Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 1163

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten rätt... 5 Demografi... 6 Befolkningsutveckling...6 Folkmängd... 7 Födelsenetto... 8 Åldersstruktur... 8 Ålderspyramider... 8 Andel yngre... 9 Andel äldre... 9 Utländsk bakgrund... 9 Pendling... 1 Livsvillkor... 11 Utbildningsnivå... 11 Personaltäthet i förskola/skola... 12 Förskola... 12 Skola... 12 Arbetsliv... 13 Trivs på arbetsplatsen... 13 Arbetslösa... 14 Försörjningsmått... 15 Ekonomiska förutsättningar... 16 Inkomst... 16 Ekonomisk trygghet bland vuxna... 17 Ekonomisk utsatthet bland barn... 17 Trygghet... 19 Anmälda brott... 22 Valdeltagande... 22 Politiskt deltagande bland unga... 23 Levnadsvanor... 24 Rökning... 24 Alkohol... 25 Motion... 27 Hälsa... 29 Självupplevd hälsa... 29 Värk... 3 Värk i skuldror, nacke eller axlar... 3 Värk i rygg eller höfter... 32 Värk i händer, armar, ben eller fötter... 33 Psykiska besvär... 33 Stress... 34 Ängslan/oro... 35 Sömnproblem... 36 Tandhälsa... 37 2

Sjuklighet och dödlighet... 4 Hjärt-kärlsjukdomar... 4 Döda i hjärtinfarkt... 4 Cancersjukdomar... 41 Psykisk ohälsa... 42 Klamydiainfektioner... 43 Aborter... 43 Bilaga 1... 45 3

Förord Landstinget Sörmland har genom åren publicerat kommunprofiler som beskriver hälso- och välfärdsförhållanden. Dessa har gett en översiktlig beskrivning av Södermanlands läns kommuner med avseende på befolkningssammansättning, sociala villkor, levnadsförhållanden och hälsa. Eftersom det ständigt sker förändringar på dessa områden har vi funnit det angeläget att i denna rapport uppdatera informationen för att tillgängliggöra så aktuella uppgifter som möjligt. Information i rapporten är hämtad från både extern registerinformation och de befolkningsundersökningar där vi själva medverkar i genomförandet, Liv & hälsa och Liv & Hälsa ung. Mer information om dessa undersökningar, samt mer utförlig resultatrapportering finns på vår hemsida. www.landstinget.sormland.se/lh (Liv & hälsa) och www.landstinget.sormland.se/lhu (Liv & Hälsa ung). Rapportens resultat är redovisade på kommunnivå. Jämförelser görs mellan kommuner, länet och riket eller CDUST-regionen. Utvecklingen över tid beskrivs i tabeller och diagram eller kommenteras i den löpande texten. Denna rapport har utarbetats av Anna Ekholm, Hans-G Eriksson, Fredrik Granström, Olle Kylensjö och Lotta Sahlqvist vid FoU-centrum, Landstinget Sörmland. Eva-Maria Annerbäck Enhetschef Enheten för FOU, Landstinget Sörmland 4

Bakgrund Material och metoder Rapporten är en sammanställning över olika demografiska, sociala och hälsomässiga förhållanden. Den är tänkt att ge en samlad bild av hälsoläget i länet. Rapporten baseras på material från en rad olika källor, dels från registerdata, dels från landstingets egna enkätundersökningar (Liv & hälsa och Liv & Hälsa ung). Registerdata har hämtats från Statistiska centralbyrån (SCB), Socialstyrelsen (SoS), Regionalt Onkologiskt Centrum (ROC), Arbetsförmedlingen (AF), Brottsförebyggande rådet (Brå), Skolverket (Skolv), Folktandvården (Ftv), Samordningsförbundet RAR i Sörmland (RAR), Smittskyddsinstitutet och Försäkringskassan (Fk). Källorna redovisas i anslutning till tabeller och diagram. I de resultat som redovisas på kommunnivå finns, där det är möjligt, jämförande resultat för länet som helhet och riket. Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomfördes i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län (CDUST-regionen). I tabeller och figurer med resultat hämtade från denna undersökning görs därför jämförelser med CDUST istället för riket. Begreppsförklaringar Med incidens menas antalet nya fall av en viss sjukdom i befolkningen. Åldersstandardisering innebär ett hänsynstagande till eventuella åldersskillnader i befolkningen. I denna rapport tillämpas åldersstandardisering vid vissa jämförelser över tid. Detta innebär i praktiken att jämförelserna visar hur skillnaden mellan två tidpunkter skulle ha varit om ålderssammansättningen i länet varit identisk vid båda tillfällena. De skillnader som framkommer efter ålderstandardisering beror då inte på att Södermanland har en åldrande befolkningssammansättning. I några av figurerna redovisas 12-månadersmedelvärden. Genom att beräkna ett medelvärde av resultaten för var och en av årets tolv månader får man en mer rättvisande bild av året jämfört med att bara redovisa hur det såg ut vid årets slut. Flera resultat i denna rapport är hämtade från befolkningsenkäten Liv & hälsa. Den är en urvalsundersökning (12 7 av länets drygt 2 invånare mellan 18 och 84 år har fått enkäten) Detta gör att slumpen kan spela in i resultaten. När man säger att en skillnad mellan två grupper är statistiskt signifikant är sannolikheten att skillnaden beror på slumpen så liten (mindre än 5 procent) att man bedömer skillnaden som statistiskt säkerställd. Tolka resultaten rätt De resultat som är hämtade från urvalsundersökningen Liv & hälsa inkluderar tillhörande konfidensintervall. Dessa redovisas i kolumnen KI i tabellerna och som antenner som sträcker sig uppåt och neråt i toppen på staplarna i diagrammen. Att redovisa konfidensintervall är ett sätt att ta hänsyn till det slumpfel som urvalsundersökningar är behäftade med. Konfidensintervallet ska tolkas som det intervall inom vilket det sanna resultatet med 95 procents säkerhet befinner sig. Exempelvis innebär ett resultat på 86 ± 3 att sanningen med stor sannolikhet ligger mellan 83 och 89. Det är därför viktigt att beakta att skillnader mellan kommuner där konfidensintervallen överlappar varandra med stor sannolikhet beror enbart på slumpen. I de diagram som visar procentuella andelar går skalorna upp till 25, 5 eller 1. 5

Demografi För att kunna planera verksamheter i kommun och landsting är det viktigt att ha kunskap om områdets demografi. Befolkningen påverkas av exempelvis födslar, dödsfall och migration (flyttning). Födslar och inflyttningar bidrar till befolkningsökning medan dödsfall och utflyttningar verkar i motsatt riktning. Det är inte bara befolkningens storlek som påverkas utan även dess sammansättning. Åldersstrukturen är särskilt intressant och då främst antalet barn och äldre eftersom insatserna för de grupperna är störst. Studerar man en ålderspyramid (se bilaga 1) kan man enkelt se hur stora de olika grupperna är och även ganska säkert förutsäga hur åldersfördelningen kommer att se ut under de närmaste åren. Befolkningsutveckling s folkmängd var från början av 7-talet och fram till mitten av 8-talet relativt konstant runt 25 invånare, därefter ökade befolkningen stadigt fram till 1994. I slutet av 9-talet minskade den något men har de senaste åren återigen visat en stigande trend. En prognos från Statistiska centralbyrån (SCB) förutspår att Södermanlands befolkning kommer att fortsätta öka de närmaste 2 åren. Under 2-talet har befolkningen ökat i,,, och medan den har minskat i och. Befolkningsutveckling 1968-21 ( och 1991-21) 98 96 94 92 9 88 86 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 18 5 18 17 5 17 16 5 16 15 5 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 1 5 1 25 1 34 33 5 33 9 75 9 5 9 25 9 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 32 5 32 31 5 31 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 7 65 6 55 5 45 4 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 16 15 14 13 12 11 1 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 6

