Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen

Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Vastaajan tiedot Email staden@narpes.fi Aloitusaika 16.2.2012 Lopetusaika 5.4.2012 1. Uppgifter om kommunen som svarar Uppgifter om kommunen som svarar Välj 0 20 Akaa 0 5 Alajärvi 0 9 Alavieska 0 10 Alavus 0 16 Asikkala 0 18 Askola 0 19 Aura 0 46 Enonkoski 0 47 Enontekiö Enontekis 0 49 Espoo Esbo 0 50 Eura 0 51 Eurajoki Euraåminne 0 52 Evijärvi 0 61 Forssa 0 69 Haapajärvi 0 71 Haapavesi 0 72 Hailuoto Karlö 0 74 Halsua 0 75 Hamina Fredrikshamn 0 77 Hankasalmi 0 78 Hanko Hangö 0 79 Harjavalta 0 81 Hartola 0 82 Hattula 0 84 Haukipudas 0 86 Hausjärvi 0 111 Heinola 0 90 Heinävesi 0 91 Helsinki Helsingfors 0 97 Hirvensalmi 0 98 Hollola 0 99 Honkajoki 0 102 Huittinen 0 103 Humppila 0 105 Hyrynsalmi 0

106 Hyvinkää Hyvinge 0 283 Hämeenkoski 0 108 Hämeenkyrö Tavastkyro 0 109 Hämeenlinna Tavastehus 0 139 Ii 0 140 Iisalmi Idensalmi 0 142 Iitti 0 143 Ikaalinen Ikalis 0 145 Ilmajoki 0 146 Ilomantsi Ilomants 0 153 Imatra 0 148 Inari Enare 0 149 Inkoo Ingå 0 151 Isojoki Storå 0 152 Isokyrö Storkyro 0 164 Jalasjärvi 0 165 Janakkala 0 167 Joensuu 0 169 Jokioinen Jockis 0 171 Joroinen Jorois 0 172 Joutsa 0 174 Juankoski 0 176 Juuka 0 177 Juupajoki 0 178 Juva 0 179 Jyväskylä 0 181 Jämijärvi 0 182 Jämsä 0 186 Järvenpää Träskända 0 202 Kaarina S:t Karins 0 204 Kaavi 0 205 Kajaani Kajana 0 208 Kalajoki 0 211 Kangasala 0 213 Kangasniemi 0 214 Kankaanpää 0 216 Kannonkoski 0 217 Kannus 0 218 Karijoki Bötom 0 223 Karjalohja Karislojo 0 224 Karkkila Högfors 0 226 Karstula 0 230 Karvia 0 231 Kaskinen Kaskö 0 232 Kauhajoki 0 233 Kauhava 0 235 Kauniainen Grankulla 0 236 Kaustinen Kaustby 0 239 Keitele 0 240 Kemi 0 320 Kemijärvi 0

241 Keminmaa 0 322 Kemiönsaari Kimitoön 0 244 Kempele 0 245 Kerava Kervo 0 246 Kerimäki 0 248 Kesälahti 0 249 Keuruu 0 250 Kihniö 0 254 Kiikoinen 0 255 Kiiminki 0 256 Kinnula 0 257 Kirkkonummi Kyrkslätt 0 260 Kitee 0 261 Kittilä 0 263 Kiuruvesi 0 265 Kivijärvi 0 271 Kokemäki Kumo 0 272 Kokkola Karleby 0 273 Kolari 0 275 Konnevesi 0 276 Kontiolahti 0 280 Korsnäs 0 284 Koski Tl 0 285 Kotka 0 286 Kouvola 0 287 Kristiinankaupunki Kristinestad 0 288 Kruunupyy Kronoby 0 290 Kuhmo 0 291 Kuhmoinen 0 297 Kuopio 0 300 Kuortane 0 301 Kurikka 0 304 Kustavi Gustavs 0 305 Kuusamo 0 312 Kyyjärvi 0 316 Kärkölä 0 317 Kärsämäki 0 319 Köyliö Kjulo 0 398 Lahti Lahtis 0 399 Laihia Laihela 0 400 Laitila 0 407 Lapinjärvi Lappträsk 0 402 Lapinlahti 0 403 Lappajärvi 0 405 Lappeenranta Villmanstrand 0 408 Lapua Lappo 0 410 Laukaa 0 413 Lavia 0 416 Lemi 0 418 Lempäälä 0 420 Leppävirta 0

