SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET DJUPADALEN, KARLEBY. Läge: Utefter bäcken öster om landsvägen, ca 2,5 km nordnordost om Karleby kyrka.

Relevanta dokument
Värnaby naturreservat Kalmar kommun, Kalmar län

FÖRSLAG TILL SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET KLEVA KLINTAR

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Lustigkulle domänreservat

Naturreservatet Healedet i Falköpings kommun

Skötselplan Brunn 2:1

Långvråns Naturreservat

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

Syftet med naturreservatet

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Marknadsplatsen, SE i Simrishamns kommun

LÄNSSTYRELSEN Skaraborgs län Landskansliet IIIR Skaraborgs läns Naturskyddsförening

SKÖTSELPLAN Dnr

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar

Grönholmarnas naturreservat

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna

Bilaga 1 Karta med restaureringsområden

Naturreservatet Pipmossens domänreservat

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund

Restaureringsplan för Natura området på Utlängan, SE , i Karlskrona kommun

Naturreservatet Strömsholm i Falköpings kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Naturreservatet Hällsö

Skötselplan för Trollegater naturreservat

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE

Skötselplan för naturreservatet Lindenäs

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön

Gävleborgs läns författningssamling

Naturreservatet Magnehult domänreservat

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun.

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2.

Restaureringsplan för Björnön och Dragsö i Natura 2000-området Stora Hammar-Varö-Lillö, i Karlskrona kommun.

Gävleborgs läns författningssamling

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.

Gävleborgs läns författningssamling

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Översiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv 10:19 (Helgesbjär)

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Naturreservatet Healedet i Falköpings kommun

Gävleborgs läns författningssamling

Vägledning om utformning av skötselplan

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

7.4 Romeleåsen. Rester av utmarksbokskog, sydost om Romeleklint Romeleklint

Gävleborgs läns författningssamling

SKARABORG Naturreservatet Mularpabäckens dalgång i Mularps socken, Falköpings kommun

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Skötselplan inom detaljplanen Del av Brunnsvik 1:68

RAPPORT 2007/1 ÅTGÄRDER FÖR HOTADE INSEKTER PÅ KRISSLA. Tommy Lennartsson

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

Gävleborgs läns författningssamling

Restaureringsplan för Natura 2000-området Kungsbackafjorden, SE i Kungsbacka kommun

Gävleborgs läns författningssamling

NATURRESERVATET GAMLA EKUDDEN I MARIESTADS KOMMUN

Gävleborgs läns författningssamling

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Bödakustens västra, SE , Borgholms kommun, Kalmar län

Naturreservatet Gåran i Skövde kommun

Gävleborgs läns författningssamling

Skötselplan mark och vegetation

Inventering av allmänningar och utkast till skötselplan. Version:

Gävleborgs läns författningssamling

PM Inventering Floda Nova Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB

Gävleborgs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling

Naturreservatet Orrkojgölarnas domänreservat

Beslut naturreservatet Alkärret i Haboljung i Lomma

Lerum c/o Olov Holmstrand Torphagebacken LERUM Lerum

Beställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen

Övergripande och förberedande skötselplan för Telestadshöjden, Växjö kommun

Gävleborgs läns författningssamling

STYRESHOLM OCH PUKEBORG

Restaureringsplan för Natura området Härmanö, SE i Orust kommun

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/

Magnarps Intresseförening

Förslag till nytt naturreservat

Gävleborgs läns författningssamling

Översiktlig naturinventering Vansta 3:1

NATURRESERVATET BORGEHALLS DOMÄNRESERVAT I SKÖVDE KOMMUN

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun

7.4.9 Veberöd, sydväst

Utökning av Glotternskogens naturreservat samt fastställande av ny skötselplan för reservatet

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Yttrande angående förslag till bildandet av Naturreservatet Södra Bjärekusten i Båstad kommun.

Gävleborgs läns författningssamling

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

NATURRESERVATET GRÖNA MAD I FALKÖPINGS KOMMUN

Restaureringsplan för Järkö i Natura 2000-området Järkö, SE , i Karlskrona kommun

BILDANDE AV NATURRESERVATET DERBOL I ÖREBRO KOMMUN

Transkript:

