Dnr MN 25-2013/RUN 610-0084-13 Antaget 2013-02-01 Hållbar energi Handlingsprogram 2013 2015
Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbar energi 2013-2015 Handlingsprogram för hållbar energi 2013-2015 syftar till att främja utvecklingen av ett hållbart energisystem genom företagande och sysselsättning inom området. Programmet har tagits fram i samarbete mellan Västra Götalandsregionens miljönämnd och regionutvecklingsnämnd, parallellt med handlingsprogrammen för livsmedel, transporter och life science. Inom flera områden finns kopplingar till övriga handlingsprogram, inte minst för utvecklingsinsatser som rör energi och bränsle i landbaserade transporter. Ansökningar inom sistnämnda område kommer primärt att behandlas inom ramen för Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbara transporter. Inledning Handlingsprogrammet för energi är ett av Västra Götalandsregionens verktyg för att gå i riktning mot Vision Västra Götaland- Det goda livet och Västra Götaland 2020 - Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020. Energi är en central del i flera av regionens prioriterade styrkeområden och utgör därför ett utpekat insatsområde. Handlingsprogrammet för energi utgår ifrån mål i Klimatstrategin för Västra Götaland samt mål för regional tillväxt och utveckling. Syftet med handlingsprogrammet är att stimulera insatser inom energi- och klimatområdet och att påskynda utvecklingen mot en hållbar energiförsörjning i Västra Götaland. Handlingsprogrammet präglas av utmaningsdriven innovation där marknad och efterfrågan för lösningar inte enbart bestäms av kommersiella krafter utan också av de politiska beslut och samhälleliga engagemang som kommer av de energi- och klimatutmaningar som Västra Götaland, Sverige och omvärlden står inför. Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbar energi har förberetts genom en kartläggning och analys av västsvenska styrkeområden och kompetenser inom energisektorn. Rapporten bygger på intervjuer med cirka hundra experter från näringsliv och akademi samt analys av befintliga underlag. Handlingsprogrammet bygger också på miljönämndens och regionutvecklingsnämndens erfarenheter av tidigare utvecklingsinsatser, bland annat InMotion, miljönämndens handlingsplan för energi och miljö samt miljönämndens Program för energieffektiva byggnader. Hållbar regional energiförsörjning - en förutsättning för att nå globala klimat- och energimål En betydande del av de Sveriges klimatpåverkande utsläpp beror på produktion och användning av energi. För att begränsa den globala uppvärmningen till det internationellt antagna 2-gradersmålet måste världens industrialiserade länder minska sina utsläpp av växthusgaser med 80-95 procent till 2050 jämfört med nivån 1990. De nationella klimat- och energimålen för 2020 innebär 40 procent minskning av klimatutsläppen, minst 50 procent förnybar energi, 20 procent effektivare energianvändning och minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn i förhållande till 1990 års nivåer. 2
Sedan 1995 har energianvändningen i Sverige ökat. Inom industrin samt bostäder och service är den totala energianvändningen närmast oförändrad medan den stadigt ökat inom transportsektorn. Den totala elanvändningen har under samma period stigit, en trend som är särskilt tydlig inom sektorn bostäder och service. År 2010 uppgick den totala energianvändningen i Sverige till 411 TWh och fördelade sig sektorsvis enligt bild 1 nedan. Bild 1. Sveriges totala energianvändning 2010, angivet i TWh och uppdelat på sektorer. Kommentar: utöver segmentet fossil är även delar av el- och fjärrvärme fossilbaserad. Energianvändningen i Västra Götaland korresponderar i stort med riket som helhet, men skiljer sig på några punkter. Liksom i resten av landet är tranportsektorn den sektor där fossilanvändningen är särskilt dominerande. Bostäder och service är den sektor som har allra störst energianvändning. Även om den fossila andelen av energianvändningen är relativt liten inom sektorn finns ett stort behov av att frigöra onödigt använd energi för bland annat uppvärmning från denna sektor till andra ändamål i samhället. Exempelvis förutsätter elektrifiering av transportsystemet att el från både industri och bostäder/service kan frigöras till tranportsektorn. Energianvändningen i industrin i Västra Götaland skiljer sig åt något jämfört med landet i övrigt. Dels