Statens kärnkraftinspektions författningssamling SKIFS 1994:1 ISSN 1400-1187 SKIFS 1994:1 Utkom från trycket 1994-10-10 Statens kärnkraftinspektions föreskrifter om mekaniska anordningar i kärntekniska anläggningar Beslutade den 26 september 1994 Med stöd av 20 a och 21 i förordningen om kärnteknisk verksamhet (SFS 1984:14) meddelar Statens kärnkraftinspektion följande föreskrifter om mekaniska anordningar i kärntekniska anläggningar. 1 kap Tillämpningsområde och definitioner 1 Dessa föreskrifter gäller tryck- och kraftbärande anordningar samt andra mekaniska anordningar i kärntekniska anläggningar som är nödvändiga för att säkra inneslutning och kylning av kärnbränsle, inneslutning av radioaktiva ämnen som bildas vid kärnteknisk process, upprätthållande av härdgeometri och avstängningsreaktivitet, samt inneslutning av kärnämne. Föreskrifterna gäller även andra sådana mekaniska anordningar som är anslutna till eller kan påverka anordningar som är nödvändiga för att säkra ovanstående funktioner och som hänförs till någon av kvalitetsklasserna 1-4 enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter. Föreskrifterna gäller dock inte för sådana mekaniska delar i kärnbränsle, sådana mekaniska anordningar i anläggning för tillverkning av kärnbränsle, sådana behållare som används för transport av kärnämne, och 1
sådana mekaniska anordningar som används vid hantering, bearbetning, lagring eller slutlig förvaring av kärnavfall för vilka kärnkraftinspektionen meddelar särskilda villkor och föreskrifter. Föreskrifterna gäller ej heller sådan öppen cistern avsedd för brandfarlig vätska för vilken föreskrifter har meddelats med stöd av förordningen (SFS 1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor, sådan rörledning för brandfarlig vätska för vilken föreskrifter har meddelats med stöd av förordningen om brandfarliga varor och som används mellan objekt som inte är tryckkärl eller vakuumkärl, traverser, bränslehanteringsmaskiner och andra lyftanordningar samt lyftredskap, och rörliga maskindelar i pumpar, turbiner, motorer och generatorer samt styrdon för reaktivitetskontroll. För kärntekniska anläggningar utan reaktor gäller ej 3 kap 3, 4, 5, 8 och 12. 2 I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angivna betydelse. Ackrediterat kontrollorgan (i tredjepartsställning) Organ som genom ackreditering, för hel kategori 1 enligt de föreskrifter om ackrediterade kontrollorgan i tredjepartsställning som meddelats av Styrelsen för teknisk ackreditering, förklarats kompetent att utföra oberoende teknisk kontroll av mekaniska anordningar i eller till kärntekniska anläggningar och förklarats kompetent att bedöma kvalificeringar och tillverkare. Ackrediterat laboratorium Organ som genom ackreditering, enligt de föreskrifter om ackrediterade laboratorier som meddelats av Styrelsen för teknisk ackreditering, förklarats kompetent att utföra provning av mekaniska anordningar i eller till kärntekniska anläggningar. 2 Ackrediterat certifieringsorgan Organ som genom ackreditering, enligt de föreskrifter om ackrediterade certifieringsorgan som meddelats av Styrelsen för teknisk ackreditering, förklarats kompetent att certifiera personal för sammanfogning av mekaniska
anordningar i eller till kärntekniska anläggningar, eller förklarats kompetent att certifiera serietillverkade mekaniska anordningar till kärntekniska anläggningar Kontroll Undersökning för att fastslå om ställda krav är uppfyllda. Kraftbärande anordning Sammanfattande beteckning för stativ, upphängningar, stöd, styrningar, klackar, rörelsedämpare, lyftöron, fästen, rörbrottsförankringar samt övriga förankringar, skruvar och muttrar. Kvalificering Undersökning och demonstration som bekräftar att t ex en person eller provnings-, bearbetnings- eller sammanfogningsprocess har förmåga att klara av sina specificerade uppgifter. Kärnavfall använt kärnbränsle som har placerats i slutförvar, radioaktivt ämne som har bildats i en kärnteknisk anläggning och som inte har framställts eller tagits ur anläggningen för att användas i undervisnings- eller forskningssyften eller för medicinska, jordbrukstekniska eller kommersiella ändamål, material eller annat som har tillhört en kärnteknisk anläggning och blivit radioaktivt förorenat samt inte längre skall användas i en sådan anläggning, och radioaktiva delar av en kärnteknisk anläggning som avvecklas. Kärnteknisk anläggning anläggning för utvinning av kärnenergi (kärnkraftsreaktor), annan anläggning i vilken självunderhållande kärnreaktion kan ske, såsom forskningsreaktor, anläggning för utvinning, framställning, hantering, bearbetning, lagring eller slutlig förvaring av kärnämne och anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutlig förvaring av kärnavfall. 3
Kärnämne uran, plutonium eller annat ämne som används eller kan användas för utvinning av kärnenergi (kärnbränsle) eller förening i vilken sådant ämne ingår, torium eller annat ämne som är ägnat att omvandlas till kärnbränsle eller förening i vilken sådant ämne ingår, och använt kärnbränsle som inte har placerats i slutförvar. Mekaniska anordningar Sammanfattande beteckning för anordningar eller anordningsdelar med uppgift att uppbära yttre eller inre tryck eller mekanisk last, eller hålla, röra eller styra komponenter på avsett vis. Primärsystemets tryckbärande barriär (i reaktoranläggning) Reaktortryckkärl och av reaktorn trycksatta anordningar till och med yttre skalventil på rörledning som går igenom inneslutningsvägg, reaktorns tryckavsäkrings- och nedblåsningsventiler, den andra av två, under drift normalt stängda, ventiler i rörledning som ej går igenom inneslutningsvägg. Provning Undersökning för att bestämma en eller flera egenskaper hos en anordning. Procedur De bestämda steg som skall följas vid t ex en provnings-, bearbetnings- eller sammanfogningsprocess och som dokumenterats med angivande av alla nödvändiga parametrar och försiktighetsåtgärder som skall beaktas. Tryckbärande anordning Sammanfattande beteckning för t ex tryckkärl, vakuumkärl, värmeväxlare, cisterner, rörledningar, pumpar och ventiler för vätska eller gas. 4 Återkommande kontroll Kontroll som upprepas med vissa tidsintervall.
