ges möjlighet att på ett aktivt sätt kunna göra en egen jämförelse mellan de olika alternativ som står till buds. Transportstyrelsen har gjort en bedömning i vad mån bestämmelser om prisinformation i näraliggande branscher kan vara av värde i arbetet med att göra prisinformationen mer tillgänglig och lättare att förstå. Beskrivning av taximarknadens speciella karaktär gjordes i prop. 1993/94:168 och som framgår som citat i kapitel 2.3 ovan. I olika utredningssammanhang har tidigare använts uttrycket "kontantbranscher" och därmed avses vanligen de branscher där näringsidkare säljer varor och tjänster till allmänheten mot kontant betalning. Utmärkande för kontantbranscherna är enligt Branschsaneringsutredningens betänkande Branschsanering och andra metoder mot ekobrott (SOU 1997:111) att det dagligen sker en mängd små transaktioner, ofta med kontanter, där köparna huvudsakligen är enskilda konsumenter som saknar intresse av kvitto. I Skattekontrollutredningens betänkande Krav på kassaregister - Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35) utreddes såsom kontantbranscher taxi-, restaurang och frisörbranscherna samt den tillfälliga handeln. Transportstyrelsen anser dock att de likheter mellan dessa branscher som befunnits föreligga i dessa utredningssammanhang inte kan göras gällande vad avser frågan om prisinformation. Vidare har Transportstyrelsen övervägt jämförelser med den prisinformation som förekommer när det gäller även andra situationer, t.ex. vid tecknande av elabonnemang samt när olika former av hantverkare anlitas för uppdrag i t.ex. bostad. Även om prisinformationen kan upplevas svår att omedelbart ta till sig,

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 21(72) t.ex. vad gäller priser på elabonnemang, är situationen där en annan jämfört med taxi genom den längre betänketid som en kund i regel har vid tecknande av sådant abonnemang. Sammantaget är det därför Transportstyrelsens bedömning att den situation som föreligger när en kund, på gatan eller vid en uppställningsplats för taxifordon, avser att anlita en taxi är speciell till sin karaktär. Kunden står ofta inför att under någon form av tidspress ta ställning till en lämnad eller iakttagen prisinformation dels beroende på att det egna resandet kan ha en fortsättning i annat färdmedel efter taxifärden, dels att det vid uppställningsplatser för taxifordon kan finnas inslag av "framfusighet" hos taxiförare. Ytterligare en särskild omständighet är att en taxikund i många fall inte känner till hur långt det är till resmålet och hur lång tid det tar, vilket gör det i princip omöjligt att utifrån den prisinformation som finns göra ens en grov uppskattning av vad resan kan komma att kosta. Motsvarande situationer kan inte anses föreligga i de näraliggande branscher som redovisats ovan. Därtill kommer det förhållandet att det i de nämnda näraliggande branscherna oftare finns ett påtagligare intresse av att behålla en långvarig kundrelation, vilket inte alltid är fallet med de taxiföretag som använder sig av missvisande prisinformation och/eller tar ut priser som anses oskäliga. Transportstyrelsen gör därför bedömningen att det hos de näraliggande branscher som redovisas ovan inte finns sådana likheter att en närmare studie av hanteringen av prisinformation i dessa branscher varit av tillräckligt värde. 2.5 Tillsyn och rättspraxis Transportstyrelsen är sedan den 1 januari 2010 prövningsmyndighet vad gäller tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik enligt yrkestrafiklagen och utövar vidare enligt 5 kap. 17 YTL tillsyn över att tillståndshavare bedriver verksamheten enligt gällande bestämmelser. Fram till nämnda datum åvilade dessa uppgifter länsstyrelserna. Vid tillståndsgivningen görs i dag ingen kontroll av hur ett taxiföretag avser att utforma och tillämpa prisinformationen. När det gäller taxiföretagens prisinformation ska denna vara utformad i enlighet med Vägverkets föreskrifter (VVFS 2006:85) om taxitrafik. Kontrollen på väg av att taxiföretagen följer dessa föreskrifter utövas av polisen. Vid överträdelser kan enligt 9 kap. 5 YTF en tillståndshavare eller förare som uppsåtligen eller

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 22(72) av oaktsamhet bryter mot föreskrifter som meddelats med stöd av 11 kap. 1 andra stycket YTF dömas till penningböter. Transportstyrelsen har således i dag ingen aktiv roll för att upptäcka överträdelser av dessa bestämmelser då kontrollen görs av polisen. Kontrollen på väg avser i huvudsak vad mån de prisinformationsdekaler som finns på taxifordonen överensstämmer med bestämmelserna i Vägverkets föreskrifter. Transportstyrelsen får dock genom sin fortlöpande tillsynsverksamhet kännedom om olika överträdelser som en tillståndshavare eller dess förare gör sig skyldiga till. Därvid görs en bedömning i vad mån en överträdelse av bestämmelserna i Vägverkets föreskrifter, enskild eller vid upprepning, är av sådan art att det föreligger skäl att ifrågasätta tillståndet genom varning eller återkallelse. När det istället gäller förfaranden varigenom en tillståndshavare/förare uppges ha tillämpat oskäliga priser, görs tillsynsmyndigheten uppmärksam på detta genom att anmälan i olika former inkommer från "uppskörtade kunder". Länsstyrelserna har i sin tidigare egenskap av tillsynsmyndighet inom detta område i vissa fall ansett att i några enskilda fall sådana anmälningar varit av den karaktären, t.ex. att priset för en taxifärd väsentligt överstigit "gängse pris" för sådan sträcka eller att visst taxiföretag ådragit sig ett flertal anmälningar om oskälig prissättning, att skäl funnits att ifrågasätta tillståndet. Här redogörs för två aktuella exempel på den praxis som finns när det i tillsynsverksamheten har vidtagits åtgärder i form av meddelad varning på grund av oskälig prissättning. Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län meddelade år 2007 en tillståndshavare en varning med anledning av att två olika kunder efter varderas taxiresa känt sig lurade av den höga prissättning som tillämpats. Länsstyrelsen menade att dessa kunder inte förstått på vilken nivå resans totala pris skulle hamna och det varit uppenbart att kunderna aldrig skulle ha genomfört de aktuella resorna om de haft kännedom om resans pris. Tillståndshavaren överklagade och Länsrätten i Skåne län 2 ansåg att om en tillståndshavare avsevärt avviker från gängse prisnivå, måste det med hänsyn till den enskilde resenärens uppenbara svårighet att i många fall bedöma taxans rimlighet, krävas att tillståndshavaren upplyser kunden om avvikelsen. Görs inte 2 Dom 2008-02-01, målnr 10302-07

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 23(72) detta ansåg länsrätten att det finns skäl att anta att taxiföretaget utnyttjar sitt typiska övertag gentemot kunden på ett sätt som är stötande och lämpligheten att inneha trafiktillståndet bör då ifrågasättas. Länsrätten fann att tillståndshavaren tillämpat en avsevärt högre prissättning än vad som var brukligt utan att redovisa detta och avslog överklagandet. Länsstyrelsen överklagade och Kammarrätten i Göteborg 3 fann det ostridigt att tillståndshavaren tillämpat en väsentligt högre taxa än övriga bolag i området. Dock ansåg kammarrätten att genom att han på sitt fordon förevisat den tillämpade taxan samt beräkningsgrunderna för en med honom företagen taxiresas pris samt, på kundens förfrågan, hänvisat till gällande taxa, har tillståndshavaren haft erforderlig prisinformation. Vidare menade kammarrätten att ålägga tillståndshavaren en ytterligare informationsplikt på grund av hög prissättning saknar stöd i gällande bestämmelser. Kammarrätten upphävde länsstyrelsens beslut att meddela varning. Länsstyrelsen har den 27 juni 2008 överklagat kammarrättens dom och som skäl för prövningstillstånd angivit att det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att det klarläggs huruvida länsstyrelsen såsom prövningsmyndighet har rätt att ingripa via administrativ åtgärd då en tillståndshavare till taxitrafik genom att utnyttja sitt övertag vid avtalssituationen gentemot kunden som befinner sig i underläge, tillämpar en väsentligt högre taxa än vad som är brukligt på orten utan att i enlighet med 2 kap. 19 YTL informera kunden om detta. Regeringsrätten har ännu inte meddelat beslut i fråga om prövningstillstånd ska beviljas. Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län meddelade år 2009 en tillståndshavare en varning med anledning av att fyra olika kunder efter varderas taxiresa känt sig lurade av den höga prissättning som tillämpats. Länsstyrelsen ansåg dels att det var först vid respektive resas slut som kunderna insett att priset var för högt, dels att bolaget inte vidtagit tillräckliga åtgärder att före färden på ett tydligt sätt informera sina kunder om den taxa som bolaget tillämpade. Tillståndshavaren överklagade och Länsrätten i Stockholms län 4 fann att bolaget tillämpat en taxa som är väsentligt högre än flera andra taxibolag i Stockholmsområdet. Detta förhållande medförde, enligt länsrättens mening, att bolaget har ett särskilt ansvar för att prisinformationen är tydlig för kunderna, 3 Dom 2008-06-06, målnr 1371-08 4 Dom 2009-07-23, målnr 6166-09

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 24(72) inte minst med tanke på de svårigheter som finns för en kund att beräkna priset för en resa, måste i sådana fall den skriftliga informationen kompletteras med upplysning om taxan och om vad resan kommer att kosta. Länsrätten fann därför att anmälningarna visat att prisinformationen varit otillräcklig och att det därmed förekommit allvarliga missförhållanden, varför överklagandet avslogs. Bolaget överklagade och Kammarrätten i Stockholm 5 fann att bolaget obestritt uppgivit att det har haft skriftlig information enligt vad som krävs enligt gällande bestämmelser samt att ingen av de kunder som klagat har påstått att de har frågat efter priset i förväg. Kammarrätten ansåg vidare att ålägga bolaget en ytterligare informationsplikt på grund av hög prissättning saknar stöd i gällande bestämmelser. Kammarrätten upphävde länsrättens dom och länsstyrelsens beslut att meddela varning. Kammarrättens dom har vunnit laga kraft. 3 Samhällsekonomisk konsekvensbeskrivning Enligt regeringsuppdraget ska en samhällsekonomisk konsekvensbeskrivning av Transportstyrelsens förslag göras. De effekter som Transportstyrelsen bedömer att förslaget har på samhällsnivå är dock mycket svåra att uttrycka i ekonomiska termer och en sådan analys har heller inte rymts inom tidsramen för detta uppdrag. Därför har Transportstyrelsen fokuserat på de konsekvenser förslaget kommer att innebära för taxibranschen som Transportstyrelsen bedömer vara den bransch som huvudsakligen berörs av förslaget till reglering. Konsekvensutredningen redovisas i kapitel 7. 4 Internationell jämförelse 4.1 Allmänt En internationell jämförelse har genomförts med det huvudsakliga syftet att kartlägga hur tillträdet till taximarknaden och priserna för taxiresor regleras i olika länder. De länder som ingår i jämförelsen är Norge, Finland, Danmark, Storbritannien, Irland, Nederländerna och Tyskland. Transportstyrelsen kontaktade även transportministerierna i Polen, Frankrike och Spanien dock utan att lyckas hitta någon kontaktperson. 5 Dom 2009-12-17, målnr 5862-09

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 25(72) Ett antal frågor har i enkätform ställts till respektive lands transportministerium. Enkäten bifogas (se bilaga i kapitel 9.1). En sammanfattande redogörelse av svaren redovisas nedan. 4.2 Norge Tillträde till taximarknaden För att bedriva taxitrafik krävs ett taxitillstånd som kan sökas endast när ett sådant blir ledigkungjort i media. Vidare krävs att den sökande: - har god vandel, - genomfört en taxiutbildning för att säkerställa den teoretiska kompetensen, och - kan ställa en ekonomisk garanti motsvarande 9 000 euro. Den som ska köra ett taxifordon måste ha ett taxiförarbevis. För det krävs att den sökande: - har god vandel (kan visa upp ett intyg från polisen), - uppfyller vissa specificerade hälsokrav, och - i de större städerna avlagt ett prov i lokalkännedom. Ett fordon i taxitrafik ska vara försett med taklykta och särskilda skyltar fram och bak på fordonet med ordet TAXI, fylkesbokstav och tillståndsnummer. Fylkeskommunen kan föreskriva att fordonet är försett med taxameter, kommunikationsradio, färdskrivare eller annan specialutrustning. Taximarknaden i Norge är antalsreglerad vilket innebär att antalet taxifordon i ett område bestäms av de lokala politiska myndigheterna dvs. fylkeskommunerna och Oslo kommun. Priser för taxiresor I Norge har man ett system med maxtaxor för taxiresor. Dessa taxor fastställs av Konkurransetilsynet och bygger på brytpunktstaxor. Det är därför svårt att göra en prisjämförelse med en svensk typresa (en taxiresa som är 10 km lång och tar 15 minuter) eftersom priset är beroende av hastighetsprofilen för resan. I slutet av 1990-talet togs ett politiskt beslut att det skulle bli tillåtet att etablera flera konkurrerande taxicentraler i de större städerna. Konkurransetilsynet beslöt