genom att den förhållandevis utgör en större andel dels för att andelen fossil energi är större. Detta förklaras av att Västra Götaland har stor energikrävande processindustri och merparten av landets petrokemiska industri och pekar på behovet av energiomställning i den västsvenska industrin. Utvecklingen i Västra Götaland är en viktig kugge i att möta de nationella och internationella klimatutmaningarna. Omställningen från fossilbaserade till hållbara, fossiloberoende energisystem är nödvändig för att klara de uppsatta målen och ställer krav på Västra Götaland att aktivt stimulera framväxten av effektiva och konkurrenskraftiga lösningar. Handlingsprogrammet för hållbar energi vill ta tillvara möjligheterna till regional utveckling genom att stimulera till insatser i Västra Götaland som bidrar till detta. Västra Götaland nuläge och förutsättningar Västra Götaland har en karaktäristik som innebär såväl utmaningar som möjligheter i omställningen till ett hållbart energisystem. Här finns storstad och mindre samhällen, områden med befolkningstillväxt och områden med mer konstant befolkning eller utflyttning. En ihållande trend i Västra Götaland, liksom på andra håll nationellt och globalt är att människor i allt större utsträckning dras till de större städerna. 3
En stor befolkningsandel i städer medför att frågor som rör energianvändning och klimatpåverkan i bebyggd miljö får en stor betydelse, liksom stadens egna möjlighet att bidra till produktion av förnybar energi, t.ex. genom solenergi. I Västra Götaland finns närheten till Västerhavet, omfattande slättbygder och skogsmarker. Resurser från hav och landsbygd är en nödvändig förutsättning för en hållbar energiförsörjning inte minst i städer och inom industri. Ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan stad, landsbygd och havsmiljö råder för möjlighet till energiförsörjning, sysselsättning och kompetensförsörjning och ett fungerande samspel mellan land och stad är därför en central fråga för ett hållbart energisystem. Västra Götaland har en lång kustremsa och fungerar med sina två stora hamnar som en transportnod för hela Skandinavien. Närheten till havet innebär en stor utvecklingspotential för maritima verksamheter. Goda vindlägen och tillgängliga kuststräckor möjliggör utveckling av såväl havsbaserad vindkraft som våg-, strömnings- och tidvattenkraft. Redan idag har Västra Götaland mest vindkraft i landet. En omfattande sjöfart innebär samtidigt stora utmaningar förknippade med utsläpp av koldioxid, svaveloxid och kväveoxid, men också utvecklingspotential för lösningar för energieffektivitet och alternativa fartygsbränslen. I Västra Götaland finns en stark industristruktur som bland annat inkluderar merparten av landets petrokemiska industri. Idag är den västsvenska processindustrin starkt energiintensiv och till stor del baserad på fossila insatsråvaror, men inom bland annat kemiklustret i Stenungsund finns en tydligt uttalad ambition om en framtida verksamhet baserad på förnybara råvaror och energi. Klustersamarbetet mellan industrierna är världsunikt och kan skapa kemi- och materialprodukter från bioråvara vilket ger ett högt förädlingsvärde och låg klimatpåverkan. En tydlig trend är den ökade efterfrågan på bioråvara bioenergi och biomassa för såväl förgasning och uppvärmning och inte minst som insatsråvara i t.ex. kemi- och materialtillverkning. Detta innebär affärsmöjligheter för biomassaproducenter i Västra Götaland, men också utmaningar när det gäller att optimera uttaget på ett ansvarsfullt sätt. Att biomassaresursen riskerar att bli, och delvis redan är, en bristvara ställer ökade krav på analys av resursfördelning och resursflöden, och på bättre resursutnyttjande genom att biomassaresursen används i flera steg innan förbränning. Det ökar också kravet på att undvika onödig uppvärmning, t ex i byggnader, där den första principen för energieffektivisering är att minimera värmebehovet genom att isolera och förbättra byggnadens klimatskal. I Västra Götaland finns flera välutvecklade forskningsmiljöer utifrån såväl ett tekniskt, samhällsvetenskapligt som systemvetenskapligt perspektiv. Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Högskolorna i Borås och Skövde samt Högskolan i Väst är starka kunskaps- och forskningsmiljöer inom bland annat energi, materialvetenskap, samhällsbyggnad och transport och flera utvecklingscentra finns kopplade till dessa miljöer. Västsverige har flera år placerat sig högt både nationellt och internationellt när det gäller satsningar på forskning och utveckling. FoU-verksamheten i Västra Götaland är betydligt mer koncentrerad till industrin än vad som är fallet i övriga storstadslän. Prioriterade åtgärdsområden För att möjliggöra hållbar energiförsörjning krävs inom alla samhällssektorer a) minskad energianvändning, b) effektivare produktion, distribution och användning av energi samt c) ökad produktion och användning av förnybar energi. Som beskrivet tidigare i handlingsprogrammet står Västra Götaland inför flera stora utmaningar. En av utmaningarna är energianvändningen och det stora fossila inslaget inom transportsektorn. Andra utmaningar är den höga energianvändningen i staden (den bebyggda miljön) och inom industrin, där ett betydande inslag av fossil energi är ett ytterligare problem att möta. Frågor som rör energi och bränsle i landbaserade transporter kommer huvudsakligen att hanteras i Västra Götalandsregionens program för hållbara transporter och berörs därför inte vidare här. Kartläggningen och analysen av västsvenska styrkeområden och kompetenser inom energisektorn pekar ut ett antal områden som starkt kan bidra till ett hållbart energisystem och där Västra Götaland samtidigt har hög potential för näringslivsutveckling. 4
De identifierade styrkeområdena är energi i transporter (hanteras av transporthandlingsprogrammet), energieffektiva byggnader och stadsutveckling, marin energi och biobaserad energi och material. Utöver dessa områden, där kompetens- och marknadsaktörer är väletablerade och konkurrenskraftiga redan idag finns ytterligare två områden - solenergi och landbaserad vindkraft - som är viktiga eftersom de utgör en stor outnyttjad resurs och är nödvändiga beståndsdelar i ett framtida fossilfritt energisystem. Med utgångspunkt från västsvenska styrkeområden och den inneboende utvecklingspotential inom energiområdet som finns i hela Västra Götaland, i staden, på landsbygden, längs kusterna och i industriella miljöer har fyra åtgärdsområden prioriterats för insatser inom Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbar energi 2013-2015: Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling Marin energi Landsbygden som producent av förnybar energi Energiomställning i industrin Prioriterat åtgärdsområde: Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling Energianvändningen förknippad med den bebyggda miljön (bostäder och lokaler) står för ca 40 % av samhällets totala energianvändning. Målet om en halvering av energianvändningen inom sektorn kan inte nås ens om varje ny byggnad som uppförs byggs med bästa möjliga teknik. Det krävs också energieffektiviserande insatser i redan bebyggd miljö, inte minst vid renovering och ombyggnation. Med åtgärdsområdet stadens energisystem och hållbar stadsutveckling menas här utveckling av nya och befintliga bebyggda miljöer i större och mindre städer och samhällen. I detta sammanhang sätts särskild fokus på energifrågorna kopplade till hållbart byggande och stadsutveckling, men i en bredare mening där även perspektiv som människan i centrum, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet kan rymmas. Åtgärdsområdet stadens energisystem och hållbar stadsutveckling omfattar exempelvis: Byggnaders energianvändning Verksamheters energi- och resursanvändning Produktion av förnybar energi - främst solenergi - i bebyggd miljö Resurskedjan (resursoptimering, återanvändning, energi- och materialåtervinning och näringsåterföring) Den bebyggda miljön som en del av energisystemet (interaktion med omgivning, inkluderat smarta nät-lösningar) Logistiklösningar (hanteras av eller i samverkan med handlingsplan för hållbara transporter) Området hållbar stadsutveckling uppfyller flera kriterier som styrkeområde för Västra Götaland. Här finns en stor mängd aktiva företag och forsknings- och utvecklingsverksamhet. I Göteborg finns bland annat Mistra Urban Futures, ett nationellt kunskapscentrum för hållbar stadsutveckling. Det offentliga engagemanget är väl förankrat och det finns ett flertal uppstartade aktiviteter. När det gäller t.ex. energieffektiva byggnader finns det studier som visar att Västra Götaland bygger betydligt större andel energieffektiva byggnader än landet i övrigt. Det finns omfattande behov av förändringar av stadsmiljöerna fram mot 2030. Det handlar dels om upprustning av miljonprogramsområden och folkhemsområden, men även om att möta en ökande stadsbefolknings behov av nya bostäder. Andra behov som efterfrågar lösningar är demografiska förändringar med en åldrande befolkning och klimatanpassning av stadsmiljöer. Området hållbart byggande och stadsutveckling kan generera god näringslivsutveckling. Bara för Göteborg talas om planer motsvarande en mellanstor svensk stad. 5
