Folkhälsoplan Munkedals kommun 2005-2006 Antaget av Fullmäktige 2004-09-29, 56 Dnr. 04/170-090
Innehållsförteckning Folkhälsoplan...3 Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte...3 Definitioner...3 Hälsa...3 Folkhälsa...4 Folkhälsoarbete...4 Hälsans bestämningsfaktorer...4 Viktiga utgångspunkter...5 Ökande hälsoklyftor...5 Gemensamt ansvar...5 Hälsokonsekvenser och Välfärdsbokslut...5 Kartläggning av hälsan i Munkedals kommun...6 Övergripande mål...6 Nationella mål...6 Regionala mål...7 Kommunens mål...7 Organisation - övergripande folkhälsoarbetet i Munkedal...8 Folkhälsopolitiskt råd...8 Folkhälsorådet...8 Folkhälsosamordnarens roll...8 Folkhälsoplan för Munkedal...8 Metod...8 Prioriterade områden för folkhälsoarbetet i Munkedal...9 Kännetecken för folkhälsoarbetet...9 Mål och områden ur ett Livscykelperspektiv...10 Barn och ungdomars hälsa...10 Västra Götalandsregionens Övergripande mål...10 Mål för Munkedals folkhälsoarbete...10 Åtgärder...10 Samverkansparter...11 Välfärdsnyckeltal...11 Hälsosamt vuxenliv och arbetsliv...12 Västra Götalandsregionens Övergripande mål...12 Mål för Munkedals folkhälsoarbete...12 Åtgärder...12 Samverkansparter...12 Välfärdsnyckeltal...13 Äldres hälsa...13 Västra Götalandsregionens Övergripande mål...13 Mål för Munkedals folkhälsoarbete...14 Åtgärder...14 Samverkansparter...14 Välfärdsnyckeltal...14 Genomgående för alla livsperioder - mångfald...15 Litteratur...16 Statistikkällor...16 2
Folkhälsoplan Inledning Folkhälsofrågor ska, liksom miljö- och demokratifrågor, vara en del i all verksamhet och i kommunens utveckling. Det kan vi uppnå genom att så många som möjligt tar på sig Folkhälsoglasögonen i vardagen när vi fattar både små och stora beslut. Detta gäller både inom föreningar, företag, politiska församlingar, primärvård och kommun. Bakgrund Folkhälsorådet i Munkedal bildades 1986. Arbetet har inriktats mot förebyggande hälsoarbete med ett brett folkligt engagemang. Hälsoarbetet har byggt på nätverksprincipen med samverkan mellan lika samhällsaktörer. WHO:s hälsopolitiska mål, FN:s barnkonvention och mänskliga rättigheter har varit grunden i arbetet. 2000 ingicks ett avtal mellan Västra Götalandsregionen och Munkedals kommun för ett gemensamt finansierat folkhälsoarbete. Avtalet säger också att kommunen ska ha en tvärsektoriellt sammansatt grupp för folkhälsofrågor, anställa en heltids folkhälsosamordnare samt att folkhälsoarbetet ska utgå från en gemensam plan Syfte Syftet med föreliggande folkhälsoplan är att den skall vara vägledande för arbetet inom kommunens nämnder och förvaltningar men även för de i Folkhälsorådet ingående aktörernas verksamhet. Den anger övergripande mål och inriktningar för det gemensamma folkhälsoarbetet utifrån en gemensamt framtagen behovsbild. Definitioner Hälsa Man kan skilja mellan kroppslig hälsa och upplevd hälsa. Detta innebär att en person kan ha ett fysiskt handikapp men ändå uppleva sig ha en god hälsa. Hälsa kan också diskuteras i olika dimensioner som psykisk-, fysisk-, social- och existentiell hälsa. En definition av hälsa är: Hälsa är att må bra och att ha 3
tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav- och för att kunna förverkliga sin personliga mål. (fritt efter Nordenfeldt och Antonovsky) Folkhälsa Folkhälsa kan definieras som det allmänna hälsotillståndet i ett land eller en befolkning. Genom att mäta hälsan i hela befolkningen kan mer förstås än genom att mäta varje individs hälsa. Folkhälsa är också ett mål för samhället. Folkhälsoarbete Med folkhälsoarbete menas planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Avsikten är att påverka faktorer och förhållanden som bidrar till en positiv hälsoutveckling på befolkningsnivå. Hälsans bestämningsfaktorer Omgivningsfaktorer Befolkningsstruktur Socialtjänst Hälso- & sjukvård Ojämnlikhet i hälsa Jordbruks & Livsvillkor livsmedel Utbildning Fritid & kultur Trafik Levnadsvanor Boende Sex & Motion samlevnad Matvanor Arbetslöshet Narkotika Socialt stöd/ sociala nätverk Alkohol Sömnvanor Arbetsmiljö