UF 20 SM 1204 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2011/ /12 och doktorandnybörjare 2010/11 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants 2011/12 and new doctoral students 2010/11 I korta drag Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar högskolestudier Vid 25 års ålder hade 44 procent av en årskull födda i mitten av 1980-talet på- ökar med börjat högskolestudier. Andelen som påbörjar högskoleutbildningg föräldrarnas utbildningsnivå, från 21 procent om föräldrarna hade enbart en förgymnasial utbildning till 84 procent om de i stället hade en forskarutbildning. Jämfört med årskullar födda under 1970-talet har andelen med påbörjade hög- skolestudier ökat för nästan alla grupper. Ökningen var störst för dem med vars föräldrar hade en kortare eftergymnasial utbildning. Vid samma utbildningsnivå för föräldrarnaa är det en högre andel kvinnor än män som börjar studera i hög- skolan. Det är främst elever från gymnasieskolans naturvetenskapliga/samhällsveten- som avslutat skapliga program som påbörjat en högskoleutbildning. Av dem något av dessa program hade 92 procent med forskarutbildade föräldrar påbörjat högskolestudier jämfört med 66 procent i gruppen som hade föräldrar med en- och bart förgymnasial utbildning. Även för dem med annat gymnasieprogram för dem utan avslutat program i gymnasieskolan fanns liknande eller större skillnader i påbörjade högskolestudier mellan grupper med olika utbildningsni- vå bland föräldrarna. Även inriktningen för nybörjarna i högskolan påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå Bland högskolenybörjarna yngre än 35 år läsåret 2011/12 hade totalt 36 procent högutbildade föräldrar, dvs. föräldrar med minst en treårig eftergymnasial ut- bildning. Bland nybörjarna hade en större andel män jämfört med kvinnor hög- utbildade föräldrar, 39 respektive 33 procent. Per Gillström, HsV, tfn 08-563 08516 E-post: fornamn.efternamn@hsv.se Ewa Foss, SCB, tfn 019-17 68 58, E-post: hogskolestatistik@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Högskoleverket, som ansvarar för officielll statistik inom området. ISSN 1654-3424 Serie Utbildning och forskning. Utkom den 19 december 2012. URN:NBN:SE:SCB-2012-UF20SM1204_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.
Högskoleverket och SCB 2 UF 20 SM 1204 Om rekryteringen till högskolan skulle motsvara fördelningen i befolkningen i åldern 19 till 34 år skulle knappt var fjärde student ha högutbildade föräldrar. Skillnaden mellan fördelningen i högskolan och den i befolkningen kan ses som ett översiktligt mått på snedrekrytering till högskolan. Det finns stora skillnader mellan olika högskoleutbildningar i fördelningen efter föräldrarnas utbildningsnivå. Andelen nybörjare med högutbildade föräldrar är högst på utbildningar som kräver höga betyg för att antas. På större program mot yrkesexamen läsåret 2011/12 fanns den högsta andelen högutbildade föräldrar, 70 procent, på läkarutbildningen. Även på utbildningarna till arkitekt och psykolog var andelen med högutbildade föräldrar stor, över 60 procent. På andra högskoleutbildningar var fördelningen efter föräldrarnas utbildningsnivå mer lik den i befolkningen. Bland nybörjarna på utbildningarna till grundlärare, arbetsterapeut samt studie- och yrkesvägledare hade 22 24 procent högutbildade föräldrar. På förskolelärarutbildningen var andelen nybörjare med högutbildade föräldrar 17 procent, det vill säga under motsvarande andel i befolkningen. Bland nybörjare på generella program läsåret 2011/12 var andelen med högutbildade föräldrar högst på masterprogrammen, 50 procent. Andelen minskar sedan med utbildningens längd till runt 36 38 procent för magister- och kandidatprogrammen till 23 procent på högskoleexamensprogrammen. Större andel högutbildade föräldrar bland doktorandnybörjare Överrepresentationen av högskolenybörjare med högutbildade förstärks i övergången till forskarutbildningen. Bland nybörjarna i forskarutbildningen yngre än 35 år läsåret 2010/11 hade 56 procent högutbildade föräldrar, varav drygt 10 procentenheter hade forskarutbildade föräldrar. Detta läsår var andelen med högutbildade föräldrar lika stor för män som för kvinnor i forskarutbildningen. Tidigare har andelen varit högre för männen. Stora skillnader i övergångsfrekvens till forskarstudier Bland examinerade från högskolans grundutbildning läsåren 2002/03 2006/07 hade 5 procent påbörjat en forskarutbildning till och med 2010/11. Övergångfrekvensen var högst för examinerade med forskarutbildade föräldrar, 13 procent. Andelen sjunker sedan med föräldrarnas utbildningsnivå, till knappt 3 procent för examinerade med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar. Det finns stora skillnader i övergångsfrekvens från olika examensområden, från 1 2 procent inom vård/omsorg, undervisning och konstnärligt område till 20 procent inom naturvetenskapligt område. Från naturvetenskapliga utbildningar hade 35 procent av dem med forskarutbildade föräldrar själva påbörjat forskarstudier jämfört med 15 16 procent av dem med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar eller föräldrar med en kortare gymnasieutbildning. För utbildningsområden där det är ovanligt att gå vidare till en forskarutbildning var skillnaden i påbörjade forskarstudier relativt liten mellan grupper med olika utbildningsnivå bland föräldrarna.
