KÅrgång 34 Nr 4 Advent 2006

ungälvs kyrkoblad KÅrgång 34 Nr 4 Advent 2006 Kyrkan i samhället Engagemang i Arbetskretsen Mission i kampen mot aids Diakoni - vad är det?

I huvudet på kyrkoherden Det är inte lätt att vara människa! I detta nummer 4 6 8 10 12 13 14 Tack och lov har Gud sett det! Det är därför vi firar jul. Gud sitter inte på en upphöjd piedestal och tycker synd om oss. Istället sänder han oss Jesus. Gud blir människa för att dela våra villkor. Tillsammans med honom blir det därför lättare att vara människa för jag vet att jag inte är ensam. I honom kan jag se vad det innebär att vara sann människa. Många gånger får vi vara Guds utsträckta händer till människor omkring oss. Församlingen har det unika uppdraget att vara ett tecken på Guds närvaro. På följande sidor kan du läsa om hur vi på olika sätt försöker göra verklighet av detta uppdrag, både här i Kungälv och ute i världen. Ofta handlar detta om att finnas till hands för den som behöver stöd. Att ge avkall på vår egen bekvämlighet och själviskhet för att se behoven omkring oss. Att göra det lättare att leva för en medmänniska. Men det kan också handla om att hjälpa en människa att möta döden. Djupast handlar detta om människosyn. Som kristna vågar vi frimodigt säga: Varje människa har ett unikt värde, för hon är skapad av Gud. En människa är Guds avbild. Den som förgriper sig på en annan människa, Kyrkan i samhället Diakoni - Hela kyrkans ansvar Kyrka på Sjukhuset Internationellt: Mission i Zimbabwe Engagemang i Arbetskretsen Julbetraktelse Med fokus på Vitryssland Fråga Prästen förgriper sig på Gud. Men den som möter varje människa med aktning och värdighet, vittnar samtidigt om hur man förhåller sig till Gud. Avbilden söker Urbilden! Därför är Jul en så stor högtid. Nu vet vi att Gud söker oss, för att vi skall kunna finna honom. Låt oss därför i sann glädje fira Jul och ta emot den Gud som blivit sann människa. Hos honom skall vi finna kraften att leva som sanna människor. En välsignad Julhelg önskar Martin Lindh Diakoni handlar om att stödja och hjälpa, ge gemenskap tro och hopp i livets olika skeenden. Diakon Eleonor Evenbratt sidan 4 2

Kungälvs kyrkoblad I redaktionen: Martin Lindh, ansvarig utgivare, Karolina Olofsson, Ann Kollind och Patrik Strand. Kungälvs kyrkoblad delas ut till alla hushåll i Kungälv. Utgivningsplan 2006 april (nr 1), maj (nr 2), oktober (nr 3), december (nr 4). Foto: Karolina Olofsson (där ej annat anges). Omslagsbild: En julgran kläs med lotter inför arbetskretsens julbasar. Har du åsikter och funderingar kring kyrkobladet? Är det något i bladet du saknar och skulle vilja läsa om? Hör av dig till oss! Kungälvs församling Besöksadress: Fredriksbergsg. 12, 442 30 Kungälv Postadress: Box 344, 442 10 Kungälv Tel: 0303-37 70 00 Fax: 0303-37 70 10 E-post: kungalv.pastorat @svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/kungalv Pastorsexpeditionen är öppen mån fre 09.30-12.00 tis tor 13.00-14.00 Jul i Kungälvs församling Julmarknad med adventssång Lördag 9 december är du välkommen in i Kungälvs kyrka under julmarknaden vid Gamla Torget. Varje helt klockslag mellan kl 12 och 16 blir det stämningsfull advents- och julsång med våra olika körer. Dessutom kaffeservering i Kyrkstugan. Välkommen in i värmen! Pianokonsert i Munkegärdekyrkan Nu på söndag, 10 december, får Munkegärdekyrkan besök av konsertpianisten Marcin Dominik Gluch. Kl 18.00 är du välkommen att lyssna till pianomusik av högsta klass i en blandning av klassiskt och jazz. Gluch bor växelvis i Warsawa och i Göteborg och turnerar världen runt med sitt pianospel. Fritt inträde! Lucia i församlingshemmet På luciadagen, 13 december, blir det traditionellt luciatåg med barnkörerna och festligt adventsfika. Du som har möjlighet är välkommen kl 12. Julsång på Sjukhuset På julafton blir det som tidigare år julsång på Kungälvs sjukhus - alla som vill får vara med, det är bara att komma! Samling innanför stora entrén kl 9.30. Julen blåses in av blåsare kl 9.45 och sedan sprider kören julstämning på avdelningarna fram till kl 10.40. (Den som vill hinner alltså till julspelet i Kungälvs kyrka kl 11). Julspel På baksidan kan du läsa om Levande julkrubba som kommer till Kungälv den 16 december i Stadsmissionens regi. Upplev hela julevangeliet live i Västra parken kl 10.30. Liksom tidigare år blir det också julspel i Kungälvs kyrka på julafton kl 11. Det är föräldrar, barn och andra vuxna som tillsammans gestaltar julevangeliets budskap. Julens musik Som vanligt bjuder julen på extra mycket musik i kyrkan. På juldagen blir det t.ex. traditionell julsångsgudstjänst i Kungälvs kyrka kl 16.00 med Julkören och Anngerd Edvardsson som solist. Mer om musiken och gudstjänster i jul hittar du på näst sista sidan i bladet. 3