35 32 5 3 12 11 5 11 27 5 25 22 5 2 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 1 5 1 9 5 9 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 1 9 8 9 6 28 27 26 Södermanland 9 4 9 2 9 8 8 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 25 24 23 22 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 Riket 1 9 5 9 8 5 8 7 5 7 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 Källa: SCB Folkmängd Vid årsskiftet 21/211 fanns drygt 27 invånare i Södermanland. är länets klart största kommun med drygt 96 invånare och är minst med knappt 9 invånare. I riket, länet och alla kommuner utom, och är antalet kvinnor högre än antalet män. Folkmängden i Södermanland och riket 21-12-31 Kvinnor Män Totalt 48 442 47 869 96 311 7 9 8 128 16 28 5 223 5 137 1 36 16 388 16 4 32 428 26 28 25 436 51 644 5 531 5 662 11 193 16 314 16 15 32 419 5 755 5 77 11 462 4 39 4 53 8 893 136 151 134 587 27 738 Riket 4 725 326 4 69 244 9 415 57 Källa: SCB 7

Födelsenetto Födelsenettot är skillnaden mellan antalet levande födda och antalet döda. Antalet födda varierar ganska kraftigt. Det föddes många barn på 4- och 6-talen och i början av 9- talet. Antalet döda har däremot hållit sig relativt konstant under åren. Detta har lett till att Södermanland från slutet av 8-talet fram till mitten av 9-talet hade ett relativt stort födelseöverskott. Efter det har det under en period varit ett underskott men 21 var det återigen ett födelseöverskott i länet. 5 4 3 2 1 Källa: SCB Antal döda och antal levande födda i Södermanland 1968-21 Födda Döda 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 Åldersstruktur De saker som främst påverkar befolkningens åldersstruktur är fruktsamheten och medellivslängden. I början av 19-talet föddes i genomsnitt 4 barn per kvinna, hundra år senare är motsvarande siffra 1,5-2 barn per kvinna. Under samma tid har medellivslängden ökat med över 2 år. Tillsammans betyder detta att andelen barn i befolkningen blir mindre och andelen äldre större. Ålderspyramider Åldersgrupperna 15-19 år och 6-64 år relativt stora, detta beroende på de stora födelsetalen åren runt 199 och på 4-talet, detta gäller för samtliga länets kommuner, se bilaga 1. I de äldsta åldersgrupperna är antalet kvinnor större än antalet män eftersom kvinnor generellt lever längre än män. Södermanland Riket Källa: SCB, 21 8

Andel yngre Andelen yngre, -19 år, har under de senaste 4 åren minskat från 28 till 23 procent. Bland länets kommuner är det som har den klart lägsta andelen yngre, 2 procent. Övriga kommuner har mellan 23 och 26 procent yngre (-19 år) och ligger nära riksvärdet. Riket Källa: SCB Andel -19 år 21-6 år 7-12 år 13-19 år 1 2 3 4 5 Andel äldre Störst behov av vård och omvårdnad har den äldre befolkningen. Antalet personer i denna grupp ökar kontinuerligt, vilket medför att gruppens andel av befolkningen blir allt större. I länet var andelen 85 år och äldre,7 år 197 och 21 var den 2,8. Andelen äldre är något högre i länet än i riket och varierar mellan kommunerna. Högst andel äldre har, och med drygt tio procent, har den lägsta andelen med 7 procent. Riket Källa: SCB Andel 75 år och äldre 21 75-84 år 85 + år 5 1 15 2 25 Utländsk bakgrund Utländsk bakgrund har personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Definitionen ändrades 31 december 23, före dess räckte det med att en förälder var född utomlands för att dennes barn ansågs ha utländsk bakgrund. Ungefär var femte sörmlänning har utländsk bakgrund. Det är stora skillnader mellan länets kommuner, har nästan tre gånger så stor andel med utländsk bakgrund som. Andel () med utländsk bakgrund År 21 Totalt 27 19 12 18 14 19 14 14 1 19 Riket 19 Källa: SCB 9

Pendling Andelen som pendlar från en kommun till en annan har ökat från 2 till 28 procent mellan åren 1993 och 28. Andelen män som pendlar är högre än andelen kvinnor som pendlar. År 28 var det drygt 3 procent av männen och drygt 2 procent av kvinnorna i länet som pendlade. Andel utpendlare (av förvärvsarbetande 16 + år) över kommungräns i Södermanland 1993-28 Källa: SCB Andelen pendlare skiljer sig mycket mellan kommunerna i länet. I och pendlar mer än hälften av de förvärvsarbetande till en annan kommun. har den klart lägsta andelen pendlare med 16 procent. Andel () utpendlare över kommungräns, 28 ( av förvärvsarbetande 16 + år) Kvinnor Män Totalt 12 19 16 29 39 34 48 66 57 19 28 24 18 32 25 39 31 34 38 47 43 46 58 52 35 45 4 23 32 28 Källa: SCB 1

Livsvillkor Livsvillkor, såsom sociala och ekonomiska förhållanden har visat sig ha ett betydande samband med hälsan. Det är dock svårt att veta om det är de ekonomiska och sociala förhållandena i sig som orsakar ohälsa eller om det är ohälsan som orsakar de ekonomiska och sociala problemen. Utbildningsnivå Andelen med eftergymnasial utbildning ökar i takt med att fler yngre skaffar sig en högre utbildning samtidigt som äldre personer, med en generellt lägre utbildningsnivå, successivt lämnar arbetslivet. Utbildningsnivån i länet är lägre än i riket och skillnaden har ökat de senaste 25 åren. Inte ens den kommunen i länet med högst utbildningsnivå når upp till riksgenomsnittet. 5 4 3 2 1 Andel () med eftergymnasial utbildning, 16-74 år, 1985-21 Södermanland Riket 85 87 89 91 93 95 97 99 1 3 5 7 9 Källa: SCB I Södermanland är det, liksom i landet i stort, vanligast att kvinnor har en eftergymnasial utbildning. Störst andel med eftergymnasial utbildning i länet finns i, och. De minsta andelarna finns i, och. Andel () med eftergymnasial utbildning, 16-74 år, 21 Kvinnor Män Totalt 31 24 27 23 16 2 28 2 24 27 18 23 31 24 27 23 16 2 34 25 29 29 23 26 21 13 17 Riket 29 22 26 Riket 36 29 32 1 2 3 4 5 Källa: SCB 11