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 26(72) i detta sammanhang att avskaffa regleringen av maxtaxor i dessa städer. Förfarandet skulle ses som ett alternativ till avreglering och fri etableringsrätt. Särskilda problem Trots att politikerna öppnade för möjligheten att i större städer etablera konkurrerande taxicentraler med tillhörande fri prissättning fungerar inte konkurrensen så som politikerna hade tänkt sig. Anledningen till detta är sannolikt att det fortfarande inte råder fri etableringsrätt dvs. att marknaden fortfarande är antalsreglerad. Detta leder också till att omfattningen av svarttaxi är relativt stor. Vidare tillämpas brytpunktstaxa vilket leder till svårigheter för kunderna att kunna få en uppfattning om priset på en resa i de städer där fri prissättning råder. Planerade förändringar Samferdseldepartementet föreslog 2004 att upphäva antalsregleringen av taxitillstånden. På grund av ett regeringsskifte har frågan därefter inte varit aktuell. Sannolikt måste taxinäringen själva föreslå en förändring för att få upp frågan på den politiska agendan. 2004 var tre fjärdedelar av Norges Taxiforbunds medlemmar positiva till att avskaffa antalsregleringen. Konkurransetilsynet har med anledning av svårigheter för taxiresenärer att jämföra priser i områden där fri prissättning råder föreslagit att brytpunktstaxan avskaffas och ersätts med motsvarande taxesystem som vi har i Sverige, dvs. en summatariff som består av en grundavgift, en tidsavgift och en sträckavgift. Eftersom det har varit problem med ekonomiska oegentligheter i branschen håller regler på att utarbetas för att försvåra döljandet av intäkter och försämra möjligheterna att undandra skatt. 4.3 Finland Tillträde till taximarknaden För att bedriva yrkesmässig transport av personer i Finland krävs ett taxitillstånd. För att erhålla ett taxitillstånd krävs att den sökande: - har ett gott anseende och rättshandlingsförmåga, - har genomgått en företagarkurs i taxitrafik,

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 27(72) - har sammanlagt minst sex månaders erfarenhet som taxiförare eller av något annat serviceyrke, - kan svara för sina ekonomiska förpliktelser, och - om man haft taxitillstånd tidigare inte fått tillståndet återkallat under det senaste året. Vidare finns särskilda bestämmelser som gäller krav för yrkeskörkort. För att få ett körtillstånd för taxiförare krävs att den sökande: - uppfyller vissa hälsokrav, - har genomgått en utbildning som följer ett utbildningsprogram som fastställts av Trafiksäkerhetsverket och som genomförs av utbildare med ett särkilt tillstånd, - genomföra ett godkänt prov som visar att denne har de kunskaper, färdigheter och den kompetens som behövs för uppgiften som taxiförare, och - har god lokalkännedom. Fordon i taxitrafik ska vara försedd med taxameter och en särskild taxilykta. När det gäller taxitrafik så fastställer den behöriga närings-, taxi- och miljöcentralen det maximala antalet taxitillstånd som får finnas i varje kommun. I detta beslut bestäms också hur många tillstånd som ska förenas med krav på fordonets tillgänglighet. För att säkerställa tillgången på taxitjänster under alla tider på dygnet fattar den behöriga närings-, taxi- och miljöcentralen även beslut om ett körschema på förslag av innehavarna till taxitillstånden. I föreskrifterna finns även kvalitetsnormer som ska iakttagas vid bedrivande av taxitrafik. Dessa normer berör främst kundbemötande, ett säkert trafikbeteende och att den fastställda taxan eller de avtalade priserna följs. Priser för taxiresor I Finland regleras taxans struktur på så sätt att det maxpris som tas ut av konsumenterna baseras på en maximal grundavgift, en maximal avgift baserad på körsträckans längd och en maximal väntetidsavgift. Vidare regleras vilka tilläggsavgifter som får tas ut. Storleken på respektive avgifter regleras i detalj. En taxiresa på 10 km, som motsvarar en typresa i Sverige (10 km, 15 minuter), för en till två personer och som genomförs mellan 06.00 och 20.00 på vardagar kostar cirka 18,40 euro. I Stockholm ligger ett normalpris för en sådan resa på 250 till 300 SEK. Motsvarande resa för tre till fyra personer nattetid en lördag kostar cirka 24 euro. Det finns inget krav på att informera om gällande avgifter.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 28(72) Taxiresans pris bestäms med hjälp av en taxameter utom i de fall föraren kommit överens med kunden om en lägre ersättning än maxpriset. Om det vid bedrivandet av taxitrafiken uppdagas allvarliga och väsentliga förseelser eller försummelser som hänför sig till prissättningen eller prisinformationens korrekthet kan taxitillståndet återkallas. Planerade förändringar En inofficiell arbetsgrupp har tillsatts för att inventera behov av förändringar men det finns ännu inget politiskt beslut att införa större reformer. Lagen om taxitrafik tillkom år 2007 vilket innebar att riksdagen beslutade att behålla det reglerade systemet trots att ett betänkande föreslog större förändringar. 4.4 Danmark Eftersom Transportstyrelsen inte fått något svar från Danmark på den utskickade enkäten bygger ovanstående analys på en genomgång av den danska lagstiftningen på området. Därför kan heller inget sägas om vilka särskilda problem som finns och om man planerar några förändringar. Tillträde till taximarknaden För att bedriva taxitrafik i Danmark krävs ett taxitillstånd. Ett sådant utfärdas av den politiskt sammansatta kommunstyrelsen i en primärkommun. Tillståndet kan utfärdas om den sökande: - inte har några betalningsanmärkningar eller är satt i konkurs, - inte har några skulder till det offentliga, - har ekonomiska förutsättningar att driva verksamheten, - inte är straffad för något som kan påverka verksamheten, och - besitter kompetens att driva verksamheten enligt god branschsed. I kommuner med fler än tio trafiktillstånd ska tillståndshavarna upprätta en beställningscentral eller ansluta sig till en befintlig sådan. Kommunstyrelsen kan ålägga beställningscentralerna uppgifter för att främja en god service till allmänheten. För att få köra taxi i Danmark krävs ett godkännande från kommunstyrelsen. Ett sådant godkännande kräver att den sökande:

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 29(72) - inom de senaste tio åren genomgått en av Faerdselstyrelsen godkänd kurs och avlagt ett godkänt prov som utarbetats av Faerdselstyrelsen, - behärskar det danska språket när det gäller uppgifter kopplade till arbetets utförande, och - har dokumenterad lokalkännedom. Fordon i taxitrafik ska vara ändamålsenlig för uppgiften och vara försedd med taxameter. Det ska vara utrustat med en särskild taklykta. Vidare ska det utvändigt vara försett med namn och telefonnummer till beställningscentralen eller i förekommande fall taxiföretagets namn och telefonnummer. Det ställs också miljökrav på fordonen i form av högsta tillåtna bränsleförbrukning och partikelfilter på dieseldrivna fordon. Respektive kommunstyrelse fasställer antalet taxitillstånd som kan utfärdas inom deras jurisdiktion. Priser för taxiresor Varje kommunstyrelse fastställer maxtaxor och eventuella tilläggstaxor. Information om gällande taxor ska medföras i varje taxifordon. Om så inte är fallet kan föraren och i vissa fall även företaget dömas till böter. 4.5 Storbritannien Tillträde till taximarknaden Den nationella lagstiftningen är främst inriktad på att ge de lokala myndigheterna förutsättningar för att själva i stor utsträckning reglera taxitrafiken inom deras jurisdiktion. Således varierar reglerna för att få tillträde till taximarknaden i stor utsträckning i Storbritannien. I England och Wales skiljer man på taxifordon och Private Hire Vehicles (PHV). Taxifordon kan plocka upp kunder vid särskilda uppställningsplatser eller direkt på gatan medan PHV måste förbokas via telefon hos en beställningscentral. För att få tillträde till taximarknaden måste operatören, föraren och fordonet vara licensierade av de lokala myndigheterna. Omfattningen av föreskrifterna för vad som krävs för licensiering varierar från myndighet till myndighet. Alla myndigheter måste dock implementera och övervaka någon form av kvalitetsoch säkerhetsföreskrifter. Dessa är riktade mot förarens kompetens och fordonets utformning.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 30(72) De lokala myndigheterna kan vidare begränsa antalet taxitillstånd med utgångspunkt från den lokala efterfrågan på taxitransporter. Priser för taxiresor Den nationella lagstiftningen möjliggör för de lokala myndigheterna att reglera priserna. I praktiken har de allra flesta myndigheterna sådana föreskrifter i syfte att skydda konsumenten. När det gäller PHV finns inget mandat för de lokala myndigheterna att reglera priserna. Dessa regleras mellan operatören och kunden vid beställning. Som en följd av detta är det förbjudet att använda taxameter i sådana fordon i London. Det finns i dagsläget inga planer på att nationellt frångå fasta taxipriser. När det gäller prisinformation kan de lokala myndigheterna villkora taxitillståndet med en skyldighet att anslå information om taxorna i fordonet eller reglera detta i en separat förordning. I det förra fallet kan taxitillståndet återkallas om inte reglerna efterlevs och i det senare fallet kan böter på upp till 500 GBP utfärdas. Särskilda problem Den mest kontroversiella frågan är att de lokala myndigheterna kan begränsa antalet taxifordon och därmed antalet taxitillstånd. Regeringen har uppmanat de lokala myndigheterna att frångå denna hantering med argumentet att det inte är i linje med ett konsumentintresse. Fortfarande har dock en tredjedel av de lokala myndigheterna kvar en sådan begränsning. Planerade förändringar Det finns inga planer i dagsläget att genomföra någon genomgripande förändring av lagstiftningen. 4.6 Irland Tillträde till taximarknaden För att få tillträde till taximarknaden i Irland krävs att man har en taxiförarlicens och kör ett licensierat taxifordon. För att få taxiförarlicens krävs att den sökande genomför ett kompetensprov som fastställs av Commission for Taxi Regulation och har ett giltigt körkort.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 31(72) För att få ett fordon licensierat som taxi ska det genomgå ett lämplighetstest där bland annat antalet passagerare som får transporteras fastställs. Vidare ska fordonet genomgå kontrollbesiktning en gång per år mot normalt en gång vartannat år för vanliga personbilar. Vidare ska fordonet vara försett med en särskild taxiskylt och en taxameter som är kalibrerad mot den nationella maxtaxan. Liksom i Storbritannien finns det fordon som endast kan förbokas via en bokningscentral, så kallade Hackneys. Dessa fordon är inte utrustade med taxametrar eller särskilda taxiskyltar. Det finns så kallade dispatch operators som motsvarar de svenska beställningscentralerna. Det finns dock inget krav på att en taxiförare eller ett taxifordon måste vara anslutet till en sådan. Beställningscentralerna ska uppfylla följande krav: - En utsedd person ska genomgå ett kompetensprov som fastställs av Commission for Taxi Regulation. - Det ska finnas en utbildningsplan för personalen. Personal som ansvarar för bokning ska ha utbildning i kundrelationer, kundklagomål, taxestruktur och funktionshindrades behov. - De ska ha ett bokningssystem som även är tillgängligt för funktionshindrade. - Det ska finnas en förteckning över bokningar som ska sparas minst sex månader. - Det ska finnas en ständigt uppdaterad förteckning över taxiförare och taxifordon. - Det ska finnas ett system för klagomålshantering. Den tidigare antalsregleringen av marknaden avskaffades år 2000 och ersattes av en fri etableringsrätt. Priser för taxiresor Priserna för taxiresor är reglerade i form av maxtaxor. Dessa taxor fasställs av den ansvariga myndigheten och bygger på brytpunktstaxor. Det är därför svårt att göra en prisjämförelse med en svensk typresa. Om maxtaxan överskrids kan föraren dömas till böter upp till 3 000 euro. Information om maxtaxorna ska finnas på bilarna. Om detta inte är fallet riskerar föraren att dömas till böter upp till 1 500 euro.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 32(72) Särskilda problem Följande problem finns i taxibranschen i Irland: - överetablering av taxifordon, - brist på uppställningsplatser för taxifordon, - att upprätthålla efterföljandet av regelverket, och - bättre överklagningsmöjligheter och bättre regler för taxifordonen efterfrågas av taxibranschen. Planerade förändringar För att förbättra efterlevnaden av regelverket planerar Commission for Taxi Regulation flera åtgärder de närmaste åren. Man har dock ännu inte specificerat vilka åtgärder som avses. Vidare överväger man att införa ett kvalitetscertifieringssystem. 4.7 Nederländerna Tillträde till taximarknaden Ett taxiföretag måste ha ett företagstillstånd för att bedriva taxitrafik i Nederländerna. Tillståndet utfärdas av Inspectie Verkeer en Waterstaat. För att få ett tillstånd krävs att företagsledningen har ett diplom som visar på deras yrkeskompetens och branschvana. Ledningen ska också kunna visa upp ett utdrag från brottsregistret. En taxiförare ska ha ett särskilt förarbevis som utfärdas av Inspectie Verkeer en Waterstaat. För att få detta bevis ska den sökande: - ha ett giltigt körkort, - uppvisa ett medicinskt intyg, - uppvisa ett utdrag från brottregistret, och - ha ett taxiförardiplom. Taxifordonet ska ha en särskild registreringsskylt som utfärdas av myndigheterna om fordonet uppfyller särskilda tekniska krav för taxifordon vilket bland annat innefattar krav på taxameter. År 2000 avskaffades kapacitetsbegränsningen och ersattes av fri etableringsrätt. Med anledning av detta var lagstiftningen tvungen att justerats för att säkerställa