Diakoni - Hela kyrkans ansvar Inom kyrkan finns idag många yrkeskategorier. Diakonen är en sådan. Men vad gör egentligen en diakon, hur ser deras arbetsdagar ut? Och vad innefattas i begreppet diakoni? Eleonor Evenbratt har jobbat som diakon i Kastalakyrkan och Komarkenområdet i snart ett år. Hennes tjänst är utåtriktad, vilket innebär både att stötta privatpersoner och att samverka med kommun och andra instanser. Det har varit helt fantastiskt hittills, tycker Eleonor. Jag har både fått ett gott mottagande i församlingen och ute i samhället. Och så har jag kunnat forma mycket själv, eftersom det är en helt ny tjänst. Eleonor har delat ut lappar med sina kontaktuppgifter hos polis, socialomsorg och vårdcentral. Och det är många som ringer och vill ha samtal. Jag står på de svagas och utsattas sida, menar hon. Diakoni uppstår i mötet Ordet diakoni kommer ursprungligen från grekiskans diákonos, vilket betyder tjänare. Det säger också något om diakonens roll. Diakoni uppstår i mötet och blir till efter behov, säger Eleonor. Det handlar om att stödja och hjälpa, ge gemenskap, värme, tro och hopp i livets olika skeenden. Vem som helst kan vända sig till en diakon. Diakonen får inte föra samtalet vidare Ur Kungälvs församlingsinstruktion: Diakoni är att värna varje människas värde och värdighet, att i ord och handling gestalta en kristen människosyn, att se Kristus i vår nästa. Diakoni vänder sig till hela människan och hela samhället, med fokus på de människor i vår närhet som far illa och som behöver stöd: sjuka, flyktingar, ensamma, sörjande, de som drabbas av en livskris eller fastnat i missbruk osv. eftersom de har tystnadsplikt. Samtalen kan handla om olika saker. Någon kanske har tappat fotfästet i livet och behöver hjälp att komma ur en kris. Någon kanske bär på en existentiell smärta och behöver vägledning. Någon annan kanske behöver praktisk hjälp att lösa vissa vardagsbekymmer. Diakoni är ett sätt att i både ord och handling låta Guds kärlek vara närvarande i vardagen, menar Eleonor. Diakoni är inte bara diakonens uppgift utan en grundläggande uppgift för hela församlingen och något som alla kristna är kallade till. Däremot ska diakonen se till att diakoni utförs i församlingen. Ett sätt att just illustrera betydelsen av diakoni är att diakonen ibland också närvarar vid nattvarden i högmässan. Här är diakonens roll att företräda alla svaga och trasiga människor och synliggöra dem i högmässan. Det här är ganska nytt i församlingen, berättar Eleonor. Men jag har mött många som är väldigt positiva. Sedan jag började jobba här har det kommit fram minst en person efter varje högmässa som tyckt att detta är bra. Samverkan i samhället Eftersom kyrkan är en levande del i samhället, har kontakten med kommun, sjukvård och andra instanser varit självklar för Eleonor, när hon började sin tjänst. Några exempel på samarbetsgrupper är Våld i nära relationer och Föräldrastöd som startats genom FALK (Försäkringskassan, arbetsförmedlingen, landstinget och kommunen) och Viveckla-projektet som syftar till att utveckla Komarkenområdet. Genom de här grupperna får jag ett bre- 4

dare kontaktnät och kan tjäna dem som jag annars inte kommer i kontakt med, fortsätter Eleonor. Och kunskapsutbyte är värdefullt för alla eftersom det syftar till gemensamma satsningar för våra medmänniskor. Idag finns också en förväntan i samhället om att Svenska kyrkan ska finnas med i svåra situationer. Kyrkans företrädare är rutinerade på att dagligen möta människor i kris och sorg, har ofta ett brett kontaktnät och bra lokaler att använda när det händer. Därför finns kyrkan också representerad i POSOM-gruppen i kommunen, vilket står för Psykologiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer. Posom handlar om att gemensamt bygga en struktur för att kunna träda in när det oväntade händer, säger kyrkoherde Martin Lindh. Det är ett gott samarbete, då vi får mötas lite utanför våra vanliga strukturer. Ett exempel på posomsamarbete är tsunamikatastrofen för två år sedan, när olika aktörer fanns på plats i Kungälvs kyrka. Diakonemblemet: Ringen= Fadern Korset= Sonen Duvan= Den helige ande Olivkvisten= symbolen för liv En diakon bär numera sällan den svarta dräkt med vit hätta som var vanlig förr i tiden, däremot ibland en grön ämbetsskjorta och alltid diakonemblemet, som Eleonor här på bilden. Emblemet är inte diakonens eget utan tillhör kyrkan och går i arv från generaration till generation. Foto: Jim Elfström/IKON, Karolina Olofsson Skapa mötesplatser Tillsammans med Maria Röjås, diakon i Sjukhuskyrkan, håller Eleonor i en Levandevidare-grupp en samtalsgrupp för människor som nyss mist en anhörig. Just mötesplatser för samtal och gemenskap är viktigt. I Kungälv finns också många mötesplatser av allmän karaktär. En sådan är kyrkkaffet efter gudstjänsten när man får träffas och umgås en stund. Alla kyrkor har också någon sorts caféverksamhet som riktar sig till framför allt skolungdomar och daglediga. Varje onsdag ordnar Christina Gustafsson, diakon i centrum, gemenskapskaffe vid middagstid i Kungälvs församlingshem. Jag tror att det är väldigt många ensamma idag så dessa mötesplatser är viktiga, tycker Christina. Det kan bli väldigt värdefulla möten vid sådana tillfällen. Jag vill också att det ska kännas att det är en speciell gemenskap i kyrkan, där Guds kärlek finns med. KAROLINA OLOFSSON 5