Personaltäthet i förskola/skola Förskola Förskolan vänder sig till barn från ett år tills de börjar skolan. Alla barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar har rätt till en plats i förskola. Även barn till arbetslösa eller föräldralediga har rätt till minst 15 timmar per vecka i förskola. Under 199- talet ökade gruppstorlekarna i förskolan och samtidigt minskade personaltätheten. De senaste åren har personaltätheten dock ökat något. Bland länets kommuner har och den högsta personaltätheten medan den är lägst i, och. Att det finns personal med pedagogisk högskoleutbildning anges i förskolans allmänna råd för kvalitet som en viktig kvalitetsfaktor. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning varierar mycket mellan kommunerna, från s 38 procent till s 64 procent. År 29 Andel () årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning Antal inskrivna barn per årsarbetare 6 5,6 47 5,5 38 5,7 6 4,8 57 4,3 64 5,8 44 5,8 5 5,9 46 5,4 55 5,2 Riket 54 5,4 Källa: Skolverket Skola Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en obligatorisk och kostnadsfri grundutbildning. Den svenska skollagen säger att alla barn ska ha tillgång till en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden samt ursprung. Liksom inom förskolan var personaltätheten inom skolan som lägst i slutet på 199-talet men har sedan ökat något men den är fortfarande lägre än innan 199-talets nedgång. Flest antal lärare per 1 elever har och medan och har lägst antal. Andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning ligger på 8 procent eller mer i alla länets kommuner förutom. År 29 Andel () lärare med pedagogisk högskoleutbildning Antal lärare per 1 elever 84 7,4 76 8,1 8 7,2 86 8,5 85 8,6 83 8,1 93 7,3 81 7,6 89 8, 85 7,8 Riket 88 8,3 Källa: Skolverket 12

Arbetsliv Delaktighet, inflytande, kontroll och möjlighet att kunna påverka sin arbetssituation är viktiga förutsättningar för en god hälsa och arbetsmiljö. Trivs på arbetsplatsen Andelen anställda som uppger att de trivs bra med sitt arbete har ökat sedan 24. Den enda kommun som påvisbart skiljer sig från länsgenomsnittet är, där en större andel av de förvärvsarbetande invånarna trivs med sina arbeten jämfört med hela länets andel. Andel anställda som trivs bra eller mycket bra med sitt arbete, 18-64 år, 28 1 8 6 4 2 CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () anställda som trivs bra eller mycket bra med sitt arbete, 18-64 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI 86 3 82 4 84 2 83 6 82 6 83 4 8 8 86 6 83 5 88 4 82 5 85 3 84 4 84 4 84 3 87 7 88 6 88 5 87 4 83 5 84 3 88 5 9 5 89 4 92 5 79 8 84 5 86 2 83 2 85 1 Regionen 86,8 84,9 85,6 Källa: Liv & hälsa 28 13

Arbetslösa Arbetslösheten i Södermanland har under hela 2-talet legat högre än genomsnittet för riket. Andelen arbetslösa har tydligt följt konjunktursvängningarna och andelen har hela tiden varit något större bland män. De senaste årens kraftiga lågkonjunktur till följd av den finansiella oron i världen avspeglas tydligt genom en dramatisk ökning av antalet arbetslösa i länet, även om en viss förbättring skett för männen under 21. har den högsta arbetslösheten i länet, medan och har den lägsta. Antal arbetslösa i Södermanland 1998-21*, 12-mån medelvärde Andel arbetslösa 29, 12-mån medelvärde 6 5 4 3 2 1 Kvinnor Män 1998 2 22 24 26 28 21* Riket 1 2 3 4 5 6 7 () *t.o.m. oktober 21 Källa: Arbetsförmedlingen Andel () arbetslösa, 16-64 år, 29, 12-mån medelvärde Kvinnor Män Totalt 5,3 8,2 6,8 3,7 4,8 4,3 2,8 3,7 3,3 4,1 5,8 4,9 3,2 4,7 3,9 3,4 4,5 4, 3,2 4,1 3,6 2,5 2,9 2,7 3,4 3,7 3,5 4,1 5,9 5, Riket 3,4 4,6 4, Källa: Arbetsförmedlingen 14

Försörjningsmått Försörjningsmåttet mäter utbetald ersättning i kronor per invånare i arbetsför ålder (16-64 år) och dag. De ersättningar som ingår är ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd), sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning, aktivitetsstöd samt arbetslöshetsersättning (s k A-kassa). Räknat per individ betalas det ut mer ersättning för utebliven förvärvsinkomst i Södermanland jämfört med riket totalt. Det gäller alla tre delarna av försörjningsmåttet: A-kassa, försörjningsstöd och socialförsäkring. Mellan 26 och 28 skedde en tydlig minskning i antal utbetalda kronor, en utveckling som därefter vänts till liten ökning. Mest ersättning per individ i arbetsför ålder betalades ut i och. Minst betalades ut i och. Försörjningsmått i Södermanland 23-29 Försörjningsmått april-juni 21 1 8 6 4 2 Riket 23 24 25 26 27 28 29 2 4 6 8 1 Källa: RAR Sörmland Försörjningsmåttet* i Södermanland april-juni 21 A-kassa Försörjningsstöd Socialförsäkring Totalt 12,4 12,2 43,5 68,1 1,5 5,3 51,4 67,2 5,2 3,5 41,5 5,2 9,8 6,5 48,4 64,6 7, 3,3 4,8 51,2 7,8 2,8 5,1 6,8 8,4 5, 34,9 48,4 4,8 1,8 35,2 41,8 9,2 4,3 48,2 61,7 9,6 7,2 43, 59,8 Riket 8,5 4,7 38,3 51,5 Källa: RAR Sörmland *Utbetald ersättning i kronor per individ (16-64 år) och dag 15

Ekonomiska förutsättningar Förutsättningarna för hälsan hänger starkt samman med den ekonomiska situationen man befinner sig i. Vid ekonomisk utsatthet påverkas den psykiska och fysiska hälsan negativt. Inkomst Sammanräknad förvärvsinkomst innefattar inkomst av tjänst plus inkomst av Näringsverksamhet. Mätt i fasta priser har den sammanräknade förvärvsinkomsten i Södermanland konstant stigit för varje år under 2-talet. Män har under hela perioden haft en medianinkomst på över 5 kronor mer än kvinnor. De högsta medianinkomsterna bland kvinnor återfinns i och och bland män i och. De lägsta inkomsterna har kvinnor och män i, och. Sammanräknad förvärvsinkomst i Södermanland 2-28, 28 års priser, median (tkr) 3 25 2 15 1 5 Kvinnor Män 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Källa: SCB Sammanräknad förvärvsinkomst, 2 år och äldre 28, median Riket 5 1 15 2 25 3 (tkr) Sammanräknad förvärvsinkomst, 2 år och äldre, 28, median Kvinnor Män Totalt 188 4 252 1 219 5 179 7 242 5 28 1 196 7 264 5 229 4 179 7 25 8 21 3 193 272 6 228 8 192 288 8 231 5 22 276 236 6 214 4 296 8 253 8 18 254 1 212 7 19 6 261 9 223 8 Riket 196 2 266 2 227 7 Källa: SCB 16

