Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av ordningsbot inom Polisen; beslutade den 3 oktober 2005. FAP 261-1 Utkom från trycket den 1 november 2005 Rikspolisstyrelsen föreskriver följande med stöd av 1 och 20 andra stycket ordningsbotskungörelsen (1968:199) samt 13 första stycket 6 förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen och beslutar följande allmänna råd. Blanketter 1 Vid utfärdande av föreläggande av ordningsbot skall blanketten föreläggande av ordningsbot (RPS 261.1) användas. Hur denna skall fyllas i framgår av bilagan. Kontroll och förvaring av blanketter m.m. 2 Blanketterna är försedda med löpnummer. Vid polismyndigheten skall det föras en nummerförteckning över de blanketter som lämnas ut. Av förteckningen skall det framgå namn och organisatorisk tillhörighet avseende den polis som kvitterat ut blanketterna. Om det är lämpligt med hänsyn till t.ex. myndighetens storlek, får det föras ett huvudregister vid myndigheten och ett register vid varje polisområde eller större arbetsenhet. Blanketter skall förvaras på sådant sätt att obehöriga inte utan svårighet kan komma åt dem. Polismyndigheten ansvarar för att blanketter som inte längre får användas (utgångna) makuleras dels i ordningsbotssystemet RIOB, dels genom förstöring. Blanketter som förstörts bör förtecknas, se 15 angående makulering av enstaka blanketter eller blankettblock. Behörigheter 3 En polis får, med de begränsningar som framgår av 4, utfärda föreläggande av ordningsbot. 1
4 En polis får bara i följande fall utfärda förelägganden för bristfälligheter på motordrivna fordon och släpfordon och för brott mot lagen (1982:821) om transport av farligt gods: 1 när felet eller bristen kan konstateras utan att någon mer ingående undersökning av fordonet behöver göras och bristen är uppenbar, 2 när polisen har förordnande att utföra flygande inspektion. Föreläggandet får då avse samtliga brister på de slag av fordon som förordnandet avser eller 3 när polisen är behörig att utföra tillsyn av transporter med farligt gods. Föreläggandet får då avse brott mot lagen (1982:821) om transport av farligt gods. Behörighetskraven anges i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (FAP 338-1) om Polisens tillsyn över väg- och terrängtransporter av farligt gods. Sådana fel och brister som avses i 4 1 bör polisman kunna se och höra utan att behöva använda särskild utrustning eller göra en ingående undersökning av fordonet. Exempel på sådana brister är: 1 registreringsskylt saknas, 2 belysning ur funktion, 3 däck med mönsterdjup som klart understiger minimimåttet (mönsterdjupet knappt urskiljbart). Observera att lastbil, buss och andra fordon med totalvikt över 3,5 ton med dubbelmonterade hjul får ha ytterhjul utan mönsterdjup, 4 ljuddämpning helt eller delvis ur funktion (avgasrör av eller ljuddämpare så skadad att hög ljudnivå uppstår), 5 färgad framruta/främre sidorutor (mörk tape eller målat färgskikt som medför att ögonkontakt med fordonsförare försvåras). Regler om ägar- och föraransvar, brister av ringa betydelse samt brister som kan ha uppkommit under färd bör särskilt beaktas. I tveksamma fall bör rapport till åklagare upprättas. Behörighet att besluta om rättelse av utfärdat föreläggande av ordningsbot 5 Rättelsebeslut får fattas endast av en polis som av polismyndigheten förordnats till detta. Polismyndigheten får besluta att funktionen skall vara knuten till viss befattning eller tjänst. Förutsättningar för att beivra brott genom föreläggande av ordningsbot 6 Av Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott framgår vilka brott som får beivras genom föreläggande av ordningsbot. 2