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 33(72) kvaliteten på taxitjänsterna när många nya taxiföretag med låg kvalitet på tjänsterna etablerade sig på marknaden. I Nederländerna har man konstaterat att taxibranschen inte är självreglerande när det gäller att ta kvalitetshöjande initiativ och att lösa problem när det gäller taxikundernas utsatta position. Ett sätt att komma åt detta har varit att bland annat ställa krav på examination av taxiförare och att främja ett kvalitetscertifieringssystem för taxi. Priser för taxiresor Priserna för taxiresor är reglerade i form av maxtaxor. Prissättningen är således fri upp till denna taxa. Taxan är sammansatt av en maximal startavgift som inkluderar de första två kilometrarnas resa, en maximal avgift för påföljande kilometrar samt en maximal väntetidsavgift. En tio kilometer lång resa, som motsvarar typresan i Sverige, kostar maximalt cirka 25,10 euro. I Stockholm ligger ett normalpris för en sådan resa på 250 till 300 SEK. Myndigheterna överväger dock att återinföra tidsavgiften parallellt med de övriga avgifterna. Överskrids taxorna kan taxiföretaget få böta 480 euro. Det ska finnas tillgång till information om taxesystemet utanpå och i varje taxifordon. Om så inte är fallet riskerar taxiföretaget att få böta 125 euro. Särskilda problem Följande problem finns i taxibranschen i Nederländerna: - taxifordon som vägrar korta taxiresor, - uttag av för höga priser, - taxifordonen kör omvägar för att få mer betalt, - uttag av fasta priser från till exempel flygplatser till centrum av städer eller tågstationer till hotell, och - kunder som tvingas att ta första taxin vid en uppställningsplats. Planerade förändringar En lagändring har föreslagits som ska ge de lokala myndigheterna större möjligheter att utfärda lokala föreskrifter för den lokala taximarknaden. Detta inkluderar bland annat möjligheten att förbjuda tillträde till denna om inte taxiföraren är medlem av en accepterad sammanslutning eller knuten till ett accepterat företag.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 34(72) 4.8 Tyskland Tillträde till taximarknaden För att bedriva taxitrafik i Tyskland krävs ett trafiktillstånd. Ett sådant är giltigt fem år och kan utfärdas av den lokala myndigheten om: - den sökande kan garantera säkerheten och effektiviteten i verksamheten, - den sökande har ekonomiska förutsättningar att bedriva taxiverksamheten, - det inte finns indikationer på att trovärdigheten hos den sökande som entreprenör eller de som är satta att leda verksamheten kan ifrågasättas, - den sökande i form av entreprenör eller den som leder verksamheten har kompetens på området, - den sökande och de underentreprenörer som denne anlitar för tillhandahållande av taxiservicen har sina huvudkontor i Tyskland. För att säkerställa kompetensen hos den sökande ska denne ha erfarenhet från företag som bedriver persontrafik på väg eller genomgå ett prov. En taxiförare ska ha ett särskilt persontransportbevis som utfärdas om den sökande: - har ett giltigt körkort, - har fyllt 21 år, - uppfyller vissa fysiska och psykiska krav, - genomgått ett kompetensprov, och - genomgått ett prov i lokalkännedom. Ett taxifordon ska uppfylla vissa krav när det gäller utformning som till exempel antal dörrar, lastkapacitet och taxiskylt. Fordonet ska vara försett med en taxameter och även med väl synlig identifikationsmärkning. Antalet trafiktillstånd bestäms av de lokala myndigheterna med hänsyn bland annat till efterfrågan och antalet taxifordon inom ett område. Det finns en skyldighet för tillståndshavarna att bedriva trafik inom det område som denne avtalat med de lokala myndigheterna. Priser för taxiresor Priserna för taxiresor fastställs av de lokala myndigheterna. Taxorna består av en grundavgift, en kilometeravgift som kan variera med antalet körda kilometer samt en väntetidsavgift. Taxiföretagen är skyldiga att tillämpa taxorna inom det

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 35(72) område som företaget har skyldighet att bedriva taxitrafik. För taxiresor som företas utanför det området får priset sättas fritt. Dock får inte passagerare tas upp på vägen tillbaka. Om taxorna överskrids kan föraren dömas till böter på upp till 10 000 euro eller så kan trafiktillståndet återkallas. Planerade förändringar I Tyskland fanns det 1992 och 2004 planer på att avreglera taximarknaden. Detta mötte hårt motstånd från taxibranschen som är särskilt oroade för konkurrens från hyrbilsmarknaden (hyrbil med förare). I dagsläget finns därför inga planer på att förändra regelverket i Tyskland. 4.9 Slutsatser Det är uppenbart att taximarknaderna i Europa fortfarande är hårt reglerade, särskilt när det gäller prissättningen av taxiresor. Av de studerade länderna är det bara Norge som öppnat för fri prissättning i begränsad omfattning i vissa större städer. Man har dock konstaterat att taxiresenärerna har svårigheter att jämföra priser i dessa områden eftersom brytpunktstaxa tillämpas. Inget av de studerade länderna planerar heller någon form av fri prissättning eftersom konsumentintressena väger tungt. Flera av länderna konstaterar att kunden är i ett så stort kunskapsunderläge när det gäller att i förväg kunna avgöra priset för resan att dessa måste skyddas genom prisreglering. Detta pekar på svårigheterna att tillämpa fri prissättning på taximarknaden på ett effektivt sätt så att det bidrar till en ökad konkurrens.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 36(72) 5 Transportstyrelsens förslag 5.1 Allmänt I förarbetena till prisinformationslagen (2004:347) 6 framgår det bland annat att reglerna om prisinformation är till för att konsumenterna ska få en god prisinformation om de varor och tjänster som finns på marknaden. Informationen ska vara korrekt och tydlig så att konsumenterna lätt kan ta till sig informationen och göra väl underbyggda konsumtionsval. Konsumenterna ska genom prisinformationen kunna bedöma värdet av en viss vara eller tjänst och jämföra olika utbud med varandra. Syftet med att konsumenterna ska ha valmöjlighet är att priserna ska kunna pressas och i övrigt kunna påverka leverantörerna. Kravet på jämförpris har fått en stor betydelse för konsumenterna. Som framgår i kapitel 2.1 har regeringen konstaterat i sitt uppdrag att dagens prisinformation på taxifordonen upplevs av många kunder som svårläst och obegriplig. Bland annat är det svårt att jämföra priserna mellan de olika taxiföretagen då någon enhetlig redovisning inte finns. De som åker taxi ofta får snabbt kännedom om vilket eller vilka taxiföretag man ska välja och vad de ungefärliga priserna är för de olika resorna. Svårare är det för dem som inte åker taxi ofta och för turisterna. Särskilt komplicerat är det för de taxikunder som inte känner till hur långt det är till resmålet och hur lång tid taxiresan kan komma att ta. Med utgångspunkt från den information som finns i dag om tariffens uppbyggnad och jämförpris för en typresa är det därför mycket svårt att ens göra en grov uppskattning av vad taxiresan kommer att kosta. Enligt den information som Transportstyrelsen har erhållit under utredningsarbetet så är det en mindre grupp inom taxibranschen som försvårar för övriga. Denna grupp ser till att få främst de som sällan åker taxi och turister som kunder. Taxiförarna är medvetna om prisinformationsproblematiken men de är också medvetna om att det i storstäderna är ytterst sällan en taxiförare får samma kund igen vid ett annat tillfälle. Det är dock mycket svårt att objektivt bedöma problemets omfattning. Ett nittiotal klagomål från taxikunder som ansett sig få betala överpriser för sina taxiresor inkom till Länsstyrelsen i Stockholms län under år 2009. För Västra Götalands län och Skåne län är motsvarande siffra cirka 25 stycken för respektive län. Transportstyrelsen bedömer dock att mörkertalet är stort, särskilt när det gäller turister eftersom dessa troligen mycket sällan gör en anmälan. I en skrivelse till infrastrukturministern daterad den 6 november 2009 konstaterar Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare 6 Regeringens proposition (prop. 1990/91:171) om en prisinformationslag och regeringens proposition (prop. 2003/04:38) om en ny prisinformationslag, m.m.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 37(72) (SHR) att en enkät som SHR genomfört bland Stockholmshotellen visar att de flesta har haft mer eller mindre stora problem med oseriösa friåkare. Enligt SHR har flera hotell startat egna taxibolag för att garantera sina gäster att få åka med ett seriöst företag, säkert, med bra bilar och en juste prissättning. Det förslag Transportstyrelsen lägger fram bygger på en kortsiktig och en långsiktig lösning. Den kortsiktiga lösningen innehåller förslag som berör Transportstyrelsens föreskrifter och som kan ändras inom en snar framtid. Den långsiktiga lösningen ställer större krav på de som har tillstånd till taxitrafik. Denna lösning kräver lag- och förordningsändringar vilket medför att det tar längre tid att genomföra denna del av förslaget. Utöver detta tar Transportstyrelsen upp ytterligare tre frågor. 5.2 Den kortsiktiga lösningen 5.2.1 Allmänt Den kortsiktiga lösningen riktar in sig på den prisinformation som redan i dag finns på taxifordonen. Utöver detta innehåller den kortsiktiga lösningen åtgärder som riktar sig mot turister och som faller inom föreskriftsramen. Dessutom finns förslag på samarbete mellan berörda parter. 5.2.2 Prisinformation på taxifordon Den största skillnaden jämfört med gällande bestämmelser är att den kortsiktiga lösningen bygger på att dekalerna med prisinformation som ska finnas på taxifordon, ska vara utformade på det sätt som Transportstyrelsen bestämmer. Dagens allmänna råd ändras därmed till ska-krav. Transportstyrelsen kommer att reglera hur dekalerna ska se ut, storlek på bokstäver och siffror samt vilka färger som får användas. Storlek på bokstäver och siffror kommer att bestämmas utifrån det avstånd som dekalen med prisinformation ska kunna läsas ifrån. I dag gäller ett krav på att dekalen på utsidan av fordonet ska ses från två meters avstånd. Det är lämpligt att detta avstånd även ska gälla framöver. Detta behöver dock inte anges utan bestämningen av storleken på bokstäverna och siffrorna kommer att leda till att de kommer att ses från två meters håll av den som har normal syn. Transportstyrelsen kommer även att bestämma vilka bakgrundsfärger som får användas på dekalen. Där jämförpris framgår ska bakgrundsfärgen vara gul

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 38(72) medan övrig ska vara vit. Skälet till regleringen är att dekalerna ska bli mer tydliga och att inga missförstånd ska uppkomma mellan vad som är jämförpris och övrig information. Redovisningen av de olika tarifferna ska ske på det kronologiska sätt som Transportstyrelsen bestämmer. Ur kundperspektiv hade det varit lämpligt att fastställa att endast ett fåtal tariffer får användas, t.ex. fyra tariffer (två för vardagar, en för lördag och en för söndag). Taxikunden skulle på så sätt få det betydligt enklare att kunna jämföra mellan de olika taxiföretagen. Transportstyrelsen bedömer dock att ett sådant förslag kan leda till en påverkan av den fria prissättningen. Mot bakgrund av detta bygger förslaget på att den som har tillstånd till taxitrafik får besluta om hur många tariffer de vill ha för de olika dagarna. Redovisningen av tarifferna ska likväl ske på det reglerade kronologiska sättet och vara samma på den dekal som finns på utsidan av fordonet som den som finns inne i fordonet. I och med att den som har tillstånd till taxitrafik har möjlighet att redovisa flera tariffer har en bestämmelse införts om att prisinformationen ska vara utformad på ett sådant sätt att den inte medvetet eller omedvetet förvillar eller försvårar för passageraren. Även om det finns bestämmelser om kronologisk ordning har bestämmelsen tillkommit för att försäkra att prisinformationen ska vara på sådant sätt att taxikunderna på ett lätt sätt kan ta till sig informationen och jämföra med andra taxiföretag. En ny uppgift ska finnas på den dekal som finns på utsidan av taxifordonet. Utöver jämförpris för respektive tariff ska även det högsta jämförpriset anges i en särskild ruta. Denna uppgift ska anges med större siffror. I och med att denna uppgift kommer att bli mer markant än övriga kommer detta troligen leda till att det är den uppgiften som taxikunderna kommer notera först och använda när jämförelse görs mellan de olika taxiföretagen. Om taxiföretaget erbjuder fasta priser ska detta framgå på dekalen med prisinformation. I och med att den kortsiktiga lösningen innebär att man övergår från bör-krav till ska-krav, är det Transportstyrelsens uppfattning att det kommer att bli lättare för taxikunderna att dels ta till sig informationen, dels kunna jämföra de olika taxiföretagens priser. I övrigt gäller samma krav som tidigare. Prisinformationen ska vara väl synlig såväl inne i fordonet som på utsidan av fordonet. På utsidan ska dekalerna med prisinformationen finnas på fordonets högra och vänstra sida. Om färdavgiften bestäms med hjälp av tariffer ska dessa finnas registrerade i taxametern.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 39(72) Diskussion har förts om dekalen även ska förses med prisuppgift i euro. Detta skulle underlätta för turisterna att få kännedom om vilken nivå taxipriserna ligger på. Transportstyrelsen har kommit fram till att det inte är lämpligt att ställa ett sådant krav som ska gälla i hela Sverige. Dessutom skulle det vara svårt att få en tillförlitlig uppgift som varade under en längre tid med tanke på valutakurserna. Utöver detta skulle en sådan uppgift kunna leda till att det blir för mycket information på dekalen. 5.2.3 Återkallelse på grund av prisinformation på taxifordon Som framgått ovan i kapitel 2.2 är möjligheten att återkalla tillstånd till taxitrafik på grund av att man inte följer gällande bestämmelser om prisinformation i praktiken obefintlig. Enligt Transportstyrelsens uppfattning skulle det krävas en lagändring för att kunna åstadkomma detta. Ett sådant förslag skulle kunna vara en alternativ långsiktig lösning till den som presenteras i kapitel 5.3. Skulle man vilja genomföra detta alternativ, det vill säga återkalla på grund av att man inte har följt bestämmelserna om prisinformation, behövs, enligt Transportstyrelsens uppfattning, en ny återkallelseparagraf i 5 kap. yrkestrafiklagen (1998:490). Paragrafens lydelse skulle i så fall vara att om den som har tillstånd till taxitrafik inte följer bestämmelserna om prisinformation för taxiresor, ska tillståndet återkallas av Transportstyrelsen. Visar det sig att missförhållandena är ringa får Transportstyrelsen istället meddela varning. 5.2.4 Skyltning vid rescentra Som nämnts ovan är turisterna en av de grupper som drabbas av taxipriser som kan betraktas av dem som oskäliga. Det finns därför skäl till att införa krav på att information om den svenska prissättningen för taxiresor ska finnas vid de rescentra som har en stor andel turistresenärer. Det är ofta vid dessa platser som turisterna behöver ta en taxi för att komma till sin slutdestination. Det är Transportstyrelsens uppfattning att mandat för att föreskriva om prisinformation vid rescentra finns i dag. Redan av regeringens proposition (prop. 1993/94:168) om ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafiken framgår det att länsstyrelserna ska ha möjligheten att kunna meddela föreskrifter om informationens närmare utformning, t.ex. vid de större flygplatserna. Liknande framgår även i författningskommentarerna till gällande 2 kap. 19

