Evangelium enligt Lukas 2016 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Från Wikipedia 2
Om boken Enligt traditionen del 1 av ett tvådelat verk, där Apostlagärningarna är del 2. Tillsammans utgör de 27,5% av NT, mer text än av någon annan författare, Paulus inkluderad. Skrevs till Theofilus ( gudsvän ), traditionellt ansedd vara en pseudonym för en betydelsefull person inför rättegången mot Paulus. Skrevs enligt traditionen ca 60-65 (men modern forskning lutar istället åt att boken skrevs runt 80). 3 Författaren Cirka hundra år efter evangeliets tillkomst tillskrevs det läkaren Lukas (omnämnd i bl.a. Kol 4:14) i så fall (kanske) den ende ickejudiske författaren i NT. Möjligen är Lukas en av vandrarna till Emmaus i kap 24 (den andre, Kleopas, var Jesu farbror); i 1:4 i en arameiska version av texten säger Lukas att han själv mött Jesus. Aktiv i Jerusalemförsamlingen, och kände förmodligen såväl Jesu mor Maria som lärjungarna (inklusive Matteus). Vän och reskamrat till Paulus, och kände troligen även Markus. Med på resan till Rom i slutet av 50-talet. 4
Särdrag Förskjutning Galiléen - Jerusalem (- Rom). Betonar att Jesus (och senare Paulus) är oskyldiga. Räknas som synoptiskt, men delar även en del drag med Johannes som övriga synoptiker saknar, bl.a.: Använder orden judar och Israeliter på samma sätt som Johannes. Berättar om Marta, Maria och Lasaros. Nämner att vakten i Getsamene förlorar sitt högra öra (av Petrus svärdshugg). 5 Särdrag Vänder sig till en hellenistisk stadskultur, dvs till människor som på många sätt var mycket mer lika oss moderna människor än samtidens judar. Jesus ser de inga andra ser de fattiga och sjuka, kvinnorna och barnen och ser med stor barmhärtighet och upprättelse. Finns en mer tydlig politisk/immanent dimension än Matteus: se t.ex. hur Matteus Saliga de som är fattiga i anden blir Saliga ni som är fattiga hos Lukas. 6
Särdrag: läkaren Finns två drag som vittnar om Lukas bakgrund som läkare: Han går vetenskapligt till väga när han skriver sin bok; han sätter sig grundligt in i allt som skrivits och sagts av de ursprungliga vittnena (han gör, skriver han bokstavligen, en obduktion av fakta!), och vill sedan skriva ner allt i rätt ordning. Ofta anges samtida händelser som tidsangivelse för när något skedde. Jesus frågar (precis som antikens läkare) vad han kan göra för de han möter, frågar t.ex. en blind Vad vill du att jag skall göra för dig? 7 Kvinnosynen Födelseberättelsen är ur Marias perspektiv, så eventuellt även släkttavlan (inledningen i den är möjlig att förstå så, även om det inte är den vanliga läsningen). Ofta Varannan damernas : Sakarias-Maria, Symeon- Hanna, den romerska centurionen-änkan i Nain, den gode samariern-marta och Maria osv. Detta kvinnofokus, extremt ovanligt för sin tid, har fått en del feministteologer att tro att författaren egentligen är en kvinna, inte Lukas. 8
Det unika Prologen är en helt annan än i Matteus: Lukas har med skattskrivningen, herdarna, änglakören men INTE de vise männen, barnamorden eller flykten till Egypten. (Ordet härbärge är dock en felöversättning! Handlar förmodligen om gästrummet hos någon släkting de tog in hos.) Jesus i templet vid 12 års ålder (det enda någon text i NT säger om Jesu barndom!). Liknelser: t.ex. Den förlorade sonen, Den barmhärtige samariern m.fl. finns bara hos Lukas. Händelser: t.ex rövaren på korset nämns bara av Lukas. 9 Det unika Jesu programförklaring: "Människosonen har kommit för att söka det som var förlorat och rädda det." (Luk 19:10) Barmhärtigheten: "Var barmhärtiga, så som er fader är barmhärtig" (6:36) där Matteus har "Var fullkomliga, så som er fader i himlen är fullkomlig." (Matt 5:48) Universaliteten: gäller ALLA människor! Bönen: Jesus ber ofta, särskilt inför viktiga händelser. Glädjen: finns från textens början (2:10) till dess slut (24:52). Mer om glädjen än i övriga evangelier. Helig Ande: betonas starkt (bara Johannes kan mäta sig med det). 10
Emmausvandrarna Gestaltar tre teman genom vilket Lukas ofta i sitt evangelium gestaltar skeendet: Vandring, Måltid, Seende: Männen är på väg bort från Jerusalem, bedrövade. De får följe på vägen, men ser inte av vem (varför inte???), och denne undervisar dem. Det är först vid måltiden på kvällen de ser vem de har hos sig. De vandrar tillbaka igen. 11 Emmausvandrarna Texten har mässans struktur: Vandrarna får utgjuta sina bekymmer och sorger. De får en utläggning av Skriften, en predikan. Det kommer en förbön (i en enda mening): "Stanna hos oss". Sedan kommer måltiden, brödsbrytelsen där Jesus uppenbarar sig och blir igenkänd. De går och berättar vad de varit med om. 12