Även inom Västra Götalandsregionens egen organisation finns omfattande planer på energieffektivisering och områdesutveckling, bland annat på Östra sjukhusområdet, som kan bidra till utveckling inom området. Många olika aktörer och satsningar gör att det finns ett behov av ökad koordinering inom området. Ett annat uttalat behov är att bättre synliggöra nya tekniker och metoder inom området och att stötta och lyfta fram exempel på bra helhetslösningar, både för nybyggda områden och utveckling i redan bebyggda miljöer. Mål med insatser inom stadens energisystem och hållbar stadsutveckling Minskad energianvändning i bebyggd miljö inklusive verksamhetsenergin Ökad andel solenergi i bebyggd miljö Ökad återanvändning och återvinning i, samt återföring av material och resurser från staden/den bebyggda miljön Ökad konkurrenskraft för företag som levererar produkter, tjänster och lösningar inom området stadens energisystem och stadsutveckling Åtgärder Bidra till koordinering och samordning av insatser för energieffektiva byggnader Initiera och stödja projekt som tar fram och visar på nya lösningar för energieffektiva produkter och system för den bebyggda miljön inklusive metoder för återkoppling av brukarens energibeteende Främja fler installationer av solenergi i bebyggd miljö Stödja insatser för optimal resursanvändning med koppling till byggande och bebyggd miljö. Stöd till test och demonstration av lösningar i bebyggda miljöer, nya och upprustade, som visar på en bra helhet, energi- och miljömässigt liksom ekonomiskt och socialt Bidra till att attrahera nationella och internationella ekonomisk medel till demonstrationsverksamhet och utvecklingsinsatser i Västra Götaland inom området. Prioriterat åtgärdsområde: Marin energi Energianvändning respektive -produktion i marin miljö är ett område som står inför stora förändringar. I handlingsprogrammet är området Marin energi uppdelat i två delar; dels energieffektivisering och alternativa drivmedel för sjöfart, dels förnybar marin energi med betoning på vind-, våg- och vågkraft samt bioenergi. Sjöfarten är särskilt konkurrenskraftig när det gäller att transportera tunga och stora godsvolymer över långa avstånd. Men sjöfartens potential som transportmedel har länge undergrävts av undermåliga drivmedel som leder till höga utsläpp av svavel, kväve och partiklar. Det vanligaste bränslet ca 90 % av världens fartygsbränsle - är så kallad bunkerolja eller marin tjockolja/marine residual fuel som egentligen är en restprodukt från olje-raffinaderierna. Svavelhalten är i genomsnitt ca 3 %. Diesel på landsidan som fordonsbränsle har i Sverige och flera EU-länder en svavelhalt på max 0,0001 %. En EU-studie har nyligen visat att utsläppen av kväveoxider från fartygstrafiken i Europa kommer att vara större än de samlade utsläppen från landbaserade källor år 2016 om inga åtgärder genomförs. En studie från Chalmers visar att fartygen står för nästan 70 % av svaveldioxidutsläppen, nära hälften av utsläppen av kväveoxider och för nästan 20 % av partikelutsläppen i Göteborg. Utsläppen av cancerogena kolväten så kallade polycykliska aromatiska kolväten som ofta sitter fästa på partiklarna - från ett medelstort fartyg (10 000-15 000 dwt) som anlöper en hamn motsvarar de cancerogena utsläppen från ca 1 200 långtradare/tunga lastbilar. Genom introduktion av drivmedel med lägre utsläpp, t.ex. flytande naturgas (LNG), kan utsläppen minska drastiskt och sjöfarten därigenom realisera en betydligt större del av sin potential som miljöanpassat transportmedel. 6