Tobak Omgivande miljö Socialförsäkring Ålder, kön & arv (Samhällets hälsopolitik 1994-2000, Göran Dahlgren) Hälsa och välbefinnande bestäms av en mängd faktorer. Dels är det individuella faktorer som ålder, kön och arv. Vi växer också upp och lever i ett socialt sammanhang som påverkar oss och våra levnadsvanor och livsstil. Hälsans bestämningsfaktorer handlar om både det absolut grundläggande, som rent vatten, mat, värme och en gift fri och säker miljö, och de faktorer som stödjer individen att bli stark och mindre sårbar för olika risker och utmaningar i livet. Den som känner sig behövd, som upplever tillvaron som meningsfull och som känner sig ha kontroll över sitt eget liv har lättare att behålla hälsan än den som känner sig 4
ensam och utan samanhang. Detta kallar Antonovsky (1987) känsla av sammanhang KASAM. Viktiga utgångspunkter Ökande hälsoklyftor Ur ett internationellt perspektiv har Sveriges befolkning en mycket god hälsa. Medellivslängden ökar, vi lever längre med bibehållen hälsa och funktionsförmåga. Dödligheten i hjärt- kärlsjukdomar och olycksfall minskar, vi har en mycket låg spädbarnsdödlighet det är ett gott betyg åt det svenska samhället. Detta är en positiv trend men det ser inte lika bra ut för alla. Skillnaderna i hälsa mellan olika sociala grupper består eller till och med ökar för vissa grupper. Livslängden mellan boende i olika geografiska områden, i olika yrken och i olika inkomstgrupper kan skilja flera år och det beror inte på generna. Det handlar om uppväxtmiljöer, om utbildning, om arbetslivets villkor, om ekonomisk standard och om isolering och ensamhet. Det är dessa grundläggande faktorer som också påverkar människors levnadsvanor. Den psykiska ohälsan ökar, vilket är ett stort lidande för många människor och ett varningstecken värt att beakta. Nästan dubbelt så många kvinnor som män lider av psykisk ohälsa. Kropp och själ hör ihop och när den psykiska oron ökar, så får det konsekvenser även för den fysiska hälsan. Den psykiska ohälsan tar sig alltså fysiska uttryck. För de grupper i samhället som redan har en utsatt position blir dessutom konsekvenserna av ohälsa svårare än för andra grupper. Gemensamt ansvar Medan ansvaret för individers hälsa är ett samspel mellan individ och samhälle är folkhälsan i högre grad ett ansvar för samhället, politiska församlingar och dess myndigheter. Folkhälsans utveckling beror således på vilka förutsättningar samhället ger och vilket ansvar individen tar. Det är kommunens ansvar att ge människorna likvärdiga och grundläggande förutsättningar för att leva ett gott liv. Därför måste vi arbeta utifrån ett tvärsektoriellt perspektiv med bred ansvarsfördelning och gemensamma mål. Hälsokonsekvenser och Välfärdsbokslut 5
Ett välfärdsbokslut ska på ett övergripande plan vara en bred beskrivning och analys av verksamhetens utfall i ett välfärdsperspektiv, som grundar sig på 11 välfärdskomponenter t ex. en god hälsa, stöd för hälsosamma levnadsvanor och sociala relationer. Välfärdsbokslutet är i första hand ett underlag för politikernas val av åtgärder för att påverka och styra verksamheten så att utvecklingen går åt önskvärt håll. Mervärdet i välfärdsbokslutet är att utveckla välfärdsmått som kompletterar de ekonomiska måtten i boksluten och integrera dem i den kommunala budget- och styrprocessen. En hälsokonsekvensbeskrivning (HKB) skall vara ett underlag för ett politiskt beslut. Där prövas om beslutet kommer att leda till bättre eller sämre hälsa i befolkningen. Praktiskt taget alla beslut i en kommun har konsekvenser för befolkningens hälsa 1. Kartläggning av hälsan i Munkedals kommun Människors sociala och ekonomiska situation skiljer sig åt mellan kommundelar och bostadsområden, befolkningsgrupper, åldersgrupper, män och kvinnor. De yttre, fysiska förutsättningarna är också olika. Boendemiljön, närheten till områden för rekreation och fritid, närheten och tillgången till omsorg och daglig service påverkar människors förutsättningar till hälsosamma val. Det är viktigt att tänka på att