Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015
Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda tillsammans besöka ödetorpen Linnhult, Linnhults backstuga, Backstugan på Betet samt torpet Gaveln i Östra Lerbäck. Avbilda besökta platser, finn levnadsöden vid torpen och redovisa dessa då Talmannen åter sända budkavle om Blot och Ting.
? Östra Lerbäck
Lerbäcks Socken
Sockenkarta 1850-tal
Backstugan på betet Gaveln Jtp (Jordtorp) Linnhults Bs (backstuga) Linnhults Jtp (Jordtorp)
Backstugan på betet Gaveln Jtp (Jordtorp) Linnhults Jtp (Jordtorp) Linnhults Bs (backstuga)
Backstuga & jordstuga En backstuga är en liten, enkel stuga belägen på annans mark, bebodd av personer som inte huvudsakligen sysslade med jordbruk. Ordet backstuga betyder att man bor "på bar backe" eftersom man inte ägde marken man bodde på. Ofta låg dessa stugor på allmänningar och ofta på stenig mark som inte dög att bruka, inte sällan i en skogsbacke. Begreppet är känt sedan början av 1600-talet. Backstuga kan även syfta på så kallade "jordstugor", som byggts delvis nedgrävda i marken och bestod ofta av ett enda rum och var ofta delvis nergrävd och byggd mot en sluttning; den hade tre väggar av brädor, medan den fjärde väggen utgjordes av sluttningens jord. Backstugor beboddes ofta av gamla och/eller fattiga människor. Många tjänstgjorde som "pensionärsbostad" för gamla föräldrar, pensionerade trotjänare eller socknens fattighjon. Dessa personer kallades backstugusittare. Antalet torpare och backstugusittare var störst på 1870-talet. På grund av emigrationen hade antalet sjunkit vid sekelskiftet men utgjorde fortfarande omkring 700 000. Torparna hade ett stycke mark att bruka och odla, och såvida de inte var soldater, ryttare eller båtsmän var de som regel bundna till sin husbonde med ett torpkontrakt, enlig vilket man var skyldig att göra ett visst antal dagsverken. Denna skyldighet hade dock inte backstugusittarna, som var helt jordlösa.
Linnhult, backstuga Beläget cirka 100 m SO Linnhult. Fanns på karta 1900, borta 1955. Beläget på södra bygränsen. Maja Stina Persdotter var äldsta barnet på en gård i Knutstorp. Hon flyttade till Björnfall och gifte sig snart därefter med Jan Svensson. Cirka 1846 fick hon med sin man bygga en stuga på sin föräldragårdsmark, alldeles vid Getabo bygräns i södra Knutstorp. Dit flyttade Maja Stina och Jan med sina 5 barn som inhysta. Det här skedde i samband med laga skiftet och namnet Linnhult kom till när de hade bott där några år. Två av barnen gifte sig men bodde kvar i Linnhult med sin nya familj under några år. Jan dog 1873 och Maja Stina avled 1884. Därefter var ingen skriven i huset under 10 år och det är oklart om det bodde någon under den tiden. År 1894 flyttade Gustaf Adolf Olsson till Linnhult med sin hustru och fem (5) barn som var 1 till 10 år gamla. Gustaf dog strax före sekelskiftet 1900 och hustrun Lovisa flyttade till Guldsmedshyttan den 12 november 1903 med sina då fyra barn.
Linnhult torp Fanns på karta 1900, borta 1955. Beläget i SO delen av Knutstorps by. I kyrkoböckerna står det "Linnhult nybygge 1855", men enligt samma böcker kom de första invånarna dit år 1851. Det var Lovisa, syster till Maja Stina som några år tidigare hade byggt backstugan Linnhult. De var båda födda på en gård i byn Knutstorp. Med sig till nybygget hade hon sin man Gustaf Larsson och två barn. Till skillnad från sin syster fick Lovisa och hennes man ett torparkontrakt. Lovisa dog år 1893, och några år därefter flyttade Gustaf till Linnerud cirka 6km öster om Knutstorp. 1894 kom nästa torpare till Linnhult och det var Johan Albert Bergdal från Gilltorp med hustru och fyra barn. Ytterligare fyra barn föddes i Linnhult innan de flyttade från huset den 23 februari 1907. Åkrarna odlades ända in på 1940-talet och fortfarande kan man finna ganska många spår av tiden när dessa brukades.
Gaveln Beläget 200 m öster sjön Örgavelns nedre del. Finns inte namngivet på någon karta. På häradskarta i slutet av 1800 talet finns markering av åker och möjligen ett torptecken. Stig finns inlagd på kartan gående till Knutstorp. Gaveln låg precis vid gränsen mellan Knutstorp och Getabos ägor söder om Knutstorp. När Gaveln var bebodd tillhörde marken faktiskt Getabo men personerna var skrivna på Knutstorp. I kartorna efter laga skifte tillhör dock Gaveln Knutstorp. Eftersom namnet Gaveln inte finns med i husförhörslängderna och eftersom huset låg vid en bygräns är det lite oklart vem som har bott här under åren. På en karta över Getabo från 1782 nämns "Gafvel Ängen hvarest till förna warit torp, nyttjas nu af mjölnaren torpet var alltså redan då rivet. 1806 blev Gaveln förmodligen bebodd igen. Då var det tre (3) fattighjon som var skrivna på Knutstorps ägor, trots att huset låg på Getabo ägor. De fick "gå på roten" dvs. hade tillstånd att tigga. Två av dem dog och en flyttade sedermera.
Backstugan på betet" Beläget mellan Bengtstorp och en liten vik av sjön Örgaveln. Finns inte angivet på någon karta. På häradsekonomiska på kartan finns uppodlade fält runt stugan. I södra delen av den uppodlade marken fanns ett bostadshus, men i kyrkoböckerna nämns det inte som ett separat hus. Eftersom det inte har varit ett torp är personerna son1 bodde i huset skrivna på någon av gårdarna. Enligt kartan som gjordes vid storskiftet 1811 fanns huset d. Det fanns också med på kartan 1843 då laga skifte genomfördes. 1803 flyttade Jan Ersson med hustru Anna och tre barn till en närliggande gård i Bengtstorp. Jan Erssons titel i kyrkoboken är svår att tyda, men troligen var han skriven som dräng. Det är också troligt att de bodde i det här huset. Sonen Erik tog sedan över gården. Några år senare flyttade Jan Petter Larsson till gården. Hans titel är också svårtydd. Han bodde på gården i cirka 10 år och tog sen över gården. Strax därefter sålde han den vidare den till sin bror och flyttade. Några år senare kom han återigen tillbaka till gården. Enligt sågen ska det också ha bott en ensam gumma i backstugan på 1880-talet men det är oklart då man inte kunna finna henne i kyrkoböckerna.