Konsten att vara en helande närvaro Det knäckta strået bryter han inte av, den tynande lågan släcker han inte. Jesaja 42:3 Vad är det som läker? frågar jag mig emellanåt och svaret är inte enkelt. Är det medicinen, behandlingen eller är det själva mötet att bli sedd, förstådd och bekräftad? Kanske är det en kombination av allt. Men jag tror på mötets del av helheten i läkekonsten. I mötet blir vi till och där kan ett liv också få bli levande. Vi kan även med hjälp av språket hjälpas åt att sätta ord på det obegripliga och göra det lite mer begripligt. Att vara kyrka på ett sjukhus innebär att ge utrymme för möten och samtal och uppmärksamma den andliga dimensionen av människan. Vi finns till för alla patienter, anhöriga och anställda. För de anställda har vi idag flera personalgrupper där de får möjlighet att samtala om det som de berörs av i sitt arbete. Tillsammans med personalen vill vi främja en helhetssyn på människan och ge möjligheter till samtal om andliga/existentiella frågor och etiska problem utifrån den enskildes behov. Oavsett livsåskådning bär vi alla människor på andliga/existentiella frågor, till exempel Vad är mening med mitt liv? och Varför händer detta mig?. Ofta blir man inte medveten om dessa frågor förrän något oförutsett händer eller då livskrisen blottlägger frågorna. Det kan också visa sig i diffusa känslor som inte går att utrycka med mer än orden Jag mår inte bra. Hälsa är en subjektiv upplevelse. Många gånger möger jag människor som skrivs ut och är medicinskt färdigbehandlade men som går hem med känslan och frågorna varför mår jag inte bra?. Även om det inte finns svar på alla frågor kan man behöva någon att fundera tillsammans med, någon som är går med i kampen. Ibland finns det inte ens något att säga för att smärtan är så stor men då får jag lita på att närvaron räcker. Att vara en helande närvaro är något annat än att bota. Ibland handlar det om att ha modet att stanna kvar när ingen framtid finns och inget kan göras. Men för det mesta kan något göras och livet får gå vidare och vara den blandning av kamp och sång som livet är. För lika ont som livet kan te sig ibland lika vackert är det också. Människan är en gåtfull och fantastisk varelse! Mycket större än jag kan förstå. Men så är hon en avbild av Gud. Den Gud som gett oss livet och som längtar efter att räta våra ryggar och låta oss vara de vackra människor som vi är. MARIE PERVIK SOCIONOM OCH SJÄLAVÅRDARE I SJUKHUSKYRKAN Om Sjukhuskyrkan Sjukhuskyrkan finns på en av de största arbetsplatserna i kommunen: Kungälvs sjukhus. Genom möten och samtal vill Sjukhuskyrkan stötta patienter och anhöriga, men också personal. Åke Gillberg är sjukhuspräst och här finns också diakon Maria Röjås, själavårdare Marie Pervik och kantor Margaretha Bengtsson. Sjukhuskyrkan är ekumenisk, det vill säga flera samfund samverkar. Två gånger i veckan firas gudstjänst på någon av de olika avdelningarna och det finns också ett andaktsrum där man kan fira nattvard. 6