2 kap Grundläggande villkor för användning, driftsbegränsningar m m 1 Mekaniska anordningar skall för att få tas i bruk i kärntekniska anläggningar vara konstruerade, tillverkade och installerade så att de tillförlitligt förmår uppfylla alla sina säkerhetsfunktioner under såväl normala och störda driftsituationer som under tänkbara haverisituationer. Efter det att anordningarna har tagits i drift skall de regelbundet tillses, övervakas och kontrolleras samt underhållas väl så att säkerheten är betryggande vid användning. Mekaniska anordningar får endast användas med de begränsningar som anges i 2-5 nedan och om de dessutom genomgått kontroll i nödvändig omfattning och med godtagbart resultat enligt dessa föreskrifter samt under villkor att intyg om överensstämmelse med ställda krav föreligger enligt 5 kap 1-2. 2 Tryckbärande anordningar får inte användas med högre tryck och temperatur än de är beräknade för. De får heller inte användas med lägre tryck och temperatur än de är beräknade för. Reaktortryckkärl får inte användas med högre tryck och temperatur än de värden kärnkraftinspektionen fastställt som högsta tillåtna gränsvärden (HTG) på grundval av återkommande hållfasthetsprovning enligt 3 kap 4. Överskrids HTG skall driften avbrytas omedelbart och anläggningen skall ställas av för vidare utredning. Rapport om det inträffade skall utan dröjsmål tillställas kärnkraftinspektionen. För att ta ett reaktortryckkärl i drift efter en sådan händelse fordras tillstånd av kärnkraftinspektionen. 3 Mekaniska anordningar får inte utsättas för fler eller större tryckvariationer, mekaniska och termiska belastningsvariationer än som ligger till grund för konstruktionerna. Överskrids antalet sådana belastningsvariationer som ligger till grund för en konstruktion eller om stora belastningsvariationer av annat slag inträffar skall åtgärder snarast vidtas för att klarställa om säkerheten fortfarande är betryggande. Om primärsystemets tryckbärande barriär utsätts för stora belastningsvariationer skall driften avbrytas omedelbart och anläggningen skall ställas av i avvaktan på att det klarställs vilka åtgärder som behöver vidtas. Rapport om 5
det inträffade, med uppgift om vidtagna åtgärder, skall tillställas kärnkraftinspektionen innan berörda anordningar tas i drift efter en sådan händelse. 4 Mekaniska anordningar får inte utsättas för inre eller yttre miljöer eller annan påverkan som erfarenhetsmässigt visats kunna leda till sådan korrosiv påverkan som anordningarna inte har konstruerats för att tåla. Inträffar oförutsedda förändringar av miljön som kan leda till sådan skadlig korrosiv påverkan skall åtgärder snarast vidtas för att uppdaga och undanröja orsaken. 5 Sprickbildning eller annan degradering som upptäcks under drift eller avställning av en anläggning och som ej är av ringa betydelse för säkerheten skall snarast utredas och rapporteras till kärnkraftinspektionen. En anordning med sprickbildning eller annan degradering får dock behållas i drift utan reparationsåtgärder under den tid betryggande säkerhetsmarginaler mot brott, funktionshindrande läckage eller annan felfunktion föreligger. 6 Vid anläggningen skall det finnas en för ändamålet anpassad kontrollorganisation som bevakar att de grundläggande villkor som anges i 1-5 ovan uppfylls. Inom kontrollorganisationen skall det finnas ett tillräckligt antal tillsvidareanställd personal med den utbildning, praktik, erfarenhet och det tekniska kunnande som behövs för uppgifterna. 3 kap Fortlöpande avsyning, övervakning och återkommande kontroll 6 Indelning i kontrollgrupper 1 Mekaniska anordningar och delar därav skall indelas i kontrollgrupperna A-C för styrning av omfattning och inriktning av fortlöpande avsyning, övervakning och återkommande kontroll. Indelning skall ske med hänsyn till riskerna för kärnbränsleskador, utsläpp av radioaktiva ämnen, oavsiktlig kedjereaktion och försämring av säkerhetsnivån i övrigt till följd av sprickbildning eller annan degradering. Härvid skall beaktas dels sannolikheten att sådan sprickbildning eller annan degradering uppkommer i aktuell anordning eller anordningsdel, dels vilka konsekvenser detta kan leda till.
Till kontrollgrupp A hänförs anordningsdelar där de resulterande riskerna bedöms vara högst. Till kontrollgrupp B hänförs anordningsdelar där riskerna bedöms vara lägre och till kontrollgrupp C hänförs anordningsdelar där riskerna bedöms vara ringa. Indelning i kontrollgrupper skall dokumenteras på lämpligt sätt på ritningar och i listor, och skall ses över årligen mot bakgrund av vunna erfarenheter. Avsyning och övervakning 2 Anordningar i kontrollgrupperna A-C skall fortlöpande avsynas och övervakas för kontroll att de fungerar tillfredsställande samt att inga otätheter uppkommit och att inga tecken på skadlig påverkan i övrigt föreligger. Återkommande kontroll av reaktortryckkärl och dess interna delar 3 Samtliga stumsvetsförband i reaktortryckkärl och invändiga mediaberörda ytor i dess stutsar och stutsförlängningar skall genomgå återkommande kontroll med intervall som ej får överstiga tio år. Övriga tryckbärande och interna delar i kontrollgrupp A samt ett lämpligt urval sådana delar i kontrollgrupp B skall genomgå återkommande kontroll i den omfattning och med sådan frekvens som är nödvändig för att bibehålla betryggande säkerhetsmarginaler mot brott och läckage, och mot skador som kan leda till att kyl- och avstängningsanordningar felfungerar eller att nödvändig härdgeometri inte kan upprätthållas eller att andra vitala säkerhetsfunktioner äventyras. Intervallen mellan de återkommande kontrollerna får dock ej överstiga tio år. 4 Bestrålade provstavar av reaktortryckkärlsmaterial skall genomgå provning för kontroll av hållfasthet och högsta tillåtna gränsvärde för reaktortryck vid olika temperaturer. Uttag av bestrålade provstavar skall ske enligt ett av kärnkraftinspektionen godkänt program. På grundval av erhållna provningsresultat skall tillståndshavaren i en särskild utredning visa om reaktortryckkärlsmaterialet under reaktorns återstående drifttid uppfyller grundläggande krav på brottseghet, och vilka gränsvärden för reaktortryck vid olika temperaturer som kan tillåtas. Provningsresultat och utredningar skall, senast ett år efter uttag av provstavar, redovisas till kärnkraftinspektionen och för fastställande av de högsta tillåtna gränsvärden (HTG) som skall gälla fram till nästkommande provning. 7