En polis bör på grundval av gjorda iakttagelser, den misstänktes berättelse och övriga omständigheter bedöma om det finns förutsättningar att utfärda föreläggande av ordningsbot. Den misstänkte bör tillfrågas hur han ställer sig till frågan om godkännande innan föreläggandet skrivs ut. Vissa av de brott för vilka föreläggande av ordningsbot kan utfärdas blir ibland med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet att bedöma som vårdslöshet i trafik eller annat brott mot lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. Även i andra fall kan gärningen innehålla försvårande omständigheter. Om en polis gör bedömningen att så är fallet, bör ärendet rapporteras till åklagare. Att förseelsen omfattas av ordningsbotssystemet utgör inget hinder för att meddela rapporteftergift. Bötesbeloppen i ordningsbotssystemet har bestämts utan att hänsyn till den misstänktes ålder, ekonomiska förhållanden, intellektuella förmåga m.m. kunnat beaktas. Särskilt vid höga bötesbelopp kan omständigheter av detta slag ibland motivera ett lägre straff än vad som fastställts för normalfallet. Om en polis finner att omständigheterna talar för att en lindrigare bedömning kan göras, bör inte något föreläggande utfärdas. I stället upprättas en rapport till åklagaren, där polisen anger de omständigheter som medför att åklagaren bör göra en särskild prövning. Utfärdande av föreläggande av ordningsbot 7 Den misstänktes identitet skall vara styrkt, innan föreläggande av ordningsbot utfärdas. På föreläggandet skall det anges hur identiteten har styrkts. Om identiteten inte omedelbart kan fastställas, bör beaktas möjligheten till kontorsföreläggande enligt 11. 8 Innan föreläggandet överlämnas till den misstänkte för godkännande, skall polisen klargöra föreläggandets innehåll och beskriva innebörden av ett godkänt föreläggande. Om den misstänkte är körkortsinnehavare skall polisen informera denne om att brottet kan komma att innebära en belastning på körkortsinnehavet. Särskilda villkor som rör den misstänkte 9 Ett föreläggande av ordningsbot får inte utfärdas, om det är känt att den misstänkte vid tidpunkten för brottet: 3
1 är föremål för vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, 2 är föremål för vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, 3 lider av sådan allvarlig psykisk störning som avses i 30 kap. 6 brottsbalken eller 4 är intagen i kriminalvårdsanstalt eller på annat sätt avtjänar ett frihetsstraff. Om någon av de angivna situationerna föreligger, rapporteras ärendet till åklagare. Rådrum 10 Vid utfärdande av föreläggande av ordningsbot får rådrum med godkännandet medges. Till den misstänkte lämnas då exemplar 2 av föreläggandet, inbetalningskort samt svarskuvert. Den misstänkte skall underrättas om innebörden av rådrum, dvs. att ett godkännande kan ske inom viss tid antingen genom påskrift av exemplar 2 som insänds till utfärdande myndighet eller, då fråga inte är om förverkande, genom full betalning av den förelagda boten. Rådrum får medges en person som är bosatt i Sverige eller i annat nordiskt land. Huvudregeln är att ett föreläggande av ordningsbot omedelbart skall godkännas och undertecknas av den misstänkte. Om den misstänkte begär rådrum eller är tveksam i sin inställning till att godkänna men polisen ändå finner det sannolikt att föreläggandet kommer att godkännas, får den misstänkte medges rådrum. Ett skäl att medge rådrum kan vara att den misstänkte vill inhämta råd från en advokat innan godkännande lämnas. Tiden för godkännande bör bestämmas till åtta dagar. Är den misstänkte under 18 år, bör han medges rådrum för att rådgöra med föräldrar eller annan vuxen person. Detta bör särskilt beaktas om botbeloppet är 800 kronor eller mer. Kontorsföreläggande 11 Ett kontorsföreläggande innebär att en polis utfärdar ett föreläggande i den misstänktes frånvaro. Föreläggandet tillställs den misstänkte per post. Kontorsföreläggande får utfärdas, om den misstänkte bor i eller stadigvarande uppehåller sig i Sverige eller i annat nordiskt land. Kontorsföreläggande bör användas om: 1 det före utfärdandet behöver göras ytterligare kontroll av den misstänktes identitet, 4