421 Lestijärvi 0 422 Lieksa 0 423 Lieto Lundo 0 425 Liminka Limingo 0 426 Liperi 0 444 Lohja Lojo 0 430 Loimaa 0 433 Loppi 0 434 Loviisa Lovisa 0 435 Luhanka 0 436 Lumijoki 0 440 Luoto Larsmo 0 441 Luumäki 0 442 Luvia 0 475 Maalahti Malax 0 476 Maaninka 0 480 Marttila 0 481 Masku 0 483 Merijärvi 0 484 Merikarvia Sastmola 0 489 Miehikkälä 0 491 Mikkeli S:t Michel 0 494 Muhos 0 495 Multia 0 498 Muonio 0 499 Mustasaari Korsholm 0 500 Muurame 0 503 Mynämäki 0 504 Myrskylä Mörskom 0 505 Mäntsälä 0 508 MänttäVilppula 0 507 Mäntyharju 0 529 Naantali Nådendal 0 531 Nakkila 0 532 Nastola 0 534 Nilsiä 0 535 Nivala 0 536 Nokia 0 538 Nousiainen Nousis 0 540 NummiPusula 0 541 Nurmes 0 543 Nurmijärvi 0 545 Närpiö Närpes 1 560 Orimattila 0 561 Oripää 0 562 Orivesi 0 563 Oulainen 0 564 Oulu Uleåborg 0 567 Oulunsalo 0 309 Outokumpu 0 576 Padasjoki 0

577 Paimio Pemar 0 445 Paltamo 0 578 Parainen 0 580 Parikkala 0 581 Parkano 0 599 Pedersören kunta Pedersöre 0 583 Pelkosenniemi 0 854 Pello 0 584 Perho 0 588 Pertunmaa 0 592 Petäjävesi 0 593 Pieksämäki 0 595 Pielavesi 0 598 Pietarsaari Jakobstad 0 601 Pihtipudas 0 604 Pirkkala Birkala 0 607 Polvijärvi 0 608 Pomarkku Påmark 0 609 Pori Björneborg 0 611 Pornainen Borgnäs 0 638 Porvoo Borgå 0 614 Posio 0 615 Pudasjärvi 0 616 Pukkila 0 618 Punkaharju 0 619 Punkalaidun 0 620 Puolanka 0 623 Puumala 0 624 Pyhtää Pyttis 0 625 Pyhäjoki 0 626 Pyhäjärvi 0 630 Pyhäntä 0 631 Pyhäranta 0 635 Pälkäne 0 636 Pöytyä 0 678 Raahe Brahestad 0 710 Raasepori Raseborg 0 680 Raisio Reso 0 681 Rantasalmi 0 683 Ranua 0 684 Rauma Raumo 0 686 Rautalampi 0 687 Rautavaara 0 689 Rautjärvi 0 691 Reisjärvi 0 694 Riihimäki 0 696 Ristiina 0 697 Ristijärvi 0 698 Rovaniemi 0 700 Ruokolahti 0 702 Ruovesi 0

704 Rusko 0 707 Rääkkylä 0 729 Saarijärvi 0 732 Salla 0 734 Salo 0 790 Sastamala 0 738 Sauvo Sagu 0 739 Savitaipale 0 740 Savonlinna Nyslott 0 742 Savukoski 0 743 Seinäjoki 0 746 Sievi 0 747 Siikainen 0 748 Siikajoki 0 791 Siikalatva 0 749 Siilinjärvi 0 751 Simo 0 753 Sipoo Sibbo 0 755 Siuntio Sjundeå 0 758 Sodankylä 0 759 Soini 0 761 Somero 0 762 Sonkajärvi 0 765 Sotkamo 0 768 Sulkava 0 775 Suomenniemi 0 777 Suomussalmi 0 778 Suonenjoki 0 781 Sysmä 0 783 Säkylä 0 831 Taipalsaari 0 832 Taivalkoski 0 833 Taivassalo Tövsala 0 834 Tammela 0 837 Tampere Tammerfors 0 838 Tarvasjoki 0 844 Tervo 0 845 Tervola 0 846 Teuva Östermark 0 848 Tohmajärvi 0 849 Toholampi 0 850 Toivakka 0 851 Tornio Torneå 0 853 Turku Åbo 0 857 Tuusniemi 0 858 Tuusula Tusby 0 859 Tyrnävä 0 863 Töysä 0 886 Ulvila Ulvsby 0 887 Urjala 0 889 Utajärvi 0