Återkommande kontroll av ånggeneratortuber i tryckvattenreaktoranläggningar 5 Samtliga ånggeneratortuber skall genomgå återkommande kontroll, i hela deras utsträckning, vart femte år. Kontrollen skall normalt fördelas så att en lika stor andel kontrolleras varje år. Återkommande kontroll av övriga anordningar 6 Övriga anordningar, och delar därav, i kontrollgrupp A samt ett lämpligt urval delar i kontrollgrupp B skall genomgå återkommande kontroll i den omfattning och med sådan frekvens som är nödvändig för att bibehålla betryggande säkerhetsmarginaler mot brott, funktionshindrande läckage, utsläpp av stora mängder radioaktiva ämnen samt skador i övrigt som kan leda till ohälsa och olycksfall. Intervallen mellan de återkommande kontrollerna får dock ej överstiga tio år. Anordningar i kontrollgrupp C vars integritet även är nödvändig för att skydda personalen mot ohälsa och olycksfall skall genomgå återkommande kontroll i en omfattning och med en frekvens som minst motsvarar vad som krävs i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om tryckkärl m m. 7 Mekaniska säkerhetsventiler i kontrollgrupp A skall genomgå funktionsprovning varje år och mekaniska säkerhetsventiler i kontrollgrupp B skall genomgå funktionsprovning vartannat år. Kontrollen får uppskjutas högst sex månader. Övrig tryck- och temperaturavsäkringsutrustning i kontrollgrupperna A och B skall genomgå återkommande funktionsprovning i den omfattning och med sådan frekvens som är nödvändig för att säkerställa att denna utrustning fungerar som avsett om de behöver tas i bruk. 8 Rörelsedämpare i kontrollgrupp A samt ett lämpligt urval dämpare i kontrollgrupp B skall genomgå återkommande funktionsprovning i den omfattning och med sådan frekvens som är nödvändig för att säkerställa att de fungerar som avsett om de behöver tas i bruk. Intervallen mellan funktionsprovningarna får dock ej överstiga tio år. 8 Kontrollunderlag, kontrollmetoder m m 9 Återkommande kontroll skall utföras enligt ett detaljerat kontrollunderlag i vilket bestämmelserna i 1-8 ovan har anpassats till aktuell anläggning och rådande förhållanden. Kontrollunderlaget skall omfatta
detaljerade kontrollprogram vilka skall ange de anordningar och anordningsdelar som skall genomgå återkommande kontroll, när kontrollen skall utföras och i vilken omfattning, procedurbeskrivningar för utförande av oförstörande provning och andra undersökningar samt procedurbeskrivningar för funktionsprovning av rörelsedämpare, tryck- och temperaturavsäkringsutrustning. I kontrollunderlaget skall det även ingå riktlinjer för hur den återkommande kontrollen skall utökas om sådana skador upptäcks som även kan ha påverkat andra liknande anordningar vilka ej ingår i kontrollprogrammen. 10 Provning i samband med återkommande kontroll skall utföras av ackrediterat laboratorium. Oförstörande provning av reaktortryckkärl och anordningsdelar i kontrollgrupperna A och B skall ske med provningssystem som kvalificerats för att tillförlitligt detektera och karaktärisera samt noggrant storleksbestämma de skador som kan uppträda i aktuell typ av anordning. Sådan kvalificering skall övervakas och bedömas av ackrediterat kontrollorgan. Åtgärder efter återkommande kontroll 11 Innan en anläggning, eller anläggningsdel, tas i drift skall samtliga förreglingar som har betydelse för säkerheten kontrolleras så att dessa är rätt inställda och låsta i enlighet med upprättade förreglingsförteckningar. 12 Innan en reaktoranläggning, eller del därav, tas i drift skall tillståndshavaren i en sammanfattande rapport bekräfta att avsyning och återkommande kontroll har utförts i den omfattning och med sådant resultat som krävs för att uppfylla grundläggande villkor för användning enligt 2 kap 1. Bekräftelse av att de funktionsprovningar som genomförs i samband med att anläggningen tas i drift har utförts i den omfattning och med sådant resultat som krävs för att uppfylla grundläggande villkor för användning enligt 2 kap 1 redovisas i en separat rapport. Dessa rapporter skall även innehålla uppgifter om åtgärder som vidtagits med anledning av gjorda iakttagelser och erhållna kontrollresultat samt de eventuella inskränkningar av driften som föranletts av upptäckta skador. Rapporterna skall tillställas kärnkraftinspektionen tillsammans med intyg om överensstämmelse enligt 5 kap 1. 9
4 kap Reparationer, utbyten, om- och tillbyggnader Indelning i kvalitetsklasser 1 Mekaniska anordningar skall indelas i kvalitetklasserna 1-4 för styrning av konstruktionskrav och kvalitetskontrollåtgärder vid reparationer samt vid tillverkning och installation av ersättningsanordningar och anordningar som avses att användas vid om- eller tillbyggnader. Indelning i kvalitetsklasser skall ske med hänsyn till anordningarnas betydelse för anläggningens säkerhet vid normal och störd drift enligt följande: Anordningar som berörs av kravet på omgivningens skydd mot radiologiska olyckor hänförs till någon av kvalitetsklasserna 1-3. Anordningar som i huvudsak är väsentlig för att skydda personalen mot radioaktiva ämnen och strålning hänförs till kvalitetsklass 4A. Övriga anordningar som har betydelse för anläggningens säkra drift och som berörs av kravet på personalens skydd mot ohälsa och olycksfall hänförs till kvalitetsklass 4. Indelning i kvalitetsklasser skall dokumenteras på lämpligt sätt på ritningar och i listor. Reparationer 2 Sprickor och andra defekter som kan innebära att säkerheten hos en anordning inte längre är betryggande får avlägsnas utan efterföljande reparation av material eller svetsgods under förutsättning att nödvändiga hållfasthetsmässiga marginaler bibehålls och att nödvändiga geometriska förhållanden och ytstrukturer kan åstadkommas, och att trolig orsak till det inträffade klarlagts och nödvändiga åtgärder vidtagits för att förhindra att nya sprickor bildas. För sådana ingrepp i anordning som ingår i primärsystemets tryckbärande barriär fordras dock särskilt tillstånd från kärnkraftinspektionen. Åtgärder som vidtas för att avlägsna sprickor eller andra defekter utan efterföljande reparation skall utföras med bearbetningsmetoder som kvalificerats för ändamålet. Kvalificering av sådana bearbetningsmetoder som avses att användas för anordningar som tillhör någon av kvalitetsklasserna 1 eller 2 skall övervakas och bedömas av ackrediterat kontrollorgan. 10 3 Om nödvändiga hållfasthetsmässiga marginaler inte kan bibehållas eller om nödvändiga geometriska förhållanden och ytstrukturer inte kan åstadkom-