År 2015 sker en viktig och positiv regelförändring för sjöfarten i Nordsjön och Östersjön. När fartygen går över till bränsle som inte får överstiga 0,1 procent svavel minskar utsläppen väsentligt. I och med beslutet realiserar sjöfarten en betydande del av sin potential som miljöanpassat transportmedel. Inom området förnybar marin energi förväntas en snabb utveckling under kommande år. EU:s stora utmaning är att minska utsläppen av växthusgaser med 80-95 % till 2050. Det innebär att all elproduktion måste bli koldioxidfri. Samtidigt förväntas elektrifieringen av transportsystemet och ersättningen av fossila bränslen för uppvärmning att öka efterfrågan på el i många europeiska länder. Havsbaserad vindkraft kan starkt bidra till att vända trenden och att införa fossilfri el i stor skala. År 2011 producerades 14 TWh men EU:s medlemsländer förväntar sig en tiofaldig ökning till 2020. Den långsiktiga potentialen är ännu större - Storbritannien och Tyskland bedömer sina egna potentialer till 400 respektive 300 TWh. Medan havsbaserad vindkraft redan introduceras i stor skala i Nordsjön ligger våg-, tidvatten- och strömningsenergi i en betydligt tidigare utvecklingsfas, som innebär att kommersiella anläggningar kan bli verklighet först på 2020-talet. Västra Götaland befinner sig dock i täten genom att världens största vågkraftpark, Sea Based, är under uppbyggnad utanför Lysekil. Marin bioenergi representerar också en stor energipotential i övergången till fossiloberoende energisystem, men även inom detta område är den tekniska utvecklingen fortfarande i ett tidigt skede. Dock pågår forskning inom alla dessa områden i Västra Götaland och flera utvecklingsbolag har också startat upp. Åtgärdsområdet Marin energi omfattar: Energieffektivisering av sjöfart Alternativa drivmedel för fartyg Havsbaserad vindkraft Våg-, tidvatten- och strömningsenergi (s.k. ocean energy) Marin bioenergi Västra Götalandsregionen bedömer att inriktningen inom Marin energi svarar mot branschkluster i Västra Götaland där företagen har stark konkurrenskraft. Inom sjöfartsområdet finns en stor mängd tekniska underleverantörer till sjöfarten. Det finns ett uttalat intresse att arbeta med energieffektivisering av sjöfart och introduktion av lågsvavliga drivmedel. Shippingföretag, tekniska konsulter och fou-institut har inlett samarbete kring alternativa drivmedel. Det finns flera innovationsplattformar med anknytning till sjöfart t.ex. Lighthouse och Zero Vision Tool som fokuserar på miljöanpassning av sjöfarten. Även inom förnybar marin energi finns ett företagskluster som är uppdelat på leverantörer av vindkraftsteknik och leverantörer av maritim know-how och teknik för etablering, drift och underhåll av offshoreanläggningar. Offshore olja- och gas har ett branschkluster i Göteborgsområdet som har möjlighet att erbjuda kostnadseffektiva och robusta tillämpningar inom den förnybara offshore sektorn. Forskning och utbildning på Chalmers lägger grunden för stark kompetens inom elteknik, vindkraft och maritima operationer. Mål med insatser inom marin energi Ökad användning av lågsvavliga bränslen i sjöfarten Minskade CO 2-utsläpp från sjöfarten i Västra Götaland Utbyggnad av havsbaserad vindkraft i Västra Götaland i tillståndsgivna parker Utveckling av effektiv teknik för våg-, tidvatten- och strömningskraft Ökad konkurrenskraft för såväl västsvenska företag som är verksamma inom såväl alternativa drivmedel och energieffektivisering för sjöfart, som för företag som är verksamma inom förnybar marin energi. 7
Åtgärder Främja framväxten av konkurrenskraftigt cleantechkluster för sjöfarten i Västra Götaland Främja framväxten av hållbara energilösningar i kust- och närsjöfart inklusive inre vattenvägar Stödja uppbyggnaden av demonstration och pilotanläggningar inom både drivmedel för sjöfart och förnybar marin energi Stöd innovationsplattformar och -nätverk som leder till energieffektivisering och alternativa drivmedel inom sjöfarten och stärker konkurrenskraften. Främja teknikutveckling inom havsbaserad och övrig förnybar energi Främja tekniksamverkan mellan havs- och landbaserad vind Främja innovationsplattformar och -nätverk som leder till näringslivs- och FoU-samverkan inom förnybar marin energi och stärker konkurrenskraften. Bidra till att attrahera nationella och internationella ekonomisk medel till demonstrationsverksamhet och utvecklingsinsatser i Västra Götaland inom området. Prioriterat åtgärdsområde: Landsbygden som producent av förnybar energi Åtgärdsområdet omfattar landsbygdsutveckling genom de gröna näringarna som producerar, förädlar och levererar förnybar energi i ett hållbart energisystem. Förenklat kan de hållbara energifrågorna inom de gröna näringarna indelas i produktion och användning av energi