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 40(72) yrkestrafiklagen (1998:490) 7 befogenhet kan också ges en länsstyrelse att inom länet meddela kompletterande föreskrifter, t.ex. vid flygplatser. Denna del av länsstyrelsens verksamhet flyttades över den 1 januari 2010 till Transportstyrelsen. Ändring av mandatet har inte skett i gällande bestämmelser, varför det får tolkas att Transportstyrelsen numera har mandatet att föreskriva om ytterligare krav på prisinformation. Den information som ska finnas på skyltarna vid rescentra ska vara enkel och lättbegriplig. Det ska framgå att det i Sverige råder fri prissättning, varför man behöver fråga om priset och jämföra mellan de olika taxiföretagen. De rescentra som är av intresse är större flygplatser samt flygplatser, hamnar och järnvägsstationer som har en stor andel turistresenärer. Föreslagna föreskrifter kommer att riktas mot berörda fastighetsägare. Dessa kommer att få en skyldighet att sätta upp skyltar med den information som framgår i ovan. 5.2.5 Samarbete mellan berörda parter Transportstyrelsen har inte fått något sektorsansvar inom vägtrafikområdet. Frågor kan därmed inte drivas på samma sätt som man gjorde när Vägverket var ansvarigt. Samarbete behövs dock mellan berörda parter i den aktuella frågan. Skälet till detta är att allt inte går att reglera. Redan i dag finns ett väl etablerat samarbete mellan Transportstyrelsen, polisen och hotellbranschen m.fl. Bland annat har Transportstyrelsen tagit fram en broschyr med prisinformation för taxiresor. Dessa broschyrer lämnas till hotell så att hotellgästerna får kännedom om vad som gäller i Sverige. Transportstyrelsen anser att detta samarbete borde fortsätta och utökas till fler platser, som t.ex. konferensanläggningar, men även till fler orter, främst övriga storstäder. 5.2.6 Ikraftträdande Transportstyrelsen anser att förslagen som rör den kortsiktiga lösningen, det vill säga det som rör prisinformationen som ska finnas på taxifordonen och skyltning vid rescentra, ska träda i kraft den 1 mars 2011. 7 Regeringens proposition (prop. 1997/98:63) om en reformerad yrkestrafiklagstiftning

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 41(72) 5.3 Den långsiktiga lösningen 5.3.1 Allmänt Den långsiktiga lösningen i förslaget bygger på att den kortsiktiga lösningen har genomförts. Lösningarna är dock inte beroende av varandra. Väljer man enbart den långsiktiga lösningen behöver man beakta de föreskriftsförslag som har lämnats i den kortsiktiga lösningen. Den långsiktiga lösningen innebär att krav ställs på att den som har tillstånd till taxitrafik och som bedriver verksamhet inom vissa regionala områden, har ett särskilt ledningssystem som leder till att taxiförarna inom företaget lämnar pris före färd. Pris ska lämnas oavsett om taxikunden frågar efter det eller inte. Transportstyrelsen har en hög ambition att verka för regelförenkling. I detta fall är det Transportstyrelsens uppfattning att denna långsiktiga lösning är den enda som kommer att leda till att taxikunderna verkligen får kännedom om priset för den färd de vill färdas. På så sätt kommer man att uppfylla de krav och syften som ställs på prisinformationen och som har redovisats ovan i kapitel 5.1. Förslaget medför därför en administrativ börda för företagen som har vägts mot de problem som finns inom taxiområdet och som behöver lösas. 5.3.2 Innebörden av förslaget Den långsiktiga lösningen riktar enbart in sig på taxiverksamhet som bedrivs inom vissa regionala områden samt till och från vissa flygplatser. Dessa områden är de som har störst problem med prisinformation för taxiresor. Pris före färden ska enbart lämnas om taxiresan påbörjas i ett av de bestämda områdena. Det medför att om en taxiresa påbörjas utanför de bestämda områdena m.m. men har slutdestination inom någon av dem, behövs inte pris lämnas före färden. Skälet till detta är att försöka begränsa kraven så att tydlighet råder och att taxikunden aldrig behöver tvivla över när pris ska lämnas. Detsamma gäller för taxiförarna. Som nämnts ovan innebär förslaget att taxiföraren alltid ska lämna ett pris till kunden före färden om resan påbörjas inom vissa bestämda områden samt till och från vissa flygplatser. Det innebär att när taxiföraren får kännedom om vart kunden vill åka, ska taxiföraren ta fram ett pris för resan och lämna uppgiften till kunden. Uppgiften ska lämnas skriftligen till taxikunden så att parterna inte hamnar i en ord-mot-ord-situation under och efter färden. Taxiföraren bör kunna spara en kopia av uppgiften. Detta så att taxiföraren/tillståndshavaren vid ett

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 42(72) senare tillfälle har möjlighet att utreda om pris har lämnats och i så fall vilket pris som har lämnats. Om taxikunden ringer efter en taxi ska pris före färden lämnas av telefonisten. På så sätt har taxikunden möjlighet att välja om offerten ska accepteras eller om kontakt ska tas med ett annat taxiföretag. Denna valmöjlighet, att på ett enkelt sätt välja ett annat taxiföretag, kommer inte finnas om prisuppgiften lämnas först när taxin kommer till den bestämda platsen. Prisuppgifterna ska vara samma oavsett om taxikunden ringer efter en taxi eller om en taxi tas på gatan. Om pris inte lämnas eller om andra frågor uppkommer med anledning av att pris ska lämnas före färden, ska taxikunden kunna anmäla detta inom ett visst antal dagar, t.ex. 30 dagar, till Transportstyrelsen. Hur anmälan ska ske kommer att framgå i Transportstyrelsens föreskrifter. Bland annat bör kopia av offerten och taxameterkvittot skickas in tillsammans med anmälan för att Transportstyrelsen ska kunna utreda frågan. Möjlighet måste även finnas att anmäla att offert inte har lämnats. I dessa fall kommer endast en beskrivning av vad som har hänt behövas med information om vilket taxiföretag det rör sig om, när det hände etc. De åtgärder som Transportstyrelsen ska kunna vidta om ett ledningssystem inte fungerar eller följs inom ett taxiföretag, är att återkalla tillståndet. Varning ska kunna meddelas om det visar sig att missförhållandena är av ringa slag. Några åtgärder kommer inte att vidtas gentemot taxiföraren utan det är enbart den som har tillstånd till taxitrafik som kommer att vara ansvarig. Situationer som kan uppkomma är att ledningssystemet inte fungerar i praktiken eller att taxiförarna inte följer ett gällande ledningssystem. 5.3.3 Pris före färden maxpris eller fast pris Taxiföraren ska lämna antingen maxpris eller fast pris före färden. Maxpris innebär ett högsta pris som inte får överstigas men, om taxametern så visar, kan vara lägre. Det medför att taxikunden aldrig behöver betala mer än vad som har framförts av taxiföraren men det kan bli ett lägre pris. Taxametern behöver därför rulla under färden. Taxametern ska stängas när maxpriset har uppnåtts. Uppnås inte maxpriset ska taxikunden betala den summan som framgår på taxametern. Om taxiföraren och taxikunden har kommit överens om fast pris är det detta pris som taxikunden ska betala vid färdens slut.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 43(72) 5.3.4 Regional lösning Då det är främst inom storstäderna som de flesta problemen finns med prisinformation har förslaget begränsats till dessa områden. Det finns inte några skäl att kräva att alla taxiföretag i Sverige ska ha nämnda ledningssystem, särskilt inte om det inte förekommer fler taxiföretag inom en och samma ort. Gränsdragningen för de regionala områdena utgår från Statistiska centralbyråns (SCB) uppgifter 8. SCB har statistik över något som kallas för storstadsområden och som till antalet är tre. Dessa är en gruppering av kommuner runt Stockholm, Göteborg och Malmö. Indelningen bygger på statistik över pendling och flyttning mellan centralkommun och kranskommuner samt tar hänsyn till existerande planeringssamverkan i de tre regionerna. Storstadsområdena bildas av kommuner som gränsar till varandra. Stor-Stockholm utgörs av de kommuner som tillsammans bildar Stockholms län. Stor-Göteborg består av följande kommuner: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Stor-Malmö består av följande kommuner: Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har också valt att dela in kommunerna i olika grupper, den så kallade kommungruppsindelningen. Transportstyrelsen har fått kännedom om att denna indelning är under omarbetning. Ett nytt förslag presenteras av SKL i slutet av april 2010, vilket denna utredning inte har haft möjlighet att beakta. Mot bakgrund av detta har Transportstyrelsen valt att följa SCB:s indelning. De flesta flygplatserna är belägna inom de kommuner som är uppräknade ovan. Det finns dock vissa flygplatser med stor andel turistresenärer som är knutna till storstäderna. Taxiresor från dessa flygplatser ska också omfattas av kravet på att pris ska lämnas före färden. Exempel på berörda flygplatser är flygplatsen i Västerås och Skavsta. 8 Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) för Sveriges officiella statistik, Geografin i statistiken regionala indelningar i Sverige (MIS 2005:2)

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 44(72) Förslaget innebär att om en resa påbörjas inom de ovan nämnda regionala områdena eller från redovisade flygplatser, ska pris före färden lämnas. 5.3.5 Ledningssystemet I samband med ansökan om tillstånd till taxitrafik ska, om verksamhet ska bedrivas inom de uppräknade regionala områdena (inklusive nämnda flygplatser), sökande lämna in ett ledningssystem som visar hur man inom taxiföretaget ser till att taxiförarna kommer att lämna pris före färden. Transportstyrelsen kommer inte att reglera hur priset ska tas fram utan det blir upp till sökande att visa att taxiförarna inom företaget kommer att klara av detta. Till sin hjälp kan de ha GPS-utrustning, förtryckta offertunderlag m.m. Sökande behöver därför förklara hur man går till väga inom det aktuella taxiföretaget. Det blir upp till Transportstyrelsen att avgöra huruvida ledningssystemet är acceptabelt eller inte i förhållande till sökandes verksamhet. Om den som har tillstånd till taxitrafik vill ändra sitt ledningssystem under tillståndets giltighetstid behöver omprövning göras av tillståndet i den delen. Detta medför att tillståndshavaren måste anmäla ändringen till Transportstyrelsen. Ändringen får inte användas inom taxiföretaget förrän Transportstyrelsen har prövat och godkänt denna del av tillståndet. 5.3.6 Ikraftträdande De nya bestämmelserna om ledningssystem behöver träda ikraft först en tid framöver. Det främsta skälet till detta är att ett flertal tillstånd kommer att behöva omprövas på så sätt att komplettering ska göras med prövade och godkända ledningssystem. Enligt uppgift kan det troligen röra sig om minst 4 500 tillstånd som ska omprövas 9. Transportstyrelsen föreslår därför att denna del av förslaget, det vill säga den långsiktiga lösningen, ska träda i kraft den 1 mars 2013. 5.4 Övriga frågor 5.4.1 Utmärkning av fordon I regeringens proposition (prop. 1997/98:63) om en reformerad yrkestrafiklagstiftning (sid. 98) framgår det att det ska finnas möjlighet till att 9 Beräkning gjort från antal tillstånd för taxitrafik den 31 december 2009; källa: Vägverket

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 45(72) föreskriva om utmärkning av taxifordon och som är något annat än prisinformation. Av propositionen framgår följande. Det är angeläget att ett fordon kan härledas till ett bestämt företag eller en bestämd beställningscentral. Syftet härmed är att kunderna inte skall förväxla olika företag/centraler. Detta kan även underlätta övervakningen och tillsynen av trafiken. Vidare är en klar identifikation betydelsefull från konkurrenssynpunkt. Föreskrifter om en sådan utmärkning bör därför kunna falla in under tillämpningsområdet för länsstyrelsernas föreskriftsrätt. Här kan även påpekas att det enligt Vägverkets nya föreskrifter om taxameterutrustning föreskrivs att taxikvittot skall innehålla preciserade uppgifter till vägledning för identifikation av företag och förare. Mot bakgrund av nämnda proposition regleras det i 8 kap. 2 första stycket första punkten yrkestrafiklagen (1998:490) att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om bland annat utmärkning av fordon. Fram till den 31 december 2009 hade länsstyrelserna enligt 11 kap. 2 yrkestrafikförordningen (1998:779) bemyndigandet att bland annat meddela föreskrifter om utmärkning av fordon. Länsstyrelsernas uppgifter inom det aktuella området flyttades över den 1 januari 2010 till Transportstyrelsen. Istället för att flytta över bemyndigandet om att meddela föreskrifter om utmärkning av fordon från länsstyrelserna till Transportstyrelsen upphörde denna del att gälla vid nämnda datum. Transportstyrelsen anser att detta bemyndigande ska återinföras i yrkestrafikförordningen och att Transportstyrelsen ska få möjligheten att meddela sådana föreskrifter. Även om det i dag inte finns behov av att föreslå fler förslag än dekalerna om prisinformation kan det i framtiden behöva vidtas åtgärder som kan leda till att taxikunderna kan få ännu bättre information. Förslag till ändring framgår i kapitel 1.2.2 (11 kap. 1 andra stycket 4 punkten yrkestrafikförordningen (1998:779)). 5.4.2 Utbildning För att komma tillrätta med ojämnheten hos förarnas kompetens samt att säkerställa kunskaper som en taxiförare ska ha, t.ex. kunna lämna prisuppgift för viss resa, inneha lokalkännedom, m.m. kan krav på obligatorisk utbildning vara