En gränslös kyrka Svenska kyrkan tillhör världens största globala nätverk: den världsvida kyrkan. Genom Svenska kyrkans tre internationella organ samarbetar vi med många organisationer världen över och kan vara på plats där det händer. Svenska kyrkans mission Svenska kyrkans mission (SKM) arbetar tillsammans med systerkyrkor och organisationer i Afrika, Asien, Mellanöstern och Latinamerika för att människor ska befrias och upprättas till fullvärdiga liv. Framför allt ger SKM:s utsända stöd i olika projekt som samarbetsorganisationerna bedriver. SKM deltar också aktivt i kampen mot hiv och aids. Tillsammans med systerkyrkorna hjälper SKM också till att finna lämpliga uttryck och former för gudstjänstfirande, bedriva undervisning. diakoni och mission. Vägledande för arbetet är delaktighet och öppenhet, ekumeniskt förhållningssätt, relationer och ömsesidighet samt de utsattas tolkningsföreträde. pg 90 99 99-5 www.svenskakyrkan.se/skm Lutherhjälpen Lutherhjälpen arbetar för en mer rättvis värld genom påverkansarbete i Sverige, utvecklingssamarbete och katastrofinsatser. Visionen är en rättvis värld utan hunger, fattigdom och förtryck. Lutherhjälpen arbetar för en rättvis handel, en hållbar framtid, att bekämpa fattigdomens orsaker och bedriva hjälp till självhjälp. stor del av arbetet är inriktat på akuta katastrofinsatser, men det bedrivs också ett långsiktigt arbete, exempelvis genom lokala projekt som ger människor möjlighet till små investeringslån. pg 90 02 56-9 www.svenskakyrkan.se/lutherhjalpen Svenska kyrkan i utlandet Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) finns till för utlandssvenskar, turister, studenter, au pair-ungdomar, sjömän och många fler. Det finns idag svenska kyrkor i utlandet på ett fyrtiofemtal platser i världen. En utlandskyrka får igenomsnitt 800 000 besök under ett år. För många blir kyrkan ett andligt hem, en oas och ett socialt skyddsnät under vistelsen utomlands. Kyrkorna bedriver gudstjänster, öppen verksamhet, samtalsgrupper och programkvällar, men det kännetecknande är det uppsökande och diakonala arbetet i hem, på båtar, sjukhus och hotell och i fängelser. Personalen i utlandskyrkorna kunde också tidigt möta människor som drabbades i Tsunamin, vid bombdådet på Bali och andra händelser. Kom in till församlingshemmet och hämta aktuella adresser till svenska utlandskyrkor! pg 90 16 03-1 www.svenskakyrkan.se/skut Lokalt arbete Det internationella arbetet är levande i varje församling, bl.a. genom insamlingar och informationskvällar. Lokala ombud ansvarar för att synliggöra verksamheten i församlingen. I Kungälv sker t.ex. extra insatser under Lutherhjälpens fasteaktion, genom utdelning av fastebössor och arbetskretsens försäljningsdag till Lutherhjälpen bl.a. I Kastalakyrkan hålls också varje år en SKUTkväll. År 2005 samlade Kungälvs församling in ca 150 000 kr till Lutherhjälpen, SKM och SKUT. 7

Att flytta till ett afrikanskt land och tjänstgöra som missionär efter 60 kanske inte känns självklart för alla. Men Ing-Marie Svenning i Tjuvkil kände att det var Guds kallelse och laddar nu inför arbetet i Zimbabwe. Mission i kampen mot aids I södra Zimbabwe, nära gränsen till Sydafrika ligger Manama där Thusanangprojektet bedrivs, ett projekt inriktat mot hiv/aids-spridningen. Thusanang betyder Låt oss hjälpa varandra och projektet bygger också till stor del på frivillighet. Ca 300 frivilliga i olika distrikt gör hembesök i drabbade familjer och hjälper till med vård både medicinsk och att finnas som ett stöd. Hit är det som Ing-Marie ska åka. Min roll blir bland annat att finnas med i bakgrunden på kontoret, att göra nödvändiga rapporter och ekonomiska redovisningar till de olika sponsorerna, berättar Ing-Marie. Ge hopp, tro och kärlek Projektet startades av Svenska kyrkans mission (SKM) 1993 genom Birgitta Grimheden och Agneta Jürisoo. Idag finns flera organisationer som sponsorer, men SKM bidrar fortfarande med 50 procent. Ing-Marie kommer också att arbeta med utbildning för de frivilliga, något som passar henne väl efter lång erfarenhet som sjuksköterska i vården. Där har hon jobbat på en canceravdelning. Hon ser att det finns vissa likheter med hiv, just hur människor reagerar. Första frågan blir ofta När kommer jag att dö?. I mötena med sådana människor handlar det om att ge hopp, återskapa tro och visa kärlek. Allt detta rycks undan hos den som drabbats av hiv. Man känner sig ofta fördömd både av sig själv och av andra. Ofta upplever man skamkänslor och att det är Guds straff. Hemvårdarnas uppgift är bland annat att försöka ta bort den missuppfattningen. Mycket handlar också om bemötande. Om jag som smittad får möta någon som vågar ta i mig eller som vill dela med sig av egen tallrik och bestick är det i sig en kärlekshandling, fortsätter Ing-Marie. Inställningen till hiv och aids i Zimbabwe kan variera, också i kyrkorna. Det finns kyrkor med skyltar hiv+ friendly church som signalerar att hiv-positiva blir väl mottagna och också inkluderade i förbönen. Förutom hemvård bedriver därför Thusanang-projektet hälsoupplysning kring hiv 8