Högskoleverket och SCB 3 UF 20 SM 1204 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Redovisning efter föräldrarnas utbildningsnivå 5 Högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå 7 Högskolenybörjare 7 Nybörjare på yrkesexamensprogram 11 Nybörjare på generella program 13 Nybörjare vid ett visst universitet eller högskola 14 Övergång till forskarutbildning för examinerade 16 Utbildning på forskarnivå 20 Doktorandnybörjare 20 Påbörjade högskolestudier för årskullarna födda 1974 1990 24 Relativa chansen till högskoleutbildning vid 25 års ålder 30 Påbörjad forskarutbildning vid 30 års ålder 32 Folkbokförda 25-åringar 2001 2011 efter påbörjad svensk och utländsk högskoleutbildning 34 Tabeller 36 Teckenförklaring 36 1. Högskolenybörjare yngre än 35 år läsåren 2001/2002 2011/12 efter kön, ålder och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive inresande studenter 37 2. Högskolenybörjare yngre än 35 år läsåren 2001/2002 2011/12 efter kön, område och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive inresande studenter 40 3. Nybörjare yngre än 35 år på yrkesexamensprogram läsåren 2001/02 2011/12 efter kön och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive inresande studenter. Program med minst 100 nybörjare 2011/12 redovisas 45 4. Nybörjare yngre än 35 år på generella program läsåret 2007/08 2011/12 efter kön och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive inresande studenter. 55 5. Nybörjare yngre än 35 år vid viss högskola (högskolanybörjare) läsåren 2001/2002 2011/12 efter kön, universitet/högskola och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive inresande studenter. Lärosäte med minst 100 nybörjare 2011/12 redovisas 57 6. Doktorandnybörjare yngre än 35 år läsåren 2001/02 2010/11 efter kön, forskningsämnesområde och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive utländska doktorander. Område med minst 100 nybörjare läsåret 2010/11 redovisas 70 7. Doktorandnybörjare yngre än 35 år läsåren 2001/02 2010/11 efter kön, universitet/ högskola och föräldrarnas utbildningsnivå. Exklusive utländska doktorandnybörjare. Lärosäten med minst 100 nybörjare 2010/11 redovisas 73 8. Årskullarna födda 1974 1990 efter påbörjad högskoleutbildning vid 21 och 25 år per kön, gymnasieskolutbildning och föräldrarnas utbildningsnivå 78
Högskoleverket och SCB 4 UF 20 SM 1204 9. Befolkningen i åldern 19 34 år 2001 2011 efter åldersgrupp och föräldrarnas utbildningsnivå 86 Fakta om statistiken 87 Detta omfattar statistiken 87 Definitioner och förklaringar 87 Så görs statistiken 89 Uppgifter för nybörjare och examinerade 89 Uppgifter för årskullarna 90 Statistikens tillförlitlighet 90 Bra att veta 91 Annan statistik 92 In English 93 Summary 93 List of tables 94 List of terms 95
Högskoleverket och SCB 5 UF 20 SM 1204 Statistiken med kommentarer Redovisning efter föräldrarnas utbildningsnivå Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är dels att beskriva föräldrarnas utbildningsnivå för olika nybörjargrupper i högskolan under läsåren 2001/02 2011/12 och dels för årskullarna födda 1974 1990 beskriva påbörjad högskoleutbildning vid viss ålder efter föräldrarnas utbildningsnivå. Redovisningen av nybörjarna avser nya studenter/doktorander yngre än 35 år exklusive inresande studenter/utländska doktorander. Redovisningen inleds med ett antal kapitel med kommenterande text inklusive tablåer och diagram. Därefter följer nio tabeller med mer detaljerade uppgifter. Redovisningen avslutas med kapitlet Fakta om statistiken som bland annat innehåller definitioner och beskrivning av hur statistiken tas fram. Föräldrarnas utbildningsnivå definition Med föräldrarnas utbildningsnivå avses den förälder som hade den högsta avklarade utbildningen, klassificerad enligt nivå i svensk utbildningsnomenklatur (SUN). Uppgift om föräldrarnas utbildningsnivå tas om möjligt då undersökningspersonerna var 12 år. Koppling mellan barn och föräldrar hämtades från Flergenerationsregistret på SCB och uppgifter om föräldrarnas utbildningsnivå från SCB:s register över Befolkningens utbildning. Genom den utbyggnad som skett av gymnasie- och högskoleutbildningen i Sverige har befolkningens utbildningsnivå ökat. Det gäller också föräldrarnas utbildningsnivå som är basen för redovisningen i detta SM. Förändringen framgår av följande tablå över föräldrarnas utbildningsnivå för 19 21 åringar under en tioårsperiod, åren 2001 2011. Andelen i dessa årskullar med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar har halverats från 12 till 6 procent. Medan andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar ökat cirka 5 procentenheter. Ökningen i denna grupp avser i första hand den kortare eftergymnasiala utbildningen. I redovisningen förekommer begreppet högutbildade föräldrar. Med detta avses att minst en förälder har minst en treårig eftergymnasial utbildning. Föräldrarnas utbildningsnivå i befolkningen för årskullarna 19 21 åringar åren 2001 2011. Procent Föräldrarnas Föräldrarnas utbildningsnivå för 19 21-åringar utbildningsnivå 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Forskarutbildning 2 2 2 2 2 2 Eftergymnasial >= 3 år 21 21 21 21 22 23 Eftergymnasial < 3 år 17 18 19 19 19 21 Gymnasial 3 år 14 14 13 14 17 18 Gymnasial <= 2 år 34 35 36 36 34 32 Förgymnasial 12 11 10 9 6 6 Ej nivå 0 0 0 0 0 0 Summa 100 100 100 100 100 100 Redovisade uppgifter avser föräldrarnas utbildningsnivå för folkbokförda personer i Sverige vid 12 års ålder och som även var folkbokförda vid 25 års ålder. Uppgifter för fler åldersgrupper redovisas i tabell 9. Begreppet snedrekryteringen till högre utbildning I Sverige har det under lång tid funnits en målsättning från statsmakterna att minska den sociala snedrekryteringen till högre utbildning. Begreppet social snedrekrytering, i detta SM mätt med föräldrarnas utbildningsnivå, har definierats som:
Högskoleverket och SCB 6 UF 20 SM 1204 Social snedrekrytering till högre studier förekommer då individer från vissa sociala ursprung oftare än andra når högre utbildningsnivåer. Den sociala snedrekryteringen byggs upp under hela skoltiden. Den är starkare vid valet till gymnasieskolan än valet till högskolan. I redovisningen i detta SM över nybörjarna i högskolan efter föräldrarnas utbildningsnivå görs vissa jämförelser med fördelningen efter föräldrarnas utbildningsnivå i motsvarande årskullar i befolkningen för att visa på representativiteten. Skillnaderna mellan fördelningen i högskolan och fördelningen i befolkningen kan ses som ett översiktligt mått på snedrekryteringen till högskolan. För årskullarna födda 1974 1986 redovisas även ett annat mått, relativa chansen, till högskolestudier vid 25 års ålder, se vidare i kapitlet Fakta om statistiken. Redovisningsgrupper efter föräldrarnas utbildningsnivå i detta SM: Nybörjare yngre än 35 år i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, exklusive inresande studenter läsåren 2001/02 2011/12, högskolenybörjare, nybörjare vid viss högskola (högskolanybörjare), nybörjare på yrkesexamensprogram och nybörjare på generella program. Påbörjad forskarutbildning t.o.m. läsåret 2010/11 för examinerade yngre än 35 år i högskolans grundutbildning 2002/03 2006/07. Nybörjare yngre än 35 år i forskarutbildning, exklusive utländska doktorander, läsåren 2001/02 2010/11. För årskullarna födda 1974 1990, folkbokförda i Sverige både vid 12 och 25 års ålder: Påbörjad högskoleutbildning vid viss ålder, 21 år och 25 år och relativa chansen till högskolestudier vid 25 år samt påbörjad forskarutbildning vid 30 års ålder. Påbörjad svensk och utländsk högskoleutbildning för 25-åringar folkbokförda i Sverige 2001 2011. Se även kapitlet Fakta om statistiken