2 polisen vill kontrollera giltigheten i en viss bestämmelse och detta inte går att göra omedelbart på platsen eller om polisen vill rådgöra med sin förman, 3 den misstänkte är upprörd eller har blivit skadad vid den händelse som avses, t.ex. efter en trafikolycka, eller 4 den misstänkte är märkbart påverkad av alkohol vid gärningstillfället. Även i andra fall än de uppräknade kan det vara lämpligt eller nödvändigt att använda kontorsföreläggande. Före utfärdandet bör den misstänkte underrättas om vad ett kontorsföreläggande innebär och hur man godkänner detta. Kompletterande uppgifter angående vissa omständigheter vid förseelsetillfället m.m. på blankettens baksida 12 En polis, som utfärdar ett föreläggande av ordningsbot, skall i vissa fall lämna kompletterande uppgifter angående förseelsen/-erna på blankettens baksida. Uppgifterna utgör underlag för Länsstyrelsen vid eventuellt ingripande såvitt avser körkort eller trafiktillstånd i anledning av den begångna förseelsen/de begångna förseelserna. De bör därför dokumenteras så snart som möjligt. Hur uppgifterna fylls i framgår av bilagan. Förfarande efter utfärdande 13 Exemplar 1 av föreläggandet utgör underlag för registrering i ordningsbotssystemet och skall förvaras hos polismyndigheten. Exemplar 2 av föreläggandet samt inbetalningskort skall alltid lämnas eller sändas till den förelagde. Återkallelse av föreläggande av ordningsbot 14 Om ett utfärdat men ej godkänt föreläggande av ordningsbot återkallas sedan föreläggandet registrerats i ordningsbotssystemet, skall beslutet om återkallelsen antecknas på blankett RPS 261.4. Om ett föreläggande av ordningsbot har återkallats enligt 48 kap. 18 rättegångsbalken, skall på föreläggandet antecknas Återkallat enligt 48 kap. 18 RB. Därunder skall utfärdande polis skriva sin namnteckning. Samtliga blankettexemplar av det återkallade föreläggandet skall lämnas till den som ansvarar för registrering i ordningsbotssystemet. 5
Makulerade blanketter 15 Om en polis behöver makulera ett ej godkänt föreläggande av ordningsbot på grund av felskrivning eller av annan anledning, skall det på såväl föreläggandet som inbetalningskortet skrivas texten Makulerad. Med de makulerade blanketterna skall förfaras som sagts i 14 om återkallade blanketter. Rättelse av godkänt föreläggande av ordningsbot 16 För handläggning av ärende om rättelse av föreläggande av ordningsbot skall användas av ordningsbotssystemet framställt underlag för rättelse eller blankettsetet Rättelse av godkänt föreläggande jämlikt 48 kap. 12 a och 17 rättegångsbalken (RPS 261.5). Rättelse av godkänt föreläggande skall göras på följande sätt: 1 vid smärre felaktigheter utan saklig betydelse antecknas det rätta förhållandet på föreläggandet (rättelse med tjänsteanteckning) och 2 vid uppenbar oriktighet, som inte kan rättas enligt punkt 1 bereds den förelagde genom underrättelse tillfälle att yttra sig innan rättelse sker (rättelse enligt 48 kap. 12 a och 17 rättegångsbalken). Det ankommer på den som enligt 5 är behörig att besluta om rättelse att avgöra om rättelsen skall göras enligt punkt 1 eller 2 ovan. Rättelse enligt punkt 1 skall signeras av den som beslutat om rättelsen. Handlingar som är av betydelse för den fortsatta handläggningen av ett ärende rörande föreläggande av ordningsbot bör granskas av en polis som är chef för arbetsenhet. Om behov av rättelse kan antas föreligga, bör den som är behörig att besluta om rättelse informeras. Om en viss uppgift i handlingen skall uppdateras i ordningsbotssystemet, bör detta antecknas på handlingen. Ordningsbotssystemet RIOB 6 17 Den myndighet som handlägger ett ärende om ordningsbot skall snarast registrera föreläggandet i ordningsbotssystemet. Systemet skall även kompletteras med uppgifter om: 1 rättelse med tjänsteanteckning, 2 rättelse enligt 48 kap. 12 a och 17 rättegångsbalken, 3 överlämnande av föreläggande av ordningsbot till åklagare för undanröjande, 4 beslut från domstol om inhibition av verkställighet, 5 beslut från domstol om undanröjande, 6 i efterhand lämnat skriftligt godkännande eller bestridande, 7 besked från åklagare att godkännandet är utan verkan, 8 återkallelse av ej godkänt föreläggande av ordningsbot, 9 återkallelse av godkänt föreläggande av ordningsbot och