och aids. På olika sätt hjälper man också barn vars föräldrar dött i aids. Ca 700 barn får hjälp att betala skolavgift. Några av dessa lever i child headed families där de äldsta syskonen har ansvaret för familjen. Guds vägledning Just nu pågår intensiv utbildning i Uppsala och det blir också praktik i något afrikanskt land för Ing-Marie. På tröjan bär hon det internationella aidsmärket, ett handgjort smycke som SKM säljer i kampen mot aids. Att Ing-Marie skulle åka iväg som missionär tedde sig först som en märklig tillfällighet. Hon sprang på en bekant inom SKM i Uppsala och undrade allmänt vad som var på gång. Hon hade inga särskilda baktankar om det, men genast fick hon höra om den här tjänsten som tycktes passa henne precis. Men hon var ändå tveksam och bad till Gud om vägledning. När jag gick till kyrkan sen på kvällen handlade predikan bara om uppbrott och att gå i den helige Andes ledning, berättar Ing-Marie. Och då tyckte jag att jag verkligen fick svar. Gud såg vilka behov som fanns och att jag kunde vara ett redskap med det han lagt i mig. Närvaromissionär Ing-Marie har varit missionär förr, på 70- talet i Etiopien tillsammans med sin man. Är det då någon skillnad på hur man ser på missionärsrollen då och idag? Idag pratar man mycket om närvaromissionär medan man tidigare under 1900- talet pratade man om omvändelsemissionär och sedan biståndsmissionär. Närvaromissionär är ett sätt att komma ifrån ovanifrånperspektivet vilket hon tror annars är lätt att hamna i, där den goda viljan kanske inte alltid leder till ett gott resultat. Hon tror också att ordet missionär i sig signalerar olika saker för olika människor. För äldre är det ofta något glorifierat, medan människor uppvuxna i 68-rörelsen ser det som något väldigt suspekt. Yngre människor har däremot anammat ordet i engelsk tappning i uttryck som min mission är att Helst vill Ing-Marie kalla sig för kyrkoarbetare eftersom hon kommer att arbeta i den lokala kyrkan och hjälpa till i deras arbete. Det betyder inte att mission är oviktigt för henne. Det är tvärtom ett mycket centralt begrepp inom kyrkan, en matta som allt bör stå på, och ett uppdrag för alla kristna. Mission för mig innefattar tre aspekter. Det första är berättandet, både om evangelierna och vittnandet om vad Gud har gjort i mitt liv. Det andra är delandet av livsvillkor. Det tredje är att vara utmanande mot förutfattade meningar och etablissemang. KAROLINA OLOFSSON Namn: Ing-Marie Svenning Bor: För närvarande i Uppsala där jag går utbildning, annars i Tjuvkil. Familj: 4 barn och snart 7 barnbarn. Favoritsysselsättning: Handarbete och läsning. I handväskan: Boken En ö i havet av Annika Thor. Just nu: Tjänstledig från arbetet som sjuksköterska, åker snart som missionär till Zimbabwe. 9

Engagemang i Arbetskretsen I Arbetskretsen samsas god gemenskap med stort engagemang. Genom lotteriförsäljning, brödbak och handarbeten arbetar de engagerade för en bättre värld. Vid middagstid en tisdag i november när regnet öser ned besöker jag Arbetskretsen i församlingshemmet. Paraplyerna står uppradade vid ingången och runt ett stort avlångt bord hörs prat och porslinsklirr. Efter en stunds pratande bryter Gunilla Fransson upp och säger: Nej nu är det dags att vi sjunger, annars säger de i köket att smörgåsarna mörknar! Hon tar upp Glädjens Herre och sedan skickas smörgåsarna, eller konstverken runt, för dagen med banan på. Gemenskap det viktigaste Vid ena bordsändan sitter Christina Ivarsson och Anita Forsberg. Här är god stämning och en härlig gemenskap, menar de. Det är hög decibel och ingen sitter tyst! Christina kom med i Arbetskretsen genom en bekant, liksom så många andra och det bästa tycker hon är resan de brukar göra varje år. Resan är en sorts belöning för engagemanget. I augusti gick den till Åsa där gruppen såg på hallandsbroderier. Gunilla har varit ordförande för Arbetskretsen i 15 år och vid kaffekoppen passar jag på att fråga henne lite mer. Arbetskretsen går framför allt ut på att träffas. Gemenskapen är det viktiga. Oftast blir det så mycket prat att handarbetet oftast görs hemma. Doris Hansson håller med: Om man träffar några under sommaruppehållet är det ofta många som riktigt längtar tills det ska börja igen. Att engagera sig i kyrkan är också ett sätt att komma ut och träffa folk. Att sitta hemma kan vara ensamt ibland och då är det bra att kyrkans finns, tycker Anita. Insamling till välgörenhet Arbetskretsen arbetar för att samla in pengar till olika organisationer som Lutherhjälpen, SKUT, SKM, Stadsmissionen i Göteborg och Kastalakyrkans vitryska sommarläger. Fokus ligger på två försäljningsdagar, en på hösten och en på våren. Och en hel 10

