Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014

Relevanta dokument
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2013

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Luftkvalitet i Göteborgsområdet

Månadsrapport Miljösamverkan Värmland Januari - December 2016

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Juli 2018

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Månadsrapport Miljösamverkan Värmland Januari - December 2018

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari Var mäter vi?... 1

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Luftmätningar i Luleå 2010

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Augusti 2018

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober Var mäter vi?... 1

Luftmätningar i urban bakgrund

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Mars 2018

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december Var mäter vi?... 1

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luftkvalitetsmätningar vid E Luftrapport

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Februari 2018

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet september Var mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet november Var mäter vi?... 1

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2015 samt luftmätningsdata för åren

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora

Luftföroreningssituationen I Landskrona

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj Var mäter vi? Luftföroreningar maj Samlad bedömning...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2012

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Maj 2018

Luften i Malmö. Vintersäsongen oktober mars 1999

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227

Information om luftmätningar i Sunne

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET

Luftföroreningar i Nyköping

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011

Luftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, december Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, september Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftkvalitetsmätningar på Åland

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Mätning av luftföroreningar i Lomma

Syftet med rapporten... 1 Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1

Luften i Lund - Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby

Naturvårdsverkets författningssamling

Mätning av partiklar (PM10) Storgatan i Valdemarsvik

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Transkript:

Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(10) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsnämnden utför på kommunstyrelsens uppdrag lagstadgade mätningar av luftkvalitet. Mätningarna sker huvudsakligen på Viktoriagatan som är den mest trafikerade gatan i kommunen. 2014 mättes den finare partikelfraktionen PM2,5 i stället för PM10. Resultatet klarade miljömålet med avseende på årsmedelvärde men nådde inte riktigt ner till miljömålet med avseende på dygnsvärde. De lagstadgade miljökvalitetsnormerna för partiklar klaras med god marginal. Tillfällig indikativ mätning av bensenhalt 2014 visade på låga halter som underskred miljökvalitetsnormen med god marginal och även låg något under miljömålet. Kvävedioxidhalten har nu mätts kontinuerligt på Viktoriagatan sedan 2008. En viss mellanårsvariation finns och halterna var relativt måttliga 2014 men det går inte att utläsa någon varaktig trend. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klaras med viss marginal men inte miljömålet och fortsatta kontinuerliga mätningar är nödvändiga. Kommunen mäter även ozonhalten i taknivå centralt i Halmstad. Miljömålet för ozon överskrids ofta under sommarhalvåret. Vissa år, som 2014, överskrids även miljökvalitetsnormen vid enstaka tillfällen. Ansvaret för ozonövervakning och åtgärder ligger på Naturvårdsverket. Resultatet av mätningarna kan följas på kommunens webbplats. Orsakerna till höga halter av kvävedioxid och partiklar är i huvudsak lokala, framför allt motortrafik. De är möjliga att påverka genom lokala åtgärder. Höga ozonhalter beror däremot till stor del på långväga transport av föroreningar. Bakgrund Miljö- och hälsoskyddsnämnden utför på uppdrag av kommunstyrelsen mätningar av luftföroreningar i Halmstad. Lagstadgade mätningar i gatunivå utförs på Viktoriagatan sedan maj 2007. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft och krav på mätningar finns i Luftkvalitetsförordningen (2010:477). Mer detaljerade regler om mätning och rapportering finns i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2013:11) om kontroll av luftkvalitet. Kommunen mäter även i taknivå på eget initiativ sedan 1988. Detta är en sammanfattande rapport över mätverksamhet och mätresultat under 2014. Validerade mätvärden rapporteras årligen till den nationella databasen för övervakning av miljökvalitetsnormer som administreras av IVL. Den är åtkomlig på http://www.ivl.se/tjanster/datavardskap/luftkvalitet.4.7df4c4e812d2da6a41680004804.html. Preliminära mätvärden redovisas löpande i realtid på http://www7.halmstad.se/mh/matdata/. I taknivå mäts gasformiga luftföroreningar med Differentiell Optisk Absorptions Spektrometri (DOAS). Instrumentet mäter ozon (O 3 ) och kvävedioxid (NO 2 ). Mätsträckan går 20 meter över marken mellan teatern och rådhuset. DOAS-instrumenten levererar ca 10-15 mätvärden per timme för varje mätparameter, beroende på hur den är inställd. Resultaten rapporteras som timmedelvärden. Vid Viktoriagatan mäts kvävedioxid (NO 2 ) med ett annat DOAS-instrument. Mätsträckan går längs husfasaden, 4 meter över marken mellan adresserna Viktoriagatan 6B-12A. Viktoriagatan antas ha den sämsta luftkvaliteten utomhus i Halmstad, på grund av hög trafiktäthet i kombination med ett förhållandevis slutet gaturum med omgivande höga fasader.

Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 2(10) Vid Viktoriagatan 8 mäts dessutom partikelhalten. Luften sugs in via ett selektivt intag fyra meter över marken och filtreras. Filtren byts automatiskt varje dygn. Instrumentet analyserar partikelmängden genom att mäta hur mycket ß-strålar som passerar genom filtret. Det selektiva intaget kan enkelt bytas ut. Därför har mätningen av den större partikelfraktionen PM10 avbrutits för att i stället kunna mäta den mindre partikelfraktionen PM2,5 under åren 2014-15. Som stöd för utvärdering av luftföroreningshalterna har kommunen en egen automatisk väderstation på taket till rådhuset. Här registreras temperatur, luftfuktighet, vindhastighet, vindriktning och globalstrålning. Under 2014 har mätningarna på Viktoriagatan tillfälligt kompletterats med passiva provtagare för bensenmätning. De har placerats ut ovanpå partikelcontainern, en vecka i taget, under sammanlagt 8 veckor, jämnt fördelat under året. Det ger tillräcklig tidstäckning för en indikativ mätning, enligt regelverket. Provtagarna har levererats och analyserats av IVL. Insamlingsservern för mätdata byttes ut i januari på grund av kapacitetsproblem. Oberoende av detta krånglade överföringen av mätdata från teater-analysatorn till servern under våren 2014. Det medförde dock inget nämnvärt mätbortfall. DOAS-analysatorn på Viktoriagatan fick en transportskada i samband med den årliga översynen. Lyckligtvis kunde leverantören OPSIS laga den snabbt. Datafångsten blev 96 %, både på teater-sträckan och på gatu-sträckan. Mätningen av partiklar (PM2,5) gav 89 % datafångst, huvudsakligen på grund av pumphaveri, och nådde därmed inte riktigt upp till regelverkets kvalitestsmål, 90 % vid kontinuerliga mätningar. Resultat Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävedioxidhalten på Viktoriagatan varierar vanligen kraftigt under dygnet och under veckan. Högsta halterna uppmäts vanligen kalla vardagsmorgnar med vindstilla eller nära vindstilla förhållanden. Avgaserna från den då ofta köbildande trafiken stannar kvar i gaturummet. Kylan bidrar till att utsläppen av kväveoxider blir större genom att katalysatorerna i bensinbilarnas avgasrening inte hinner bli varma, och därför inte fungerar fullt ut. Vindstyrkan påverkar halterna i gaturummet mer än temperaturen. Halter av kvävedioxid nära noll är inte ovanliga nattetid då trafiken är sparsam, förutsatt att vinden inte är alltför svag. Motortrafiken på Viktoriagatan är den helt dominerande källan till kvävedioxiden i gaturummet. Mätresultaten 2014 framgår av figur 1-2 och sammanfattas i tabell 1. Luckan i diagrammen i oktober beror på planerad årlig översyn av mätutrustningen. I likhet med 2013 noterades högsta halten i slutet av november, förmodligen orsakat av speciellt ogynnsamma vindförhållanden i kombination med eftermiddagstrafiken. Vid en jämförelse av de år mätningarna har pågått på Viktoriagatan framgår ingen tendens till bestående förändring (figur 3 och 4). Miljömålets riktvärden för kvävedioxid, som ska nås senast 2020, överskrids nu varje år, både med avseende på årsmedelvärde och högsta timmedelvärden. Däremot klaras den lagstadgade miljökvalitetsnormen för kvävedioxid.

Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 3(10) Kvävedioxidhalt, Viktoriagatan i Halmstad 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 medeldelvärde 08-14 antal timmar >200 µg/m 3 0 0 0 0 0 0 0 0 18 - högsta tillåtna enligt miljökvalitetsnorm miljömål antal timmar >90 µg/m 3 37 17 64 46 51 41 18 39 175 - antal timmar >60 µg/m 3 333 262 419 338 422 393 264 347-175 *) högsta timme, µg/m 3 100 95 168 140 144 185 163 142 - - antal dygn >60 µg/m 3 1 1 1 2 2 2 1 1 7 högsta dygn, µg/m 3 61 73 66 72 76 67 63 68 - - årsmedel, µg/m 3 25 24 26 24 27 26 23 25 40 20 Tabell 1. Mätresultat för kvävedioxidhalt på Viktoriagatan i Halmstad, jämfört med miljökvalitetsnorm och miljömål. *) 60 µg/m 3 är det preciserade miljömålets riktvärde. 175 timmar på ett år är 98-percentil. Figur 1. Kvävedioxidhalt vid Viktoriagatan i Halmstad 2014, timmedelvärden

Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 4(10) Figur 2. Kvävedioxidhalt vid Viktoriagatan i Halmstad 2014, dygnsmedelvärden. För mätningen i taknivå är miljökvalitetsnormen och miljömålet inte relevanta att tillämpa. Generellt var halterna som väntat lägre i taknivå än i gatunivå med undantag för några enstaka tillfällen, sannolikt beroende på speciella vindförhållanden. 2014 var årsmedelvärdet i taknivå 11 µg/m³, högsta timvärde var 109 µg/m³ och högsta dygnsvärde var 39 µg/m³. Miljökvalitetsnormerna innehåller även övre och nedre utvärderingströsklar vilka styr omfattningen av de mätningar och/eller beräkningar som kommunen är skyldig att utföra. I tabell 2, samt i figur 3 och 4, framgår hur mätvärdena förhåller sig till utvärderingströsklarna för kvävedioxid. Övre utvärderingströskeln för årsmedelvärde överskrids inte och för timmedelvärde överskrids den bara enstaka år. Däremot överskrids vanligtvis övre utvärderingströskeln för dygnsmedelvärde. Det innebär att övervakning av kvävedioxidhalten även fortsättningsvis måste ske genom kontinuerliga mätningar. Kvävedioxidhalt, Viktoriagatan i Halmstad 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 medeldelvärde 08-14 övre utvärderingströskel antal timmar >72 µg/m 3 140 96 202 158 196 170 82 149 175 - nedre utvärderingströskel antal timmar >54 µg/m 3 547 442 602 525 692 643 409 551-175 antal dygn >48 µg/m 3 7 5 13 8 15 16 9 10 7 - antal dygn >36 µg/m 3 43 48 60 43 67 54 37 50-7 årsmedel, µg/m 3 25 24 26 24 27 26 23 25 32 26 Tabell 2. Mätresultat för kvävedioxidhalt på Viktoriagatan i Halmstad, jämfört med miljökvalitetnormens utvärderingströsklar.

Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 5(10) Figur 3. 98-percentil av kvävedioxidhalt på Viktoriagatan i Halmstad 2008-2014, Figur 4. Årsmedelhalt av kvävedioxid på Viktoriagatan i Halmstad.

Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 6(10) Partiklar, PM10 Partikelhalten i gaturummet är helt beroende av om vägbanan är våt eller inte. Högsta halterna uppmäts vanligen under våren vid torr vägbana. Någon lokal beräkning av källfördelning har inte gjorts men troligen är motortrafiken på Viktoriagatan den dominerande källan för PM10, åtminstone vid perioder med höga partikelhalter. Vid undersökningar i andra tätorter i Sverige har man visat att det är partiklar från slitage på vägbanan som dominerar medan förbränningspartiklar (sot) utgör en mindre andel. Dubbdäck anses vara en bidragande orsak till PM10 i gatumiljön. Periodvis kan även långväga transport av partiklar utgöra en betydande andel, framför allt av finare partikelfraktioner. Det finns även en viss naturlig bakgrundsnivå. Under 2014 och 2015 görs ingen mätningen av PM10 i Halmstad, för att i stället kunna mäta den finare fraktionen PM2,5 med samma mätinstrument (se nedan). Mätresultaten för PM10 åren 2008-2013 framgår av tabell 3. Uppehåll i mätningen av PM10 kan göras utan att bryta mot miljökvalitetsnormernas regelverk eftersom den övre utvärderingströskeln för PM10 inte överskrids i Halmstad som framgår av tabell 4. partikelhalt (PM10) Viktoriagatan Halmstad 2008 2009 2010 2011 2012 2013 medeldelvärde 08-13 högsta tillåtna enl. miljökvalitetsnorm miljömål antal dygnsvärden >50 µg/m 3 10 6 9 11 8 2 8 35 - antal dygnsvärden >30 µg/m 3 *) 48 39 34 61 29 27 40-7 *) högsta dygnsvärde, µg/m 3 82 66 157 102 89 54 92 - - årsmedel, µg/m 3 20 18 18 21 18 17 19 40 15 Tabell 3. Mätresultat för partikelhalt (PM10) på Viktoriagatan i Halmstad 2008-2013, i jämfört med miljökvalitetsnorm och miljömål. *) 30 µg/m 3 är det preciserade miljömålets riktvärde. 7 dygn på ett år är 98- percentil. partikelhalt (PM10) Viktoriagatan Halmstad 2008 2009 2010 2011 2012 2013 medeldelvärde 08-13 övre utvärderingströskel antal dygnsvärden >35 µg/m 3 30 25 23 38 19 14 25 35 - nedre utvärderingströskel antal dygnsvärden >25 µg/m 3 79 56 64 100 62 54 69-35 årsmedel, µg/m 3 20 18 18 21 18 17 19 28 20 Tabell 4. Mätresultat för partikelhalt (PM10) på Viktoriagatan i Halmstad 2008-2013, i jämfört med miljökvalitetsnormens utvärderingströsklar. Partiklar, PM2,5 Med start i januari 2014 mäts halten av partiklar som är mindre än 2,5 µm (PM2,5), med partikelmätaren på Viktoriagatan. Årsmedelvärdet för 2014 blev 9,4 µg/m 3, att jämföra med miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde som är 25 µg/m 3. Även miljömålets riktvärde för årsmedel, 10 µg/m 3, klarades. Däremot överskreds miljömålets riktvärde för högsta dygnsvärde, 25

Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 7(10) µg/m 3. Se figur 5. Högsta a dygnsvärde var 56 µg/m 3 och 98-percentilen var 38 µg/m 3. Generellt domineras partikelfraktionen PM2,5 av förbränningspartiklar, alltså sotpartiklar, medan slitagepartiklar från vägen utgör en mindre andel. Därför kan vi mäta upp relativt höga halter av PM2,5 även dagar då vägbanan är fuktig eller frusen. Figur 5. Partikelhalt (PM2,5) på Viktoriagatan i Halmstad 2014, dygnsvärden. Svaveldioxid, SO 2 Mätningarna, som endast sker i taknivå, började 1988. Halterna har gått ner påtagligt sedan dess. SO 2 -halten ligger nära rapporteringsgränsen för mätinstrumentet, ofta under den. De flesta mätvärdena är alltså osäkra. Inga värden för svaveldioxid 2014 har därför rapporterats in till datavärden. Eftersom halten av svaveldioxid är så låg föreligger inget krav på mätningar. Bensen Det har visat sig att DOAS-tekniken inte är användbar för bensenmätning på aktuell nivå. Därför har indikativ mätning av bensenhalt utförts med passiv provtagare på Viktoriagatan 2014. Provtagarna har exponerats veckovis under 8 veckor, jämnt fördelade under året. Resultatet framgår av figur 6. Uppmätta bensenhalter var låga. Årsmedelvärdet blev 0,7 µg/m 3 vilket med god marginal understiger miljökvalitetsnormen 5 µg/m 3 och det är även lägre än miljömålet, 1 µg/m 3. Ytterligare mätningar av bensen i gatumiljö är därmed inte befogad, för närvarande.

Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 8(10) Figur 6. Bensenhalt vid Viktoriagatan i Halmstad 2014, veckovärden. Ozon, O3 Ozon bildas när kolväten i luften reagerar med kväveoxider i närvaro av UV-ljus. Det bildade ozonet är stabilt och transporteras därför över långa avstånd med vindar. En stor andel av det marknära ozonet i Sydsverige kommer från kontinenten. Ansvaret för att mäta ozonhalt ligger på Naturvårdsverket. Halmstad har ändå sedan gammalt kvar mätning av ozon med DOASanalysatorn i taknivå. Miljökvalitetsnormen anger att det ska eftersträvas att ozonhalten inte överskrider 120 µg/m 3 (8-timmarsmedelvärde). Vanligvis överskrids det riktvärdet årligen i Västsverige, ett fåtal dagar under sommarhalvåret Efter ett par år utan överskridanden es, den 4 juli 2014, 8 timmars glidande medelvärde på 128 µg/m 3. Miljömålet för ozonhalt är 70 µg/m 3 som åttatimmarsmedelvärde eller 80 µg/m 3 som timmedelvärde. Miljömålet bör uppfyllas till 2020 men överskrids nu ofta under sommarhalvåret. 2014 es i Halmstad ozonhalter över 80 µg/m 3 under sammanlagt 433 timmar i perioden mars-september. Årsmedelvärdet blev 51µg/m 3. Till skillnad från t.ex. kvävedioxid och partiklar är möjligheten att påverka ozonhalten med lokala initiativ små. Ansvaret för åtgärder ligger därför huvudsakligen på nationell nivå och EU-nivå.

Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 9(10) Väderförhållanden Vid bedömning av luftkvalitet i förhållande till miljökvalitetsnormerna ska hänsyn tas till om det är ett vädermässigt normalår eller inte. I figur 7 och 8 finns därför månadsmedeltemperatur och månadsnederbörd för SMHI:s station i Halmstad med normalerna inlagda. 2014 utmärktes av det som helhet var betydligt varmare än normal. De milda vintermånaderna har säkert bidragit till de relativt måttliga kvävedioxidhalterna. Även om året som helhet var mer nederbördsrikt än normal kan den relativa torkan i mars ha bidragit till högre partikelhalter under den perioden. Å andra sidan innebär milda vintermånader lägre emissioner av förbränningspartiklar som borde ge lägre a halter av PM2,5. Figur 7. Månadsmedeltemperatur i Halmstad 2014 enligt SMHI:s station nr 6240

Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 10(10) Figur 8. Månadsnederbörd i Halmstad 2014 enligt SMHI:s station nr 6240