Ekonomisk trygghet bland vuxna Med ekonomisk trygghet menas här att ha svarat Nej på frågan Har det under de senaste 12 månaderna hänt att Du har haft svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar och liknande? Under våren 28 befann vi oss i Andel som inte haft svårt att klara löpande slutet av en högkonjunktur. Detta har utgifter under ett år, 28 bidragit till att andelen med 1 ekonomisk trygghet har ökat sedan undersökningen 24. Skillnaden 8 mellan kommunerna i länet är små och det går inte att påvisa någon tydligt 6 skillnad mellan kvinnor och män. Det finns dock särskilda grupper i 4 befolkningen där den ekonomiska tryggheten är avsevärt mindre än för 2 befolkningen i stort, en sådan grupp är ensamstående föräldrar. Källa: Liv & hälsa 28 CDUST Andel () med ekonomisk trygghet, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI 84 2 88 2 86 2 81 4 86 4 84 3 84 5 81 5 82 4 89 3 87 4 88 2 86 3 86 3 86 2 85 4 89 5 87 3 83 3 85 4 84 3 85 4 89 4 87 3 87 4 86 5 86 3 85 1 87 1 86 1 Regionen 84,6 86,7 85,5 Källa: Liv & hälsa 28 Ekonomisk utsatthet bland barn De ekonomiska förutsättningarna är olika för olika familjer. Den ekonomiska utsattheten är till exempel större bland barn med utländsk bakgrund. Nästan en tredjedel av barnen med utländsk bakgrund lever i ett ekonomiskt utsatt hushåll. Bland svenska barn är motsvarande siffra tolv procent. 17

Det är stora skillnader mellan länets kommuner. Klart högst andel finns i, 18 procent och lägst andel finns i med åtta procent. I tabellen till höger redovisas andel barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 198- talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Andel () barn -17 år som finns i ekonomiskt utsatta hushåll, 28 18 17 1 15 9 8 11 7 12 14 Riket 12 Källa: SCB Andelen elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet som upplever att de oftast eller alltid har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar ligger på ungefär 68 procent. Det är en högre andel pojkar än flickor som upplever att de har ekonomiska möjligheter att göra saker tillsammans med sina kompisar. Bland Södermanlands kommuner varierar andelen flickor i årskurs nio som anser sig ha tillräckligt med pengar från 59 procent i till 73 procent i. För pojkarna är motsvarande andelar 59 procent i och 79 procent i. Andel elever som uppger att de oftast eller alltid har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar, 211. Årskurs 9 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flickor Pojkar Totalt 1 67 75 71 64 71 67 8 68 59 63 72 75 74 6 64 68 79 69 72 69 61 73 74 77 68 75 4 2 59 72 66 67 74 71 Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa ung 211 Bland de elever där båda föräldrarna antingen arbetar eller studerar är det fyra procent som anger att de sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar medan motsvarande andel för elever som har minst en förälder som är arbetslös/sjukskriven är elva procent. Ett liknande glapp kan ses om man tittar på elevernas boendesituation. Bland de elever som bor med både mamma och pappa är det fyra procent som anger att de sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar medan motsvarande andel för elever som bor med ensamstående förälder är elva procent. 18

Det är cirka 59 procent av alla elever som bor med båda sina föräldrar. Andelarna för elever i årskurs nio i länets kommuner varierar från 57 procent bland flickorna i och till 67 procent av flickorna i. Motsvarande andelar för pojkarna är 54 procent i och 72 procent i. Andel elever som uppger att de bor med båda sina föräldrar, 211. Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt 61 62 62 58 57 57 62 62 62 1 8 61 59 6 6 57 6 59 57 56 57 4 59 67 54 72 57 7 6 6 56 6 57 6 2 Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flickor Pojkar Trygghet Andelen som känner sig otrygga (Svarat Ja på frågan Händer det att Du avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredat?) är större i Södermanland jämfört med hela CDUST-regionen. Det är framför allt kvinnor, och särskilt de yngsta och de äldsta, som känner oro för att gå ut. Den klart största andelen otrygga finns i. I och är andelen som känner otrygghet utomhus mindre än länsgenomsnittet. 5 4 3 2 1 Andel otrygga, 28 CDUST Källa: Liv & hälsa 28 19

Andel () otrygga, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI 35 3 15 2 25 2 23 5 1 4 16 3 23 6 9 4 16 3 28 4 1 3 19 3 26 3 1 3 18 2 3 6 1 4 2 4 26 4 1 3 18 3 19 5 8 3 13 3 18 5 6 3 12 3 29 1 11 1 2 1 Regionen 27,7 1,5 18,4 Källa: Liv & hälsa 28 Tillit definieras som att ha svarat mycket väl eller ganska väl på frågan i vilken utsträckning man tycker att påståendet nedan stämmer Man kan lita på människorna som bor i det här området Andelen som litar på människorna där de bor har generellt sett ökat jämfört med tidigare undersökningar och ligger på runt 9. I och är tilliten större än i hela länet, medan den i är mindre än länsgenomsnittet. Andelen med tillit ökar med stigande ålder. 1 8 6 4 2 Andel med tillit till människorna i bostadsområdet, 28 CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () med tillit till människorna i bostadsområdet, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI 87 2 86 3 86 2 93 3 93 3 93 2 96 3 92 4 94 2 91 3 94 3 93 2 91 2 93 2 92 2 93 3 91 4 92 3 92 3 91 3 91 2 92 3 95 3 93 2 97 2 95 3 96 2 9 1 9 1 9 1 Regionen 91,5 92,6 91,4 Källa: Liv & hälsa 28 2

Bland ungdomar upplever drygt 9 procent av både pojkar och flickor att de ofta eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde dagtid. Kvällstid/nattetid minskar denna känsla markant bland flickor, endast 55 procent av flickorna känner sig trygga då. Det finns inga stora skillnader mellan kommunerna med avseende på trygghet på dagtid, däremot är det stora skillnader på hur trygga ungdomarna känner sig på kvällen/natten. Högst andel trygga på kvällen/natten finns i och lägst andel finns i. Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagen, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt 91 91 91 1 87 82 85 8 88 88 88 92 94 93 6 91 93 94 92 93 93 91 89 92 98 92 94 4 2 95 98 97 91 92 92 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt 52 8 66 4 75 57 72 72 72 1 8 56 8 69 6 54 81 68 63 85 73 4 64 83 73 72 89 83 2 57 92 77 56 81 69 Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flickor Pojkar 21

Anmälda brott Från att ha haft lägre antal anmälda brott per 1 invånare än riket så har Södermanland de senaste åren haft fler antal anmälda brott per 1 invånare än i riket. Värt att notera är att antalet anmälda brott förändras över tiden på grund av andra faktorer än faktiskt brottslighet, exempelvis attityder i samhället, ändrade försäkringsvillkor, ändrade insamlings- och bearbetningsmetoder, lagstiftning, brottsbekämpande myndigheters prioriteringar samt polisens spaningsoch kontrollrutiner. Antal anmälda brott per 1 av medelbefolkningen Totalt 167 151 91 159 142 13 131 11 14 155 Riket 151 2 15 1 5 Källa: Brå Antal anmälda brott per 1 av medelbefolkningen 199-29 Hela landet Södermanlands län 9 92 94 96 98 2 4 6 8 har klart högst frekvens av anmälda brott i relation till folkmängd i Södermanland och är den kommun som har lägst frekvens. Vid regionala jämförelser av antal anmälda brott finns det några viktiga faktorer att ta hänsyn till. En sådan faktor är ålderstrukturen, där en region med hög andel unga tenderar att ha högre frekvens av anmälda brott än regioner med en äldre befolkning. Antalet anmälda brott är också ofta högre i regioner där en stor andel av befolkningen bor i stadsmiljö istället för på landsbygd. Regioner som är populära turistmål brukar också ha högre antal anmälda brott. Källa: Brå Valdeltagande Att få rösta vid de allmänna valen är en av våra grundläggande demokratiska rättigheter. Inte alla röstberättigade utnyttjar dock denna rättighet. Valdeltagandet ökade i valen år 21 jämfört med valen år 26 i alla länets kommuner vilket var en trend som gällde hela riket. Sett över hela riket så skilde sig valdeltagandet åt mellan olika grupper i samhället. Valdeltagandet var exempelvis lägre bland unga personer, bland personer med utländsk bakgrund och bland personer med låga inkomster. Dessa ojämlikheter i valdeltagande minskade dock en aning jämfört med 26 års val. I åldersgruppen 18-29 år ökade t ex valdeltagandet med närmare fyra procent jämfört med en ökning på två procent i åldergruppen 5-64 år mellan valåren. Några stora könsskillnader i valdeltagande fanns inte i valen 21, kvinnorna i hela riket hade någon procents högre valdeltagande än männen i riksdagsvalet 21. 22