Högskoleverket och SCB 7 UF 20 SM 1204 Högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå Högskolenybörjare Antalet högskolenybörjare, dvs. registrerade för första gången i svensk högskoleutbildning, ökade från 78 300 till 108 700 under läsåren 2001/02 2009/10. Följande två år minskade antalet och de uppgick till 92 300 läsåret 2011/12. En stor del av den tidigare ökningen utgjordes av inresande studenter, som ökat från drygt 10 100 till 29 400 till och med 2010/11. Året därpå minskade antalet kraftigt till 20 800, som en följd av införandet av en avgift för utomeuropeiska studenter. Med inresande studenter avses personer som ingår i ett utbytesprogram eller som på egen hand har kommit till Sverige för studier (se definitioner i kapitlet Fakta om statistik). I redovisningen av nybörjarna i högskolan efter föräldrarnas utbildningsnivå ingår studenter som var högst 34 år då studierna påbörjades. De inresande studenterna ingår inte i redovisningen. Under läsåren 2001/02 2009/10 ökade antalet högskolenybörjare i denna grupp från 58 500 till 74 300 studenter. Därefter, under de två senaste läsåren som ingår i redovisningen, minskade antalet svenska högskolenybörjarna yngre än 35 år och de uppgick till 65 600 läsåret 2011/12. Antalet högskolenybörjare läsåren 2001/02 2011/12 per kön, ålder och inresande studenter 70 000 Kvinnor 70 000 Män 60 000 60 000 Inresande studenter Högskolenyb. 35 år och äldre 50 000 50 000 Högskolenyb. under 35 år 40 000 40 000 30 000 30 000 20 000 20 000 10 000 10 000 0 01/02 03/04 05/06 07/08 09/10 11/12 0 01/02 03/04 05/06 07/08 09/10 11/12 Läsår Andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar ökar både i högskolan och i befolkningen Under läsåren 2001/02 2011/12 skedde vissa förändringar i sammansättningen av högskolenybörjarna yngre än 35 år efter föräldrarnas utbildningsnivå. Andelen med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar minskade från 9 till 4 procent. Även gruppen som hade föräldrar med en kortare gymnasieutbildning minskade med 4 procentenheter. Andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar ökade däremot från cirka 51 till 59 procent. Ökningen avsåg i första hand föräldrar med en kortare eftergymnasial utbildning. Jämförs andelen högskolenybörjare läsåret 2011/12 med eftergymnasialt utbildade föräldrar, 59 procent, med motsvarande andel i hela befolkningen i åldern 19 34 år, 43 procent, får man ett översiktligt mått på representativiteten (snedrekryteringen) till högskolan med avseende på andelen eftergymnasialt utbilda-
Högskoleverket och SCB 8 UF 20 SM 1204 de föräldrar. Ökningen av andelen högskolenybörjare med eftergymnasialt utbildade föräldrar under läsåren 2001/02 2011/12 har skett samtidigt som denna andel ökat nästan lika mycket bland föräldrarna i befolkningen i motsvarande ålder. Det innebär att representativiteten för dem med eftergymnasialt utbildade föräldrar i högskolan ligger kvar på ungefär samma nivå under de redovisade läsåren, det vill säga 14 16 procentenheter över andelen för befolkningen. Jämförs i stället andelen högskolenybörjare med enbart förgymnasialt eller kortare gymnasialt utbildade föräldrar med samma grupper i befolkningen finns en underrepresentation i högskolan. Under läsåren 2001/02 2011/12 har underrepresentationen ökat för gruppen med kortare gymnasialt utbildade föräldrar medan den minskat för gruppen med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar (se tabell 1 och 9). I högskolan har en större andel män än kvinnor eftergymnasialt utbildade föräldrar Bland högskolenybörjarna har en större andel av männen än kvinnorna eftergymnasialt utbildade föräldrar. Läsåret 2011/12 var andelen 63 procent för männen respektive 56 procent för kvinnorna, vilket innebär att överrepresentation i högskolan av personer med eftergymnasialt utbildade föräldrar var större för män än för kvinnor (se tabell 1 och 9). En förklaring till den högre andelen män med eftergymnasialtutbildade föräldrar är att män oftare studerar på längre högskoleutbildningar som till exempel civilingenjörsprogrammet, medan kvinnorna oftare studerar på medellånga utbildningar som sjuksköterska och lärare. Detta samtidigt som andelen studenter med eftergymnasialt utbildade föräldrar ökar med utbildningslängden för både kvinnor och män. (se bilagetabell 3). Högskolenybörjare yngre än 35 år exklusive inresande studenter 2011/12 efter kön och föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Procent Kvinnor 100 100 Män 80 80 60 60 40 40 20 20 0 01/02 03/04 05/06 07/08 09/10 11/12 0 01/02 03/04 05/06 07/08 09/10 11/12 Läsår 100 20 40 60 80 0 Eftergymn. >= 3 år Eftergymn. < 3 år Gymn. 3 år Gymn. <= 2 år Förgymn. 01/02 03/04 05/06 07/08 09/10 11/12 Yngre högskolenybörjare har mer välutbildade föräldrar Läsåret 2011/12 hade 64 procent av de högskolenybörjare, som var högst 21 år när studierna påbörjades eftergymnasialt utbildade föräldrar. Andelen minskar med stigande ålder för högskolenybörjarna. I den äldsta åldersgruppen, 30 34 år, hade 32 procent eftergymnasialt utbildade föräldrar.
Högskoleverket och SCB 9 UF 20 SM 1204 Bland högskolenybörjarna var andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar högre för männen än för kvinnorna i samtliga åldersgrupper, cirka 7 procentenheter. Skillnaden mellan könen gällde dock i första hand dem som hade föräldrar med en längre eftergymnasial utbildning. Den andra större skillnaden mellan könen berör dem vars föräldrar har en kortare gymnasial utbildning. För den gruppen var andelen högskolenybörjare högre för kvinnor än för män (se tabell 1 och 9). Högskolenybörjare yngre än 35 år exklusive inresande studenter 2011/12 efter kön, ålder och föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Kön Ålder Antal högskolenybörjare Förgymnasial Gymnasial <= 2 år Föräldrarnas utbildningsnivå. % Gymnasial 3 år Eftergymn. < 3 år Eftergymn. >= 3 år 1 Uppgift om nivå saknas Totalt Uppgift om föräldrar saknas % Totalt Samtliga 65 600 4 21 15 23 36 0 100 3 21 år 43 400 3 18 16 24 40 0 100 0 22-24 år 11 900 4 25 15 24 32 0 100 2 25-29 år 7 000 8 33 14 21 24 0 100 13 30-34 år 3 300 13 40 15 17 15 0 100 27 Kvinnor Samtliga 37 500 4 24 16 23 33 0 100 4 21 år 24 500 3 20 16 24 37 0 100 0 22-24 år 6 900 4 27 15 24 29 0 100 3 25-29 år 4 000 9 36 14 19 21 0 100 16 30-34 år 2 100 15 41 15 16 13 1 100 28 Män