10 makulerade blanketter. Polismyndighetens manuella register 18 Efter registrering i ordningsbotssystemet skall exemplar 1 av föreläggandet sorteras in i polismyndighetens register över utfärdade förelägganden. Trafikavdelningar och större arbetsenheter får föra egna register. Registerexemplaren skall ställas undan årsvis och bevaras i fem år därefter. Om föreläggande av ordningsbot utfärdats för brott mot lagen om transport av farligt gods skall en kopia av blanketten Kontrollista transport farligt gods (RPS 338.3. 1-4) bifogas föreläggandet och arkiveras tillsammans med detta. Förelägganden med bilagor får sparas i ett separat register som är upplagt i föreläggandenummer eller i bokstavsordning. Anteckning om detta skall göras i huvudregistret. Om uppgift behövs till något annat register, får föreläggandet kopieras. Diarieföring av föreläggande av ordningsbot eller tillkommande handlingar som rör föreläggande av ordningsbot erfordras inte. Makulerade och vid utfärdandet återkallade förelägganden bör efter registrering i ordningsbotssystemet förvaras på lämpligt sätt i nummerordning. Handlingar i ärenden om ordningsbot, som inte förvaras på något annat sätt, bör efter uppdatering i ordningsbotssystemet förvaras i en samlingspärm i nummer- eller bokstavsordning. Betalning av ordningsbot vid utfärdandet 19 Har ett föreläggande av ordningsbot utfärdats beträffande någon som endast tillfälligt uppehåller sig i landet får, om skriftligt godkännande föreligger, betalning tas emot av tjänsteman inom Polisen. Beslut att betalning får tas emot fattas av den som har myndighetens uppdrag att fatta sådana beslut. Vid kontant betalning skall särskilt kvitto (RPS 972.5, inkomstkvitto) utfärdas och överlämnas till den förelagde. Polismyndigheten skall därefter betala in beloppet på Rikspolisstyrelsens postgirokonto nr 476 50 03 1. Polismyndigheten bör utfärda lokala föreskrifter om handläggning, kvittoanteckning och kvittoförvaring. Underrättelse till åklagare 20 Om ett föreläggande av ordningsbot har godkänts eller betalning erlagts efter det att ärendet har lämnats över till åklagare skall denne underrättas. Underlag för sådan underrättelse framställs i ordningsbotssystemet. 7
Förverkande i samband med föreläggande av ordningsbot 21 Om föreläggandet upptar förverkande av egendom anges i fritextfältet Gärningsbeskrivning texten Tas i beslag för förverkande: Varuslag och kvantitet skall anges. Därefter görs ett tillägg i fältet för godkännande: och förverkandet. Om den misstänkte motsätter sig förverkandet får föreläggande inte utfärdas. I stället görs beslag i kombination med brottsanmälan. 1. Denna författning träder i kraft den 1 november 2005 då Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2000:10, FAP 261-1) om tilllämpningen av ordningsbot inom Polisen skall upphöra att gälla. 2. Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2000:10, FAP 261-1) om tillämpningen av ordningsbot inom Polisen, skall gälla även efter den 1 november 2005 i fråga om föreläggande av ordningsbot som har utfärdats dessförinnan. På Rikspolisstyrelsens vägnar ULF BERG Bengt Svensson (Polisenheten) 8
Bilaga A Blankettens framsida Tid och plats för gärning Ange åå mm dd, klockslag, plats (väg nr, gata, terrängområde etc.) och kommun. Undantag kan förekomma då tidpunkt eller plats inte kan fastställas. Namn, person-/samordningsnummer, adress och telefon Ange efternamn, första förnamn och tilltalsnamn. Svenskt person- eller samordningsnummer anges med 10 siffror. Finns varken svenskt person eller samordningsnummer anges födelsetid åå mm dd M el K (man kvinna). Om det framkommer att en person har skyddad identitet utelämnas adressuppgiften. I stället anges Skyddad id i fältet. När den förelagde är bosatt utomlands anges land. Telefonnummer där den förelagde kan anträffas dagtid bör anges. Förarbehörighet Är den misstänkte innehavare av svenskt körkort, traktorkort eller förarbevis, kryssmarkeras respektive ruta. Om personen innehar flera behörigheter, markeras den ruta som avser speciell behörighet för det aktuella fordonsslaget, t.ex. markeras förarbevis vid färd med terrängskoter även om den misstänkte innehar körkort utfärdat före år 2000. Identitet fastställd Om identiteten är fastställd genom körkort kryssmarkeras denna ruta. Fastställs identiteten genom uppvisande av annan handling anges vilken, t. ex. nationellt ID-kort, Postens ID-kort eller pass. Är identiteten fastställd genom att polisen personligen känner igen den misstänkte anges detta. Utländskt körkort Är den misstänkte innehavare av ett utländskt körkort antecknas land, körkortsnummer eller motsvarande och utfärdandedatum om sådant finns. I denna ruta får även anges om den misstänkte har körkortstillstånd. Fordonsslag Ange pb, lb, mc, släp, mredi, mredii, mopedi, mopedii, tr, efterf etc. eller vid fordonskombination t. ex. lb + släp. Registreringsnummer Ange svenskt eller utländskt registreringsnummer. Om fordonet anmälts för användning i yrkesmässig trafik, ange Y. Även personlig skylt får anges med namn eller siffror. Efter utländskt registreringsnummer anges land enligt gängse förkortningar (se förteckning över vanligen förekommande 9