890 Utsjoki 0 892 Uurainen 0 893 Uusikaarlepyy Nykarleby 0 895 Uusikaupunki Nystad 0 785 Vaala 0 905 Vaasa Vasa 0 908 Valkeakoski 0 911 Valtimo 0 92 Vantaa Vanda 0 915 Varkaus 0 918 Vehmaa 0 921 Vesanto 0 922 Vesilahti 0 924 Veteli Vetil 0 925 Vieremä 0 926 Vihanti 0 927 Vihti Vichtis 0 931 Viitasaari 0 934 Vimpeli 0 935 Virolahti 0 936 Virrat Virdois 0 942 Vähäkyrö Lillkyro 0 946 Vöyri Vörå 0 972 YliIi 0 976 Ylitornio Övertorneå 0 977 Ylivieska 0 980 Ylöjärvi 0 981 Ypäjä 0 989 Ähtäri Etseri 0 992 Äänekoski 0

2. Landskap 0 1 Välj Uusimaa Nyland VarsinaisSuomi Egentliga Finland Satakunta KantaHäme Egentliga Tavastland Pirkanmaa Birkaland PäijätHäme Päijänne Tavastland Kymenlaakso Kymmenedalen EteläKarjala Södra Karelen EteläSavo Södra Savolax PohjoisSavo Norra Savolax PohjoisKarjala Norra Karelen KeskiSuomi Mellersta Finland EteläPohjanmaa Södra Österbotten Österbotten Pohjanmaa KeskiPohjanmaa Mellersta Österbotten PohjoisPohjanmaa Norra Österbotten Kainuu Kajanaland Lappi Lappland

3. Kontaktuppgifter till kommunens kontaktperson Titel Stadsdirektör Namn HansErik Lindqvist Epost hanserik.lindqvist@narpes.fi Tfn 062249153 4. Kontaktuppgifter till den som ifyllt frågeblanketten Titel Kanslisekreterare Namn Markus Norrback E.post markus.norrback@narpes.fi Tfn 062249150 5. 1. Hur bedömer ni behovet av att reformera kommun och servicestrukturen och vilka är de ur kommunernas perspektiv viktigaste motiveringarna för genomförandet av reformen? Det finns ett behov av att se över hur servicen i kommunerna produceras bland annat med avseende på den demografiska utvecklingen. På detta plan finns stora skillnader mellan kommunerna i landet. Både den ekonomiska och även befolkningstillväxten har under de senaste decennierna kraftigt koncentrerats till stadsregionerna och de större centralorterna. Detta till trots finns det landsbygdsområden bland annat i Österbotten som klarar sig mycket bra i den hårda konkurrensen. Målsättningen med reformen bör vara att garantera en god och jämlik service i hela landet. 6. 1. Hur bedömer ni ur den egna kommunens perspektiv de infallsvinklar och kriterier som arbetsgruppen utnyttjat vid granskningen av kommunstrukturen? Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? Den demografiska strukturen i Närpes har varit likadan under en längre tid. Närpes har redan kunnat förbereda sig på de utmaningar som uppstår då andelen av den äldre befolkningen ökar. Vi har redan en god utbyggd service som beaktar den åldrande befolkningens behov. Det senaste decenniet har emellertid inneburit en förändring i demografin eftersom framför allt arbetskraftsinvandringen till Närpes varit kraftig. Enligt officiell statistik är närmare 8% av befolkningen invandrare. Om man lägger till invandrare med så kallade Btillstånd är den faktiska andelen invandrare över 10%. Detta har bland annat medfört att vi har idag ett behov av att bygga ut barndagvården eftersom det nu föds mera barn. Detta gör också att försörjningskvoten för Närpes del visar en förhållandevis god utveckling fram till år 2030. Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Närpes ekonomi är idag i balans. Staden har ett ackumulerat överskott som år 2010 uppgick till 313 /inv. Skuldbördan är också lägre än genomsnittet i landet och låg år 2010 på 1123 /inv. Därtill har Närpes stad en