LÄNSSTYRELSEN 1993-09-15 231-7803-91 SKARABORG SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET DJUPADALEN, KARLEBY I. ALLMÄN BESKRIVNING A. DATA Skyddsform: Naturreservat Objektnummer: 16 02 011 Beslutsdatum: 1953-11-27 Kommun: Falköping Socken: Karleby Läge: Utefter bäcken öster om landsvägen, ca 2,5 km nordnordost om Karleby kyrka. Area: 2,5011 ha Fastighet: Samfälld mark till Lovene byalag och Karleby norra rote. Markägare: Lovene byalag och Karleby norra rote Naturvårdsförvaltare: Länsstyrelsen i Skaraborgs län B. GRUND FÖR BESLUT SAMT FÖRESKRIFTER Grunden för beslutet Ändamålet med reservatet är att bevara bäckens genomskärning av de kambrosiluriska avlagringarna som ett naturhistoriskt dokument för framtiden. Föreskrifter Se kopia av länsstyrelsens resolution 1953-11-27 och nya föreskrifter utfärdade 1993-09-15. C. ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Topografi Området ligger på västra sidan av Åsledalen, som skär igenom Falbygdens kambrosilurplatå. Det är orienterat i västöstlig riktning och dess övre del vid gamla landsvägen ligger på nivån ca 210 m.ö.h. Reservatet är ca 475 m långt och dess östra gräns ligger på nivån ca 170 m.ö.h. Geologi Väster och nordväst om reservatet ligger Karleby hed eller den s k "Hopamarka" på en jämn kalkstensplatå. Kalkstenens undre gräns kan ses strax nedan dammbyggnaden i reservatets västra gräns. Bäcken, som från kalkstensplatån rinner österut mot Åsledalen, har skurit ut en ravin genom den underliggande alunskiffern och sandstenen. Nästan hela alunskifferlagret är blottat och Djupadalen i Karleby var den enda plats där

geologen J G O Linnarsson fann en så gott som fullständig genomskärning av alunskiffern. Denna lokal blev den viktigaste grundvalen för den zonindelning av Västergötlands kambrium som uppställdes 1869 av Linnarsson. Gränsen mellan alunskiffer och sandsten ligger ca 80 m från dammen och efter en ganska jämn sträcka har bäcken skurit igenom sandstenen trappstegsvis i den nedre delen av området. Hydrologi Den ovannämnda bäcken, som genomflyter reservatet, får tillskott från söder av mindre vattenflöden från dräneringsdiken. En badsjö har anlagts på 1950-talet (se resolutionens föreskrifter), men har fyllts igen under hösten 1989. Vegetation Ravinens övre del är bevuxen med björk och andra lövträd såsom ask, alm och sälg och har en mycket gles grässvål. Nedanför gränsen mellan alunskiffer och sandsten är dalbottnen vidare. Den norra slänten är bevuxen med enbuskar och har en örtrik torrängsvegetation. Den södra slänten är brant, och då den är exponerad mot norr har den en örtfattig, mossdominerad vegetation. I öster blir området mer igenvuxet med lövträd av flera arter på den norra slänten. Den södra slänten är lägre med en naturlig grässvål i de öppna gläntorna. Som gräsmark är reservatet av begränsat värde. I sydsluttningen norr om bäcken finns små fläckar med torrängsväxter ex småfingerört, brudbröd, harmynta, jordtistel och timjan. Hundtunga växer i området inom skötselområde 2. Denna art trivs ej i tät grässnål, utan kräver "bara fläckar". Tidigare markanvändning Ravinen har under mycket lång tid varit en öppen betesmark. liten brytning av kalksten har skett på norra sidan strax öster om dammen. Sten och jordavfall har tippats i den södra slänten något tjugotal meter från den västra gränsen. Nuvarande markanvändningen Hela området betas av nötkreatur. Viss röjning och avverkning har gjorts av Skogsvårdsstyrelsen. Hösten 1992 röjdes 50 % av alla buskar inom skötselområde 2. Dessutom avverkades ett antal träd, inom skötselområdena 2 och 3. II PLANDEL 1. DISPOSITION OCH SKÖTSEL AV MARK OCH VATTEN 1.1 Övergripande mål Reservatet skall skötas på ett sådant sätt att de geologiska värdena bibehålls. Denna målsättning kan uppnås med fortsatt bete och röjning där områdets landsformer då kommer att framträda på ett illustrativt sätt. 1.2 Generella riktlinjer och åtgärder

Årligt bete med nötkreatur anpassas efter rådande årsmån så att inte igenväxning eller överbetning uppstår. Antal djur och betesperioder fastställs av naturvårdsförvaltare och djurhållare tillsammans. Röjningen bör ske med jämna mellanrum efter restaureringen för att bibehålla ett ganska öppet landskap. Betet är reglerat genom upprättat betesavtal. Avverkning skall göras så att inte slänterna skadas och helst bör röjningsavfall flisas och inte brännas. 1.3 Framtida dokumentation Området kommer att närmare dokumenteras under vegetationsperioden 1993 enligt ett av länsstyrelsen upprättat dokumentationsprogram och avtal. 1.4 Detaljbeskrivning och detaljåtgärder Naturreservatet har indelats i tre skötselområden, vilka framgår av kartan (bilaga 2). Varje skötselområde är kortfattat beskrivet och mål och åtgärder för skötseln är angivna, vilka utgår från de generella mål och skötselåtgärder redovisade under 1.1 och 1.2. Skötselområde I Beskrivning: Ravinen är trång med branta sidor och endast söder om bäcken finns förutsättning för gräsmark, där nu en ganska tät björkhage utbreder sig. I ravinen finns täta snår av bl.a. viden, asksly, äldre askar och björkar. En avfallstipp finns på den södra sidan. Mål: De geologiska avlagringarna längs bäcken bör vara åtkomliga och gräsmarken söder om bäcken bör återställas. I det glesa träd- och buskskiktet skall ingå ask, björk, fågelbär och sälg. Åtgärder: Enstaka björkar i hagen tas ned. Buskarna i ravinen gallras. En ridå av träd och buskar bör lämnas för att så småningom dölja stentippen. För att förhindra spridning av oönskad vegetation och av estetiska skäl kan lämpligen tippen överfyllas med ett lager av rödfyr. Betet skall fortsätta. Skötselområde 2 Beskrivning: Dalbottnen är ganska vid med en tuvig fuktängsvegetation och bäcken rinner utefter ena kanten. Den nordvända slänten är brant och har ett fåtal träd med ett glest grässkikt under. Den sydvända slänten är bevuxen med enbuskar och har en rik torrängsflora. Mål: En öppen betesmark med enstaka träd av ask, björk, oxel och sälg på den nordvända sluttningen och med enstaka enbuskar på den sydvända sluttningen. Åtgärder: Den f.d badsjön har lagts igen och såtts igen med en gräsblandning under hösten 1989. Ytterligare avverkning av träd är inte nödvändig. Buskskiktet har glesats ut (se nuvarande markanvändning). Betet skall fortsätta. Röjning vid behov. Skötselområde 3