mas skall anordningen eller anordningsdelen bytas ut eller repareras. Reparation av anordningar som tillhör någon av kvalitetsklasserna 1 eller 2 får dock inte påbörjas innan trolig orsak till det inträffade klarlagts. Om reparationen avser del i primärsystemets tryckbärande barriär fordras särskilt tillstånd från kärnkraftinspektionen. Reparation skall utföras enligt ett reparationsprogram som kvalificerats för ändamålet och som med betryggande marginaler återställer de egenskaper som krävs för att anordningen skall kunna uppfylla grundläggande villkor för användning enligt 2 kap 1, första stycket. Kvalificering av program för reparation av anordningar som tillhör någon av kvalitetsklasserna 1 eller 2 skall övervakas och bedömas av ackrediterat kontrollorgan. Konstruktion, utförande, tillverkning och installation 4 Konstruktion av ersättningsanordningar och anordningar som avses att användas vid om- och tillbyggnader skall baseras på dokumenterade konstruktionsspecifikationer. För konstruktion av anordning som tillhör någon av kvalitetsklasserna 1 eller 2 skall de i konstruktionsspecifikationerna ingående konstruktionsförutsättningarna vara godkända av kärnkraftinspektionen. 5 Ersättningsanordningar och anordningar som avses att användas vid omoch tillbyggnader skall konstrueras efter väl beprövade industriella normer och standarder som visats ge tillräckliga marginaler för att anordningarna med säkerhet skall kunna uppfylla sina säkerhetsfunktioner enligt 2 kap 1, första stycket. 6 Ersättningsanordningar och anordningar som avses att användas vid omoch tillbyggnader skall tillverkas av material med väl dokumenterade egenskaper, nödvändig hållfasthet vid högsta användningstemperatur, nödvändig slagseghet vid lägsta användningstemperatur, hög åldringsbeständighet och god härdighet mot omgivande miljö samt i förekommande fall god svetsbarhet. 7 Svetsning och annan sammanfogning samt värmebehandling av material skall utföras av företag med nödvändiga tekniska resurser och med personal som har kompetens för uppgifterna ifråga. Svetsning och annan sammanfogning skall utföras enligt procedurer som kvalificerats för ändamålet och av personal som vid prövning under realistiska 11
förhållanden demonstrerat sin förmåga att uppnå nödvändiga materialegenskaper och kvalitet i övrigt då dessa procedurer tillämpas. Sådan kvalificering av procedurer för svetsning och annan sammanfogning skall övervakas och bedömas av ackrediterat kontrollorgan, och sådan prövning av personal som utför svetsning eller annan sammanfogning skall övervakas och bedömas av ackrediterat kontrollorgan eller av ackrediterat certifieringsorgan. Kontroll av reparation, konstruktion, tillverkning och installation 8 Innan reparation eller tillverkning påbörjas skall reparations-, konstruktions-, tillverknings- och installationsunderlaget granskas för kontroll att kraven i 2-6 och 7, andra stycket, ovan uppfylls. 9 Under och efter reparation, tillverkning och installation skall material, formvara och svetsförband genomgå kontroll enligt ett detaljerat och till aktuell konstruktion, reparations- och tillverkningsmetodik samt kvalitetsklass anpassat kontrollunderlag. Detta skall omfatta detaljerade kontrollplaner vilka skall precisera typ och omfattning av kontroll som behövs i olika skeden, vid reparation, vid tillverkning och vid installation i anläggningen, för att säkerställa att det inte kvarlämnas några fel eller avvikelser i övrigt som har betydelse för säkerheten, tryck- och täthetsprovningsprogram vilket skall precisera arbetsgång och provningsomfattning som behövs för att säkerställa att anordningars täthet och tryckupptagande förmåga kontrolleras på ett riktigt sätt, och procedurbeskrivningar för utförande av oförstörande provning och andra undersökningar. 10 Provning i samband med reparation, tillverkning och installation skall utföras av ackrediterat laboratorium. Oförstörande provning skall ske med väl beprövade provningssystem som erfarenhetsmässigt visats kunna detektera de felaktigheter och avvikelser som aktuell reparations-, tillverknings- och installationsprocess kan ge upphov till. 12
Åtgärder efter installation 11 Efter installation skall anordningarna avsynas för kontroll att de är monterade enligt granskade ritningar och flödesscheman samt för slutlig bedömning om utförandet svarar mot säkerhetsmässiga krav, genomgå driftprov för kontroll att säkerhetsventiler och annan säkerhetsutrustning fungerar tillfredsställande samt att anordningarna inte utsätts för oförutsedda skadliga vibrationer eller andra belastningar som inte hänsyn tagits till vid konstruktionskontrollen, och förses med identifieringsmärkning av varaktig beskaffenhet. Av identifieringsmärkningen skall det framgå system-, komponent- eller anordningsnummer samt andra uppgifter som är nödvändiga för att säkerställa unik identifikation mot konstruktions-, tillverknings- och kontrolldokumentationen. Sådan dokumentation skall hållas tillgänglig tills dess att anordningen varaktigt tagits ur bruk. 12 Innan en anläggning, eller del därav, tas i drift efter större reparationer, om- eller tillbyggnader skall tillståndshavaren i en sammanfattande rapport bekräfta att dessa åtgärder utförts och kontrollerats på ett sådant sätt som krävs för att uppfylla grundläggande villkor för användning enligt 2 kap 1. Rapporten skall tillställas kärnkraftinspektionen tillsammans med intyg om överensstämmelse enligt 5 kap 2. 5 kap Kontroll av överensstämmelse och årlig rapportering 1 Ackrediterat kontrollorgan skall vid återkommande kontroll granska underlag enligt 3 kap 9 och erhållna resultat för kontroll om bestämmelserna i 3 kap 1-8 följts vad avser inriktning och omfattning samt om bestämmelserna i 2 kap 5 följts vad avser erhållna resultat. Avsyning enligt 3 kap 2, funktionsprovningar enligt 3 kap 7-8 samt kontroll av förreglingar enligt 3 kap 11 skall ske under överinseende av ackrediterat kontrollorgan. Ackrediterat kontrollorgan skall även kontrollera att provningar har utförts enligt bestämmelserna i 3 kap 10. Efter denna granskning, övervakning och kontroll avgör ackrediterat kontrollorgan om intyg om överensstämmelse med ställda krav kan utfärdas. 13