Samtliga 28 100 4 19 14 24 39 0 100 3 21 år 18 900 3 15 15 24 43 0 100 0 22-24 år 5 000 4 22 14 25 35 1 100 2 25-29 år 3 000 7 30 14 22 26 1 100 10 30-34 år 1 200 12 38 15 17 19 0 100 24 1) Inklusive forskarutbildning. Se även tabell 1 som innehåller uppgifter om högskolenybörjare för fler läsår. Bortfallet av uppgift om föräldrarna beskrivs i kapitlet Fakta om statistiken. Kvinnor och män finns delvis inom olika områden i högskolan Kvinnor och män återfinns till viss del inom olika områden inom högskolan. Skillnaden mellan kvinnor och män finns främst inom områdena teknik, vård/- omsorg och undervisning. Bland högskolenybörjarna läsåret 2011/12 fanns 30 procent av männen men bara 8 procent av kvinnorna inom teknikområdet. Det omvända förhållandet gällde för områdena undervisning och vård/omsorg som hade en större andel kvinnor än män. Högskolenybörjare yngre än 35 år 2011/12 exklusive inresande studenter efter kön och område. Procent Område 1 Totalt Kvinnor Män Humaniora och teologi 18 20 16 Juridik och samhällsvetenskap 34 36 32 Undervisning 8 11 4 Naturvetenskap 7 7 8 Teknik 17 8 30 Lant- och skogsbruk 1 0 1 Medicin och odontologi 2 2 2 Vård och omsorg 8 12 3 Konstnärligt område 2 2 2 Övrigt område/okänt område 3 3 2 Summa 100 100 100 Antal 65 600 37 500 28 100 1) I denna redovisning förekommer en högskolenybörjare endast inom ett område. För studenter som läst inom fler områden har en prioritering skett, se kapitlet Fakta om statistiken. Högst andel med högutbildade föräldrar inom medicin/odontologi Bland högskolenybörjarna läsåret 2011/12 var andelen med högutbildade föräldrar, dvs. minst en treårig eftergymnasial utbildning, mellan 21 och 55 procent
Högskoleverket och SCB 10 UF 20 SM 1204 för de olika områdena. Högst andel med högutbildade föräldrar fanns inom området medicin/odontologi och lägst inom undervisningsområdet. Inom nästan alla områden har andelen med högutbildade föräldrar ökat mellan läsåren 2001/02 och 2011/12. Andelen högutbildade föräldrar bland högskolenybörjare yngre än 35 år läsåren 2001/02 och 2011/12 exklusive inresande studenter efter område och kön. Procent Område 1 Totalt Kvinnor Män 01/02 11/12 01/02 11/12 01/02 11/12 Humaniora och teologi 40 41 37 40 44 44 Juridik och samhällsvet. 31 35 28 33 35 38 Undervisning 20 21 18 19 24 28 Naturvetenskap 35 40 34 37 36 43 Teknik 35 38 35 40 34 37 Lant- och skogsbruk 33 43 33 43 33 42 Medicin och odontologi 55 55 55 51 56 61 Vård och omsorg 20 26 19 25 24 32 Konstnärligt område 39 44 36 42 42 47 1 I denna redovisning förekommer en högskolenybörjare endast inom ett område. Enskilda yrkesexamensprogram redovisas i nästa kapitel. Även i befolkningen i åldern 19 34 år har andelen med högutbildade föräldrar ökat, från 21 till närmare 24 procent under åren 2001 2011 (se bilagetabell 9). Bland högskolenybörjarna hade en större andel av männen högutbildade föräldrar än kvinnorna inom nästan alla områden. Inom lant- och skogbruk var dock andelen med högutbildade föräldrar ungefär lika stor för båda könen läsåret 2011/12. Se även tabell 1 och 2 som innehåller fler uppgifter för högskolenybörjare
Högskoleverket och SCB 11 UF 20 SM 1204 Nybörjare på yrkesexamensprogram I detta kapitel redovisas föräldrarnas utbildningsnivå för nybörjare yngre än 35 år och exklusive inresande studenter på program mot yrkesexamen (dvs. första gången registrerad på ett visst yrkesexamensprogram i Sverige). Det har funnits ett 50-tal olika yrkesexamensprogram under läsåren 2001/02 20011/12, varav program med minst 200 nybörjare 2011/12 redovisas i detta avsnitt. Under senare läsår har drygt 40 procent av nybörjarna på yrkesexamensprogram tidigare studerat i högskolan på en annan utbildning och är då alltså inte högskolenybörjare. Nybörjare yngre än 35 år exklusive inresande studenter på större program mot yrkesexamen 2011/12 efter föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Yrkesexamensprogram Läkarexamen Arkitektexamen Psykologexamen Juris kandidatexamen Civilingenjörsexamen Tandläkarexamen Civilekonomexamen Barnmorskeexamen Sjukgymnastexamen Apotekarexamen Lärarexamen Ämneslärarexamen Socionomexamen Receptarieexamen Högskoleingenjörsexamen Specialistsjuksköterskeexamen Sjuksköterskeexamen Biomedicinsk analytikerexamen Tandhygienistexamen Röntgensjuksköterskeexamen Arbetsterapeutexamen Grundlärarexamen Studie- o yrkesvägledarex. Förskollärarexamen Eftergymn >= 3 år Eftergymn < 3 år Gymnasial Förgymn 0 20 40 60 80 100 Procent Program med minst 200 nybörjare 2011/12 ingår i diagrammet. Andelarna i diagrammet kan jämföras med att i en hel årskull, 19 34 åringar hade närmare 24 procent högutbildade föräldrar, se tabell 9. Tabell 3 innehåller fler program och läsår. På lärarprogrammet var andelen nybörjare med högutbildade föräldrar 10 procentenheter högre än tidigare läsår. Programmet ersätts med de nya lärarprogrammen vilket kan ha påverkat sammansättningen av studenterna. Andelen med högutbildade föräldrar skiljer stort mellan programmen Det finns stora skillnader i föräldrarnas utbildningsnivå mellan olika yrkesexamensprogram. Studenter med högutbildade föräldrar återfinns oftare på utbildningar som kräver höga gymnasiebetyg för att antas. Läsåret 2011/12 fanns högst andel med högutbildade föräldrar, 70 procent, bland nybörjarna på läkarutbildningen. Höga andelar fanns även på utbildningarna till arkitekt och psykolog, över 60 procent. Även tidigare läsår har andelen nybörjare med högutbildade föräldrar varit hög på dessa utbildningar (se bilagetabell 3). Det finns även yrkesexamensprogram med en fördelning efter föräldrarnas utbildningsnivå som är mer lika den som föräldrarna har i befolkningen. I
Högskoleverket och SCB 12 UF 20 SM 1204 årskullarna 19 34 år hade nästan 24 procent högutbildade föräldrar. Läsåret 2011/12 hade mellan 22 och 24 procent av nybörjarna på utbildningarna till grundlärare, arbetsterapeut och studie- och yrkesvägledare högutbildade föräldrar. På utbildningen till förskollärare var andelen med högutbildade föräldrar 17 procent, det vill säga under nivån i befolkningen. På över hälften av programmen mot yrkesexamen hade en större andel män än kvinnor högutbildade föräldrar. Störst skillnad med runt 20 procentenheter högre andel för männen, fanns läsåret 2011/12 på utbildningar till arbetsterapeut, röntgensjuksköterska och apotekare. Allt fler har högutbildade föräldrar På nästan alla större program mot yrkesexamen har andelen med högutbildade föräldrar ökat mellan 2001/02 och 2011/12. Ökningen uppgick till mellan 1 och 18 procentenheter. Störst var ökningen på tandhygienistprogrammet. På utbildningarna till receptarie och studie- och yrkesvägledare uppgick ökningen till minst 10 procentenheter. Ökningen 2001/02 på dessa utbildningar var från en låg nivå. På läkarprogrammet, med högst andel högutbildade föräldrar, var ökningen 2 procentenheter. Andel med högutbildade föräldrar bland nybörjare yngre än 35 år exklusive inresande studenter på större program mot yrkesexamen 2001/02 och 2011/12. Procent Nybörjare på program mot Totalt Kvinnor Män yrkesexamen 1 01/02 11/12 01/02 11/12 01/02 11/12 Läkarexamen 68 70 69 69 66 70 Arkitektexamen 64 65 64 64 64 65 Psykologexamen 53 62 54 62 51 63 Juris kandidatexamen 50 55 47 53 54 57 Civilingenjörsexamen 49 54 50 56 48 53 Tandläkarexamen 50 50 52 52 47 46 Civilekonomexamen. 