del pengar lyckas de samla in, det brukar bli ca 80 000 kr om året. Just denna dag är det planering inför den närstående julbasaren. Hela hösten har de sålt lotter och samlat in vinster. Vid ett bord intill kaffebordet ligger osthyvlar, nyckelringar, träkonstverk i glada färger och dukar uppradade. Efter att ambrosiakakan skickats runt passar Gunilla på att berätta mer om vinsterna och vem som skänkt. Några vinster bär på fyndiga budskap, och det hörs flera skratt kring bordet. Arbetskretsen lägger också 2000 kr per år till kyrkornas prydande. Med åren har det blivit många tillskott som en kormatta i Kungälvs kyrka, kördräkter, ett möblerat kafferum, och nu senast bidrag till nya altartavlan i Kastala. I våras var också tanken att avsätta en rejäl summa till predikstolshängen och en stola till Kungälvs kyrka. Men det gick inte riktigt som man tänkt. Jag grävde i arkiven och hittade gammalt tyg från vandringskyrkan i Kastala som fanns innan den nuvarande byggdes, berättar Gunilla. Detta var så bra att vi kunde brodera på det. Så slutsumman blev inte mer än 48 kr för linnetyget till stolan! Alla kan bidra Att engagera sig och göra nytta är också något som ligger många varmt om hjärtat. Jag har alltid tyckt om att hjälpa och ställa upp för andra, menar Greta Winkler som varit med i Kungälvskretsen sedan 1994. Det vi gör gör nytta. Och alla kan bidra med något. Vi brukar säga att de enda kraven för att vara med är att man kan använda munnen till att äta och prata, säger Gunilla lite skämtsamt. Många som blir tillfrågade protesterar och säger men jag kan ju inte sy. Och då svarar jag att det behöver man inte heller, för det finns så många andra som kan det. Ja, det märkte vi ju när vi skulle paketera våra handstöpta ljus tidigare i höst. De flesta kan ju någonting, menar Christina. Medelåldern i arbetskretsen har dock ökat med åren sedan starten 1973. Det finns idag två arbetskretsar, en daggrupp i församlingshemmet och en kvällsgrupp i Kastalakyrkan. Meningen med kvällsgruppen var just att de som arbetar dagtid skulle ha möjlighet att vara med. Gunilla var i 30-årsåldern när hon började, men idag är alla pensionärer. Och just trögheten med att få med yngre kan göra att det känns tungt ibland. Det här frivilliga är inte lika eftertraktat idag, menar Gunilla. Det är svårt att konkurrera med gym och allt annat man ska hinna med på fritiden. Kanske blir man därför tvungen till att tänka lite annorlunda i framtiden. Ännu så länge fortsätter dock engagemanget med lotterier och försäljning allt för att bidra till en bättre värld. KAROLINA OLOFSSON Gunilla Fransson visar stolan till kyrkan och vinster till försäljningen. 11

Jesus kommer mitt i stressen Jag läste i tidningen att många i år tänker ge en upplevelsepresent som julklapp i år. Över huvud taget verkar det vara populärt med liknande grepp. Många väljer att resa bort på sin födelsedag kanske för att slippa gå in i en typ av firande som känns förlegad, kanske för att inte folk skall känna sig tvungna att uppvakta. Eller bara för att unna sig avkopplingen, uppleva miljöombytet och få lite extra tid att umgås med familjen. Den vardagliga upplevelsen tycks vara något som allt färre finner en vila eller en mening i. Är det så också med julen? Att den i år ger oss två lediga dagar, spelar kanske inte så stor roll? Rollen känns det kanske i stället att vi själva spelar, då vi går in i förväntade mönster. Det kanske är bättre att resa bort Gör du det, är du i gott sällskap. Julens tema handlar mycket om att resa bort, så det behöver inte stå i motsats. Maria, som var gravid, och Josef fick resa bort av skattetekniska skäl i världens ögon var de säkert inte mer än en siffra. Efter födelsen fick familjen ännu en gång resa bort, för att trycket blev för hårt. Vi behöver alltså inte gå så långt för att känna igen oss. Och mitt i allt detta flängande är det dock en som kommer till oss Jesus. Mitt i stressen, mitt i flykten. Som den gången Han föddes in i tid och rum, så föds Han också mitt i våra liv. Det finns alltså många anledningar till att resa bort, och många av dem kan vi säkert identifiera oss i. Reser jag bort, slipper jag i alla fall att lämnas ensam. Då har jag själv tagit beslutet. Ibland när vi ställs inför valet kan det vara en bra sak att fråga sig: är det en flykt eller en kallelse? Är jag kallad till julfirandet eller kallad från det? Har jag en uppgift där, eller är den bara präglad av konsumtionens tomhet? Vet i alla fall detta - att Jesus är den som kommer till oss. Psaltarpsalm 139 börjar med orden: Herre, du rannsakar mig och känner mig. Om jag står eller sitter vet du det, fast du är långt borta vet du vad jag tänker. Om jag går eller ligger ser du det, du är förtrogen med allt jag gör. Med önskan om en God Juletid CHRISTIAN FEHN Hallå Berit Simonsson, ledare i Oasrörelsen och som kommer till Kungälv den 20 januari under ekumeniska böneveckan, Vad är Oas? Det är en förnyelserörelse inom Svenska kyrkan men med stor ekumenisk öppenhet. Vi arbetar för att förmedla hopp och inspiration till trötta enskilda och trötta församlingar. Oas är ingen förkortning utan står för att vi vill vara som en oas i öknen. Vilken är din roll i Oas? Jag är en av dem som leder rörelsen men är också anställd som inspiratör. Jag leder kurser och konferanser på Oas initiativ men gör också besök på inbjudan av församlingar i olika samfund i hela landet, till exempel Kungälv. Vad ska du prata om när du kommer till Kungälv? Rubriken är Vi har själva hört honom och vi vet att han är världens frälsare hämtat från Joh. 4:42. Jag tror att vi behöver höra att vår kristna tro är på riktigt och att den håller för att fungera idag. Mer info om Oas: www.oasrörelsen.se 12