mycket god soliditet. En bidragande orsak till denna positiva utveckling är den goda sysselsättningsgraden. Under 2011 hade Närpes en arbetslöshet i snitt på endast 3,3 %, vilket är bland de bästa i landskapet och även ur ett nationellt perspektiv ligger arbetslösheten på en mycket låg nivå. Den demografiska fördelningen gör dock att andelen av stadens inkomster som härrör från statsandelarna är förhållandevis stor. Även om sysselsättningsläget är gott är medelinkomsterna måttliga vilket gör att Närpes tagit del av skatteutjämningssystemet. Med nu gällande statsandelssystem och nuvarande inkomster ser det ekonomiska läget ut att vara stabilt även framöver. De kommunvisa beräkningarna som publicerats på finansministeriets hemsida angående behovet att öka skatte och statsandelsfinansieringen fram till år 2024, ger en alltför negativ bild av den ekonomiska utvecklingen i Närpes beroende av en godtyckligt vald jämförelsetid (19972010). Under den perioden hade Närpes en från det normala avvikande negativ utveckling av den beskattningsbara inkomsten. De ökade avdragen i kommunalbeskattningen har också haft stor betydelse i Närpes, där inkomsten per invånare är lägre än landets medeltal. Den effektiva skattesatsen i kommunalbeskattningen ligger därför under 13 % eller ca 1,5 % under landsmedeltalet. Allmänt taget beaktar kalkylerna utgiftstrender men inte samhällsförändringar som påverkar intäktssidan i positiv riktning. Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen? Närpes har idag en fungerande samhällsstruktur. Staden har medvetet gått in för att ha en decentraliserad service med målsättningen att bevara livskraftiga byar och som i slutändan leder till god sammanhållning inom kommunen. Fokuseringen på stadsregionerna i kommun och servicestrukturreformen gör dock att det finns en mycket stor risk att servicen på landsbygden minskar, vilket på sikt inte främjar en levande landsbygd. Närpes stad har som en allmän strategi att styra samhällsutvecklingen genom en aktiv planläggningsverksamhet. Bestämmelserna om markanvändning bör utformas så att de bättre beaktar utvecklingen av samhällsstrukturen på landsbygden bl.a. gällande placeringen av stora detaljhandelsenheter mm. Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Närpes stad har i dagsläget en positiv inpendling då det gäller sysselsättning. Närpes stad har en självförsörjningsgrad på arbetsplatser på 102,5 % enligt den senaste statistiken. Även om det inom kommunen finns en del arbetspendling till bland annat Vasa är inpendlingen till Närpes totalt sett större. Ur tabellerna i arbetsgruppens utredningsdel framgår att Närpes hör till den bästa kvintilen vad gäller pendlingsprocent, självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser och andelen personer som arbetar i den egna kommunen. Då det gäller service är Närpes ganska långt självförsörjande. Minskningen av den statliga servicen på senare tid kan dock på sikt göra att våra invånare måste söka sig till bland annat Vasa för att få statlig service av mera krävande karaktär. Denna utveckling är oroande. Då det gäller handel sker största delen av dagligvaruhandeln inom kommunen medan en del av specialvarorna köps i Vasaområdet. Detta har medfört att man från stadens sida, genom bland annat planläggning, försökt stärka möjligheterna till en utökad tillgänglighet av specialvaruhandel inom kommunen. Genom denna medvetna strategi kommer utbudet av specialvaruhandel på orten att öka inom de närmaste fem åren. Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Närpes kan i dagens läge producera merparten av den grundläggande servicen i egen regi på ett kostnadseffektivt sätt. En del av servicen produceras inom ramen för samkommuner. Som ett resultat av KSSRprocessen skapades K5 Kustösterbottens samkommun för social och primärhälsovård. Genom detta samarbetsområde med totalt 26 000 invånare kan man producera merparten av social och primärhälsovården. Specialsjukvården i sin tur sköts av Vasa sjukvårdsdistrikt. Staden har i dagsläget ett eget gymnasium som samarbetar med övriga gymnasier i regionen. Dessutom pågår en utredning som ska se över gymnasiestrukturen i framtiden. Yrkesutbildningen på andra stadiet sköts inom ramen för samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur. Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? Närpes stad har idag ett mycket rikt näringsliv, som bygger på små och medelstora företag. Strukturen på näringslivet är diversifierad dock med en viss tyngdpunkt på primärproduktion och metallindustri. Växthusnäringen är stark i Närpes. Företagsamheten i nejden är mycket god och ett resultat av detta är bland annat den mycket låga arbetslösheten. Den låga arbetslösheten i sig har dock medfört att det till Närpes under det senaste decenniet förekommit en stor arbetskraftsinvandring för att kompensera bristen på arbetskraft. Denna unika situation gör att man i Närpes redan gått genom flera av de utmaningar som övriga landet står