46. 42. 50 Barnmorskeexamen 32 41.... Sjukgymnastexamen 37 41 38 40 33 41 Apotekarexamen 47 40 46 35 51 52 Lärarexamen 2 23 37 21 32 29 44 Ämneslärarexamen. 34. 32. 36 Socionomexamen 26 33 25 32 32 39 Receptarieexamen 18 32 18 33 33 25 Högskoleingenjörsexamen 25 32 26 32 24 31 Specialistsjuksköterskeexamen 24 30 23 28 27 35 Sjuksköterskeexamen 22 29 22 28 28 36 Biomedicinsk analytikerexamen 32 29 30 29 40 28 Tandhygienistexamen 10 28 10 28 25 36 Röntgensjuksköterskeexamen. 27. 21. 45 Arbetsterapeutexamen 19 24 20 21 6 44 Grundlärarexamen. 24. 23. 29 Studie- o yrkesvägledarexamen 12 22 11 23 14 22 Förskollärarexamen. 17. 17. 19 1) Tablån innehåller program med minst 200 nybörjare 2011/12. Tablån är sorterad efter andelen med högutbildade föräldrar. Uppdelning per kön görs om det fanns minst 20 kvinnor respektive män på programmet. 2) Andelen med högutbildade föräldrar på lärarprogrammet 2011/12 var cirka 10 procentenheter högre jämfört med tidigare läsår. Programmet ersätts med de nya lärarprogrammen vilket kan ha påverkat sammansättningen av studenterna. En minskad eller en oförändrad andel med högutbildade föräldrar på vissa program innebär att överrepresentationen minskat på dessa utbildningar eftersom andelen högutbildade har ökat med ett par procentenheter bland föräldrarna till årskullarna 19 34 åringar under åren 2001 2011. Det innebär också att program som haft en ökning av andelen högutbildade föräldrar på över tre procentenheter har fått en större representation av nybörjare med högutbildade föräldrar. Tabell 3 innehåller mer detaljerade uppgifter och fler läsår
Högskoleverket och SCB 13 UF 20 SM 1204 Nybörjare på generella program En ny utbildnings- och examensstruktur infördes i Sverige 2007 som ett led i den så kallade Bolognaprocessen med bl.a. internationellt mer jämförbara examina. Fyra generella examina infördes, högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen. Med nybörjare på generella program avses studenter som för första gången är registrerad på ett visst generellt program i Sverige (till exempel kandidatprogrammet). Läsåret 2011/12 var cirka var tredje nybörjare på programmen mot magisteroch masterexamen inresande studenter. Tidigare läsår var andelen ännu högre, cirka hälften. På högskoleexamensprogrammen och kandidatprogrammen har däremot andelen inresande studenter legat under 5 procent sedan 2007/08. De inresande studenterna och nybörjare över 34 år ingår inte i redovisningen efter föräldrarnas utbildningsnivå. Högst andel högutbildade föräldrar bland nybörjarna på masterprogram Bland nybörjarna på de fyra generella programmen 2011/12 var andelen med högutbildade föräldrar lägst på högskoleexamensprogrammen, 23 procent. Bland nybörjarna på kandidat- och magisterprogrammen hade 36 respektive 38 procent högutbildade föräldrar. Högst andel nybörjare med högutbildade föräldrar, 50 procent, fanns på masterprogrammen. Mönstret är likartat som för yrkesexamensprogrammen, med en högre andel högutbildade föräldrar på de längsta programmen och en lägre andel på de kortare programmen. Jämfört med tidigare läsår, under perioden 2007/08 2010/11 har andelen högutbildade föräldrar ökat på samtliga generella program, förutom på högskoleexamensprogrammet (se bilagetabell 4). Nybörjare yngre än 35 år exklusive inresande studenter på generella program 2011/12 efter föräldrarnas utbildningsnivå Generella program Andel med högutbildade Antal nybörjare föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Högskoleex.program 3 400 1 600 1 800 23 23 23 Kandidatprogram 24 300 13 600 10 600 36 34 39 Magisterprogram 1 600 1 000 600 38 36 41 Masterprogram 5 500 2 800 2 700 50 48 52 Även på de flesta av utbildningarna inom de generella programmen liksom inom yrkesexamensprogrammen hade en högre andel av männen än av kvinnorna högutbildade föräldrar. Bland nybörjarna på generella program 2011/12 var andelen med högutbildade föräldrar mellan 0 och 5 procentenheter högre för män än för kvinnor på de olika programmen. Tabell 4 innehåller uppgifter för läsåren 2007/08-2011/12
Högskoleverket och SCB 14 UF 20 SM 1204 Nybörjare vid ett visst universitet eller högskola Fördelningen efter föräldrarnas utbildningsnivå bland nybörjare vid respektive lärosäte, dvs. registrerade för första gången vid ett visst universitet och högskola, högskolanybörjare, påverkas av en rad faktorer. Högskolorna och de nya universiteten har delvis haft ett annat utbildningsutbud än de äldre universiteten. I den senare gruppen finns ett utbud av längre utbildningar, med krav på höga gymnasiebetyg, t.ex. till läkare, jurist och civilingenjör. På dessa utbildningar har, som tidigare visats i rapporten, nybörjarna höga andelar med högutbildade föräldrar. Även andra faktorer, som till exempel den sociala sammansättningen av befolkningen i lärosätenas upptagningsområden kan ha en viss betydelse för variationer i den sociala rekryteringen mellan olika lärosäten. Stora skillnader i föräldrarnas utbildningsnivå mellan lärosäten Av lärosäten med minst 200 nybörjare 2011/12 varierade andelen med högutbildade föräldrar mellan 26 och 68 procent. Högst andel högutbildade föräldrar hade nybörjarna vid Handelshögskolan i Stockholm med 68 procent. Hög andel högutbildade föräldrar, 47 49 procent, fanns även bland nybörjarna på Chalmers tekniska högskola, Kungl. Tekniska högskolan och Lunds universitet. Nybörjare vid viss högskola yngre än 35 år exklusive inresande studenter läsåret 2011/12 efter föräldrarnas utbildningsnivå. Procent Lärosäte Handelshögskolan i Stockholm Chalmers tekniska högskola Kungl. Tekniska högskolan Lunds universitet Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala universitet Försvarshögskolan Karolinska institutet Göteborgs universitet Stockholms universitet Ersta Sköndal högskola Linköpings universitet Södertörns högskola Gymnastik- och idrottshögskolan Umeå universitet Högskolan på Gotland Luleå tekniska universitet Högskolan Dalarna Mittuniversitetet Linnéuniversitetet Malmö högskola Örebro universitet Blekinge tekniska högskola Högskolan Kristianstad Mälardalens högskola Karlstads universitet Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Borås Högskolan i Skövde Högskolan i Gävle Högskolan Väst Eftergymn. >= 3 år Eftergymn. < 3 år Gymnasial Förgymnasial 0 20 40 60 80 100 Procent I diagrammet ingår lärosäten med minst 200 nybörjare yngre än 35 år exkl. inresande studenter 2011/12. Nybörjare som redovisas är vid viss högskola, dvs. lärosätets egna nybörjare. Vissa av dessa kan tidigare ha studerat vid annat lärosäte i Sverige. Lägst andel med högutbildade föräldrar, under 30 procent hade nybörjarna vid Högskolan Väst och högskolorna i Gävle, Skövde och Borås.