folkhälsans utveckling inte bara beror på individens kunskap och vilja till goda levnadsvanor, utan också på förutsättningarna som ges i kommunen och samhället. Vilka variabler som är intressanta att titta på i en kartläggning av hälsoläget i en kommun är inte givet utan bestäms till stor del av vilken syn man har på hälsan (kartläggning finns i separat dokument). Övergripande mål Olika WHO deklarationer har spelat en viktig roll för utvecklingen av det befolknings- och samhällsinriktade hälsoarbetet. Inför 2000-talets hälsoutmaningar har Sverige tillsammans med övriga medlemsländer i WHO:s europaregion antagit en hälsopolitisk strategi med 21 mål HÄLSA 21. Nationella mål 1 Välfärdsbokslut, Folkhälsoinstitutet 2000:9 6
Det nationellt övergripande målet för folkhälsoarbetet är: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Följande elva mål är fastställda för det samlade folkhälsoarbetet: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika, dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande 2. Regionala mål Folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen har antagit en policy 3 och en handlingsplan för folkhälsoarbetet i regionen 4. Policyn utgör en del i utvecklingen av regionens folkhälsoarbete och innehåller vision, övergripande mål och strategier. Det övergripande målet är jämlikhet i hälsa. Västra Götalandsregionen skall verka för att främja livsvillkoren och livsbetingelserna för hela befolkningen i syfte att skapa en god och jämlik hälsa. Speciell uppmärksamhet ska ägnas de grupper bland befolkningen som uppvisar en sämre hälsa. Kommunens mål Vi i Munkedal ska verka för att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Munkedal mer av livet. 2 Regeringens mål för folkhälsan, 2002/03:35 3 Det goda livet Folkhälsopolitiska policy för Västra Götalandsregionen, 2000 4 Handlingsprogram för folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen, 2002 7
Organisation - övergripande folkhälsoarbetet i Munkedal Folkhälsopolitiskt råd Från och med årsskiftet 2002/2003 har Munkedals kommun en politisk styrgrupp för folkhälsofrågorna. Den består av politiker från de kommunala nämnderna samt hälso- och sjukvårdsnämnden. Det Folkhälsopolitiska rådet har en viktig roll som befolkningsföreträdare, när det gäller att ta befolkningsansvar och prioritera olika insatser och behovsgrupper. Folkhälsorådet Folkhälsorådet är en referens grupp och ett samverkansorgan bestående av personer från en lång rad verksamheter, myndigheter och organisationer i kommunen. Det ger en god möjlighet till informationsutbyte, kunskapshöjning och formande av nya idéer. Folkhälsosamordnarens roll Folkhälsosamordnaren skall vara koordinator och samordnare för folkhälsoarbetet och arbetar på uppdrag av det Folkhälsopolitiska rådet. Hon/han skall leda processer och återkoppla till rådet. Hon/han skall också hålla sig ajour med utvecklingen inom folkhälsoområdet, skapa engagemang och delaktighet i folkhälsofrågor samt verka för kunskaps och informationsspridning. Folkhälsoplan för Munkedal Metod Folkhälsa är ett stort och komplext område som nationellt sett innefattar ca: 50 politikområden. Att ha kunskap om och greppa detta kan uppfattas som en omöjlighet. Vardagskunskapen och uppfattningen om vad som är viktigt att prioritera vet vi ändå bäst på det lokala planet. Vi har våra speciella förutsättningar och möjligheter som vi måste ta hänsyn till. För att målen i en folkhälsoplan ska kunna uppnås krävs mångas delaktighet och engagemang. Vi arbetar efter principen att ge den nya kunskapen i form av t ex. föreläsningar men också ta vara på mångas kunskaper och erfarenheter. 8