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 46(72) en lämplig åtgärd. Formerna kan vara likt kraven enligt yrkesförarkompetens för gods- och persontransporter. Trots att krav ställs på vad en taxiförare ska kunna, är kunskaper hos taxiförare varierande. De större beställningscentralerna, främst i storstäderna genomför egna kompletterande grundutbildningar av sina nya taxiförare för att de ska hålla en godtagbar kunskapsnivå. Detta kan medföra en snedvridning av kompetensen hos förare, då friåkare och andra förare inte ges den utbildning. Det är anmärkningsvärt att förare som avlagt godkänt prov på Vägverket och erhållit taxiförarlegitimation inte anses vara lämpliga att anställa trots att man innehar de behörigheter som krävs. Det har inte funnits tid att utreda denna fråga ytterligare i den här utredningen. Transportstyrelsen anser dock att frågan är av stort intresse och att den borde utredas framöver. 5.4.3 Frågan om prisreglering Av regeringsuppdraget framgår att en fri prissättning ska råda på en avreglerad taximarknad. Transportstyrelsen har funnit att det i merparten av de länder som tillfrågats förekommer någon form av reglering av prissättningen inom taximarknaden (se kapitel 4). Transportstyrelsen konstaterar att ett införande av någon form av begränsad prisreglering skulle kunna utgöra ett verkningsfullt medel att komma till rätta med de problem med oskälig prissättning som förekommer inom taximarknaden. Svenska Taxiförbundet har dock kraftigt motsatt sig detta. 6 Synpunkter från Konkurrensverket, Konsumentverket/KO och taxiförbunden 6.1 Allmänt Under arbetets gång har kontakt hållits med Konkurrensverket, Konsumentverket/KO 10 och taxiförbunden. Konkurrensverket och Konsumentverket/KO har lämnat skriftliga kommentarer under olika stadier av utredningen och då i förhållande till då föreliggande förslag. Nedan redovisas en sammanställning av de synpunkter som Transportstyrelsen har fått hitintills. Härtill kommer att de yttranden som inkommit från Konsumentverket/KO och 10 Konsumentombudsmannen (KO)

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 47(72) Svenska Taxiförbundet i sin helhet redovisas i bilagorna som finns i kapitel 9.2 och 9.3. Konsumentverket/KO har i remissyttrande 2010-04-13 särkilt anmärkt att verket inte haft tillfälle att kommentera det slutliga förslaget utan endast den PM med redogörelse för förslagets innehåll som det yttrandet avser. Transportstyrelsen har även kontaktat Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR). Några synpunkter har inte lämnats av SHR till Transportstyrelsen. 6.2 Den kortsiktiga lösningen 6.2.1 Prisinformation på taxifordon Konkurrensverket Konkurrensverket anser att det finns två problem från konkurrens- och konsumentsynpunkt med taxis prissättning. Det ena problemet gäller att prissättningen är allmänt sett krångligt och det andra är att vissa taxiföretag enligt uppgifter i media tagit ut orimligt höga priser. Som bidragande orsak till den krångliga prissättningen framförs det förhållandet att prissättningen baseras på ett flertal komponenter som gör det svårt för resenären att i förväg beräkna eller uppskatta priset på taxiresan eller att jämföra priserna mellan olika taxiföretag. Verket har inledningsvis under utredningen ställt sig ytterst tveksamma till de första förslag till utformning av prisinformation som presenterats av Transportstyrelsen. Detta med motiveringen att det är svårt att se att förslagen medför att prissättningen blir så mycket tydligare eller mer transparent. Verkets uppfattning är dock att jämförpris och prisinformation bör behållas och verket har vidare i princip inga invändningar mot förslag som innebär att informationen om taxis prissättning blir mer transparent via tydligare och mer relevanta jämförpriser och anför: "För en kund som inte vet vad en rimlig totalkostnad för en given resa är framstår sannolikt jämförpriset som den mest relevanta infon med mindre än att kunden skall börja inhämta prisuppgifter för den aktuella resan från olika chaufförer, vilket är socialt obekvämt. Sedan finns det ju olika sätt att ta fram jämförpriser. Utforma regler för jämförpriserna så att det är svåra att manipulera eller blir relevanta för resenären".

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 48(72) En ökad pristransparens bidrar till att öka konkurrensen mellan taxiföretagen till nytta för konsumenterna. Verket anser vidare att taxiföretagen inte ska behöva ange priserna i euro. Konsumentverket/KO Konsumentverket/KO är i verkets remissyttrande 2010-04-13 positivt till att förenkla prisinformationen på dekaler inne i och utanpå taxibilen. Vad gäller förslaget att antalet taxor ska begränsas till fyra samt gälla vissa bestämda tider är verket fortsatt positivt. Verket vill dock förtydliga att ställningstagandet endast grundar sig på vad som är tydlig och enkel prisinformation för konsumenter. Verket har inte tagit någon hänsyn till eventuella konkurrenseffekter på taximarknaden, utan alla sådana bedömningar överlämnas till Transportstyrelsen och Konkurrensverket. Enligt prisinformationslagen (2004:347) ska priset eller grunderna för prisets beräkning anges i form av prisinformation. Dessa krav kan inte begränsas i föreskrift med mindre än att stöd finns för detta i lag. Eftersom förslaget innebär att fasta tider för ett visst antal tariffer anges, så anser verket att förslaget på prisinformation utanpå bilen uppfyller lagens krav på information om grunderna för prisets beräkning. Om förslaget ändras så att tiderna och/eller antalet taxor kan komma att variera anser verket att grunderna för prisets beräkning måste anges både inne i och utanpå taxibilen för att uppfylla lagens krav. Verket anser vidare att prisinformationen på dekalerna på och inne i fordonet bör hållas så enkel och tydlig för att snabbt kunna ge en översikt av prisbilden på taxifordonet. Av detta skäl, samt då det kan vara svårt att hantera kursändringar, bör inte priset anges även i euro. Svenska Taxiförbundet Taxiförbundet motsätter sig bestämt att Transportstyrelsen ska fastställa tidsintervaller för olika tariffer. Taxiföretag arbetar dels på olika geografiska marknader, dels mot olika kundsegment inom en och samma geografiska marknad och detta styr naturligtvis prissättningen. Topparna infaller inte vid samma tid för olika kundsegment och därför är det inte möjligt att ha enhetliga tidsindelningar vid prissättningen. Förslaget till tidsangivelser måste vara flexibelt eftersom många tariffer är tidssatta efter de ökade lönekostnaderna under OB-tid medan andra tidssätter enligt andra kriterier. Antalet tariffer bör vara taxiföretagets sak att avgöra. Vid en eventuell begränsning måste hänsyn tas till de storbilar som har två tariffuppsättningar beroende på antalet

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 49(72) passagerare som bilen är beställd för (1-4 respektive 5 och uppåt, det finns sex, sju och åttasitsiga taxibilar). När det gäller utformningen av prisinformationen föreslår Taxiförbundet att halva bredden på utsidans prisinformation ska användas för att med stor text ange det högsta jämförpriset för fordonet. Som fördel med detta anges att ett sådant system är att det större jämförpriset skulle kunna få kunderna att reagera och värdera prisnivån på ett bättre sätt än i dag, en nackdel är att det kraftigt exponerade jämförpriset inte alltid är det för stunden gällande. Förslaget utvecklas ytterligare i Taxiförbundets yttrande, se bilaga i kapitel 9.3. I detta sammanhang har Taxiförbundet även föreslagit att en generalklausul införs med möjlighet att pröva om prisinformationen är utformad på ett sådant sätt att den medvetet eller omedvetet förvillar eller försvårar för kunden, samt att tolkningen då tillkommer domstolarna att avgöra i sista hand. Sammantaget är det taxiförbundets uppfattning att prisinformationen bör förenklas och förtydligas under principen att den fria prissättningen bibehålls. Taxiägarnas Riksförbund Riksförbundet anser att den utformning som prisinformation nr 1 hade vid deras ställningstagande, det vill säga förslag på enbart fyra tariffer, är att föredra då den är enkel och lättförståelig för alla parter. Riksförbundet tillstyrker att fyra tariffer används och att Transportstyrelsen bestämmer de tider som ska gälla för dessa tariffer. Vidare är det Riksförbundets uppfattning att prisuppgift även ska lämnas i euro. 6.2.2 Skyltning vid rescentra Konkurrensverket Konkurrensverket har inga invändningar beträffande införandet av regler om information om taxis prissättning vid större rescentra, flygplatser, terminaler etc. Konsumentverket/KO Konsumentverket/KO är positivt till förslagen om skyltning vid rescentra. Svenska Taxiförbundet Taxiförbundet tillstyrker förslaget om information på respunkter.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 50(72) Taxiägarnas Riksförbund Riksförbundet är positivt till information till utländska gäster. 6.2.3 Samarbete med berörda parter Några synpunkter har inte inkommit från tillfrågade myndigheter och taxiförbund. 6.3 Den långsiktiga lösningen 6.3.1 Ledningssystemet Konkurrensverket Inga direkta synpunkter framförda förutom vad som redovisat som allmän synpunkt under kapitel 6.3.2. Konsumentverket/KO Konsumentverket/KO ser positivt på att Transportstyrelsen ställer krav på ett fungerande system för att lämna prisinformation för att bevilja tillstånd till taxitrafik. Verket ser heller inga problem med att Transportstyrelsen endast ställer kravet att tillståndshavaren har någon form av fungerande system för att möjliggöra samt dokumentera prisinformationen, utan att kräva att prisinformationen tas fram på något specifikt sätt. Svenska Taxiförbundet Taxiförbundet anser att förslaget att kräva ett system för säkerställande av att pris före färd kommer att lämnas blir helt fel som lösryckt åtgärd, men kan bli intressant i en framtida helhetslösning med krav på kvalitet och egenkontroll i samband med tillståndsgivningen. Taxiförbundet redovisar vidare i sitt yttrande ett antal frågeställningar vad avser förslaget att koppla kravet på ett sådant system till en prövning i samband med tillståndsgivning, se bilaga i kapitel 9.3.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 51(72) Taxiägarnas Riksförbund Riksförbundet anser att förslaget att endast tillståndshavaren ska vara ansvarig för att prisuppgift lämnas är helt felaktigt. Föraren måste också ta ett ansvar. Om föraren gör fel så ska även förarens taxiförarlegitimation kunna ifrågasättas. 6.3.2 Pris före färden Konkurrensverket Konkurrensverket anser att Transportstyrelsens förslag om att taxiföraren alltid i förväg ska uppge ett maxpris för resan med föreslagen dokumentation kan vara ett effektivt sätt att stärka konsumenternas ställning på marknaden. Verket har tidigare under utredningens gång anmärkt att om taxametern visar ett lägre pris vid resans slut så gäller detta. Bedömningen är annars att effekten blir att priserna på taxiresor pressas uppåt genom att föraren helt enkelt vill gardera sig för att uppgivet pris inte visar sig vara i underkant. Verket menar dock att Transportstyrelsen inte redovisat omfattningen av problemet med att vissa företag debiterat resenären ett orimligt högt taxipris. Problemets omfattning ska ställas mot förslagets effekter för taxinäringen, då främst gällande ökade kostnader inklusive det administrativa merarbetet för taxiföretagen. I avsaknad av en sammanvägning eller analys av problemets omfattning och konsekvenserna av förslaget anser därför verket det svårt att ta ställning till detta förslag. Konkurrensverket har även framfört frågan om vad som händer om en taxikund vill ändra resans inriktning under taxifärden (stanna och handla, ta en extra sväng förbi arbetet etc.), det vill säga förutsättningarna för beräknat maxpris ändras. Konsumentverket/KO Konsumentverket/KO ställer sig positiv till förslaget att konsumenten alltid ska få skriftlig prisinformation om maxpriset före färden. Verket anser att denna information även bör omfatta den aktuella taxan för färden, vilken ska överensstämma med taxa som presenteras på dekalen i fordonet. Med denna information i handen har konsumenterna större möjlighet dels att värdera prisets rimlighet innan resan påbörjas, dels undvika att bli debiterad ett högre pris än det som avtalats när destinationen är nådd. För att underlätta tillsynen bör den skriftliga prisinformationen kunna kopplas till den aktuella resan. Klockslag samt uppgifter om färden bör därför framkomma på den skriftliga handlingen som överlämnas till resenären.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 52(72) I sitt yttrande utvecklar verket även vilka konsumenträttsliga konsekvenser när det gäller tillsyn och sanktioner som kan bli följden av överträdelser mot förslaget, se bilaga i kapitel 9.2. Svenska Taxiförbundet Taxiförbundet avstyrker bestämt ett generellt krav att lämna prisuppgift före färd. Ett selektivt krav på de taxiföretag som tillämpar en sådan prisnivå att kunden känner sig lurad eller skulle avstått från resan om de känt till priset i förväg är ett godtagbart alternativ, där förbundet ändå måste påpeka att det finns många olösta frågor. Taxiförbundet anser att en förutsättning för att kravet på pris före färd ska vara praktiskt genomförbart är ett tekniskt stöd för föraren. Detta stöd saknas i dag i taxibilarna. Enligt förbundets beräkningar skulle ett införande av krav på pris före färd medföra kostnader för taxinäringen som helhet på mer än 100 miljoner kronor per år för körningar på gatan och mångdubbelt mer om kravet ska omfatta samtliga körningar, investeringar oräknade. För Taxi Stockholms del beräknar Taxiförbundet motsvarande kostnader till tiotals miljoner för körningar där kunden tar en taxi på gatan, och minst det dubbla om kravet innefattar samtliga resor. En beskrivning av dessa beräkningar samt en redovisning av ett antal av Taxiförbundet lätt identifierade praktiska frågeställningar kring kravet på lämnande av pris före färd återfinns i bilaga i kapitel 9.3. Taxiägarnas Riksförbund Riksförbundet är av den uppfattningen att om föraren ska lämna ett skriftligt pris för den aktuella taxiresan så är detta en bestämmelse som kommer att skapa stora möjligheter till ordväxling mellan förare och kund. Därtill kommer en tveksamhet till att ha handskrivna offertunderlag. Riksförbundet anser att endast om man inför nya taxameterkrav, innebärande att taxametrarna kan hantera att ta fram en prisuppgift kan förslaget accepteras även om detta innebär att taxametern måste byggas om. Riksförbundet anser vidare att lämnande av maxpris är ok och att man sedan kör på rullande taxameter, samt förordar ett helt slopande av fastpriser, vilket skulle medföra att skattefusket inom näringen kommer att minska radikalt.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 53(72) 7 Konsekvensutredning Transportstyrelsen bedömer att det samlade förslaget kommer att leda till ett antal positiva effekter på samhällsnivå. Till dessa hör: - Ett större förtroende för taxibranschen hos kunderna, åtminstone i storstäderna. Detta kan i sin tur leda till att marknaden för taxi växer. - Att priset blir en avgörande konkurrensfaktor vilket på sikt bör leda till en jämnare och lägre prissättning. - Att turister inte behöver lämna Sverige med en negativ känsla. Till de negativa effekterna av förslaget hör att kostnaderna ökar för en relativt stor del av taxibranschen även om det enligt Transportstyrelsens bedömning är relativt få tillståndshavare som bidrar till problemen. Dessutom innebär förslaget att restiden blir något förlängd för taxikunderna. Nedan följer en konsekvensutredning vars struktur följer förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Vad är problemet och vad ska uppnås? Som tidigare nämnts i kapitel 5.1 är problemet att den fria prissättningen på taxiresor i kombination med den svårtillgängliga prisinformationen leder till att främst turister och personer som sällan åker taxi riskerar att få betala mycket höga priser för sina resor. Den svårtillgängliga prisinformationen leder till en försämrad pristransparens vilket är en förutsättning för att konsumenterna enkelt ska kunna göra prisjämförelser och på så sätt göra dem mer prismedvetna och priskänsliga. Därför minskar förutsättningarna för en prispress på marknaden, vilket i sin tur riskerar att leda till en försämrad konkurrens. Målet för Transportstyrelsens översyn av bestämmelserna om prisinformation för taxiresor är att: - kunden ska få större möjlighet att göra ett informerat val av taxi genom en tydligare prisinformation, - få information om den aktuella resans maxpris. Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om en reglering inte kommer till stånd? Prisinformation för taxiresor är redan i dag reglerat. Det är uppenbart att den regleringen inte är tillräcklig utan den måste utvecklas ytterligare för att komma