Högskoleverket och SCB 15 UF 20 SM 1204 Andelen med högutbildade föräldrar högre för män än för kvinnor På samma sätt som för högskolan totalt fanns på nästan alla lärosäten en högre andel med högutbildade föräldrar för män än kvinnor bland nybörjarna 2011/12. Nybörjare vid viss högskola yngre än 35 år exklusive inresande studenter läsåret 2011/12. Andelen med högutbildade föräldrar per lärosäte och kön. Procent Lärosäten Totalt Kvinnor Män diff kv-m Handelshögskolan i Stockholm 68 66 72-6 Chalmers tekniska högskola 49 53 49 4 Kungl. Tekniska högskolan 47 49 49 0 Lunds universitet 47 46 50-3 Sveriges lantbruksuniversitet 45 45 48-3 Försvarshögskolan 44 44 45-1 Uppsala universitet 44 43 48-5 Göteborgs universitet 42 41 46-5 Karolinska institutet 41 42 49-7 Stockholms universitet 41 41 46-5 Ersta Sköndal högskola 39 38 55-17 Linköpings universitet 39 34 45-11 Södertörns högskola 37 36 41-5 Gymnastik- och idrottshögskolan 37 36 39-3 Umeå universitet 36 34 41-7 Högskolan på Gotland 35 34 39-6 Luleå tekniska universitet 35 34 37-3 Högskolan Dalarna 34 34 35-1 Mittuniversitetet 34 33 37-4 Linnéuniversitetet 33 33 36-3 Örebro universitet 33 32 36-5 Malmö högskola 32 32 36-3 Blekinge tekniska högskola 32 32 35-3 Högskolan Kristianstad 32 31 35-4 Karlstads universitet 31 30 35-5 Mälardalens högskola 31 31 34-3 Högskolan i Halmstad 30 31 31 0 Högskolan i Jönköping 30 29 31-2 Högskolan i Borås 29 30 29 1 Högskolan i Skövde 29 30 29 1 Högskolan i Gävle 28 27 33-6 Högskolan Väst 26 25 29-4 I tablån redovisa lärosäten med minst 200 nybörjare yngre än 35 år exkl. inresande studenter 2011/12. Nybörjare som redovisas är vid viss högskola, dvs. lärosätets egna nybörjare. Vissa av dessa kan tidigare ha studerat vid annat lärosäte i Sverige. Hur fördelningen efter föräldrarnas utbildningsnivå bland nybörjare vid respektive lärosäte förändrats under läsåren 2001/02 2011/12 framgår av tabell 5. I tabell 5 finns könsuppdelade uppgifter för fler lärosäten och läsår
Högskoleverket och SCB 16 UF 20 SM 1204 Övergång till forskarutbildning för examinerade Drygt 178 000 studenter yngre än 35 år examinerades i högskolans grundutbildning under läsåren 2002/03 2006/07. Av dessa började cirka 8 300, knappt 5 procent, i utbildningen på forskarnivå från och med de aktuella examensläsåren och till och med läsåret 2010/11. Denna grupp av studenter avlade således examen i grundutbildningen innan den nuvarande examensordningen infördes. De grundläggande behörighetskraven till utbildning på forskarnivå för dessa examenskohorter under uppföljningsperioden fram till och med 2010/11 var genomgången grundläggande högskoleutbildning om minst tre år eller att de hade förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper i annan ordning. Vanligt med forskarstudier för naturvetare Andelen examinerade i grundutbildningen som går vidare till forskarstudier varierar mellan ämnesområden. Inom området undervisning, som består av olika lärarutbildningar, var det knappt 1 procent som gick vidare från grundutbildning till studier på forskarnivå. Relativt låga övergångsandelar är också kännetecknande för vård och omsorg samt för det konstnärliga området. Högst övergångsandel mellan grundnivå och forskarnivå finns inom naturvetenskap, där nära 20 procent av de examinerade påbörjade en forskarutbildning under den studerade perioden. Antal examinerade från högskolans grundutbildning yngre än 35 år 2002/03 2006/07 och andel som påbörjat en forskarutbildning fr.o.m. examensläsåret t.o.m. läsåret 2010/11 efter kön, utbildningsområde och föräldrarnas utbildningsnivå Kön Område i grundutbildningen Antal examinerade 1) Totalt % Förgymnasial Påbörjad forskarutbildning per grupp av föräldrarnas utbildningsnivå. % Gymnasianasiagymgymutbildning Gym- Efter- Efter- Forskar- <= 2 år 3 år nasial nasial Uppgift om nivå saknas < 3 år >= 3 år Totalt 178 496 4,7 2,6 2,7 3,9 4,1 6,2 13,0 5,3 Humaniora och teologi 11 209 5,4 3,5 3,6 3,9 4,4 6,4 14,9 6,6 Samhällsvet. och juridik 57 784 2,7 1,9 2,1 2,3 2,0 3,3 8,3 2,7 Undervisning 27 130 0,7 0,4 0,3 0,7 0,7 1,2 2,5 1,3 Naturvetenskap 10 306 19,8 16,4 14,8 19,2 20,5 23,3 35,3 14,1 Teknik 41 698 7,0 4,4 4,5 5,6 6,0 9,1 14,6 6,6 Lant- och skogsbruk 1 740 5,7 1,3 4,3 4,9 5,7 6,6 10,9 13,0 Medicin och odontologi 6 477 13,7 8,8 11,9 15,8 12,4 13,7 20,3 10,9 Vård och omsorg 26 245 1,4 0,9 0,8 1,4 1,4 1,7 3,9 3,6 Konstnärligt område 2 977 1,3 0,0 0,2 1,1 1,5 1,8 2,4 1,1 Övrigt område 249 12,9 13,3 14,7 9,1 19,4 14,8 13,3 8,5 Kvinnor 108 494 3,7 1,9 1,9 3,2 3,3 5,1 12,3 4,5 Humaniora och teologi 7 847 4,0 2,3 2,3 2,9 3,1 4,6 12,5 6,8 Samhällsvet. och juridik 35 041 2,3 1,4 1,6 2,0 1,7 2,9 7,1 2,7 Undervisning 21 524 0,4 0,3 0,2 0,5 0,5 0,7 1,8 0,9 Naturvetenskap 6 354 17,9 14,2 12,0 17,0 18,5 21,4 33,1 14,0 Teknik 12 048 7,4 4,8 4,8 6,3 6,1 9,1 17,8 6,0 Lant- och skogsbruk 1 100 7,1 1,6 5,2 5,8 7,3 9,3 8,8 10,5 Medicin och odontologi 4 200 12,7 7,6 10,6 16,1 10,8 12,9 20,4 8,2 Vård och omsorg 22 613 1,3 1,0 0,8 1,3 1,4 1,5 4,0 2,6 Konstnärligt område 1 712 1,2 0,0 0,4 1,5 1,8 1,4 3,0 0,5 Övrigt område 177 11,9 15,4 15,4 5,6 12,5 11,1 18,2 10,0 Män 70 002 6,2 4,1 4,2 5,0 5,4 7,7 13,8 6,2 Humaniora och teologi 3 362 8,8 6,5 7,4 6,3 7,7 10,3 19,6 6,1 Samhällsvet. och juridik 22 743 3,4 2,7 3,0 2,9 2,5 3,8 9,6 2,7 Undervisning 5 606 1,7 1,0 1,0 1,5 1,4 2,8 4,2 2,7 Naturvetenskap 3 952 22,8 20,6 19,9 23,0 24,4 26,5 38,3 14,1 Teknik 29 650 6,9 4,3 4,4 5,3 5,9 9,1 13,1 6,8 Lant- och skogsbruk 640 3,3 0,0 2,9 3,4 3,0 2,5 14,3 25,0 Medicin och odontologi 2 277 15,6 11,5 15,3 15,3 15,9 15,1 20,3 15,2 Vård och omsorg 3 632 2,2 0,7 1,5 1,9 1,6 2,5 3,7 8,1 Konstnärligt område 1 265 1,4 0,0 0,0 0,7 1,0 2,5 1,7 1,8 Övrigt område 72 15,3 0,0 12,5 25,0 42,9 25,0 0,0 6,5 1) Varje nivå är nettoräknad Övergången till utbildning på forskarnivå varierar därtill efter hur lång grundutbildningen är. Det är vanligare att påbörja forskarstudier om man har en magis-