Beskrivning: Ravinen blir åter trängre i området även om slänterna inte är så höga och bäcken rinner trappstegsvis över sandstensavsatserna. Slänten norr om bäcken är bevuxen med ung lövskog av flera trädarter, men den har varit ljusare, vilket de nu döda enbuskarna vittnar om. Området söder om bäcken är öppnare med små grässvålar och täta enbusksnår. Mål: Området söder om bäcken bör vara en öppen betesmark med enstaka träd av oxel, fågelbär, ask, björk och enbuskar. Norr om bäcken kan området få bli en blandlövhage. Åtgärder: Lövskogen norr om bäcken gallras ytterligare och framför allt körsbärsträd och oxel sparas. Söder om bäcken avverkas yngre träd och de flesta, yvigaste enbuskarna röjes bort. Betet skall fortsätta. Röjning vid behov. 2. ANLÄGGNINGAR 2.1 Övergripande mål Ändamålet med reservatet är att bevara profilen genom kambrosiluravlagringarna och området har främst vetenskapligt värde, varför friluftsanordningar inte avses uppföras. 2.2 Information Informationstavla uppsättes. Gränsmarkeringen ses över och kompletteras. 2.3 Övriga anläggningar Stängselgenomgång finns. 3. TILLSYN OCH UNDERHÅLL Tillsyn av naturreservatet, ansvarar för underhåll av gränsmarkeringar och anläggningar för besökare åvilar naturvårdsförvaltaren. 4. ARBETS- OCH ANSVARSFÖRDELNINGEN Reservatet förvaltas av Länsstyrelsen. Ansvaret för genomförandet av beslutade åtgärder åvilar naturvårdsförvaltningen. Avtal om tillsyn samt bete finns upprättad av Länsstyrelsen och uppdragstagare. 5. REVIDERING AV SKÖTSELPLANEN Skötselplanen gäller för överskådlig framtid vad gäller i planen angivna mål och riktlinjer. De åtgärder som anges i planen inom ramen för givna riktlinjer skall däremot ses över vart tionde år eller i övrigt när berörda parter anser det påkallat. 6. KOSTNADER FÖR NATURVÅRDSFÖRVALTNINGEN - FINANSIERING 6.1 Kostnader för naturvårdsförvaltningen

En uppskattning av kostnaderna redovisas i bilaga 3 "Kostnadskalkyl för naturvårdsförvaltningen" 6.2 Finansiering av naturvårdsförvaltningen Naturvårdsförvaltningen bekostas av staten. Åtgärder som rör restaurering och underhåll av marken, framställning, byggande och underhåll av anläggningar samt tillsyn enligt skötselförslag ingår i naturvårdsförvaltningen. III A DOKUMENTATION FOTODOKUMENTATION Flygbilder Ägo- och skifteskartor Mark- och vegetationsfoto B UPPFÖLJNING Skötseln skall ske på ett sådant sätt att önskat resultat uppnås till lägsta möjliga kostnad. Effekterna av utförda skötselinsatser måste därför alltid följas upp. Uppföljningen skall sedan ligga till grund för ändringar av skötselmetoder och revidering av skötselplanen. Fr.o.m. 1993 kommer ett uppföljningsprogram för reservatet att påbörjas. LITTERATURFÖRTECKNING Linde, G Linnarsson, J Moberg, I Munthe, H Sahlström K E 1953 Djupadalen delvis räddad. I Sveriges Natur tidskrift sid 29. Stockholm. 1869 Om Vestergötlands Cambriska och Siluriska aflagringar. KVA Handl. Bd 8 N:o 2. Stockholm. 1951 Västergötlands geologi och landformer. Natur i Västergötland. Göteborg. 1906 Beskrivning till geologiska kartbladet Tidaholm, SGU. Ser Aa 125. Stockholm 1959 Hinna rev och Djupadalen i Dala. Tvenne geologiska minnesmärken i Skaraborgs län. I från Falbygd till Vänerkust sid 298. Lidköping.