Den 23-24/10 2003 samlades drygt 20 personer för att tillsammans diskutera vad som var bra och dåligt med det gamla programmet samt vad som är viktigt att ha med för framtiden. Vi hade hjälp av Nils Söderman, lärare från Högskolan Trollhättan/Uddevalla med att hålla ihop arbetet som utgjort ett gott underlag för föreliggande plan. Prioriterade områden för folkhälsoarbetet i Munkedal Nedanstående områden ansågs av folkhälsorådet vara särskilt viktiga för arbetet i Munkedal. Dessa har dock lyfts in i ett livscykelperspektiv i likhet med folkhälsoplanen för Västra Götalandsregionen. o Goda levnadsvanor möjliggöra de goda valen o Boende hitta boendeformer som möjliggör ett boende genom livet och erbjuder tillgång till service. o Säkerhet och miljö säkerhet och miljötänkande o Gemenskap, engagemang och delaktighet genom delaktighet och engagemang skapa en god gemenskap o Mångfald - en möjlighet! o Alkohol, droger och missbruk att medvetandegöra allmänheten om tobak, alkohol, droger och spelmissbrukets negativa effekter. o Arbete/sysselsättning meningsfullt arbete och sysselsättning för alla. Kännetecken för folkhälsoarbetet # Mångas medverkan # Samverkan samarbete # Gemensamma mål # Kunskap och delaktighet # Mångfald 9
Mål och områden ur ett Livscykelperspektiv Barn och ungdomars hälsa Västra Götalandsregionens Övergripande mål En gynnsam start i livet Att förverkliga barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionens artiklar. Alla barn skall tillförsäkras en hälsosam start i livet. Hälsosamma uppväxtvillkor för barn och unga Barn och ungdomar skall tillförsäkras stöd under hela uppväxttiden och ges förutsättningar för att kunna göra hälsosamma val vid utveckling av livsstil och levnadsvanor. Förutsättningar för ungdomars inträde i vuxenlivet Förutsättningar skapas för att ungdomar ska vara bättre rustade och kunna fullgöra sina uppgifter i samhället och vara aktivt delaktiga i samhällets demokratiska processer. Mål för Munkedals folkhälsoarbete Ett tryggt och tydligt föräldraskap En god självkänsla hos barn och ungdomar Ökad drogfrihet (tobak, alkohol och narkotika) Att skolorna är hälsofrämjande- stödjande miljöer Samsyn kring arbetet med barn och ungdom Öka säkerheten för barn Åtgärder Verka för att det finns tillgång till föräldrautbildning genom hela uppväxttiden. Stötta skolorna i arbetet mot en hälsofrämjande skola Speciella insatser mot tobak t ex tillsammans med En Rökfri Generation Genomföra drogvaneundersökningar med lämpligt tidsintervall Verka för ökad kunskap, ur ett brett perspektiv, hos politiker, föräldrar, lärare m fl. 10
Arbeta för att främja ungdomars delaktighet och engagemang för sin fritid och framtid. Stöd till drogfria aktiviteter Ökad samverkan i det drogförebyggande arbetet Aktivt arbeta med allergifrågor Samverka för, och aktivt arbeta med, att minska antalet barnolycksfall Samverkansparter Skola, barnomsorg, primärvården, skolhälsovården, polis, kyrka, studieförbund, länsstyrelsen, föreningar, föräldrar, vuxna, politiker m fl. Välfärdsnyckeltal Antal kommuninvånare, 2003, ålder 0-17 år: 2 288 personer Indikatorer/nyckeltal Drogvaneundersökning åk 9 Munkedal 2003 Riket 2002 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Tobakskonsumenter* 25 % 32 % 25 % 34 % Alkoholkonsumenter* 78 % 80 % 73 % 77 % Andel kariesfria 6-åringar Barn med fler än fyra lagningar är 11 % i Munkedal, högst i Fyrbodal. Munkedal Fyrbodal 2003 2003 60 % 61 % Behöriga till gymnasiet Munkedal 2002 Riket 2002 96 % 89 % Antal tonårsaborter per 1000 kvinnor Munkedal 2002 Västra Götaland 2002-41,7-26,1 * Röker eller snusar från varje dag till någon gång ibland. * Minst en gång om året eller mera sällan dricker antingen ett glas öl (ej lättöl), 2 cl vin eller 2 cl sprit eller 5 cl starkcider. 11
Hälsosamt vuxenliv och arbetsliv Västra Götalandsregionens Övergripande mål Regionen ska verka för att främja goda arbetsmiljöer samt utveckla delaktighet i samhällslivet bland de människor som står utanför arbetslivet. Människor i utsatta situationer ska särskilt uppmärksammas. Mål för Munkedals folkhälsoarbete Meningsfull sysselsättning för att främja en god hälsa. En ökad hälsa i arbetslivet Öka möjligheten för Munkedalsborna att välja en hälsosam livsstil Meningsfull fritid för rekreation Minska antalet olycksfall Det ska finnas förutsättningar för ett livslångt lärande Öka engagemanget och delaktigheten för och mellan människor Åtgärder