Högskoleverket och SCB 17 UF 20 SM 1204 terexamen än om man har en kandidatexamen. Inom exempelvis det naturvetenskapliga området var det 24 procent av dem med magisterexamen och knappt 12 procent av dem med kandidatexamen som hade påbörjat en forskarutbildning. Liknande samband mellan grundutbildningens längd och övergång till forskarutbildning finns också för olika yrkesexamina. Till exempel hade 12 procent av de examinerade från civilingenjörsprogrammet men endast cirka 1 procent av de examinerade från högskoleingenjörsprogrammet gått vidare till forskarutbildningen (se tablå nästa sida). Forskarutbildning vanligast för dem med forskarutbildade föräldrar Ju högre utbildningsnivå föräldrarna har, desto vanligare är det att påbörja en forskarutbildning. Klart vanligast är det om någon av föräldrarna själv har en forskarutbildning (licentiat- eller doktorsexamen) i denna grupp var det 13 procent som fortsatte till forskarutbildningen. Bland dem vilkas föräldrar endast har förgymnasial utbildning alternativt har studerat i högst 2 år på gymnasiet, så var det knappt 3 procent som gick vidare till forskarstudier. Övergångsandelen för övriga grupper ligger inom intervallet 4 6 procent. Det faktum att examinerade med högutbildade föräldrar i större utsträckning fortsätter till forskarutbildningen än vad examinerade med lågutbildade föräldrar gör gäller till stora delar också vid en uppdelning per ämnesområde. Ett exempel gäller de som har forskarutbildade föräldrar. Oavsett om det är en stor eller liten andel som påbörjar forskarstudier inom ett område så är det i första hand de vilkas föräldrar har en forskarutbildning som börjar i forskarutbildningen. Inom naturvetenskap påbörjade 35 procent av de examinerade en forskarutbildning om någon förälder hade en forskarutbildning. Hade föräldrarna någon annan utbildning varierade övergångsandelen mellan 15 23 procent. Inom vård och omsorg hade endast 4 procent av de examinerade med forskarutbildade föräldrar gått vidare till en utbildning på forskarnivå. Men samtidigt var övergångsandelarna för dem vilkas föräldrar inte hade någon forskarutbildning ännu lägre, 1 2 procent. I den andra gruppen med högutbildade föräldrar de vilkas föräldrar har genomgått en eftergymnasial utbildning om minst 3 år var övergångsfrekvensen till utbildning på forskarnivå näst högst inom nästan samtliga ämnesområden. Exempelvis fortsatte drygt 6 procent av de examinerade inom humaniora och teologi att studera på forskarnivå om föräldrarna hade minst en treårig eftergymnasial utbildning. I övriga grupper (examinerade med forskarutbildade föräldrar undantagna) var det runt 4 procent som påbörjade forskarstudier. Samma grundexamen ändå viss påverkan av föräldrarnas utbildning Som tidigare redovisades inverkar inte enbart grundutbildningens ämnesområde på övergången till forskarutbildningen utan även dess längd det är i första hand på de längre högskoleutbildningarna som studenterna går vidare till forskarnivå efter avlagd grundexamen. Eftersom det i stor utsträckning är studenter med högutbildade föräldrar som studerar på de längre högskoleutbildningarna (se tabellerna 3 och 4 i detta SM) så förklarar detta delvis varför denna grupp totalt sett fortsätter till forskarutbildningen i större utsträckning än andra. Men även när man enbart ser till dem som har examinerats från längre högskoleutbildningar inom samma ämnesområde, kan man i många fall se att studenter uppvuxna i hem med forskarutbildade föräldrar i större utsträckning än andra påbörjar en forskarutbildning. Bland dem med forskarutbildade föräldrar som avlagt en magisterexamen inom naturvetenskap var det nära 38 procent som fortsatte studera på forskarnivå. I de fem övriga grupperna, det vill säga där ingen förälder hade någon forskarutbildning, var det mellan 21 26 procent som hade påbörjat en forskarutbildning. I gruppen som hade avlagt en civilingenjörsexamen och hade någon förälder med forskarutbildning var det drygt 18 procent som hade påbörjat forskarstudier. Bland övriga grupper varierade övergångsfrekvensen mellan 10 13 procent. De som hade utbildat sig till läkare hade i 20 procent av fallen fortsatt till forskarutbildningen om deras föräldrar hade en
Högskoleverket och SCB 18 UF 20 SM 1204 forskarutbildning medan 7 12 procent hade gjorde detsamma bland övriga läkarstudenter. Vid jämförelser av övergångsfrekvenser till forskarutbildningen för examinerade från de längre grundutbildningarna finns det ingen annan grupp som särskiljer sig så tydligt som dem vilkas föräldrar har avlagt en forskarexamen. I den grupp vilkas föräldrar har en eftergymnasial utbildning om minst 3 år (men ej forskarutbildning) är dock tendensen att det är något vanligare att fortsätta till en forskarutbildning än vad det är i övriga grupper, det vill säga de som saknar forskarutbildade föräldrar. Antal examinerade från några större utbildningar i grundutbildningen yngre än 35 år 2002/03 2006/07 och andel som påbörjat en forskarutbildning fr.o.m. examensläsåret t.o.m. läsåret 2010/11 efter kön, examen i grundutbildningen och föräldrarnas utbildningsnivå Kön examen i grundutbildningen 1 Totalt % Antal examinerade Förgymnasial Påbörjad forskarutbildning per grupp av föräldrarnas utbildningsnivå. % Gymnasianasiautbildning Gym- Forskar- <= 2 år 3 år Eftergymnasial < 3 år Eftergymnasial >= 3 år Uppgift om nivå saknas Totalt Magisterexamen, natur 7 732 24,1 21,7 20,8 23,3 26,4 26,4 37,7 16,2 Kandidatexamen, natur 1 756 11,7 6,8 5,5 12,7 10,4 17,1 27,3 8,1 Civilingenjörsexamen 20 638 12,0 10,0 10,1 10,8 10,7 12,8 18,4 10,7 Högskoleingenjörsex. 