Med fokus på Vitryssland Kastalakyrkans vitryska sommarläger är ett exempel på lokalt internationellt arbete. Föreningen är fristående och samarbetar med baptistunionen i ett nätverk med andra församlingar. En förgrundsperson i det nätverket är Åke Nilsson från baptistkyrkan i Oskarshamn. Han har gjort många resor till Vitryssland och känner till landets bakgrundshistoria. En kväll i slutet av november bjöd föreningen in honom. Vitryssland är ett land som historiskt sett bär en tung börda, berättar Åke. Det har ofta kommit i kläm mellan de stora nationerna. Under andra världskriget dödades två miljoner vitryssar. Närmre i historien finns också Tjernobylolyckan som drabbade Vitryssland hårt, eftersom 70 procent av nedfallet föll ned här. Åke har själv besökt Tjernobyl som idag är helt övergivet och förfallet. På sjukhuset i Gomel bedriver man forskning på olyckans verkningar. Bland annat steg antalet fall med sköldkörtelcancer ca 50 gånger. Idag lever Vitryssland under president Lukashenkos styre och diktatur. Några människor har lyckats blir rika, men väldigt många lever i stor fattigdom. Alkoholismen Ekumeniska böneveckan 17-21 januari Onsdag 17/1 kl 19 Bönesamling i Pingstkyrkan. Fredag 19/1 kl 19 Ungdomskväll i Missionskyrkan Evangelium enligt Marcus. Lördag 20/1 kl 16-19 Vi har själva hört honom och vi vet att han är världens frälsare Joh. 4:42, Berit Simonsson, OAS-rörelsen. Servering under eftermiddagen. Söndag 21/1 kl 18 Lovsångsmässa i Romelanda kyrka. Dessutom gudstjänster i våra olika kyrkor - se kommande annonsering. Åke Nilsson berättar från sina resor till Vitryssland en kväll i Kastalakyrkan. är utbredd, omkring 20 procent, vilket ofta drabbar barnen. Åke berättar om en flicka som räddat sin pappa undan en bil men själv blivit påkörd. Med hjälp av sina kontakter har han lyckats få tag i en ortoped i dagarna som ställer upp med operation gratis. Liksom föreningen i Kungälv ordnar baptistkyrkan i Oskarshamn läger för vitryska barn, arbetar med hjälpsändningar och bedriver ett projekt med barmhärtighetssystrar. Totalt har nätverket anställt 21 barmhärtighetssystrar som tjänstgör på olika platser i Vitryssland. Kastalakyrkans vitryska sommarläger har två barmhärtighetssystrar i Grodno i den västra delen av landet. Här gör de ett viktigt jobb för barn på barnhem och i utsatta familjer. KAROLINA OLOFSSON Kastalakyrkans vitryska sommarläger arbetar med: Sommarläger för vitryska barn, barmhärtighetssystrar och hjälpsändningar. Bli stödmedlem för 50 kr/år. Ange medlemsavgift, namn och adress och betala in på pg 23 03 95-6. 13

FRÅGA PRÄSTEN kungalv.pastorat@svenskakyrkan.se Jag är intresserad av den kristna tron men det känns som om kyrkan mest är osams med sig själv hela tiden. Alltid är det någon som tycker något och så blir någon annan upprörd för det. Tycker inte det känns särskilt kristet att bråka och hålla på. Varför tycker man så olika och finns det nåt gemensamt? Anonym Låt mig börja bakifrån: Det gemensamma för alla kristna att man kallas och kallar sig kristen. Men det handlar inte bara om namn, den gemensamma nämnaren har alltid varit och är Kristus som Guds Son, född av jungfrun Maria, Gud som kom till oss människor som en människa. Kyrkan jämförs ibland med en familj. Också i en familj bråkar man. Och ofta tål kärleken det. Men om bråket blir prestige och maktkamp så slår det sönder och splittrar. På lång sikt drabbas inte bara familjen utan också samhället. Det kan hända också i Kyrkan. Kyrkan består ju av människor med alla fel och brister. Men bråket finns på olika plan. Det kan vara människor emellan. T.ex. två (eller fler) som inte kommer överens. Ofta kan det lösas, är det arbetskamrater så finns det vägar i regelverk osv. att finna lösningar. Är det andra medlemmar i församlingen så gäller det att finna andra vägar till lösning. Bråket kan också vara mellan grupper. I kyrkan får de olika beteckningar som då ska säga olika saker, oftast mycket schablonartat, fullt jämförbara med fördomsfulla schabloner andra grupper har om varandra. (Du kan säkert listan om smålänningar, utlänningar, norrmän m.fl.) Ibland framställs kyrkan som bråkets hemvist nummer ett i massmedia. Det man då kan fråga sig är om massmedia ger en riktig bild av verkligheten. Kanske om just den konflikten, men knappast totalt sett. Under mina ca. trettio år i tjänst i kyrkan har jag knappt känt igen en enda konflikt i massmedia från verkligheten. Och även om jag känt igen den så finns det något oändligt mycket viktigare i kyrkan än bråken. Och det är det jag inledde med, nämligen Kristus. Och om jag förstår honom rätt så ska vi ha nyfikenhet, öppenhet och respekt för varandra. Men vi får inte inta hållningen att om någon tycker annat än jag gör så blir jag kränkt. Då skapar man en åsiktsankdamm där bara jag får plats. Och då blir världen bra mycket tråkigare, och troligen himlen också. SIGVARD Varför står man upp i kyrkan ibland? Undrande Alla rörelser (sitta, gå, stå, knäfalla, buga, niga, korstecken o.s.v.) i gudstjänsten har sin symboliska betydelse. När vi står upp uttrycker vi ofta något av följande: Vi reser oss i vördnad för Jesu närvaro (t.ex. evangelieläsning och nattvardsbön), i förväntan på att ta emot något fint (t.ex. välsignelsen) eller så uttrycker vi glädje och stolhet att tillhöra Gud (t.ex. trosbekännelsen). Gränserna är flytande - ofta vill vi uttrycka t.ex. både glädje och vördnad, och då har den stående ställningen blivit ett bra sätt att göra det. PETER Har du också funderingar över konstigheter i kyrkan eller om kristen tro? Mejla din fråga till kungalv.pastorat @svenskakyrkan.se eller posta till box 344, 442 10 Kungälv. 14