2 Ackrediterat kontrollorgan skall vid reparationer och utbyten av anordningar samt vid om- och tillbyggnader granska reparations-, konstruktions-, tillverknings- och installationsunderlag för kontroll av att genomförda reparationsåtgärder, tillverkade och installerade anordningar uppfyller bestämmelserna i 4 kap 1-7. Ackrediterat kontrollorgan skall även granska och övervaka provningar och kontroller enligt bestämmelserna i 4 kap 9-10 för kontroll att dessa utförts i nödvändig omfattning, på ett godtagbart sätt och med godtagbart resultat. Avsyning och driftprov enligt 4 kap 11 skall ske under överinseende av ackrediterat kontrollorgan. Efter denna granskning, övervakning och kontroll avgör ackrediterat kontrollorgan om intyg om överensstämmelse med ställda krav kan utfärdas. 3 Tillståndshavaren skall årligen sammanställa, och till kärnkraftinspektionen redovisa, sådana iakttagelser som gjorts vid övervakning, fortlöpande avsyning och återkommande kontroll och som kan ha betydelse för bedömning av säkerheten hos en viss typ av anordning, konstruktion eller konstruktionsmaterial. Denna årsrapport skall även innehålla uppgifter om hur vunna erfarenheter i övrigt påverkar säkerhetsbedömningen och de kontrollprogram som tillämpas. 6 kap Övriga bestämmelser 1 Kärnkraftinspektionen kan om särskilda skäl visats föreligga medge avvikelser från dessa föreskrifter i den utsträckning detta kan ske utan att syftet med lagen om kärnteknisk verksamhet (1984:3) åsidosätts. Föreskrifter avseende strålskydd i samband med avsyning, återkommande kontroll, reparationer och utbyten samt om- och tillbyggnader av mekaniska anordningar utfärdas av Statens strålskyddsinstitut. 14
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Dessa föreskrifter träder, med de undantag som anges nedan, i kraft den 1 januari 1995. Samtidigt upphävs 1. kärnkraftinspektionens föreskrifter för tryckkärlssäkerhet i kärnkraftanläggningar och i anläggningar för lagring av använt kärnbränsle (SKI-FTKA 1988), 2. kärnkraftinspektionens beslut av den 2 mars 1989 angående återkommande kontroll av härdstril- och matarvattensystemens förlängningar i reaktortryckkärl, 3. kärnkraftinspektionens beslut av den 14 juni 1993 angående konstruktionsspecifikationer och konstruktionsförutsättningar vid utbyten, om- och tillbyggnader, 4. kärnkraftinspektionens godkännande av de program för återkommande kontroll av ånggeneratortuber som anges i Säkerhetstekniska föreskrifter (STF) för Ringhals 2, 3 och 4, 5. kärnkraftinspektionens godkännande av de krav på kemiförhållanden som anges i Säkerhetstekniska föreskrifter (STF) för reaktoranläggningar och som har betydelse för säkerheten hos mekaniska anordningar som omfattas av dessa föreskrifter enligt 1 kap 1 ovan. 6. kärnkraftinspektionens godkännande av de krav på återkommande funktionsprovning av tryck- och temperaturavsäkringsutrustning som anges i Säkerhetstekniska föreskrifter (STF) för reaktoranläggningar och som har betydelse för säkerheten hos mekaniska anordningar som omfattas av dessa föreskrifter enligt 1 kap 1 ovan. För kärnteknisk anläggning som tidigare ej omfattats av kärnkraftinspektionens föreskrifter (SKI-FTKA 1988) gäller följande övergångsbestämmelser: Bestämmelserna 4 kap 4-7 gäller inte för lagerförda ersättningsanordningar som tillverkats i enlighet med tidigare föreskrifter (AFS 1990:15) och för vilka riksprovplatsen, AB Svensk Anläggningsprovning, utfärdat produktkontrollintyg. Återkommande kontroll får, i den utsträckning kärnkraftinspektionen bestämmer på grundval av anläggningsspecifika övergångsplaner, under tiden fram till den 31 december 1997 utföras enligt program och procedurer som riksprovplatsen AB Svensk Anläggningsprovning tidigare godkänt med stöd 15
av bestämmelser i tidigare gällande föreskrifter (AFS 1990:15). Sådana anläggningsspecifika övergångsplaner skall vara kärnkraftinspektionen tillhanda senast den 31 mars 1995. För övriga kärntekniska anläggningar gäller följande övergångsbestämmelser: Bestämmelserna 4 kap 4-7 gäller inte för lagerförda ersättningsanordningar som tillverkats i enlighet med tidigare föreskrifter (SKI-FTKA 1988) och för vilka riksprovplatsen, AB Svensk Anläggningsprovning, utfärdat typintyg eller produktkontrollintyg. Bestämmelserna i 4 kap 4-10 om utbyten gäller inte för tillverkning av sådana anordningar som beställts före den 1 januari 1995 i enlighet med motsvarande bestämmelser i SKI-FTKA 1988. Återkommande kontroll får, i den utsträckning kärnkraftinspektionen bestämmer på grundval av anläggningsspecifika övergångsplaner, under tiden fram till den 31 december 1997 utföras enligt program och procedurer som riksprovplatsen AB Svensk Anläggningsprovning tidigare godkänt med stöd av bestämmelser i SKI-FTKA 1988. Sådana anläggningsspecifika övergångsplaner skall vara kärnkraftinspektionen tillhanda senast den 31 mars 1995. Då godkända provningsprocedurer saknas skall under nämnda övergångstid bestämmelserna om kvalificering, i 3 kap 10 andra stycket, tillämpas i den omfattning kärnkraftinspektionen bestämmer i varje enskilt fall. Gransknings-, övervaknings- och kontrolluppgifter enligt 3 kap 10 3:e stycket, 4 kap 2 6:e stycket, 4 kap 3 4:e stycket, 4 kap 7 3:e stycket, 5 kap 1 och 2 skall utföras av riksprovplatsen AB Svensk Anläggningsprovning tills dess att kontrollorgan som ackrediterats för uppgifterna kan anlitas. LARS HÖGBERG Gert Hedner 16
Statens kärnkraftinspektions författningssamling SKIFS 1994:1 ALLMÄNNA RÅD Statens kärnkraftinspektions allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna för mekaniska anordningar i kärntekniska anläggningar 17
18