11 501 1,2 1,4 1,2 1,3 0,8 1,5 0,7 1,3 Läkarexamen 3 799 11,7 6,9 8,6 8,8 9,4 11,6 19,7 9,7 Kvinnor Magisterexamen, natur 4 636 22,9 19,5 18,4 21,5 24,5 25,2 36,0 17,2 Kandidatexamen, natur 1 058 9,4 6,7 2,5 10,7 10,7 13,2 21,4 6,6 Civilingenjörsexamen 6 067 12,6 11,4 10,3 12,0 10,8 12,8 24,0 11,9 Högskoleingenjörsex. 3 191 1,8 1,9 1,7 1,9 1,4 1,9 2,3 1,7 Läkarexamen 2 190 9,7 6,4 7,4 6,0 6,9 9,6 18,5 7,4 Män Magisterexamen, natur 3 096 25,9 25,5 24,8 26,4 30,0 28,5 40,0 15,4 Kandidatexamen, natur 698 15,3 7,1 10,1 15,8 9,8 22,7 33,3 10,0 Civilingenjörsexamen 14 571 11,7 9,5 10,0 10,3 10,7 12,8 15,9 10,3 Högskoleingenjörsex. 8 310 1,0 1,2 1,0 1,1 0,6 1,4 0,0 1,1 Läkarexamen 1 609 14,5 7,5 10,0 12,7 13,3 14,3 21,3 15,0 1) Högskoleutbildningar som omnämns i texten redovisas. Analysen om sambandet mellan examinerade från enskilda högskoleutbildningar, föräldrars utbildning och övergång till utbildning på forskarnivå bygger dock på ett större antal högskoleutbildningar. Både döttrar och söner till forskarutbildade föräldrar påbörjar forskarstudier Totalt sett är det en mindre andel av kvinnorna än av männen som fortsätter från grundutbildningen till forskarutbildningen knappt 4 procent av kvinnorna och drygt 6 procent av männen. Till viss del hänger detta ihop med att en jämförelsevis stor andel av kvinnorna avlägger examen inom utbildningar där de examinerade traditionellt sett sällan har fortsatt studera vidare på forskarnivå. Ett par exempel är utbildningar till lärare och sjuksköterska. Men tidigare studier har också visat att män i större utsträckning än kvinnor påbörjar forskarstudier när de båda könen har avlagt en liknande grundexamen (se exempelvis Forskarutbildning och forskarkarriär, Högskoleverket 2006:2 R och Kvinnor och män i högskolan, Högskoleverket 2008:20 R). Det är emellertid inte dessa könsskillnader som ska förklaras här. Frågan är istället om föräldrarnas utbildningsnivå påverkar kvinnor och män enligt samma mönster vid övergången från grundutbildning till forskarutbildning. Sammanfattningsvis är sambandet mellan föräldrarnas utbildningsnivå och övergången till forskarutbildningen ungefär detsamma för kvinnor som för män. För båda könen gäller att det framför allt är examinerade med forskarutbildade föräldrar som börjar i forskarutbildningen. Därefter följer dem vilkas föräldrar har en eftergymnasial utbildning om minst 3 år. Och för såväl kvinnor som för män är det minst vanligt att börja i forskarutbildningen om föräldrarna har en kortare utbildning, antingen endast förgymnasial utbildning alternativt en gymnasial utbildning om högst 2 år.
Högskoleverket och SCB 19 UF 20 SM 1204 Doktorander har framför allt föräldrar med minst treårig högskoleutbildning Fastän det är betydligt vanligare att påbörja forskarstudier om någon förälder har avlagt en licentiat- eller doktorsexamen så utgör doktorander med forskarutbildade föräldrar en liten grupp i forskarutbildningen (se tabell 6). Anledningen är att det är sällsynt att någon förälder har avlagt en forskarexamen. Därför är det istället i första hand de vilkas föräldrar har minst en treårig eftergymnasial utbildning som börjar i forskarutbildningen. De utgör den största enskilda gruppen bland dem som avlägger grundexamen samtidigt som de har den näst högsta övergångsfrekvensen till utbildning på forskarnivå.
Högskoleverket och SCB 20 UF 20 SM 1204 Utbildning på forskarnivå Doktorandnybörjare Antalet doktorandnybörjare dvs. personer som för första gången var registrerade i forskarutbildning i Sverige varierade mellan 2 800 och 4 100 under läsåren 2001/02 2010/11. Andelen kvinnor bland doktorandnybörjarna ökade till 51 procent i mitten av 00-talet. Läsåren därefter var andelen kvinnor strax under 50 procent. Antal doktorandnybörjare läsåren 2001/02 2010/11 efter kön, utländska doktorander och svenska doktorander efter ålder 2 500 2 000 Kvinnor Utländska doktorandnyb. Svenska doktorandnyb. 35 år- Svenska doktorandnyb. -34 år 2 500 2 000 Män 1 500 1 500 1 000 1 000 500 500 0 2001/02 2004/05 2007/08 2010/11 0 2001/02 2004/05 2007/08 2010/11 Läsår Många utländska doktorander kommer till Sverige för forskarstudier. Gruppen har ökat från 19 till 36 procent av doktorandnybörjarna under läsåren 2001/02 2010/11 (för definitioner se kapitlet Fakta om statistiken). I redovisningen av doktorandnybörjare efter föräldrarnas utbildningsnivå ingår endast personer som var högst 34 år då forskarstudierna påbörjades och utländska doktorander har exkluderats. Var tionde doktorandnybörjare har forskarutbildade föräldrar Under läsåren 2001/02 2010/11 ökade andelen doktorandnybörjare med högutbildade föräldrar (dvs. eftergymnasial utbildning om minst tre år inkl. forskarutbildning) från 52 till 56 procent. Ungefär var tionde person som påbörjade en forskarutbildning under perioden hade forskarutbildade föräldrar. I befolkningen i motsvarande åldrar hade 1 2 procent forskarutbildade föräldrar. Att andelen med högutbildade föräldrar ökat bland doktorandnybörjarna betyder inte att överrepresentationen av denna grupp blivit större. Motsvarande förändring under perioden 2001 2010 finns även bland de 25 34-åringar i befolkningen, en åldersgrupp som är relevant att jämföra med (se tabell 9). Läsåret 2011/12 var andelen doktorandnybörjare med högutbildade föräldrar lika hög bland kvinnor och män, 56 procent. Under flertalet läsår tidigare under den redovisade perioden var andelen med högutbildade föräldrar högre för männen än för kvinnorna (se bilagetabell 6).