Valdeltagandet i länet låg mycket nära nivån i hela riket. I de flesta enskilda kommuner var dock valdeltagandet högre, klart högst i följt av och. s andel dras ner av, där valdeltagandet var något lägre än såväl läns- som riksgenomsnittet. Valdeltagandet var generellt högre i riksdagsvalet än i valen till kommun-, respektive landstingsfullmäktige. Andel röstande i kommunvalen 21 Riket 2 4 6 8 1 Källa: SCB Andel röstande () av alla röstberättigade, Valen 21 Riksdag Landsting Kommun 83,3 78,7 79,2 84,7 81,2 81,8 85,3 82,6 83,1 84,7 81,7 82,5 85,9 83,2 83,6 85 81,8 82,9 85,5 81,7 82,7 87,8 84,5 85,4 85,9 83,1 84,1 84,7 81,1 81,7 Riket 84,6 81 81,6 Källa: SCB Politiskt deltagande bland unga Även om ungdomar under 18 år inte är röstberättigade så finns det många sätt att föra fram sina åsikter på och påverka. Andel elever som uppger att de gjort följande det senaste året: Åtta procent av eleverna i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet i Södermanland har det senaste året deltagit i demonstrationer. Det är en större andel av eleverna i årskurs 9 än i årskurs 2 på gymnasiet som har skrivit insändare, 13 procent jämfört med knappt tio procent. Av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet har 13 procent tagit kontakt med politiker jämfört med tio procent i årskurs 9. I båda årskurserna är det kring 42 procent som skulle kunna tänka sig att ta kontakt med en politiker. Drygt fem procent av eleverna i årskurs 9 är medlemmar i ett politiskt parti, i årskurs 2 på gymnasiet är motsvarande andel nästan tio procent. 25 2 15 1 5 Delta i demonstrationer Åk 9 Skriva insändare Åk 2, gymnasiet Ta kontakt med politiker Källa: Liv & Hälsa ung 211 Medlem i parti 23

Levnadsvanor Våra levnadsvanor har ett starkt samband med våra livsvillkor och vår sociala position. Levnadsvanorna är en del av vår livsstil och är en viktig del av vår identitet. De påverkas bland annat av kultur, traditioner och socioekonomisk tillhörighet. Levnadsvanorna påverkar i sin tur vår hälsa. Rökning, alkoholkonsumtion, motionsvanor och övervikt är exempel på riskoch livsstilsfaktorer som har stor betydelse för folkhälsan. Rökning Rökning är en av västvärldens största hälsorisker och är därför en viktig variabel i hälsosammanhang. Många sjukdomar, som till exempel lungcancer, hjärtinfarkt och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), orsakas av rökning. Även små förändringar i en befolknings rökvanor kan ge stora effekter på folkhälsan. Andelen dagligrökare i Södermanland har sjunkit kraftigt under de senaste två decennierna. Enligt hälsoundersökningen 199 (HU-9) rökte nästan 29 medan motsvarande undersökning Liv & hälsa år 28 visar att drygt 13 röker. Gott och väl en halvering av andelen dagligrökare vilket ger stora hälsovinster. 25 2 15 1 5 Andel dagligrökare, 28 I finns högst andel dagligrökare, medan lägst andel finns i. Konfidensintervallen överlappar dock varandra vilket betyder att skillnaden inte är statistiskt signifikant. Källa: Liv & hälsa 28 CDUST Andel () dagligrökare, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI 14 2 15 3 14 2 2 5 16 4 18 3 11 4 8 4 1 3 16 3 12 3 14 2 13 3 1 3 12 2 15 5 11 4 13 3 13 3 12 3 13 2 13 4 13 4 13 3 17 5 14 5 16 3 14 1 13 1 14 1 Regionen 13,5 11,6 12,4 Källa: Liv & hälsa 28 24

Rökning är vanligare bland flickor än bland pojkar, det omvända gäller för snusning. Det totala tobaksbruket är högre bland pojkar än bland flickor. Andel elever som röker så gott som dagligen, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt 1 8 9 25 14 14 14 2 8 1 9 1 5 7 15 9 11 7 11 8 11 4 17 12 1 8 13 1 5 14 5 9 1 8 9 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Alkohol Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt i Sverige sedan mitten av 199-talet. I industriländerna rankas alkohol som den tredje största riskfaktorn bakom ohälsa, som inte bara drabbar den som dricker själv utan även dennes omgivning. Levercirros, bukspottkörtelinflammation och vissa cancerformer är exempel på sjukdomar efter långvarig alkoholkonsumtion. Alkoholförgiftning och skador på grund av olycksfall och våld hör däremot ihop med berusningsdrickande. Alkoholkonsumtionen är tydligt åldersrelaterad, yngre dricker mer än äldre. Nästan fyra av tio män och tre av tio kvinnor i åldersgruppen 18-24 år berusar sig minst två gånger per månad. Andelen minskar sedan successivt med stigande ålder. Jämfört med år 24 ses inga stora förändringar i berusningsdrickande. Högst andel som berusar sig minst en gång i månaden finns för kvinnor i och för män i. Andel som berusar sig minst en gång i månaden, 28 25 2 15 1 5 CDUST Källa: Liv & hälsa 28 25

Andel () som berusar sig minst en gång i månaden, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI 11 2 24 3 18 2 8 3 22 5 15 3 8 4 26 6 17 4 8 2 26 5 17 3 1 2 27 4 18 2 8 4 24 6 16 4 9 3 26 4 17 3 12 4 24 6 18 3 8 3 19 6 14 4 1 1 25 2 17 1 Regionen 11,5 25,8 18,5 Källa: Liv & hälsa 28 I den vuxna befolkningen är det betydligt högre andel män än kvinnor som berusar sig minst en gång i månaden. Denna skillnad finns inte bland skolungdomar i årskurs 9 men en liten skillnad finns i årskurs 2 på gymnasiet. Lägst andel av niorna som berusar sig minst en gång i månaden finns för flickor i,, och för pojkar i, 4. Det är en lägre andel av eleverna som berusar sig minst en gång i månaden 211 jämfört med 28 i båda årskurserna, men störst minskning finns i årskurs 9. Andel elever som berusar sig en gång i månaden eller oftare, 211 (frågan ställs inte i årskurs 7) Årskurs 9 Åk 9 Flickor Pojkar Totalt 5 1 9 9 17 9 14 4 9 5 15 7 11 3 12 14 13 12 12 13 15 23 4 1 1 15 2 1 3 13 9 12 1 11 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 2, gymnasiet Pojkar 26