Samverka för att stötta den enskildes förutsättningar till arbete, sysselsättning eller utbildning Sprida kunskap om den goda arbetsplatsen Verka för en ökad trygghet och säkerhet Föreläsningar riktade mot näringslivet och allmänheten Skapa förutsättningar för kunskapshöjning för folkhälsoarbetare Verka för en fortsatt god vuxenutbildning Politikerna aktiva i demokratiarbetet Stötta bygdeföreningarna för att öka invånarnas känsla av sammanhang Utveckla mötesplatser som t ex. självhjälpsgrupper Samverkansparter Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Primärvården, Näringslivet, Högskolan, Studieförbunden, Kommunen, m fl. 12
Välfärdsnyckeltal Antal kommuninvånare, 2003, ålder 18-64 år: 5 974 personer Indikatorer/nyckeltal Förvärvsarbetande Munkedal 2001 Riket 2001 Män Kvinnor Totalt Män kvinnor Totalt 20 24 år 67 % 62 % 64 % 60 % 56 % 58 % 25-44 år 82 % 78 % 80 % 83 % 77 % 80 % 45-64 år 73 % 74 % 73 % 76 % 74 % 75 % 20 64 år 76 % 74 % 75 % 78 % 74 % 76 % Utbildningsnivå * Andel invånare med grundskole- Munkedal 200201 Riket 200201 /folkskoleutbildning som högsta utbildning 20 64 Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt år. 28 % 22 % 25 % 21 % 17 % 19 % Ohälsotal * Munkedal 200312 Västra Götalandsregionen 200312 Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 43,8 62,9 53 35,1 52,1 43,3 Valdeltagande Munkedal Riket Kommunfullmäktige 74,6 % 77,9 % Riksdagen 76,8 % 80,1 % * Skillnader mellan kommundelarna föreligger vad gäller högre studier. * Mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag/försäkrad 16-64 år från socialförsäkringen. Äldres hälsa Västra Götalandsregionens Övergripande mål Insatser ska stimuleras som bidrar till att bevara och stärka hälsan hos äldre människor och som ökar förutsättningarna för äldre att leva ett självständigt liv med god livskvalitet. 13
Mål för Munkedals folkhälsoarbete Arbeta för att ge goda förutsättningar för äldre att främja och bevara hälsosamma levnadsvanor Främja social gemenskap och etablering av nätverk för äldre. Främja insatser för en säker och trygg boende- och närmiljö. Åtgärder Trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete Stimulera träffar för äldre med föreläsningar och trivselskapande verksamhet. Studie om alternativa boende på landsbygd, centralort och mindre tätort Samverkansparter Hyresvärdar, polis, studieförbund, pensionärsföreningar, kommun, primärvård, m fl. Välfärdsnyckeltal Antal kommuninvånare, 2003, ålder 65 - w år: 2141 personer Indikatorer/nyckeltal Medellivslängd Munkedal Riket Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 77,9 81,7 79,8 76,8 81,7 79,2 Äldre utan hemtjänst, i eget boende 2003-12-31 Munkedal Riket 65 79 år Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Antal/åldersgrupp 734 756 1490 490722 574594 1065316 96% 96% 96% 95% 94% 95% 80 w Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Antal/åldersgrupp 276 375 651 170829 305109 475938 86% 71% 79% 72% 57% 65% 14
Genomgående för alla livsperioder - mångfald Under folkhälsorådets dagar i Kungshamn tydliggjordes att vi för att främja folkhälsan skulle se mångfald som en möjlighet och resurs. Vad vi då menar med mångfald är människor med olika utbildningsbakgrund, erfarenhet, kunskap samt kulturell och etnisk bakgrund. Vad gäller mångfald handlar det ytterst om samhällets förmåga att leva upp till principen om allas lika värde oavsett funktionshinder, etnicitet, kulturell bakgrund och religion. 15
Litteratur Dahlgren, G. (1995) Samhällets hälsopolitik 1994-2004. Stockholm: Landstingsförbundet. Antonovsky, A. (1991). Hälsansmysterium. Natur och kultur Handlingsprogram för folkhälsoarbetet, (2002) Västra Götalandsregionen Regeringens mål för folkhälsan, 2002/03:35 Det goda livet Folkhälsopolitiska policy, (2000) Västra Götalandsregionen Välfärdsbokslut, Folkhälsoinstitutet 2000:9 Statistikkällor Statistiska centralbyrån (SCB) Socialstyrelsen Försäkringskassan Beställarbokslut 2003, Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän Drogvaneundersökning i åk 9, 2003 16