landskoder i Ordningsbot, en handbok från Rikspolisstyrelsen, uppslag 14). Vid fordonskombinationer antecknas samtliga registreringspliktiga fordons registreringsnummer. Förare/Ägare/Passagerare/Annan För att kryssa rutan Ägare skall den misstänkte vara registrerad som ägare i Vägtrafikregistret (gäller registrerade fordon). I andra fall antecknas normalt den uppgift om ägarförhållandet som anges av den misstänkte. Rutan Annan används för t.ex. gående, arbetsgivare eller tillståndshavare. Annan behöver ej preciseras där det är uppenbart obehövligt, t.ex. vid brott mot brottsbalken, ordningslagen (1993:1617) eller lagen om totalförsvarsplikt (1994:1809). Hastighet i km/tim Ange tillåten hastighet (skyltad, bashastighet eller gällande för fordonsslaget eller fordonskombinationen) samt uppmätt hastighet som skall rapporteras. Förseelsekod och gärningsbeskrivning Endast om gärningen inte är förtryckt i blankettblocket/blankettens baksida anges förseelsekod och den gärningsbeskrivning som finns i Rikspolisstyrelsens handbok om ordningsbot. Undantag finns där gärningsbeskrivning får kompletteras av polisen Vid fartöverträdelse till sjöss anges i detta fält tillåten och uppmätt fart i knop samt den mätmetod som använts. Om beslag/förverkande förekommer i samband med ett föreläggande antecknas detta på sätt som framgår av 21. Vid rättelse av föreläggande av ordningsbot genom tjänsteanteckning används fältet för att ange det rätta förhållandet. Rådrum och kontorsföreläggande Kryssmarkeras i förekommande fall. Förseelsen/-erna Förseelsernas kodnummer anges alltid oavsett om de är förtryckta eller hämtas från handboken. Högst fem förseelser får anges på ett föreläggande. Två lika koder får ej anges på samma föreläggande. Botbelopp Vid flera brott anges beloppet efter reduktion, dvs. den högsta boten (eller en av de högsta vid flera lika belopp), adderas med 50% av summan av övriga belopp. Maximalt botbelopp efter reduktion är 5.000 kr. Utfärdandedatum och polisens namn och tjänstenummer Om utfärdandedatum är annat än datum för gärningen anges detta. Underskrift av polis är obligatorisk och tjänstenummer bör alltid anges. 10
Underskrift av den misstänkte Godkännandet dateras och den misstänkte skriver under. Vid rådrum eller kontorsföreläggande ifylls inte datum av polisen. Något annat, t.ex. förbehåll av den förelagde, får inte finnas. Platskod/Förvaras hos/uppföljningskod Vissa koder är förtryckta. Öppna fält ifylls enligt myndighetens rutiner. Detta kan göras i efterhand om utfärdande polis inte säkert känner till aktuella koder. Innan föreläggandet lämnas för registrering bör uppgifterna vara ifyllda. I förekommande fall får förtryckta koder ändras. B Blankettens baksida Anteckningar angående vissa omständigheter vid förseelsetillfället m.m. Kod markerad med * innebär att blankettens baksida ifylls i tillämpliga delar. Metod vid hastighetsövervakning Aktuell ruta för mätmetod kryssmarkeras alltid vid hastighetsöverträdelse. Trafikmiljö Ange skyltad hastighet eller bashastighet på platsen. Gäller även i terräng i förekommande fall. Trafikintensitet Den rapporterande polisens kännedom om de lokala trafikförhållandena avgör vilken ruta som skall kryssmarkeras. Väglag, väderleksförhållanden, ljusförhållanden och gatu- eller vägbelysning Anteckningar om trafikmiljö, trafikintensitet, väderleksförhållanden m.m. Görs vid brott där koden markerats med *. Anteckningar får göras även i andra fall. Endast en (1) ruta kryssmarkeras. Vid behov kan komplettering göras i fältet Anteckningar för registrering. Kört mot rött ljus Uppgift om avstånd från fordonets front till stopplinje eller signal, när signalen slog om till rött, anges om det är möjligt. Om korsande fordon och/eller fotgängare befunnit sig i rörelse kryssmarkeras aktuell ruta/-or. Mottaget belopp i svenska kronor Belopp som mottas i svenska kronor efter beslut som anges i 19 antecknas i denna ruta. Om beloppet är erlagt med kontokort/betalkort anges det i fältet Övriga anteckningar. 11