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 54(72) till rätta med problemen på taximarknaden. Transportstyrelsen bedömer därför att det inte finns några alternativa lösningar till problemet. Om en ytterligare reglering inte kommer till stånd bedömer Transportstyrelsen att problemen med höga priser och dålig pristransparens kommer att öka i omfattning och sannolikt även sprida sig utanför storstäderna. Vilka berörs av regleringen? Transportstyrelsen bedömer att det huvudsakligen är företagen i taxibranschen som berörs av regleringen. Vidare kommer taxikunder att beröras, främst i positiv bemärkelse, genom att pristransparensen ökar vilket på sikt bör leda till en jämnare och lägre prissättning på taxiresor och att risken för att kunder ska få betala överpriser minskar. Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen? Den kortsiktiga lösningen Transportstyrelsen föreslår att taxifordonen ska vara försedda med en förenklad, reglerad prisinformation utvändigt och invändigt. Skillnaden jämfört med i dag är att de tariffer tillståndshavarna tillämpar ska anges i kronologisk ordning och att det högsta jämförpriset som tillämpas för fordonet i fråga ska anges mer framträdande i en särskild ruta på prisinformationsdekalen på utsidan av fordonet. Dessutom tas kravet på redovisning av taxans konstruktion bort för den utvändiga informationen. Enligt Tillväxtverkets databas Malin beräknades kostnaden för att byta ut prisinformationen till cirka 1,9 MSEK 2008 på samtliga taxifordon. Antalet registrerade taxifordon uppgick den 31 mars 2009 till 14 885 enligt Transportstyrelsens vägtrafikregister. Den långsiktiga lösningen Transportstyrelsens förslag innebär att det är tillståndshavaren som ska säkerställa att kunden får information om maxpriset för den aktuella resan. Detta innebär att denne kan välja olika lösningar för att uppfylla kravet och som därmed ligger i linje med deras ekonomiska och administrativa förutsättningar. Således kommer kostnaden för tillståndshavarna att variera. Förslaget gäller dock enbart taxifordon i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöområdena enligt den uppdelning som föreslås i kapitel 5.3.4. Transportstyrelsen har därför närmare studerat kostnaderna för tre tänkbara lösningar. Den första lösningen innebär att taxifordonet utrustas med en GPS-navigator. En sådan beräknar sträckan och ungefärlig restid till den inmatade adressen.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 55(72) Eftersom taxiföraren enligt kraven i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2004:65) om yrkeskunnande för taxiförarlegitimation ska kunna tillämpa fordonets prisinformation för att beräkna det ungefärliga priset på en taxiresa bör denne kunna göra detta relativt enkelt med uppgifterna om sträcka och tid som erhålls från GPS-systemet som grund. I dagsläget är priset för en GPS-navigator i standardutförande cirka 1200 SEK exklusive moms vilket blir den maximala investeringskostnaden per fordon. Enligt Transportstyrelsens vägtrafikregister uppgick antalet registrerade taxifordon i trafik i de aktuella områdena den 15 april 2010 till 7 061. Det innebär en sammanlagd maximal investeringskostnad på cirka 8,5 MSEK för taxiföretagen i de aktuella områdena om man väljer den lösningen. Det bör dock poängteras att många taxifordon redan i dag är utrustade med GPS-navigatorer. Således blir den totala investeringskostnaden lägre. I detta sammanhang har Transportstyrelsen varit i kontakt med tre stora leverantörer av GPS-navigatorer för att ta reda på om det är tekniskt möjligt att komplettera utrustningen med en funktionalitet som beräknar ett maxpris med utgångspunkt från gällande taxa för att underlätta för taxiföraren och vilken extra kostnad en sådan funktionalitet skulle innebära. Transportstyrelsen fick svar från en av leverantörerna som angav att priset till kund för tilläggsfunktionaliteten är cirka 500 SEK. Kostnaden är beroende av hur stor marknaden kan tänkas bli. Detta är svårt att förutspå eftersom det inte går att förutsäga hur många taxibilar som kommer att utrustas med ett sådant system. Exemplet från leverantören baseras på en marknad på cirka 5 000 enheter. Den maximala investeringskostnaden per fordon beräknas således i detta fall uppgå till cirka 1 700 SEK vilket innebär cirka 12 MSEK för taxibranschen i de aktuella områdena. Till dessa två alternativa lösningar tillkommer förutom investeringskostnaden en kostnad för att mata in adressen för resans mål samt med utgångspunkt från informationen som fås från GPS-navigatorn ge skriftlig information till kunden. På sikt kan antas att tekniken utvecklas så att informationen kan skrivas ut från GPS-systemet vilket beräknas ta 15 sekunder per resa. I ett första steg antar Transportstyrelsen dock att prisinformation måste nedtecknas manuellt vilket bedöms ta cirka en minut per taxameterbaserad resa. Inmatningen av adressen antas ta cirka 30 sekunder per resa. Det är dock viktigt att notera att inmatning av adresser i GPS-systemet görs redan i dag, åtminstone i de fall adressen är okänd för taxiföraren. Enligt Tillväxtverkets databas Malin var kostanden för en fordonsförare 207 SEK/timme 2007. Transportstyrelsen antar att motsvarande kostnad i dag ligger på 225 SEK/timme vilket innebär 3,75 SEK per minut. Detta innebär således en merkostnad på 5,60 SEK per taxiresa vid ett manuellt nedtecknande av prisinformation och cirka 2,80 SEK per taxiresa vid ett automatiserat förfarande. I det manuella fallet tillkommer dessutom kostnaden för ett förtryckt offertunderlag i varje taxifordon som taxiföraren fyller i med

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 56(72) t.ex. datum, tid på dygnet, resans start- och slutpunkt, samt namnteckning. Kostnaden för ett sådant underlag har av ett blankettryckeri beräknats till cirka 2 000 SEK exklusive moms för 20 block med 100 blad i varje och 2 400 SEK exklusive moms för 50 block med 100 blad i varje. Detta innebär en merkostnad på 0,48-1,00 SEK per taxameterbaserad resa. Sammanfattningsvis innebär detta att med ett manuellt nedtecknade av prisinformationen med utgångspunkt från GPS-systemets beräkning av sträcka och tid blir genomsnittlig merkostnaden för varje tillståndshavare cirka 6,10-6,60 SEK per taxameterbaserad resa. Om GPS-systemet beräknar maxpris och skriver ut detta automatiskt beräknas den genomsnittliga merkostnaden bli cirka 2,80 SEK per resa. För att kunna göra en grov uppskattning av den ökade årliga merkostnaden för taxibranschen med undantag för investeringskostnaden har Transportstyrelsen erhållit resestatistik från de tre största taxiföretagen i Stockholm, Göteborg och Malmö. Sammanlagt genomför dessa nio taxiföretag cirka 20 miljoner köruppdrag per år med de samhällsbetalda resorna exkluderade. I denna siffra ingår även taxiresor till fast pris som är enligt företagen är svåra att skilja ut i statistiken. Andelen fastprisresor varierar dessutom mellan de olika taxiföretagen och städerna mellan cirka 5 % och 30 % enligt företagens egna bedömningar. Om man antar att genomsnittet ligger på 15 % innebär det att cirka 17 miljoner taxiresor genomförs med s.k. rullande taxameter dvs. där slutpriset är okänt för kunden. Hur många sådana taxiresor som genomförs av övriga taxiföretag i dessa städer är okänt. Om man antar att de tre största taxiföretagen i respektive stad står för 80 % av samtliga taxiresor med rullande taxameter skulle det innebära att det sammanlagda antalet resor i Stockholm, Göteborg och Malmö uppgår till cirka 22 miljoner. Detta innebär att den årliga merkostnaden för förslaget för taxiföretagen i dessa städer är 61-145 MSEK. Detta ska ställas i relation till att dessa taxiföretag 2009 tillsammans hade en omsättning på cirka 4,6 miljarder SEK enligt uppgifter från företagen själva och Bolagsverket. Den tredje lösningen innebär att tillståndshavaren på samma sätt som beskrivits ovan fyller i ett förtryckt offertunderlag som taxiföraren med utgångspunkt från sin lokalkännedom fyller i. Kostnaden för ett sådant underlag har ovan beräknats till 0,48-1,00 SEK per taxameterbaserad resa. Till detta kommer en kostnad för att nedteckna prisinformationen manuellt vilket bedöms ta cirka en minut per taxameterbaserad resa. Detta innebär en merkostnad på 3,75 SEK per resa. Detta innebär i sig en genomsnittlig merkostnad för varje tillståndshavare på cirka 4,25-4,75 SEK per taxameterbaserad resa. Den årliga merkostnaden för taxiföretagen i Stockholm, Göteborg och Malmö blir i detta fall 93-104 MSEK.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 57(72) Det är viktigt att i detta sammanhang poängtera att detta bara är exempel på hur tillståndshavaren kan säkerställa att kunden får information om priset för den aktuella resan. Transportstyrelsen bedömer det som sannolikt att andra mer innovativa lösningar kommer att utvecklas och implementeras som gör att kostnaderna kan minska. Förnyad tillståndsprövning Enligt förslaget ska tillståndshavare senast den 1 mars 2013 säkerställa att kunden får information om resans pris före färden. Kostnaden för tillståndshavarna att dokumentera och implementera lösningarna antas vara lika för samtliga alternativ och beräknas till i genomsnitt cirka 4 000 SEK per tillståndshavare för taxitrafik. I denna summa ingår också kostnaderna för att ta fram en ansökan om att få ledningssystemet prövat av Transportstyrelsen. Kostnaden grundas på antagandet att det tar 8 timmar à 500 SEK per timme. Transportstyrelsen bedömer vidare att kostnaden för tillståndshavaren för tilläggsprövningen av ledningssystemet hamnar i avgiftsklass 2 enligt avgiftsförordningen (1992:191), vilket innebär 600 SEK per tillståndshavare. Sammanlagt innebär det en genomsnittlig kostnad för varje tillståndshavare på 4 600 SEK för att dokumentera och implementera ledningssystemet samt att få det prövat av Transportstyrelsen. Eftersom statistik avseende tillståndshavare för taxitrafik endast finns nedbruten på länsnivå i Transportstyrelsens vägtrafikregister går det inte att ta reda på exakt hur många tillståndshavare som berörs i de aktuella områdena. Enligt registret fanns sammanlagt 7 951 tillståndshavare den 15 april 2009. 5187 av dessa fanns i Stockholms-, Västra Götalands- och Skåne län. Högt räknat berörs cirka 5 000 tillståndshavare i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöområdena vilket innebär en total kostnad på 23 MSEK. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EG-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? I dagsläget regleras taxitrafik endast nationellt. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Som tidigare nämnts finns det cirka 5 000 innehavare av tillstånd till taxitrafik i de aktuella områdena. För att kunna förnya deras tillstånd krävs det en relativt lång övergångstid när det gäller kravet på att tillståndshavarna ska säkerställa att