Statens kärnkraftinspektions allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om mekaniska anordningar i kärntekniska anläggningar Med stöd av 20 a och 21 i förordningen om kärnteknisk verksamhet meddelar Statens kärnkraftinspektion följande allmänna råd om tillämpning av kärnkraftinspektionens föreskrifter (SKIFS 1994:1) om mekaniska anordningar i kärntekniska anläggningar. Kommentarer till vissa paragrafer Driftsbegränsningar m m Till 2 kap 3 : Med stora belastningsvariationer avses i reaktoranläggningar dels sådana kombinationer av laster som i konstruktionsförutsättningarna hänförts till Level C och D Service Limits enligt definition i ASME III paragraph NCA-2142, dels andra stora belastningar till vilka hänsyn inte tagits vid konstruktion av anordningarna ifråga. Exempel på sådana stora belastningar är s k kalla trycksättningar och vissa typer av tvångsnedblåsningar. Till 2 kap 4 : För att undvika skadlig korrosiv påverkan är det nödvändigt att ha stabila kemiska förhållanden med så små halter som möjligt av ämnen som kan leda till sprickbildning eller annan degradering. Exempel på sådana ämnen är sulfater och klorider vilka påverkar såväl risken för initiering av spänningskorrosionsskador som hur dessa tillväxer. I vissa delar av reaktoranläggningar kan risken för spänningskorrosionsskador också minskas genom att man reducerar syrehalterna. I andra delar kan det däremot vara nödvändigt att upprätthålla syrehalterna för att minska risken för erosionskorrosionsskador. Det är därför viktigt att utarbeta anläggningsspecifika kemiprogram utgående från systemuppbyggnad och förekommande material, och att dessa program följs upp noggrant genom lämplig övervakning och regelbunden provtagning. Det är också viktigt att denna uppföljning dokumenteras, bl a som underlag för säkerhetsbedömning av upptäckta skador. (Se kommentarerna till 2 kap 5 och bilaga 1.) Miljöpåverkan i form av kemisk rengöring (s k dekontaminering) i samband med reparationer och vissa underhålls- och kontrollarbeten fordrar särskild uppmärksamhet och noggrann uppföljning för kontroll att det inte kvarlämnas ämnen som kan ha skadlig påverkan på anordningarna. 19
Rapportering, utredning och bedömning av skador Till 2 kap 5 : Med skador av ej ringa betydelse för säkerheten avses sådana skador som har, eller om de ej upptäckts i ett senare skede kunde ha, medfört minskade marginaler mot härdskador, personskador eller utsläpp av radioaktiva ämnen. Det är emellertid viktigt att även skador som ej lett till minskade marginaler utreds grundligt och rapporteras för att på så sätt dels kunna bedöma om liknande skador även kan ha påverkat andra anordningar i aktuell anläggning eller anordningar i andra anläggningar, dels fortlöpande öka kunskaperna om bakomliggande skademekanismer och de omständigheter som kan ha lett till att skadorna uppkommit. Det är viktigt att rapport om inträffad skada innehåller en utförlig beskrivning av händelsen med uppgifter om tidpunkt och driftläge då skadan upptäckts, upptäcktsätt, skadeutbredning och eventuella konsekvenser av skadan, materialsammansättning (chargeanalys eller liknande), tillverkningsmetodik och miljödata samt skademekanism och skadeorsak. Klarläggande av skadeorsaker kräver vanligtvis en rad undersökningar med användning av olika metoder där metallografiska undersökningar av uttagna materialprov anses ge tillförlitligast resultat. För att man skall kunna bedöma om betryggande säkerhetsmarginaler föreligger är det nödvändigt att göra noggranna analyser med hänsyn till bl a troliga skademekanismer, eventuella synergieffekter, förekommande belastningar, möjliga tillväxthastigheter i aktuell miljö och osäkerheter vid bestämning av skadeomfattning. I bilaga 1 ges riktlinjer som kan tillämpas vid bedömning av säkerhetsmarginaler. 20 Indelning i kontrollgrupper Till 3 kap 1 : Genom indelning i kontrollgrupper skapas möjligheter att få anläggningsspecifika avsynings-, övervaknings- och kontrollprogram som är så väl optimerade som möjligt ur säkerhetssynpunkt och som tar hänsyn till anläggningens konstruktion, förekommande material och miljöer samt faktiska förhållanden i övrigt som råder i anläggningen under olika driftsituationer. I bilaga 2 ges riktlinjer för kontrollgruppsindelning som kan ge underlag för säkerhetsmässigt väl avvägda program. Vid årlig översyn av kontrollgruppsindelningen är det väsentligt att hänsyn tas till bl a gjorda anläggningsändringar och ombyggnader, skador som har inträffat i såväl svenska som utländska anläggningar och forskningsresultat som kan ha betydelse för bedömning av säkerheten hos de mekaniska anordningarna i aktuell anläggning. Resultat av sådan översyn och hur denna påverkat kontrollgruppsindelningen och de kontrollprogram som tillämpas
redovisas i de årsrapporter som skall sammanställas enligt bestämmelserna i 5 kap 3. Avsyning och övervakning Till 3 kap 2 : Anordningar i utrymmen som är åtkomliga under drift avsynas normalt fortlöpande medan övriga anordningar avsynas i samband med revisionsavställningar. Vid sådan avsyning är det viktigt att särskild uppmärksamhet ägnas anordningar som kan ha påverkats ogynnsamt av vibrationer, vattenslag, läckage i omgivande miljö, tillfälliga kemiska förändringar av inre eller yttre miljö samt andra störningar som har registrerats under driftperioden. I reaktoranläggningar är det även viktigt att avsyningen omfattar haverioch rörstöd samt sådana kupoler, slussar, genomföringar och nedblåsningsrör som har betydelse för reaktorinneslutningars säkra funktion. Avsyning omfattar normalt åtkomliga utvändiga delar. I de fall anordningar kan ha påverkats ogynnsamt av driftstörningar eller andra omständigheter kan avsyningen också behöva utökas till att omfatta invändiga undersökningar. Det är viktigt att sådana anordningar i kontrollgrupperna A och B som inte är åtkomliga för avsyning eller återkommande kontroll övervakas på lämpligt sätt för kontroll att det inte uppkommer otätheter till följd av sprickbildning eller annan degradering som kan leda till brott, funktionshindrande läckage eller annan försämring av säkerhetsnivån. Om snabb och tillförlitlig identifiering av små läckageflöden inte kan säkerställas genom de läckageövervakningsmetoder som normalt används, i t ex reaktoranläggningar, kan det vara nödvändigt att komplettera dessa med andra metoder som möjliggör mer noggrann övervakning av väl avgränsade systemdelar. Det är även viktigt att anordningar som bedöms kunna utsättas för vibrationslaster övervakas på lämpligt sätt för kontroll av att dessa laster inte når sådana nivåer att det finns risk för initiering av snabb utmattningstillväxt. Återkommande kontroll Till 3 kap 3 och 6 : I bilaga 3 ges riktlinjer som kan tillämpas för bedömning av i vilken omfattning och hur ofta aktuella anordningsdelar i kontrollgrupperna A och B behöver kontrolleras för att betryggande säkerhetsmarginaler skall bibehållas. Till 3 kap 4 : Program för uttag av provstavar kan baseras på de principer som anges i 10CFR50, Appendix H och efterföljande provning kan genomföras 21