Gudstjänster i Din kyrka! 10 december, 2 Söndagen i Advent Kollekt till Svenska kyrkans mission Kungälvs kyrka: Högmässa kl 11, Göte Siverbo. Kastalakyrkan: Högmässa kl 10, Peter Frykman. Munkegärdekyrkan: Familjegudstjänst kl 13, Sigvard Möller. Pianokonsert kl 18 (se mer info på s. 3). 15 december, Fredag Kungälvs kyrka: Familjegudstjänst och barnavslutning kl 10.30, Göte Siverbo. 17 december, 3 Söndagen i Advent Kollekt till Svenska Kyrkans Unga Kungälvs kyrka: Gudstjänst kl 11, Göte Siverbo. Kastalakyrkan: Familjegudstjänst kl 10, Peter Frykman. Musikgudstjänst kl 18, Christian Fehn. Kastalakören. Munkegärdekyrkan: Högmässa kl 13, Christian Fehn. 24 december, Julafton Kollekt till Stadsmissionen i Göteborg Kungälvs kyrka: Julspel kl 11, Martin Lindh. Barnkörerna och ungdomskören medverkar. Julbön kl 17, Christian Fehn. Kastalakyrkan: Midnattsmässa kl 23.30, Martin Lindh. Daniel Hällström, solosång. 25 december, Juldagen Kollekt till Mödrahemmet i Rio Kungälvs kyrka: Julotta kl 7, Göte Siverbo, Kyrkokören. Julsångsgudstjänst kl 16, Göte Siverbo. Julkören, solist Anngerdd Edvardsson och instrumentalister. Kastalakyrkan: Högmässa kl 11, Peter Frykman. Munkegärdekyrkan: Gudstjänst kl 13, Peter Frykman. Kastalakyrkan: Gudstjänst kl 10, Sigvard Möller. Munkegärdekyrkan: Gudstjänst kl 13, Sigvard Möller. 31 december, Nyårsafton Kollekt till SKM/Lutherhjälpen/EFS Kungälvs kyrka: Nyårsbön kl 16, Göte Siverbo. Solosång. Kastalakyrkan: Gudstjänst kl 10, Åke Gillberg. Munkegärdekyrkan: Högmässa kl 13, Tord Nordblom. 1 januari, Nyårsdagen Kollekt till Liv & Fredinstitutet och Kristna Fredsrörelsen Kungälvs kyrka: Gudstjänst kl 11, Tord Nordblom. Sångensemble. 6 januari, Trettondedag Jul Kollekt till Svenska kyrkans mission Kungälvs kyrka: Högmässa kl 11, Martin Lindh. Kyrkokören. Kastalakyrkan: Musikgudstjänst kl 18, Peter Frykman. Manskören och solosång av Bertil Tönnäng och Jennie Elonsson. Munkegärdekyrkan: Gudstjänst kl 13, Sigvard Möller. 7 januari, 1 sönd. e trettondagen Kungälvs kyrka: Gudstjänst kl 11, Peter Frykman. Kastalakyrkan: Högmässa kl 10, Christian Fehn. Munkegärdekyrkan: Gudstjänst kl 13, Sigvard Möller. 26 december, Annandag Jul Kollekt till Martyrkyrkans vänner Kungälvs kyrka: Högmässa kl 11, Åke Gillberg. 15

Foto: Sven-Börje Andersson Levande julkrubba kommer till Västra Parken i Kungälv Lördag 16 december kl 10.30 Kom, se och följ med Maria och Josef till Betlehem, lyssna till änglarna och möt de vise männen. Efter föreställningen finns tid att klappa fåren, åsnan och kamelen Emat. Det är också möjligt att köpa julfika. Arr: Stadsmissionen i Göteborg Svenska kyrkan Kungälv och Ytterby Kungälvs Centrumförening