Motion Under hela mänsklighetens historia har vi varit aktiva större delen av dagen. Vi är genetiskt anpassade till att vara fysiskt aktiva. Viktiga organ som hjärta, lungor, muskler, leder och nerver mår väl av och är byggda för fysisk aktivitet. Vår stillasittande livsstil medför ökande förekomst av vällevnadssjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Ökad fysisk aktivitet är ett sätt att motverka dessa. Genom regelbunden motion kan vi få kolesterolhalterna, blodtrycket, blodsockret och kroppsvikten att sjunka. Andelen som motionerar mindre än 2 timmar per vecka är högst i och lägst i, och. 5 4 Andel som motionerar mindre än 2 timmar per vecka, 28 3 2 1 Källa: Liv & hälsa 28 CDUST Andel () som motionerar mindre än 2 timmar per vecka, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI 17 2 22 3 2 2 18 5 21 5 19 3 16 5 19 5 18 4 14 3 22 4 18 3 16 3 17 3 17 2 17 5 16 5 17 4 14 3 2 4 17 3 15 4 23 6 19 4 23 5 22 6 22 4 16 1 21 1 18 1 Regionen 16,6 19,7 18,5 Källa: Liv & hälsa 28 27

Det är en högre andel pojkar som tränar minst två gånger i veckan, jämfört med flickor. Mellan den kommun,, där lägst andel elever i årskurs nio tränar minst två gånger i veckan och den med högst andel,, skiljer det sig 14 procentenheter. Det är en lägre andel av eleverna som tränar minst två gånger i veckan 211 jämfört med 28 i alla tre årskurserna för både flickor och pojkar. Andel elever som tränar 2 gånger i veckan eller mer på sin fritid 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt 61 72 66 1 51 72 61 8 47 61 55 58 62 6 6 58 57 72 74 66 65 57 51 7 72 63 64 4 2 66 72 69 58 7 65 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar 28

Hälsa Hälsan kan ses som ett resultat av våra genetiska förutsättningar, de livsvillkor och de levnadsvanor vi har och lever under. Självupplevd hälsa Människors självupplevda allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på människors faktiska hälsa. Studier visar att livsvillkor och levnadsvanor i varierande grad påverkar den självupplevda hälsan. Befolkningen i Sörmland uppger i högre utsträckning att de mår bra idag, än de gjorde år 2, vi ser en ökning på tre procentenheter av personer som uppger att de mår bra eller mycket bra. Andelen som uppger sig må dåligt eller mycket dåligt är sju procent vid båda tillfällena, vilket innebär att det är gruppen som uppger att de varken mår bra eller dåligt som har minskat. I bor högst andel kvinnor som anser sig må bra eller mycket bra och lägst andel finns i. Den högsta andelen bland männen finns i och den lägsta i och. Skillnaderna är dock inte signifikanta. 1 8 6 4 Andel med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, 28 2 CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI 67 3 73 3 7 2 74 5 71 6 73 4 71 6 73 6 71 5 73 4 74 5 74 3 71 3 76 4 74 3 69 6 76 6 72 4 75 4 77 4 76 3 72 5 78 5 75 4 7 6 71 8 7 5 71 1 74 2 72 1 Regionen 72,7 74,8 73,5 Källa: Liv & hälsa 28 29

Det är en högre andel pojkar än flickor som uppger att de mår bra eller mycket bra. I årskurs 9 är det 77 procent av flickorna som uppger att de mår bra eller mycket bra, fem procent som mår dåligt eller mycket dåligt, övriga har svarat varken bra eller dåligt. Bland pojkarna i samma årskurs är det 89 procent som mår bra och tre procent som mår dåligt. Andel elever som uppger att de mår bra eller mycket bra, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt 78 9 84 1 69 85 77 8 78 88 83 76 86 82 6 77 9 83 87 86 87 4 79 85 82 2 63 93 82 79 9 85 77 89 83 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Värk Rörelseorganens sjukdomar är, enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport 21, den vanligaste orsaken till nedsättning av arbetsförmågan, långvarig sjukskrivning och förtidspensionering. De kräver sällan sjukhusvård, men orsakar mycket lidande och funktionsnedsättningar. Kvinnorna har i större utsträckning än män besvär eller symtom från rörelseorganen. Andelen med besvär ökar upp till pensionsåldern för att sedan avta. Värk i skuldror, nacke eller axlar Andelen som uppger att de vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden haft värk i skuldror nacke eller axlar under en tremånadersperiod har inte förändrats sedan år 2. Högst andel kvinnor med värk i skuldror, nacke eller axlar finns i och och lägst andel bland kvinnorna finns i. Bland männen finns den högsta andelen i och den lägsta andelen i. Alla skillnader mellan kommunerna ligger dock inom den statistiska felmarginalen Andel med värk i skuldror, nacke eller axlar, 28 5 4 3 2 1 CDUST Källa: Liv & hälsa 28 3

Andel () med värk i skuldror, nacke eller axlar, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI 44 3 28 3 36 2 46 6 27 6 36 4 43 7 24 6 34 5 45 5 25 5 35 3 45 4 24 4 34 3 46 7 21 6 33 5 38 5 24 5 31 3 42 6 27 6 34 4 4 7 3 6 35 5 43 2 26 2 35 1 Regionen 42,8 26,8 34,6 Källa: Liv & hälsa 28 Liksom i den vuxna befolkningen är det bland ungdomar vanligare med värk hos flickor. Andelen ungdomar med värk ökar med stigande ålder, i årskurs 2 uppger över en fjärdedel av flickorna att de haft värk i axlar, skuldror eller nacke oftare än en gång i veckan. Andel elever som under de tre senaste månaderna haft värk i axlar/skuldror/nacke mer än en gång i veckan, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt 19 4 12 5 19 9 14 4 24 12 18 13 1 11 3 18 14 8 12 13 13 17 31 14 7 16 31 2 1 1 7 8 18 8 12 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar 31

Värk i rygg eller höfter Det har inte skett någon förändring av andelen som uppger att de vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden haft värk i rygg eller höfter under en tremånaders period sedan år 2. har högst andel kvinnor som uppger att de har värk i rygg eller höfter, lägst andel återfinns i. Högst andel bland männen finns i och och lägst andel finns i. 5 4 3 2 1 Andel med värk i rygg eller höfter, 28 Källa: Liv & hälsa 28 CDUST Andel () med värk i rygg eller höfter, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI 36 3 27 3 32 2 38 6 28 6 33 4 37 7 26 6 32 5 37 5 22 4 29 3 36 4 24 4 3 3 39 7 23 6 31 5 32 4 2 4 26 3 37 6 26 6 32 4 38 7 28 6 33 5 36 2 25 2 31 1 Regionen 35,8 25,8 3,6 Källa: Liv & hälsa 28 Det är nästan dubbelt så hög andel flickor som pojkar som uppger att de har värk i ryggen eller höfterna mer än en gång i veckan. Andel elever som under de tre senaste månaderna haft värk i rygg/höfter mer än en gång i veckan, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt 15 6 11 25 13 6 1 2 29 16 22 14 8 11 15 13 9 8 15 1 12 11 17 12 6 11 1 1 5 15 1 12 14 8 11 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar 32