enligt ASTM E 185-82. För att man skall kunna kunna jämföra resultat mellan olika provningstillfällen och mellan reaktorer av samma typ är det viktigt att provningarna görs på ett enhetligt sätt och av provningslaboratorier med väl dokumenterade rutiner för utrustningskalibrering. Vid utvärdering av provningsresultat är det nödvändigt att hänsyn tas till såväl materialets sammansättning och dess ursprungliga mekaniska egenskaper som beräknad neutronfluens vid slutet av drifttiden (s k EOL-fluens). Metoder för utvärdering av fluenser kan baseras på US NRC Regulatory Guide DG-1025. Till 3 kap 7 : Återkommande funktionsprovning av mekaniska säkerhetsventiler omfattar normalt kontroll av att öppningstrycken ej överstiger anordningarnas högsta tillåtna tryck och kontroll att ventilerna efter öppning förblir täta vid drifttrycken. Dessutom ingår kontroll av att bälgar är täta samt att ventilerna är märkta med korrekt öppningstryck. Efter genomförd funktionsprovning med godtagbart resultat är det ofta nödvändigt att plombera ventilerna så att gjorda inställningar inte obehörigt kan ändras. Program för återkommande funktionsprovning av övriga tryck- och temperaturavsäkringsutrustningar kan baseras på sådana systematiska analyser, av de fel och avvikelser som kan uppstå under drift, som avses i Tryckkärlsstandardiseringens Anvisningar för icke-mekanisk säkerhetsutrustningar (AIS 1991). 22 Till 3 kap 8 : Återkommande funktionsprovning av mekaniska och hydrauliska rörelsedämpare omfattar normalt kontroll av att aktivering sker inom gällande gränsvärden för hastighet eller acceleration i drag- och kompressionsriktningen, att avluftningshastighet eller frikopplingsgränser ligger inom gällande gränsvärden i drag- och kompressionsriktningen. Återkommande funktionsprovning av mekaniska rörelsedämpare omfattar dessutom kontroll av att den kraft som ger kolven fri rörelse i drag- och kompressionsriktningen ej överstiger gällande gränsvärden för dragkrafter. Med hänsyn till rörelsedämparnas säkerhetsbetydelse under vissa driftssituationer är det viktigt att i huvudsak alla dämpare i kontrollgrupp A och minst 10% av antalet dämpare i kontrollgrupp B genomgår återkommande funktionsprovning. För att få säkerhetsmässigt väl optimerade kontrollintervall, inom de gränser som framgår av paragrafen, är det nödvändigt att basera dessa
intervall på systematiska analyser av de fel och avvikelser som kan uppkomma samt på resultat från tidigare funktionsprovningar av liknande dämpare. Nyinstallerade dämpare bör normalt genomgå en första återkommande funktionsprovning tre år efter det att de har tagits i drift. Oförstörande provning m m Till 3 kap 10 : Även utländska provningslaboratorier, vilka inte ackrediterats efter motsvarande bestämmelser i sitt hemland, kan anlitas om de granskas av Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) och denna granskning visar att laboratorierna i fråga uppfyller de krav som gäller för ackrediterade laboratorier. I bilaga 4 ges riktlinjer för kvalificeringsförfaranden som kan ge en tillfredsställande uppfattning om provningssystemens detekterings- och karaktäriseringsförmåga samt noggrannhet. Kvalitetsklassindelning Till 4 kap 1 : Anläggningsspecifik kvalitetsklassindelning i reaktoranläggningar kan utgå ifrån de grundläggande principer som anges i ANSI/ANS- 51.1 och ANSI/ANS-52.1 för säkerhetsklassindelning. Mer detaljerad vägledning som kan användas för anläggningsspecifik kvalitetsklassindelning av mekaniska anordningar i kokarvattenreaktoranläggningar finns i dokumentet Generella klassningsregler för kvalitetsklassning av mekanisk utrustning i svenska kärnkraftverk med kokarvattenreaktorer (RKS-GKR, 1985-09-03). Motsvarande detaljerade vägledning som kan användas för anläggningsspecifik indelning av huvuddelen mekaniska anordningar i tryckvattenreaktoranläggningar finns i dokumentet Generella klassningsregler för kvalitetsklassning av tryckvattenreaktorerna R2, R3 och R4 (Vattenfall Ringhals Föreskrift ÄA, 13 1990-12-05). Efter anläggningsändringar och ombyggnader är det viktigt att klassningsdokumentationen omgående revideras så att den ständigt överensstämmer med anläggningens faktiska utförande. Reparationer m m Till 4 kap 2 : Kvalificering av bearbetningsmetoder omfattar normalt demonstration att utrustning och personal under realistiska yttre betingelser förmår uppnå nödvändiga geometriska förhållanden och ytstrukturer som är fria från mikrosprickor och föroreningar, och som möjliggör fullgod efterföljande provning. 23
Till 4 kap 3 : Klarläggande av skadeorsaker är nödvändigt för att man skall kunna genomföra reparationen på ett riktigt sätt och därmed förhindra uppkomst av nya skador som kan äventyra säkerheten. I ett reparationsprogram beskrivs utrustning, tillvägagångssätt och kvalitetssäkringsåtgärder som behöver tillämpas för att återställa de egenskaper som krävs för att den aktuella anordningen skall kunna uppfylla sina säkerhetsfunktioner. Till reparationsprogrammet hör även detaljerade skriftliga instruktioner som anger de bestämda steg som måste följas vid en reparation för att säkerställa att denna blir utförd på ett riktigt sätt. Kvalificering av reparationssvetsning kan baseras på procedurkontroll och svetsarprövning enligt kommentarerna till 4 kap 7 nedan. Skruvar och muttrar anses ej lämpliga att svetsreparera. Konstruktion och utförande Till 4 kap 4 : I konstruktionsspecifikationer ingår normalt uppgifter om anordningarnas funktion, avgränsningar mot andra anordningar och belastningar vid dessa avgränsningar, konstruktionsförutsättningar inklusive tryckavsäkringar, inre och yttre miljö samt i förekommande fall vilken neutronstrålning som anordningarna kan komma att utsättas för. Vidare ingår uppgifter om kvalitetsklassning, materialkrav, lista över standarder och normer som ligger till grund för konstruktionen, förteckning över ventiler och förreglingar som under drift skall vara låsta i öppet eller stängt läge samt hänvisning till dokument som beskriver kriterier för driftklarhet. Konstruktionsspecifikationer kan upprättas enligt de riktlinjer som anges i ASME III, Appendix B och Appendix J. Vid om- och tillbyggnader är det viktigt att konstruktionsspecifikationerna även innehåller analyser av hur ändringarna påverkar belastningar på och driftsgränser för befintliga anordningar i aktuellt system och anordningar i anslutande system. I konstruktionsförutsättningar ingår normalt uppgifter om belastningar och belastningskombinationer, under förutsebara normala och störda driftssituationer samt tänkbara haverisituationer. Dessutom ingår uppgifter om konstruktions- och driftsgränser. Indelning i sådana gränser kan utgå från de principer som anges i ASME III, paragraph NCA-2142. 