inför. Staden har också sedan 20 år ett framgångsrikt näringslivsutvecklingsbolag. Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Närpes stad utgör idag, efter förra kommunsammanslagningen år 1973, en funktionell helhet och som kommun kan vi producera service på ett kostnadseffektivt sätt antingen i egen regi eller inom ramen för ett lämpligt samarbetsområde. För de variabler som arbetsgruppen utrett och där den sämsta kvintilen betecknas med 1 och den bästa med 5, placerar sig Närpes i gruppen för de 65:e129:e bästa bland de 320 kommunerna på fastlandet. Staden har en god utbyggd service som även är bärkraftig på sikt och anpassad till faktiska behov. Närpes stad har en måttlig storlek på organisationen, vilket innebär att vi kan vara effektiva men samtidigt flexibla och kan möta invånarnas behov. Staden är vidsträckt med en landareal på 970 km2 med levande byar och decentraliserad service. 7. 2. Motsvarar arbetsgruppens analys er uppfattning om läget i er kommun? Ja Nej Yhteensä Keskiarvo Med tanke på den demografiska 0 1 1 2 utvecklingen och strukturen? Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? 0 1 1 2 Med tanke på en granskning av 0 1 1 2 samhällsstrukturen? Med tanke på pendlingen, tillgängligheten 1 0 1 1 och uträttandet av ärenden? Med tanke på ordnandet och 0 1 1 2 produceringen av grundläggande service? Med tanke på utvecklandet av 1 0 1 1 näringsväsendet? Med tanke på en funktionell helhet och en 0 1 1 2 helhetsbedömning? Yhteensä 2 5 7 2 8. 3. Ifall ni svarade NEJ på frågorna ovan, hur analyserar ni själva läget? För Närpes stads del har man inte beaktat arbetskraftsinvandringen och dess inverkan på demografin och befolkningsutvecklingen. Närpes stads ekonomi är idag i balans. Skuldbördan är lägre än genomsnittet i landet och Närpes stad har en god soliditet. Arbetslöshetsgraden är låg och Närpes är självförsörjande på arbetsplatser. De kommunvisa beräkningarna som publicerats på finansministeriets hemsida angående behovet att öka skatte och statsandelsfinansieringen fram till år 2024, ger en alltför negativ bild av den ekonomiska utvecklingen i Närpes beroende av en godtyckligt vald jämförelsetid (19972010). Tyngdpunkten i utredningen ligger i att stärka redan starka stadsregioner. Man har inte i tillräcklig grad tagit ställning till de olika regionernas särdrag. Närdemokratin och närservicen kan lätt bli lidande i mycket vidsträckta kommuner. Utredningen beaktar inte alls redan fungerande helheter såsom samarbetsområden. I utredningen ges ej heller några svar på om det kunde vara ett alternativ att stärka redan existerande samarbete.

Det föreslagna kommunindelningsområdet skulle inte gynna närpesborna eftersom det bland annat skulle leda till en splittring av redan existerande samarbetsområden och det skulle ej heller stärka de ekonomiska förutsättningarna. Den föreslagna kommunfusionen är något som Närpes stad inte kan acceptera bland annat med tanke på ordnandet av social och hälsovården som i dagens läge sker inom ramen för den demokratiskt välfungerande samkommunen K5. Om samkommunen skulle splittras minskar även befolkningsunderlaget i ett samarbetsområde från 26 000 till 18 000 invånare, vilket kraftigt skulle försämra förutsättningarna för att ordna en fungerande social och hälsovård. 9. 4. Vilka av de ovan nämnda och eventuella andra aspekter och kriterier borde man enligt er uppfattning tillämpa för er kommuns och ert områdes del vid bedömningen av behovet av kommunsammanslagningar? För Närpes stad är det omöjligt att ta ställning till kommunreformen, då man i utredningarna fokuserat på kommungränser utan att ta ställning till den faktiska serviceproduktionen. En utredning om hur social och hälsovården ska organiseras saknas helt i den avgivna rapporten. Social och hälsovården står för ca 60 % av en kommuns sammanlagda utgifter och är samtidigt den utgiftspost som i framtiden kommer att ha störst inverkan på kommunernas totalekonomi. I rapporten saknas tyvärr också förslag till alternativa lösningar för det föreslagna kommunindelningsområdet (Sydösterbotten). 10. 1. Är er kommun beredd att utreda genomförandet av en kommunsammanslagning tillsammans med andra kommuner i stället för en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej 11. Vilket område kunde utredningen gälla enligt er kommun? Ei vastauksia. 12. 2. Är er kommun beredd att delta i en av ministeriet inledd och finansierad särskild kommunindelningsutredning som föreslås av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej

13. Inom vilket område kunde man enligt er kommun förrätta en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? Ei vastauksia. 14. 3. Anser er kommun att partiella sammanslagningar är nödvändiga inom er region? 0 1 Ja Nej 15. Inom vilket område och på vilket sätt skulle partiella sammanslagningar vara nödvändiga inom er region? Ei vastauksia. 16. 1. Arbetsgruppen för kommunalförvaltningen har presenterat genomföringssätt för kommunreformen i rapportens utredningsdel (del I). Vad anser er kommun om dessa genomföringssätt? Utredning som kommunerna inlett själva Att uppnå samförstånd mellan kommunerna på kommunernas eget initiativ vore det bästa alternativet för att skapa hållbara lösningar (demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt). Kommunindelningsutredning som inletts av ministeriet Innebär statlig styrning som eventuellt skulle ge få alternativ och där lokalkännedom inte skulle vara en del av processen. Det är oklart om kommunernas egna strategiska val skulle beaktas. I Vasaregionens KSSRprojekt 2009 beskrivs utgångsläget för en lyckad förändring enligt Arto Koski (2008), vilket är att alla inblandade parter: 1) tar gemensamt ansvar för hela regionen och alla invånare; 2) är villiga att vara med och bygga upp nya kommuner eller samarbeten; 3) ser de gemensamma hoten och möjligheterna; 4) litar på att alla agerar hederligt; 5) är villiga att lära sig nya saker under förändringsprocessen; 6) är villiga att så småningom glömma de gamla kommungränserna; 7) har förmåga att anpassa sig till demokratiskt fattade beslut. Ekonomiskt understöd för kommunsammanslagningar Ekonomiskt understöd från staten får inte vara ett direkt incitament för att genomföra kommunreformen. Ekonomisk kompensation för tilläggskostnader som uppstår i samband med en samgång skulle dock kunna erläggas av staten under en övergångsperiod så att dessa kostnader inte skulle drabba den nya kommunen. Ändring av statsandelssystemet så att det sporrar till reformer Statsandelssystemet bör fortsättningsvis vara ett statligt styrmedel för att utjämna lokala och regionala ojämlikheter kommunerna emellan. Detta är det enda sättet att trygga att vi även kan ha en levande landsbygd och större delar av landet befolkat. Att använda statsandelssystemet för att styra kommunreformen vore inte ett