Värk i händer, armar, ben eller fötter Det går inte att se någon skillnad mellan år 2 och 28 vad gäller andelen som anger att de vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden haft värk i händer, armar, ben, knän eller fötter under en tremånaders period. har högst andel kvinnor med värk i händer, armar, ben, knän eller fötter, lägst andel återfinns i. Motsvarande kommuner för männen är med högst andel och med lägst andel. 3 Andel med värk i händer, armar, ben eller fötter, 28 5 4 2 1 CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () med värk i händer, armar, ben, knän eller fötter, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI 37 3 23 3 3 2 33 5 27 6 31 4 33 6 22 5 27 4 34 4 23 4 29 3 36 4 25 4 3 3 35 6 19 6 27 4 3 4 2 4 25 3 36 6 25 6 3 4 36 6 29 8 32 5 35 2 24 2 29 1 Regionen 34,7 24,8 29,5 Källa: Liv & hälsa 28 Psykiska besvär Psykisk ohälsa, som definieras som ängslan, oro, ångest eller sömnbesvär, har under 199- talet ökat (enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport 21). Dessa ohälsoproblem är, tillsammans med rörelseorganens sjukdomar, de dominerande orsakerna till förtidspensionering och bidrar till den största sjukdomsbördan, efter hjärt- och kärlsjukdomar. Här speglas psykisk ohälsa med stress, ängslan eller oro och sömnsvårigheter. Gemensamt för dessa tre variabler är att det är en betydligt högre andel kvinnor än män som uppger att de är drabbade. 33

Stress Begreppet stress används ibland som ett uttryck för psykisk ohälsa men stress i sig behöver inte vara något negativt. Skadlig blir stressen till exempel om en individ utsätts för den under en lång period och inte får tillfälle till återhämtning. är den kommun med högst andel kvinnor som uppger att de känner sig stressade, de högsta andelarna för männen återfinns i,, och. Andel som känt sig stressade vid ett flertal tillfällen/ i stort sett hela tiden, under tre månader, 28 5 4 3 2 1 CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () som känt sig stressade vid ett flertal tillfällen/i stort sett hela tiden, under tre månader, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI 27 3 18 3 23 2 29 5 18 5 24 3 3 6 18 5 24 4 25 4 18 4 21 3 26 3 14 3 2 2 25 6 15 5 2 4 24 4 14 4 19 3 27 5 16 5 22 4 23 5 16 5 2 4 26 1 16 1 21 1 Regionen 28,7 17,7 22,5 Källa: Liv & hälsa 28 34

Idag är det vanligt att ungdomar känner sig stressade. Nästan hälften av alla ungdomar känner sig stressade mer än en gång i veckan och högst andel finns bland flickorna i, hela 72 procent. Andel elever som under de tre senaste månaderna känt sig stressade mer än en gång i veckan, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt 6 3 45 1 63 34 49 8 61 33 46 54 28 39 6 62 3 45 45 31 38 4 53 51 35 27 44 37 72 59 26 3 43 44 2 Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flickor Pojkar Ängslan/oro Den högsta andelen kvinnor som känt sig ängsliga och oroliga vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden under en tremånadersperiod återfinns i. Högsta andelen för männen finns i och. Andel som känt ängslan/oro vid ett flertal tillfällen/ i stort sett hela tiden, under tre månader, 28 25 2 15 1 5 CDUST Källa: Liv & hälsa 28 35

Andel () som känt ängslan/oro vid ett flertal tillfällen/i stort sett hela tiden, under tre månader, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI 21 3 11 2 16 2 21 5 7 3 14 3 21 5 11 4 16 3 17 3 12 3 15 2 21 3 1 3 15 2 18 5 8 4 13 3 21 4 1 3 15 2 22 5 8 4 15 3 16 5 12 5 14 3 2 1 1 1 15 1 Regionen 21,7 11,6 16,4 Källa: Liv & hälsa 28 Sömnproblem I Södermanland är det elva procentenheter fler kvinnor än män som upplever att de har sömnproblem. Inga signifikanta skillnader finns mellan kommunerna. Andel som haft sömnproblem vid ett flertal tillfällen/ i stort sett hela tiden, under tre månader, 28 5 4 3 2 1 Källa: Liv & hälsa 28 CDUST Andel () som haft sömnproblem vid ett flertal tillfällen/i stort sett hela tiden, under tre månader, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI 29 3 17 3 23 2 26 5 18 5 22 3 28 6 2 5 24 4 27 4 16 4 22 3 28 3 16 3 22 2 28 5 15 5 22 4 24 4 16 4 2 3 27 5 18 5 23 4 26 5 19 6 23 4 28 1 17 1 22 1 Regionen 27 7 16,7 22,5 Källa: Liv & hälsa 28 36

Drygt en femtedel del av ungdomarna i Södermanland har mer än en gång i veckan svårt att somna, problemet är vanligare bland flickor än bland pojkar. Andel elever som under de tre senaste månaderna mer än en gång i veckan haft svårt att somna, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt 26 15 21 5 24 15 2 4 26 22 24 25 17 21 3 29 23 29 16 2 13 22 22 2 3 27 27 33 17 17 31 2 22 2 1 Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flickor Pojkar Tandhälsa Tandhälsan han under de senaste 3 åren blivit mycket bättre i Sverige, allra mest har tandhälsan bland äldre förbättrats. Fortfarande är det är stora socioekonomiska skillnader och personer med utländsk bakgrund har sämre tandhälsa än andra. Andelen kvinnor med bra tandhälsa är högst i, de högsta andelarna för männen återfinns i och. Andel med bra eller mycket bra tandhälsa, 28 1 8 6 4 2 CDUST Källa: Liv & hälsa 28 37

Andel () med bra eller mycket bra tandhälsa, 18-84 år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI 7 3 68 3 69 2 68 5 65 6 66 4 73 6 73 6 73 4 78 4 73 4 75 3 75 3 74 4 74 3 67 6 67 7 67 4 74 4 71 5 73 3 76 5 74 6 75 4 71 6 72 7 71 4 73 1 71 2 72 1 Regionen 73,7 72,8 73,5 Källa: Liv & hälsa 28 Tandvården träffar så gott som alla barn i åldrarna tre till nitton år, så det finns en täckande statistik avseende barns tandhälsa. År 28 hade 97 av treåringarna i Södermanland kariesfria tänder, vid nitton års ålder är motsvarande andel 26. Andelen ungdomar med kariesfria tänder varierar mellan kommunerna. I och har 31 av nittonåringarna kariesfria tänder medan andelen i är 22. Mellan åren 22 och 28 har andelen kariesfria 19-åringar ökat från 17 till 26. Andel kariesfria barn i Södermanland År 28 3-åringar 19-åringar 96 25 96 26 96 31 95 29 99 22 1 23 97 25 98 27 98 31 97 26 Källa: Tandvårdsenheten, Landstinget Sörmland 38

Totalt sett är det 86 procent av ungdomarna i Södermanland som anser sig ha en bra tandhälsa. I alla årskurserna är det en högre andel flickor än pojkar som anser sig ha en bra tandhälsa. Andel elever som uppger att de har bra eller mycket bra tandhälsa, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt 9 83 86 1 86 81 84 8 94 9 92 84 79 81 6 93 93 83 86 83 79 89 88 8 81 88 9 81 76 83 81 8 86 4 2 Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flickor Pojkar 39