enligt: a) Produktion av förnybar energi och råvara för att tillgodose samhällets och marknadens behov av t.ex. biomassa, biogas, vindkraft, solenergi och bioråvara. b) Hållbar energianvändning i egen drift och produktion, t.ex. energieffektivisering, egen sol- och vindenergi, närvärme och fossilfri maskinflotta Området är viktigt av två skäl. Landsbygdsutveckling möjliggörs genom sysselsättning kopplat till produktion av förnybar energi samt förädling av bioenergi och biomassa. Efterfrågan på bioenergi och biomassa ökar och frågor kopplade till produktion och förädling av bioenergiresursen är en central hållbarhetsfråga. Möjligheten att tillgodose behoven av biomassa som insatsråvara i flera olika industriella processer är avgörande för att minimera behovet av fossila insatsråvaror. Skälet till att stödja även förnybar energi i den egna driften inom de gröna näringarna är flera. Dels främjas en hållbarhetsprofil för bioenergi- och biomassaprodukter i hela kedjan, vilket ökar värdet på produkterna ur ett hållbarhetsperspektiv, men framöver sannolikt även ur ett marknadsperspektiv. Dels bidrar ett energieffektivt lantbruk till konkurrenskraftiga lantbruksföretag i Västra Götaland med ökade förutsättningar att konkurrera med den globala marknaden om lokala/regionala kunder. Det finns behov av att säkerställa att uttaget av biomassaresursen sker på ett sådant sätt att inte andra värden missgynnas, t.ex. livsmedelsproduktion, natur- och kulturmiljöer. Lantbruksföretagen skiftar i storlek men är överlag förhållandevis små företag. Därför finns ett stort behov av samordning av insatser och samordning mellan lantbruksföretagen för att på ett konkurrenskraftigt sätt kunna möta marknadens behov och önskemål. Mål med insatser inom Förnybar energi och råvara från landsbygden Ökad hållbar produktion av bioenergi och biomassa/bioråvara från jord- och skogsbruk i Västra Götaland Ökad produktion av landbaserad vindkraft i Västra Götaland Ökat inslag av förnybar energi i egen drift inom jord- och skogsbruk i Västra Götaland Ökad konkurrenskraft inom produktion av bioråvara inom jord- och skogsbruk i Västra Götaland Åtgärder Främja ökad hållbar produktion av bioenergi och biomassa från jord- och skogsbruk i Västra Götaland 8
Främja ökad produktion av landbaserad vindkraft i Västra Götaland Stödja plattform för samverkan mellan lantbrukets aktörer Stödja samverkansprojekt som syftar till hållbar egen drift inom jord- och skogsbruk Stödja insatser som syftar till att öka kontaktytan mellan lantbruksföretagen och marknadens aktörer Bidra till att attrahera nationella och internationella ekonomisk medel till demonstrationsverksamhet och utvecklingsinsatser i Västra Götaland inom området Prioriterat åtgärdsområde: Energiomställning i industrin Som tidigare konstaterats har Västra Götaland en relativt stor andel energikonsumtion genom en relativt stor industrisektor som också är energiintensiv i och med att processindustrin utgör en stor andel av industrin. Fossilberoendet inom denna del av industrin är betydande, vilket innebär att industrins energiomställning är en prioriterad utmaning. Bränsleanvändningen i kemiklustret i Stenungssund motsvarar drygt en procent av den svenska elanvändningen. Biomassa är en knapp resurs som förutom användning som bioenergi även kan användas som råvara för kemiindustrins produkter grön kemi. Strategisk samverkan mellan svensk processindustri och skogsindustrin är avgörande för fortsatt konkurrenskraft i bägge industrier. Avvägningen mellan nyttjandet av biomassa för energi respektive för användning i förnybara insatsvaror och produkter är ytterst en fråga om ekonomiska och andra styrmedel vilka bör utformas med hänsyn till resursoptimering och effektivitet. Ett viktigt initiativ inom kemi- och materialsektorn är visionen Hållbar Kemi 2030 som knyter an till Västra Götalands mål om fossiloberoende år 2030. Kemiföretagen i Stenungsund, Sveriges största kemioch materialkluster, har samlat sig kring ambitionen att bidra till ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Då ska Västra Götaland vara ett nationellt och internationellt centrum för tillverkning av hållbara produkter inom kemiindustrin med en verksamhet baserad på förnybara råvaror och energi, och bidra till ett hållbart samhälle. Visionen fokuserar på fyra områden: Förnybara råvaror inkl. energi Förnybara kemi- och