bra alternativ. Annan styrning av reformen genom ändring av finansieringssystemet (t.ex. skatteunderlaget) Se ovan Genomföring av reformen enligt kriterier som gäller ordnandet av service Säkerställandet av likvärdig service i landet bör vara en del av grundstrukturen i reformen och mindre fokus borde läggas på kommunernas storlek. Genomföring av reformen genom förpliktande lagstiftning Erfarenheter från tidigare kommunfusioner som skett via tvång har visat att slutresultatet inte varit vidare lyckat och att såren efter en dylik fusion tar mycket lång tid att läka. Annat, vad? 17. 2. Från och med vilken tidpunkt kunde kommunsammanslagningar genomföras inom er region? Ei vastauksia. 18. 3. Er motivering för tidtabellen. Frågan är inte relevant för Närpes stad i detta skede. Närpes stad avser fortsätta som självständig kommun. 19. 1. Hurdant statligt förändringsstöd kunde främja frivilligt genomförande av reformen i er kommun och inom ert kommunindelningsutredningsområde? Från Närpes stads sida har vi svårt att se att det skulle finnas sådant förändringsstöd som i nuläget skulle främja ett frivilligt genomförande av reformen enligt det förslaget. 20. 1. Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra egna alternativa aspekter på arbetsgruppens utredning, skriv dem i fältet nedan. Förslaget till kommunreform tar inte i beaktande tidigare statliga reformer. Den senaste reformen inom detta område var KSSRprocessen och genom den skapades nya samarbetsnätverk. Detta har man helt frånsett i reformförslaget. Man har på detta sätt valt att inte ge alternativ för hur man skulle kunna bygga vidare på redan existerande samarbete. Sålunda har man effektivt begränsat möjligheterna till att genomföra en reform på annat sätt än det som nämns i reformförslaget. Dessutom är det mycket svårt att ta ställning till reformförslaget eftersom det saknas vitala delar i utredningen såsom hur social och hälsovården ska ordnas i framtiden. Därtill har man inte beaktat de språkliga aspekterna tillräckligt. Det finns en mycket stor risk att det svenska språkets ställning försvagas. Om förslaget till reform går igenom i nuvarande form kommer det efter att reformen fullbordats inte längre att finnas enspråkigt svenska kommuner på fastlandet. Svenska Finlands folkting har i en skrivelse till Kommunministern, daterad 12.12.2011, även framfört att en reform som innebär en minskning av de kommuner som har svenska som förvaltningsspråk sannolikt skulle få avgörande följder för landets tvåspråkighet och att det är viktigt för landets tvåspråkighet att bevara enhetliga svenska och tvåspråkiga områden. Akademiprofessor Kaarlo Tuori har konstaterat (Kuntarakennekirja oikeusoppineet puhuvat, 2012) att kommunerna inte enbart är anordnare av förvaltning och service utan de facto utgör grundbulten i finländsk demokrati. Han tar upp de grundlagsenliga randvillkoren för kommunreformen ur tre perspektiv demokrati, tryggande av basservice och finansieringen av kommunernas uppgifter. Han anser att vår grundlag bygger på att antalet kommuner är ungefär på dagens nivå. Nuvarande grundlag ger möjlighet att organisera basservicen i kommunalt samarbete på region/landskapsnivå. I det fortsatta reformarbetet bör samarbetsmodeller ingå som ett klart alternativ till kommunfusioner. Kommunreformen bör åtnjuta lika bred legitimitet i samhället som förnyelse av grundlagen för att reglera den statliga organisationen. Med anledning av ovanstående kan Närpes

stads utlåtande sammanfattas enligt följande: 1.Närpes stad är en livskraftig kommun med god ekonomi och avser att även i framtiden vara självständig genom utvecklat samarbete inom ramen för K5 (Kustösterbottens samkommun för social och primärhälsovård), Vasa sjukvårdsdistrikt, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (SÖFUK), Österbottens förbund, Kårkulla samkommun och andra samarbetsorgan. 2.Om staten anser att Närpes självständighet inte kan bevaras bör kommunerna gemensamt utreda hur servicen bäst kan anordnas, med avseende bland annat på språkliga aspekter, inom hela landskapet. Detta bör ske i samråd med de övriga svensk och tvåspråkiga kommunerna i Österbotten och förutom det föreslagna kommunindelningsområdet (Sydösterbotten) ska även andra alternativ utredas. En helhetsöversyn av hur servicen ska ordnas och produceras är nödvändig, eftersom ett förverkligande av förslaget till kommunreform i dess nuvarande form skulle få allvarliga följder för det redan existerande samarbetet. 21. 1. Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde införas i kommunallagen? Gällande förvaltningsspråk skulle man kunna ta in tydligare stadganden i kommunallagen 22. 2. Hur kunde närdemokratin förstärkas om kommunallagens bestämmelser om möjligheterna till deltagande och påverkande förändrades? Nuvarande kommunstruktur tryggar närdemokratin på bästa sätt. 23. 1. Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde göras till kommunernas finansierings och statsandelssystem? Nuvarande finansierings och statsandelssystem är funktionsdugligt och fördelar medel så att en förhållandevis jämlik service kan upprätthållas i hela landet. Vissa mindre justeringar bör dock göras, speciellt gällande beräkningarna av dagvårdskoefficienten, så att alla näringar beaktas likvärdigt. 24. 1. Vad borde man ta i beaktande då följande frågor utvärderas: En eventuell minskning av kommunernas uppgifter Uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna Nya uppgifter som åläggs kommunerna eller som överförs från staten bör för en överskådlig framtid även tryggas finansiellt av staten. Även lagstiftning som ökar kommunernas uppgifter måste staten ekonomiskt kompensera åt kommunerna. Definieringen av kommunernas nya uppgifter

25. 1. Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra ytterligare aspekter på kommunreformen, skriv dem i fältet nedan. Ei vastauksia.