Sjuklighet och dödlighet Hjärt-kärlsjukdomar Den vanligaste dödsorsaken är hjärt- och kärlsjukdomar (cirkulationsorganens sjukdomar). Hit hör sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Ungefär 42 av kvinnorna och 41 av männen har en sådan sjukdom som underliggande dödsorsak. Hjärtinfarkt är, både när det gäller incidens och mortalitet, starkt könsoch åldersrelaterad. Om man tar hänsyn till ålder är risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt nästan dubbelt så stor som för kvinnor. Antalet inträffade fall av akut hjärtinfarkt per 1 invånare sjönk under åren 1987 2 med i genomsnitt 1 2 procent per år. Som en följd av att nya diagnoskriterier infördes inom sjukvården under 21 ökade den uppmätta incidensen men var år 24 tillbaka på ungefär samma nivå som innan de nya diagnoskriterierna infördes. Därefter har minskningen fortsatt. Hjärtinfarktincidensen i Södermanland 1987-27 1 Män Kvinnor 8 6 4 2 1987 1991 1995 År 1999 23 27 Källa: Socialstyrelsen Döda i hjärtinfarkt Andelen som dör efter att ha fått hjärtinfarkt sjunker också snabbt. Andelen som dör inom 28 dagar efter sjukhusvård för akut hjärtinfarkt är nu nere på 14 procent för män och kvinnor totalt. Detta är en halvering jämfört med åren i slutet av 198- talet. Döda i hjärtinfarkt i Södermanland 1987-27 1 Män Kvinnor 8 6 4 Samma goda utveckling vad gäller minskning av insjuknande och död i hjärtinfarkt som sker i riket sker också i vårt län. 2 1987 1991 1995 1999 23 27 År Källa: Socialstyrelsen 4

Cancersjukdomar Tumörer utgör den näst vanligaste dödsorsaken med 23 av dödsfallen bland kvinnorna och 26 bland männen. Lungcancer har gått om bröstcancer som den vanligaste cancerformen bland dödsorsaker för kvinnor. Kvinnornas dödstal i lungcancer visar en ökning på 81 från 1987 till 27. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland männen. Cancer är den grupp av sjukdomar som vi har mest systematisk kunskap om. Detta beroende på att insjuknande i cancer har registrerats sedan 1958. Sjukdomen blir allt vanligare, samtidigt som prognosen för de insjuknade generellt sett blir allt bättre. En anledning till att sjukdomen ökar är att andelen äldre i befolkningen stiger, samt att antalet invånare i Södermanland har ökat under perioden. Cancerincidensen i Södermanland 197-27 1 Män Kvinnor 8 6 4 2 7 74 78 82 86 9 94 98 2 6 År Källa: Socialstyrelsen Den vanligaste cancerformen hos män är prostatacancer och hos kvinnor bröstcancer. När man studerar den totala cancerincidensen ser man vissa skillnader mellan kommunerna i Södermanland. Under perioden 23-27 hade kvinnorna i (55 fall per 1 kvinnor) och (51 fall) en något högre incidens än i riket (48 fall). Lägst incidens återfanns i och (42 fall) samt (43 fall). Cancerincidens, per 1 kvinnor, åldersstandardiserad, (5-årsmedelvärde 23-27) Riket 2 4 6 8 1 Källa: Socialstyrelsen och ROC Uppsala 41

(66 fall per 1 män) var den enda av kommunerna där männen hade en högre incidens än riket (64 fall). Lägst incidens för män var det i (49 fall). Riket Cancerincidens, per 1 män, åldersstandardiserad, (5-årsmedelvärde 23-27) 2 4 6 8 1 Källa: Socialstyrelsen och ROC Uppsala Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa tillhör de stora folksjukdomarna. Med begreppet avses allt från psykiska sjukdomar som till exempel psykos och depression, till lättare psykiska problem som oro, ångest och sömnproblem. De medför ibland omfattande sociala och ekonomiska konsekvenser för individen. Dessutom utgör de en stor belastning på sjukvård, socialtjänst och sjukförsäkring. Omkring 1,5 av befolkningen lider av allvarliga psykiska störningar i form av psykoser, varav en tredjedel utgörs av sjukdomen schizofreni. Förekomsten av demens bland personer från 65 år och uppåt beräknas utgöra 7. Förekomsten av psykiska sjukdomar totalt i befolkningen är svår att uppskatta. Konsumtionen av slutenvård för dessa sjukdomar minskade i Sverige i början av 2- talet men har därefter ökat. I Södermanland går det inte att se dessa trender. Antal vårdtillfällen i slutenvård för psykiska sjukdomar per 1 invånare i Södermanland 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Män Kvinnor 1998 2 22 24 26 28 År Källa: Socialstyrelsen 42

Klamydiainfektioner Antalet klamydiafall mer än tredubblades under åren 1997 till 27, från knappt 14 fall till över 47 fall. De senaste åren har dock antalet klamydiainfektioner minskat. Incidensen har under flera år varit högre i Södermanland än i riket men år 21 är incidensen i Södermanland ungefär densamma som i riket. Klamydiaincidens per 1 invånare 1997-21 7 Riket Södermanland 6 5 4 3 2 1 1997 1999 21 23 25 27 29 Källa: Smittskyddsinstitutet 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel klamydiainfektioner fördelat på åldersgrupper 1997-21 15-19 år 2-29 år 3-39 år 1997 1999 21 23 25 27 29 Källa: Smittskyddsinstitutet Av alla klamydiafall 21 står ungdomar i åldern 15-19 år för ungefär en tredjedel. Denna andel har ökat från cirka en fjärdedel 1997. Åldersgruppen 3-39 år står för ungefär tio procent av fallen, i åldergruppen 2-29 år har andelen minskat från 6 till 54 procent. Resterande del av klamydiainfektionerna finns i övriga åldersgrupper, -14 år samt 4 år och äldre. Aborter Aborttalet, antalet aborter per 1 kvinnor i åldern 15-44 år varierar över tid. Runt 199 var aborttalet över 2 för att sedan sjunka något. Från 23 och fram till 29 har aborttalet åter legat över 2. I Södermanland har aborttalet under lång 1 tid varit lägre än i riket men från 23 har aborttalet varit högre i Södermanland än i 5 riket. Antal aborter, per 1 kvinnor 15-44 år, 1985-29 3 25 2 15 Riket 1985 199 1995 2 25 21 Källa: Socialstyrelsen Södermanland 43

Antalet aborter i Sörmland var under mitten av 199-talet ungefär 8 per år. De senaste åren har antalet aborter ökat och 29 utfördes 1 64 aborter i Södermanland. I länets mindre kommuner skiftar aborttalet kraftigt från år till år eftersom varje enskilt fall påverkar resultatet märkbart. Det är därför svårt att uttala sig om skillnader mellan kommunerna. Aborter i Södermanland, 29 Antal aborter per 1 kvinnor Antal -19 år 2-29 år 3- år Totalt 459 28,3 38,5 14,9 25, 23 17,6 12,9 3,9 9,3 28 15,3 23,9 12, 15,5 11 18,8 28,4 14,5 19,4 21 2,7 41,1 11,7 22,2 39 3,8 31,9 15,7 23,1 135 27,3 36,8 16,7 23,9 41 26,9 29,2 14,4 2,5 24 23,1 2,9 11,7 16,5 1 64 24,3 35,3 13,7 22,1 Riket 37 524 22,5 29,9 14,6 2,8 Källa: Socialstyrelsen 44

Bilaga 1 Ålderspyramider 21 45

Södermanland Riket Källa: SCB 46

FoU-centrum Centrum för klinisk forskning, Uppsala universitet Landstinget Sörmland Kungsgatan 41, 631 88 Tfn: 16-1 54, fax: 16-1 54 3 Hemsida: www.landstinget.sormland.se/fou-centrum Rapportmall för FoU-projekt från januari 29 R&D Centre/Centre for Clinical Research Sörmland County Council Kungsgatan 41, 631 88 1