24 Till 4 kap 5 : Exempel på konstruktionsregler som kan tillämpas finns i ASME III, där Article NB-3000 kan användas för anordningar tillhörande kvalitetsklass 1 och Article NC-3000 och ND-3000 kan användas för anordningar tillhörande kvalitetsklass 2 respektive 3. Exempel på motsvarande
normer som kan tillämpas för anordningar tillhörande kvalitetsklasserna 4A och 4 är Svensk Standard SS 06 41 01 (Svetsade behållare Konstruktion) samt Tryckkärlsstandardiseringens tryckkärlsnormer och rörledningsnormer. Ytterligare vägledning för konstruktion och utförande av anordningar tillhörande kvalitetsklass 4A och 4 finns i Tryckkärlsstandardiseringens s k objektnormer. Exempel på normer som kan tillämpas för konstruktion och tillverkning av mekanisk tryckavsäkringsutrustning till tryckbärande anordningar finns i ASME III där Article NB-7000 kan användas för anordningar tillhörande kvalitetsklass 1 och Article NC-7000 och ND-7000 kan användas för anordningar tillhörande kvalitetsklass 2 respektive 3-4. Exempel på lämpliga normer för annan tryck- och temperaturavsäkring är Tryckkärlsstandardiseringens anvisningar för icke-mekaniska säkerhetsutrustningar (AIS 1991). Till 4 kap 6 : Exempel på kolstål, kolmanganstål, mikrolegerade stål och rostfria austenitiska stål som kan användas för tillverkning av mekaniska anordningar till kärntekniska anläggningar är sådana som finns förtecknade i Tryckkärlsstandardiseringens tryckkärlsnormer och rörledningsnormer med tillhörande materialdatablad och i Svensk Standard (tryckkärlsstål). Exempel på nickelbaslegeringar och titanlegeringar som kan användas för mekaniska anordningar till kärntekniska anläggningar är sådana som finns förtecknade i ASME II, Section B. Användningsvillkor framgår normalt av respektive materialspecifikation. Förtecknade kolstål, kolmanganstål och mikrolegerade stål som avses att användas till anordningsdelar i reaktortryckkärl eller liknande miljöer med kraftig neutronstrålning bör dock vara tätade och normaliserade. Det är viktigt att välja rostfria austenitiska stål med så låga kol-, svaveloch fosforhalter som möjligt för tillverkning av ersättningsanordningar och liknande som avses att användas i anläggningar eller system där miljön är sådan att spänningskorrosion inte kan uteslutas. I sådana miljöer är det också viktigt att undvika nickelbaslegeringar av typ Alloy 182 samt andra nickelbaslegeringar, av typ Alloy 600 och Alloy X-750, med materialsammansättning och värmebehandlingstillstånd som erfarenhetsmässigt visats vara känsliga för spänningskorrosionsangrepp. Plastmaterial anses normalt inte lämpliga för tillverkning av anordningar till sådana system eller utrymmen där de kan utsättas för joniserande strålning eller där temperaturen kan förväntas överstiga 50 C. I reaktoranläggningar bör anordningar tillverkade av plastmaterial begränsas till kvalitetsklasserna 3, 4A och 4 och där mediet är havsvatten eller totalavsaltat vatten. Material som kan användas i sådana system är de termoplaster som finns förtecknade i Tryckkärlsstandardiseringens plaströrledningsnormer (PRN 1988), dock under förutsätt- 25
ning att hänsyn tas till eventuella effekter av syrediffusivitet och att anordningarna dimensioneras, tillverkas, installeras och kontrolleras enligt kraven i normerna samt att drifttiden begränsas med hänsyn till materialens långtidshållfasthet. Svetsning och annan sammanfogning Till 4 kap 7 : Tillverkare och svetsande företag som innehar giltig svetslicens utfärdad enligt bestämmelser i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om tryckkärl m m eller som visats följa EN 729-2 anses uppfylla kraven på organisation, tekniska resurser och svetsteknisk kompetens. Svetsprocedurer som, under övervakning av ackrediterat kontrollorgan och med godtagbart resultat, genomgått procedurkontroll enligt SS-EN 288 3-4, med tekniska tilläggskrav enligt AD-Merkblatt HP 2/1 (utg. nov. 1992), anses vara kvalificerade i enlighet med de giltighetsområden som framgår av dessa standarder. Detta gäller dock med de tekniska begränsningar som anges i AD-Merkblatt HP 2/1 (utg. nov. 1992) och under förutsättning att försvårande omständigheter som kan förekomma vid installationssvetsning i anläggningen har beaktats på ett riktigt sätt. Svetsprocedurer för reparationssvetsning och svetsning av materialkombinationer eller svetsning med metoder som ej täcks av nämnda standarder och regler kvalificeras genom motsvarande procedurkontroller vilka anpassats till aktuella svetsmetoder, material, svetsbetingelser och förhållanden i övrigt. Svetsare som, under övervakning av ackrediterat kontrollorgan eller ackrediterat certifieringsorgan och med godtagbart resultat, genomgått prövning enligt SS-EN 287 1-2, med tekniska tilläggskrav enligt AD-Merkblatt HP 3 (utg. nov. 1992), anses vara kvalificerade i enlighet med de giltighetsområden och under den tid som framgår av dessa standarder. Detta gäller dock med de tekniska begränsningar som anges i AD-Merkblatt HP 3 (utg. nov. 1992) och under förutsättning att försvårande omständigheter som kan förekomma vid installationssvetsning i anläggningen har beaktats på ett riktigt sätt. Svetsare som ska utföra reparationssvetsning eller svetsning av materialkombinationer eller svetsning med metoder som ej täcks av nämnda standarder och regler kvalificeras genom motsvarande prövningar vilka anpassats till aktuella svetsmetoder, material, svetsbetingelser och förhållanden i övrigt. Personal som sammanfogar plastrördelar anses kvalificerade för sin uppgift om de med godtagbart resultat genomgått prövning enligt Tryckkärlsstandardiseringens plaströrledningsnormer (PRN 1988). 26