materialprodukter Förnybara fordonsbränslen Resurs- och energieffektivitet inkl. återvinning Västra Götalandsregionen samarbetar med industrin, i Stenungssund men även i andra delar av Västra Götaland, inom alla ovanstående områden, dels genom direkta utvecklingsinsatser och dels genom samverkan i det västsvenska Kemiindustriklustret. Som ett led i detta stödjer Västra Götalandsregionen stödjer kemiklustrets omställning mot fossilobereonde genom projektet Samverkan för hållbar kemi. Mål med insatser inom Energiomställning i industrin Ökad användning av förnybar energi i industrin Minskad specifik energianvändning i industrin Ökad samverkan på strategisk nivå mellan processindustrin och skogsindustrin Förbättrad effektivitet i nyttjandet av biomassa för energi respektive insatsvaror för grön kemi-produkter Ökat nyttiggörande av spillvärme från processindustrin i regionalt fjärrvärmenät Åtgärder Främja effektivt nyttjande av bioenergi i processindustrins energisystem inklusive utveckling av styrmedel 9
Främja strategisk samverkan mellan skogsindustrin och kemiklustret i Västra Götaland för ökad tillgång till biomassa som möjliggör kemisektorns omställning Främja utveckling av teknik och metoder för att öka kemiindustrins energieffektivitet Främja tillkomsten av innovationsnätverk och -plattformar mellan näringslivet och forskning som även omfattar SMF Främja samverkan mellan Handlingsprogrammet för energi respektive projektet Samverkan för hållbar kemi Främja förutsättningarna för effektivt tillvaratagande av processindustrins spillvärme i regionalt fjärrvärmenät Bidra till att attrahera nationella och internationella ekonomisk medel till demonstrationsverksamhet och utvecklingsinsatser i Västra Götaland inom området. Finansiering och genomförande Kontinuerligt samråd mellan miljö- och regionutvecklingssekretariatet säkerställer ett effektivt genomförande av handlingsprogrammet för hållbar energi. Projektmedel från regionutvecklingsnämndens och miljönämndens budgetar möjliggör medfinansiering av projekt som bidrar till att uppfylla målen i handlingsplanen. Både regionutvecklingsnämnden och miljönämnden har ansvar för sysselsättning och näringslivsutveckling i Västra Götaland. Miljönämnden har särskilt fokus på miljöutvecklingen i Västra Götaland och det kommer att styra valet av insatser inom programmet. På motsvarande sätt kommer regionutvecklingsnämnden, utöver näringslivsutveckling, också att prioritera kompetensförsörjning som stärker konkurrenskraften i Västra Götaland. Både miljönämnden och regionutvecklingsnämnden prioriterar även internationella forsknings- och utvecklingssamarbeten. Riktade stöd kommer exempelvis att finnas för västsvenska aktörers deltagande i EU:s ramprogram för forsknings och innovation, Horizon 2020. Miljönämndens tar ett övergripande ansvar för genomförande av de prioriterade åtgärdsområdena Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling samt Landsbygden som producent av förnybar energi medan regionutvecklingsnämnden övergripande ansvarar för genomförande inom området Marin Energi. Ett gemensamt ansvar tas för genomförande av det prioriterade åtgärdsområdet Energiomställning i industrin med utgångspunkt från den inriktning som beskrivs i föregående stycke. Inte bara miljö- och regionutvecklingsnämnderna utan även andra verksamheter inom Västra Götalandsregionen är viktiga för handlingsplanens genomförande. Samverkan med andra finansiärer förstärker Västra Götalandsregionens insatser. Fler strategiska samarbeten med såväl regionala som nationella och internationella finansiärer utvecklas under programperioden. Uppföljning och utvärdering Handlingsprogrammet för hållbar energi har som mål att utveckla näringslivet genom att främja innovationer, kompetensutveckling och konkurrenskraft för de företag, fou-institut och andra aktörer som genom sin verksamhet kan bidra till en hållbar energiförsörjning. Arbetet är långsiktigt men det aktuella programmet omfattar insatser under tidsperioden 2013-2015. De kvalitativa och kvantitativa resultaten av alla projekt inom handlingsprogrammet ska följas upp enligt Västra Götalandsregionens rutiner. För att mäta de kvantitativa resultaten kommer indikatorer med koppling till programmets mål att tas fram. En slututvärdering av hela handlingsprogrammet ska göras med avseende på programmets genomförande, resultat och måluppfyllelse. 10