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 58(72) kunden får information om resans pris. Därför kommer den delen av förslaget att träda i kraft den 1 mars 2013. När det gäller det nya kravet på prisinformation utanpå och inuti taxifordonet bedömer Transportstyrelsen att förändringarna är små så att det kan träda i kraft den 1 mars 2011. Det kommer dock att krävas en informationsinsats till tillståndshavarna om de nya kraven vilket kan administreras med hjälp av Transportstyrelsens vägtrafikregister. Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Eftersom Transportstyrelsen begränsar kravet att tillståndshavaren ska säkerställa att kunden får information om priset för den aktuella resan till Stockholms-, Göteborgs- och Malmöområdena innebär det att kostnaderna för tillståndshavarna som bedriver taxitrafik i dessa områden blir högre jämfört med andra delar av landet. Transportstyrelsen bedömer dock att konkurrensen inte sker på en nationell marknad utan på lokala marknader som överlappar varandra i liten utsträckning. Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? Enligt Svenska Taxiförbundets statistik uppgick antalet aktiva tillståndshavare till taxitrafik den 31 mars 2009 till 7 354. Med aktiva tillståndshavare avses tillståndshavare som har minst en taxibil anmäld på trafikstillståndet. Enligt Svenska Taxiförbundet varierar företagsformerna för dessa enligt följande: - 74 % enskilda näringsidkare, - 23 % aktiebolag, - 2,7 % handelsbolag och - 0,29 % övrig företagsform. Vidare redovisar Svenska Taxiförbundet att företagen varierar i storlek enligt följande: - 70 % av företagen har ett fordon, - 14 % har två fordon, - 15 % har 3-10 fordon och - 1,7 % har 11 eller fler fordon. Således består branschen av en stor andel enmans- och småföretag.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 59(72) Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Detta har beskrivits i avsnittet ovan om de kostnadsmässiga och andra konsekvenser som regleringen medför. Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Transportstyrelsen bedömer att den föreslagna regleringen inte medför några andra kostnader och att företagen inte behöver vidta följdändringar av verksamheten annat än de som beskrivits ovan. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Transportstyrelsen bedömer att det samlade förslaget innebär att konkurrensen mellan företagen kommer att öka eftersom pristransparensen kommer att öka med förslaget. Eftersom taxitrafiken regleras nationellt påverkas inte konkurrensförhållandena i förhållande till utländska företag. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Transportstyrelsen bedömer att regleringen inte kommer att påverka företagen i andra avseenden. Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Transportstyrelsen har tagit hänsyn till små företag vid reglernas utformning. Eftersom tillståndshavaren kan välja olika lösningar för att informera kunden om priset för resan kan denne välja olika lösningar för att uppfylla kravet och som därmed ligger i linje med deras ekonomiska och administrativa förutsättningar.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 60(72) 8 Författningskommentar 8.1 Inledning Författningskommentar lämnas enbart på de förslag på ändringar som görs i yrkestrafiklagen (1998:490) och yrkestrafikförordningen (1998:779). Det medför att författningskommentarerna berör enbart den långsiktiga lösningen, dvs. att pris före färden ska lämnas. 8.2 Förslaget till ändring i yrkestrafiklagen (1998:490) 2 kap. 19 Paragrafen ändras på så sätt att ett nytt sista stycke införs. Tillägget innebär att taxiförare måste lämna ett pris före färdens början. Kravet gäller enbart inom vissa regionala områden, som regeringen beslutar om. 2 kap. 19 a Vilka krav som krävs för att erhålla trafiktillstånd framgår i 2 kap. 5. Då sistnämnda paragraf gäller alla trafiktillstånd behövs en särskild bestämmelse för de ytterligare krav som ska ställas på tillståndshavaren för taxitrafik. Den nya paragrafen rör enbart de som vill ha tillstånd till taxitrafik och som ska bedriva verksamhet inom vissa regionala områden. För dessa krävs att de kan visa ett ledningssystem som garanterar att taxiförare alltid lämnar pris före färden när sådan påbörjas inom de berörda regionala områdena. Närmare beskrivning av ledningssystemet framgår i kapitel 5.3.5. 2 kap. 19 b Paragrafen är ny och reglerar att tillståndshavaren har en anmälningsplikt om det godkända ledningssystemet ändras. Vill tillståndshavaren ändra förfaringssätt för att ta fram pris före taxifärd under tillståndets giltighetstid behöver detta prövas och accepteras av Transportstyrelsen. I detta fall behöver inte hela tillståndet omprövas av Transportstyrelsen utan enbart den delen som rör ledningssystemet. Det nya ledningssystemet får inte användas förrän Transportstyrelsen har accepterat det.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 61(72) 5 kap. 1 a Återkallelseparagrafen 5 kap. 1 gäller alla trafiktillstånd. En särskild paragraf behövs för att kunna återkalla tillstånd till taxitrafik om tillståndshavaren inte uppfyller kraven som rör det ledningssystem som ska garantera att pris före färden kan lämnas. Återkallelse kan bli aktuell om tillståndshavarens ledningssystem inte tillämpas eller det visar sig att ledningssystemet inte fungerar i praktiken. Om förhållandena inte är allvarliga kan Transportstyrelsen istället meddela varning. Återkallelseförfarandet blir aktuellt i samband med att en taxikund anmäler felaktig prisinformation till Transportstyrelsen. Närmare reglering om anmälan kommer att meddelas av Transportstyrelsen. 8 kap. 2 Paragrafen får ett tillägg med innebörden att föreskrifter får meddelas om ledningssystem. Detta är något som sökande av tillstånd till taxitrafik behöver för att kunna visa och garantera att pris för en viss färd kommer att lämnas före färdens början. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Om tillståndshavare vill bedriva taxiverksamhet inom vissa regionala områden behöver dessa ta fram ett särskilt ledningssystem som ska prövas av Transportstyrelsen. Förslaget kan därför inte träda i kraft förrän berörda har hunnit ta fram ledningssystemen och myndigheten har fått rimlig tid att pröva dessa. Transportstyrelsen föreslår därför att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 mars 2013. 8.3 Förslaget till ändring i yrkestrafikförordningen (1998:779) 2 kap. 2 a Paragrafen är ny och innebär att uppgifter om ledningssystemet, som framgår av 2 kap. 19 a yrkestrafiklagen (1998:490), behöver lämnas in vid ansökningstillfället. Detta gäller enbart dem som vill bedriva taxiverksamhet inom vissa bestämda områden samt till och från vissa flygplatser. Ledningssystemet ska vara anpassat till sökandes verksamhet. Tillstånd kan inte

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 62(72) meddelas förrän Transportstyrelsen anser att ledningssystemet kan godkännas för verksamheten. 7 kap. 4 a Paragrafen är ny och reglerar vilka områden som ska omfattas av kravet i 2 kap. 19 yrkestrafiklagen (1998:490). Pris före färden ska lämnas om taxifärden påbörjas i ett av de uppräknade områdena. Utöver taxitrafik i storstäderna ska även den trafik som bedrivs mellan de uppräknade områdena och flygplatser som har en stor andel turistresenärer omfattas av kravet att lämna pris före färden. 7 kap. 4 b Av paragrafen framgår att den prisuppgift som ska lämnas före färd ska vara skriftlig. Bland annat behövs detta om taxikunden vill anmäla felaktig prisinformation till Transportstyrelsen. Anmälningsförfarandet kommer att regleras närmare av Transportstyrelsen. 11 kap. 1 Tillägg görs i paragrafen så att Transportstyrelsen kan meddela närmare föreskrifter om ledningssystem som krävs enligt 2 kap. 19 fjärde stycket yrkestrafiklagen (1998:490). Transportstyrelsen får även mandatet att meddela närmare föreskrifter om utmärkning av fordon i taxitrafik.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 63(72) 9 Bilagor 9.1 Enkät om taxiregler m.m. 1. Vilka krav måste den som vill bedriva taxitrafik uppfylla för att få ett tillstånd till det (t.ex. fordonskrav, förar- och kompetenskrav, krav på företaget etc.)? 2. Är taximarknaden reglerad eller oreglerad? Om det inte går att ge ett tydligt svar på det ange i så fall vilka delar som är reglerade respektive oreglerade? 3. Är taxipriserna reglerade på något sätt t.ex. maxpriser eller regionala/lokala maxpriser? Överväger ni att släppa prissättningen fri? 4. Finns det några regler för prisinformation? 5. Vilket straff riskerar den som bryter mot prisreglerna eller prisinformationsreglerna? 6. Vilka är de största problemen på er taximarknad? 7. Har ni några planer på att ändra reglerna som styr taxibranschen?

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 64(72) 9.2 Konsumentverket/KO:s yttrande 2010-04-13 Remissyttrande 2010-04-13 Dnr 2010/542 Transportstyrelsen PRISINFORMATION FÖR TAXIRESOR Huvudförslaget Konsumentverket/KO ställer sig positivt till huvudförslaget att konsumenten alltid ska få skriftlig prisinformation om maxpriset för färden. Konsumentverket/KO anser att denna information även bör omfatta den aktuella taxan för färden, vilken ska överensstämma med taxa som presenteras på dekalen i fordonet. Med denna information i handen har konsumenterna större möjlighet dels att värdera prisets rimlighet innan resan påbörjas och dels undvika att bli debiterad ett högre pris än det som avtalats när destinationen är nådd. För att underlätta tillsynen bör den skriftliga prisinformationen kunna kopplas till den aktuella resan. Klockslag samt uppgifter om färden bör därför framkomma på den skriftliga handlingen som överlämnas till resenären. Konsumentverket/KO ser positivt på att Transportstyrelsen ställer krav på ett fungerande system för att lämna sådan prisinformation för att bevilja tillstånd för taxitrafik. Inte heller ser Konsumentverket/KO några problem med att Transportstyrelsen endast ställer kravet att tillståndshavaren har någon form av fungerande system för att möjliggöra samt dokumentera prisinformationen, utan att kräva att prisinformationen tas fram på något specifikt sätt. Transportstyrelsen ska enligt förslaget ta emot anmälningar från taxikunder om bristande prisinformation. Efter kontroll av om företaget har ett sådant system för att lämna prisinformation som krävs för tillstånd, ska Transportstyrelsen kunna fatta beslut om varning alternativt, vid upprepade överträdelser, återkallande av tillstånd för taxitrafik.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 65(72) Vad gäller överträdelser av skyldigheten att lämna prisinformation enligt föreskrifterna kommer nuvarande regler om tillsyn och sanktioner i prisinformationslagen (2004:347) (PIL) samt marknadsföringslagen (2008:486) (MFL) kunna tillämpas av Konsumentverket/KO. Detta följer av 12 PIL. Det innebär att Konsumentverket/KO även fortsättningsvis kommer att utföra tillsyn över att prisinformation lämnas i enlighet med föreskrifterna. Förslaget innebär dessutom att det blir lättare för Konsumentverket/KO att konstatera överträdelser av PIL och MFL eftersom den s.k. lagstridighetsprincipen innebär att marknadsföring av en vara eller tjänst som är förbjuden alltid är att bedöma som otillbörlig. Förslaget innebär att Transportstyrelsens beslut om beviljande av tillstånd för taxitrafik kopplas till krav på ett system för möjliggörandet av prisinformation. Därmed blir det förbjudet att sälja taxiresor utan att ha ett fungerande system för prisinformation. Om taxiresor marknadsförs utan att ett sådant system finns är alltså marknadsföringen alltid att betrakta som otillbörlig. Konsumenter kan även med stöd i MFL kräva skadestånd från den som ansvarar för marknadsföringen om skada uppstått p.g.a. lagstridig marknadsföring. KO kommer liksom tidigare kunna utfärda ålägganden vid vite samt väcka talan om förbud i Marknadsdomstolen. Dekaler Konsumentverket/KO är positivt till att förenkla prisinformationen på dekaler inne i och utanpå taxibilen. Vad gäller förslaget att antalet taxor ska begränsas till fyra samt gälla vissa bestämda tider är Konsumentverket fortsatt positivt. Konsumentverket/KO vill dock förtydliga att ställningstagandet endast grundar sig på vad som är tydlig och enkel prisinformation för konsumenter. Konsumentverket/KO har inte tagit någon hänsyn till eventuella konkurrenseffekter på taximarknaden. Konsumentverket/KO överlämnar alla sådana bedömningar till Transportstyrelsen och Konkurrensverket. Enligt PIL ska priset eller grunderna för prisets beräkning anges i form av prisinformation. Dessa krav kan inte begränsas i föreskrift med mindre än att stöd finns för detta i lag. Eftersom förslaget innebär att fasta tider för ett visst antal tariffer anges, så anser Konsumentverket/KO att förslaget på prisinformation utanpå bilen uppfyller lagens krav på information om grunderna för prisets beräkning. Om förslaget ändras så att tiderna och/eller antalet taxor kan komma att variera anser Konsumentverket/KO att grunderna för prisets beräkning måste anges både inne i och utanpå taxibilen för att uppfylla lagens krav.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 66(72) Turistfrågan Konsumentverket/KO är positivt till förslagen om skyltning vid resecentra och informationsfoldrar. Vad gäller förslaget att priset ska anges både i SEK och i Euro ser Konsumentverket/KO flera problem. Informationen på dekalrena på taxibilen och även inne i taxibilen bör hållas så enkel och tydligt för att snabbt kunna ge en översikt av prisbilden. Om priset anges i euro kommer ytterligare text och siffror tillkomma, särskilt då information om valutakurs för euro bör anges, och tydligheten minskar avsevärt. Konsumentverket ser dessutom stora svårigheter med att ange en kurs för euro i föreskriften. Om det blir tillåtet att tillståndshavaren själv avgör vilken kurs som används kan detta lätt komma att utnyttjas för att vilseleda konsumenter om resans pris. Övrigt Konsumentverket anser att det inte finns anledning att begränsa reglerna om prisinformation geografiskt. Det kan dessutom leda till svåra gränsdragningsfrågor. Konsumentverket/KO ber att Transportstyrelsen i den slutliga rapporten särskilt nämner att Konsumentverket/KO inte haft tillfälle att kommentera det slutliga förslaget utan endast den PM med redogörelse för förslagets innehåll som vi här yttrar oss över. Konsumentverket/KO ber även Transportstyrelsen att informera Konsumentverket/KO om det sker någon större förändring av innehållet i den slutliga rapporten jämfört med denna PM innan den överlämnas till regeringen. Detta yttrande har beslutats av enhetschefen Jan Nyquist. I den slutliga handläggningen har också Joel Samuelsson deltagit och Jessie Cargill-Ek, föredragande. Jan Nyquist Jessie Cargill-Ek