Helt/delvis i utländsk valuta Om utländsk valuta (helt eller delvis) mottagits efter beslut som anges i 19 kryssmarkeras denna ruta och valutaslag anges. Mängd och valutans värde omräknat i svenska kronor (dagsaktuellt värde) anges i fältet Övriga anteckningar. Den som fattat beslut om kontant betalning bör på lämpligt sätt inhämta uppgift om kurs på den utländska valutan. Endast växlingsbar utländsk valuta får mottas. Vid mottagande av utländsk valuta anges efter det att växling skett beloppet omräknat i svenska kronor i rutan Mottaget belopp i svenska kronor. Uppgiften bör föreligga innan ärendet registreras i ordningsbotssystemet. Förfarandet används då en viss värdedifferens kan uppstå från mottagningstillfället till dess att växling sker. Kvittonummer Kvittonummer på RPS blankett 400.7.1-3 (Kvitto på deposition) anges vid mottagande av kontant betalning av ordningsbot. Bilaga Bilaga är i första hand avsedd att användas vid föreläggande av ordningsbot som gäller transport av farligt gods. Även i andra fall får rutan markeras om det finns en bilaga som bör åtfölja föreläggandet. OF och bilaga förvaras i separat register Om polismyndigheten finner det lämpligare att förelägganden med bilaga förvaras i separat register, kryssmarkeras denna ruta (se 18 ). Signeras av den som i förekommande fall sorterat in ärendet i detta register. Registrerat i RIOB Signeras av den som registrerat föreläggandet i ordningsbotssystemet. Tillstånd lämnat av Om föreläggande av ordningsbot utfärdas för brott mot förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare m.m. eller vid brott mot yrkestrafikförordningen (1998:779) kryssmarkeras en eller i vissa fall två av rutorna. Uppgiften avser tillstånd till yrkesmässig trafik enligt yrkestrafiklagen (SFS 1998:490) och uppgiften ifylls endast vid brott som avses med tilllämpliga koder. Länsstyrelse anges med numerisk kod enligt förteckning i Rikspolisstyrelsens handbok om ordningsbot, uppslag 14. Anteckningar för registrering 12 Fältet används när det behövs för komplettering av uppgifter. Antecknade uppgifter registreras i ordningsbotssystemet. Exempel på när anteckningar kan göras är vid brott mot stopplikt (korsande eller sväng höger/vänster etc.), när fordonslasten ej varit fastgjord (vad lasten bestod av, bristfällighetens art, risken att tappa lasten etc.) och vid avståndsrapportering (hur lång sträcka, avstånd mellan fordonen, hastighet etc.)
Vid brott som orsakat trafikolycka antecknas Orsakat trafikolycka. Vid brott begånget i yrkesmässig trafik antecknas tillståndshavarens namn eller, om tillståndshavaren är en juridisk person, tillståndshavarens firma och organisationsnummer. Vid brott mot sjötrafikförordningen (1986:300) antecknas typ av fartyg, fartygets identitet (signalbokstäver, IMO nummer, registreringsnummer i det frivilliga båtregistret etc.), vilken eventuell behörighet som befälhavaren är innehavare av samt väderleks- och ljusförhållanden vid tidpunkten. Övriga anteckningar Fältet används för anteckningar rörande betalning i samband med utfärdandet. Om det för lokala rutiner bedöms lämpligt kan även uppgift om körkortsomhändertagande antecknas. Vid utfärdande av föreläggande avseende fordonsbrist enligt de allmänna råden i 4 antecknas här till exempel däcksmönsterdjup vid okulärbesiktning, vilken lykta som varit ur funktion, vilken skada avgassystemet haft. I övrigt används fältet för egna minnesanteckningar. Det som antecknas i fältet registreras ej i ordningsbotssystemet. Fältet får användas även om blankettens baksida i övrigt inte är ifylld. Foto/video Rutan kryssmarkeras om det rapporterade brottet foto- eller videodokumenterats. C Inbetalningskort Utfärdandedatum och belopp anges på inbetalningskortet innan det överlämnas eller sänds till den förelagde. 13