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 67(72) 9.3 Svenska taxiförbundets yttrande 2010-04-05 Stockholm den 5 april 2010 Svenska Taxiförbundets synpunkter på Transportstyrelsens förslag till obligatoriskt krav på prisuppgift m.m. Förslaget att taxiförare alltid sak lämna en prisuppgift före färd ter sig vid första anblicken ganska lockande. Visst vore det bra om detta kunde fungera rent praktiskt. När man tittar närmare på de praktiska effekterna av förslaget hopar sig emellertid frågorna. Vi kommer i det följande att redogöra för de negativa effekter som vi ser och som i stort stöds av de synpunkter våra medlemsföretag framfört till oss. Vi kommer även att redogöra för de positiva åsikter som framkommit, främst vad gäller skyltning vid resepunkter. Vi vill poängtera att vårt yttrande inte är en negativ ryggmärgsreflex utan bygger på väl genomtänkta och, som vi tycker, väl motiverade synpunkter. Vi är naturligtvis även fortsättningsvis villiga att medverka till så bra lösningar som möjligt som är praktiskt genomförbara och ekonomiskt försvarbara. Pris före färd En förutsättning för att detta ska vara praktiskt genomförbart är ett tekniskt stöd för föraren. Detta stöd saknas idag i taxibilarna. Några beställningscentraler har i och för sig system där man i samband med beställning via telefon kan erbjuda kunden ett fast pris som alternativ till taxameterberäkning. Detta fungerar dock inte från bilen. Det gör att om systemet ska användas för kunder som tar bilen på gatan måste föraren kontakta växeln för att få det fasta priset. Om vi antar att den genomsnittliga mertiden för att starta en taxiresa skulle vara en minut troligen är den i de flesta fall betydligt längre eftersom det sysselsätter såväl förare som personal i centralen skulle kostnaden enbart för Taxi Stockholm ligga på tiotals miljoner kronor per år. Det är räknat enbart på de körningar där kunden tar taxin på gatan (ca 2 miljoner resor per år) till en kostnad av 6 kr per improduktiv minut plus 5-10 helårstjänster i växeln (Taxi Stockholms egna beräkningar). Då är ändå Taxi Stockholm en av de centraler som idag har ett av de bästa tekniska stödsystemen. Kostnaden om kravet skulle innefatta samtliga resor (ca 8,5 miljoner resor per år) skulle troligen bli minst det dubbla. För taxinäringen som helhet skulle kostnaderna ligga på mer än 100 miljoner kronor per år för körningar på gatan och mångdubbelt mer om kravet ska omfatta samtliga

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 68(72) körningar, investeringar oräknade. Detta är för ett system som den överväldigande majoriteten av kunderna inte frågar efter. De frekventa taxiresenärerna har redan valt varumärke i medvetande om och acceptans av det företagets prisnivå. Vi har svårt att tro att de resenärerna skulle acceptera ett högre pris för en påtvingad tjänst som de varken vill ha eller har behov av. Det har framkommit att tillverkare av navigationssystem skulle kunna skulle kunna utveckla dessa till att lämna prisuppgifter och det är säkert tekniskt möjligt. Dessa företag jobbar dock inte ideellt och därmed inte heller gratis. Oavsett kostnaden saknar de system som används i Sverige interaktivitet, dvs. de tar inte hänsyn till körtid eller vägval beroende på rådande trafiksituation eller väder. Det gör det omöjligt att använda de systemen för att ta fram en uppgift som direkt kan ifrågasättas av såväl föraren som resenären. De taxiföretag som är orsaken till fokuseringen på denna fråga har tillsammans några hundra av Sveriges 15 000 taxibilar. Att pålägga hela taxinäringen någon som helst kostnad för ett problem orsakat av en liten minoritet är osmakligt. Att göra det till en kostnad i den storleksordning vi pratar om är orealistiskt och fullständigt oacceptabelt. Än mer obegripligt blir det i skenet av det arbete med regelförenklingar som har pågått under en längre tid. Vi skulle kunna ge oss in på alla detaljproblem som följer med införandet av det föreslagna systemet men nöjer oss tillsvidare med att punkta några lätt identifierade frågeställningar. Vem bestämmer färdvägen? Vad händer om kunden avstår från en prisuppgift? Hur dokumenteras det i så fall? Kan taxiägaren mista sitt tillstånd om föraren och kunden är överens om att prisuppgiften inte behövs? Om kunden ändrar destination ska då föraren stanna bilen och beräkna ny prisuppgift. Inkluderar det i så fall den redan körda sträckan? Hur hanteras ett stopp på vägen? Hur gör man då kunden vet vart han ska men inte kan adressen? Förväntas kunden hoppa in i den ena bilen efter den andra för att få prisuppgifter som gör ett val möjligt? Hur räknas prisuppgiften om vid ett trafikstopp? Kan en förare utan någon egen påföljd se till att taxiägaren mister sitt tillstånd? Hur hanteras den ökade risken för svarta pengar vid ett ökat antal fastpriskörningar?

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 69(72) Blir den lämnade prisuppgiften ett maxpris eller ett cirkapris (+- 15 procent) Vid prövning i samband med tillståndsgivning: Blir det redovisade förfarandet ett fortlöpande villkor för tillståndet? Om nej, kan taxiägaren då skrota det omgående efter tillståndsbeslutet? Om ja (troligast), krävs det då ett anmälnings- och godkännandeförfarande vid byte av system? Kan förfarandet vara beställningscentralens system? Om ja, måste då samtliga företag som är anslutna till den beställningscentralen anmäla och få godkänt varje gång centralen gör förändringar i systemet? Vad kommer detta att kosta? Borde inte Transportstyrelsens knappa resurser användas till något mer konstruktivt och påverkande tillsynsarbete? Vi skulle kunna göra listan mycket längre. På några av frågorna går det kanske att få fram godtagbara svar, på andra finns det inga praktiskt användbara lösningar. Prövningsförslaget blir helt fel som lösryckt åtgärd, men kan bli intressant i en framtida helhetslösning med krav på kvalitet och egenkontroll i samband med tillståndsgivningen. Vi avstår som sagts tidigare från att närmare argumentera i dessa frågeställningar eftersom vi anser att kostnadsbilden, för hela den del av taxinäringen som inte på något sätt bidragit till problemet, med råge räcker till för att diskvalificera förslaget. Ett sätt att få en riktad infallsvinkel på problemställningen skulle kunna vara att selektivt ålägga de taxiföretag med en extremt hög prisbild att lämna prisuppgift. Detta skulle kunna göras genom att Transportstyrelsen årligen tar in uppgifter om jämförelsepris från ett representativt urval av taxiföretag och räknar fram ett genomsnitt. Det kan vägas av på lämpligt sätt mellan dag och nattpris. Detta värde används sedan som norm med en uppräkning på t.ex. 50 procent. De företag som har en prisnivå som överstiger det fastställda normvärdet blir skyldiga att alltid lämna prisuppgift medan övriga taxiföretag lämnar prisuppgift på begäran av kunden. Kontrollen ska i så fall ske vid tillsynen på fältet och inte vid tillståndsgivningen. Naturligtvis försvinner inte de ovan uppräknade frågeställningarna för att man selekterar uppgiftslämnandet, men kostnaden och problemen överförs till dem som väljer en sådan prisnivå att kunderna känner sig lurade. Eftersom alla kostnader i slutändan kommer att betalas av kunden förutom det intäktsbortfall som orsakas av färre kunder vid en höjd prisnivå så kommer merkostnaderna huvudsakligen att drabba de kunder som har behov av en prisuppgift.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 70(72) Utmärkning av fordon Vi delar Transportstyrelsens uppfattning om vikten av att kunna identifiera vilken beställningscentral taxibilen tillhör, alternativt vilket taxiföretag som äger bilen eftersom det inte är obligatoriskt att tillhöra en beställningscentral. Detta gör att alla taxiföretag, med affärsidén att återse kunden, lägger ner mycket resurser på att bygga sitt varumärke så att kunderna kan hitta sitt taxiföretags bilar ute på gatan och vid terminaler. Även om det finns problem med snyltning på varumärkesprofilen, så är det företagen själva och inte Transportstyrelsen eller någon annan myndighet som ska bestämma hur ett varumärke exponeras. Förslaget om en tvingande utmärkning av de taxibilar som ligger över normpriset, känns principiellt mycket tveksamt och osvenskt (ska på motsvarande sätt en hantverkare med hög prisbild tatueras med lämplig färg i pannan?). Vad avser tariffernas uppbyggnad motsätter vi oss bestämt att Transportstyrelsen ska fastställa tidsintervall för olika tariffer. Taxiföretag arbetar dels på olika geografiska marknader, dels mot olika kundsegment inom en och samma geografiska marknad och detta styr naturligtvis prissättningen. Topparna infaller inte vid samma tid för olika kundsegment och därför är det inte möjligt att ha enhetliga tidsindelningar vid prissättningen. Vad som avses med alternativ 2 och 3 när det gäller ordningsföljden är lite oklart. Ska den första tariffen t.ex. var må 08-18, den andra må 18-08, den tredje ti 08-18 osv. (vilket skulle bli fallet vid krav på strikt kronologisk ordning) så blir det väldigt många tariffer och därmed svårläst. Om vardagar(må-fr) 08-18, vardagar (må-to) 18-08, fredag 18-08 osv. är godkänt kan det kanske gå att lösa med en kronologisk ordning. Förslaget att tidsangivelsen ska starta måndag kl.08 måste i så fall vara flexibelt eftersom många tariffer är tidssatta efter de ökade lönekostnaderna under OB-tid medan andra tidssätter efter andra kriterier. Frågan om hur fastpriser ska anges måste också lösas. Antalet tariffer bör vara taxiföretagets sak att avgöra. Vid en eventuell begränsning måste hänsyn tas till de storbilar som har två tariffuppsättningar beroende på antalet passagerare som bilen är beställd för (1-4 resp. 5 och uppåt, det finns sex, sju och åttasitsiga taxibilar). Däremot bör förtydligande göras. På prisinformation ska endast de tariffer som är tillämpliga vid hands-up på gatan få finnas (inkl. eventuella fastprissystem) En generalklausul införs med möjlighet att pröva om prisinformationen är utformad på ett sådant sätt att den medvetet eller omedvetet förvillar eller försvårar för kunden. Tolkningen kommer domstolar att avgöra i sista hand.

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 71(72) Avvikelser (vid körning understigande fem km tillkommer eller liknande) måste anges i direkt samband med den tariff de berör. Angivelsen av priset i Euro ska inte finnas med. Kursförändringar, ingen skyldighet att ta emot betalning i Euro, risken för utlänningar att uppfatta taxameterpriset som angivet i Euro är tre argument. På prisinformationen på utsidan ska företagets eller beställningscentralens namn finnas med. Prisinformation ska finnas såväl utanpå som inuti taxifordonet. Man skulle kunna tänka sig att halva bredden på utsidans prisinformation används för att med stor text ange det högsta jämförpriset för fordonet (ev. undantagandes definierade storhelger) ihop med texten Detta är det högsta jämförpris som tillämpas i detta taxifordon. För storbilar skulle det antingen kunna stå Detta är det högsta jämförpris som tillämpas i detta taxifordon då det beställts för högst fyra passagerare eller det högsta jämförpriset för 1-4 resp. 5 och fler passagerare angivet som XXX kr/yyy kr och texten Detta är de högsta jämförpris som tillämpas i detta taxifordon då det beställts för 1-4 resp. fler än 4 passagerare. Eventuellt behövs en författningsanvisning. En fördel med ett sådant system är att det större jämförpriset skulle kunna få kunderna att reagera och värdera prisnivån på ett bättre sätt än idag, en nackdel är att det kraftigt exponerade jämförpriset inte alltid är det för stunden gällande. Skyltning vid resepunkter Vi tycker att detta är ett mycket bra förslag. Det kan också vara Konsumentverkets möjlighet att ta igen det man missat tidigare, nämligen att marknadsföra jämförpriset och vad det står för, vilket man lovade att göra då jämförpriset infördes på begäran av just Konsumentverket. Informationen bör vara flerspråkig, enkel och innehålla uppgifter om att det råder fri prissättning på den svenska taximarknaden. Beroende på hur prisinformationen utformas ska det klargöras för resenären hur prisinformationen ska tolkas och hur man kan jämföra mellan olika taxiföretag. Om selektivt krav på prisuppgift införs ska det naturligtvis också anges på information. Sammanfattning Vi avstyrker bestämt ett generellt krav att lämna prisuppgift före färd. Ett selektivt krav på de taxiföretag som tillämpar en sådan prisnivå att kunden känner sig lurad eller

TSV 2010-1742 Regeringsuppdrag 72(72) skulle avstått från resan om de känt till priset i förväg är ett godtagbart alternativ, där vi ändå måste påpeka att det finns många olösta frågor. Prisinformationen bör förenklas och förtydligas under principen att den fria prissättningen bibehålls. Vi tillstyrker förslaget om information på resepunkter. Svenska Taxiförbundet Lennart Hamnered Förbundsordförande