FoU-rapporter 23 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie om idrottens föreningsledare våren 23 3. Etnisk mångfald och integration visar idrotten vägen? 4. Möjligheten till motion och fysisk aktivitet lika för alla? 5. Kvinnor och män inom idrotten 23 statistik från Riksidrottsförbundet 24 1. Ätstörningar en kunskapsöversikt. Rapporterna kan beställas från Riksidrottsförbundets kundtjänst kundtjanst@rf.se eller tel 8-699 62 3. STOCKHOLM MARS 24 2
Förord Idrottsrörelsen vill vara öppen för alla, oavsett social bakgrund och ekonomiska förutsättningar. Det är en av grundpelarna i den svenska modell, som skiljer den svenska idrotten från många andra länders. Det har också genom åren varit förhållandevis billigt att idrotta. Kostnaderna har kunnat hållas nere, i första hand tack vare de många idrottsledarnas ideella insatser. En annan orsak har varit stödet från samhället, inte minst kommunerna, som byggt och drivit idrottsanläggningar där föreningar kunnat bedriva sin verksamhet mot låg, eller ingen, avgift. Under senare år har det dock kommit allt fler signaler om att det blivit dyrare att idrotta. Under 9-talet skar många kommuner ner sitt stöd till idrotten, vilket tvingade föreningarna att höja sina avgifter. Samtidigt finns tecken på att modemedvetenheten inom idrotten blivit högre, något som fått utrustningskostnaderna att skjuta i höjden. Kostnaderna handlar ju inte bara om de rena avgifterna till föreningen (medlems- och träningsavgifter) utan även t ex utrustning, deltagande på träningsläger och cuper/tävlingar och resor till träningar, tävlingar eller matcher. Till kostnader kan också räknas av föreningen påtvingade köp av bingolotter och liknande. Från en del håll har det uttalats farhågor om att rätten till idrott återigen är på väg att bli en klassfråga, en rätt förbehållen barn från familjer med god ekonomi. Dvs att den svenska idrottsrörelsen sakta men säkert håller på att förlora sin folkrörelsekaraktär. Det har dock saknats mer systematiska studier av familjers kostnader för barnens idrottande. De som gjorts har i första hand varit tidningar som granskat enstaka familjer. Även Konsumentverket har gjort vissa mer begränsade undersökningar. Därför gav Riksidrottsförbundet Centrum för Marknadsanalys AB (CMA) i uppdrag att genomföra en studie av hur mycket det kostar för den enskilde individen att bedriva olika idrotter. Stefan Bergh Idrottspolitisk chef 3
Innehåll Metod och urval...4 Redovisning...5 Resultat...6 Totalkostnad... 6 Vilken typ av kostnader... 9 Avgifter... 11 Utrustning... 11 Resor... 12 De enskilda idrotterna... 14 Ishockey... 14 Ridsport... 17 Innebandy... 2 Basket... 23 Gymnastik... 26 Friidrott... 29 Simning... 32 Golf... 35 Tennis... 38 Fotboll... 41 4
Metod och urval Av såväl tids- som kostnadsmässiga skäl, och för att få ett större djup i undersökningen, valdes tio olika idrotter ut, nämligen: Basket Fotboll Friidrott Golf Gymnastik Innebandy Ishockey Ridsport Simning Tennis Därmed täcktes de mest populära pojk- respektive flickidrotterna (i vissa fall sammanfallande), liksom de idrotter som lockar flest ungdomar med invandrarbakgrund. Undersökningen riktades till föräldrar till barn i åldrarna 7-15 år. Då det inte finns något centralt register över idrottande barn gjorde RF ett slumpmässigt urval (inom de angivna idrotterna) föreningar ur sitt föreningsregister, lika många från varje idrott. Dessa föreningar kontaktades av CMA och ombads skicka in ett register på sina medlemmar i de aktuella åldrarna. Utifrån dessa drogs sedan ett slumpmässigt urval av individer bestående av 3 personer fördelade på 3 per idrott. Urvalet var också totalt sett jämnt fördelat med avseende på kön, ålder och geografisk hemvist. Föräldrarna till dessa 3 barn och ungdomar fick en postal enkät att fylla i, där de fick beräkna kostnaderna för Avgifter, fördelat på o Medlemsavgift o Träningsavgift o Tävlingsavgift o Avgifter för licens och försäkringar o Avgifter för läger, cuper, turneringar etc o Övriga avgifter Utrustning Resor Övriga åtaganden (ex vis köp av lotter och liknande) Övriga kostnader 1 52 familjer svarade på enkäten, vilket alltså innebär en svarsfrekvens på 5 procent. Samtidigt är det ju så att många ungdomar är aktiva i flera idrotter. Därför gavs föräldrarna möjlighet att ange kostnader också för en eventuell andra respektive tredje idrott. 1 51 sådana svar kom in, vilket innebär att underlaget för de följande analyserna uppgår till totalt 2 553 svar. Eftersom respondenterna inte prioriterade idrotterna har samtliga svar räknats in i underlaget. Som en följd blev antalet svar per idrott inte heller jämnt fördelat. 5
Av dem som svarade var 51 procent killar och således 49 procent tjejer. Den största gruppen (43 procent) hade en hushållsinkomst mellan 4-6 kr/år. Majoriteten bodde i glesbygd, dvs orter med mindre än 1 invånare, eller en småstad, orter med mellan 1-5 invånare, (totalt 64 procent) och den helt övervägande delen (83 procent) bodde i villa/radhus. Man ska dock akta sig för att dra slutsatser utifrån dessa siffror om den idrottens sociala sammansättning, då urvalet gjorts ur andra synvinklar. Redovisning Kostnader som redovisas är i första hand medianvärden, dvs det värde som ligger precis i mitten av de angivna. Anledningen till att medelvärden inte används är att man på det sättet undviker effekten av extremvärden. Kostnaderna för en och samma idrott visade sig exempelvis kunna variera mellan 65 och drygt 12 kronor per år, där de flesta angivit värden under 2. I det fallet skulle det extremt höga värdet göra medelvärdet alltför högt för att ge en rättvisande bild. Vid beräkning av den genomsnittliga kostnaden eller kostnadsfördelningen för alla idrotter har medelvärdet för de olika medianvärdena räknats fram, dvs varje idrott har fått lika stor vikt vid beräkningen, oberoende urvalsstorleken. Skillnaden mellan median- och medelvärde gör att totalsumman inte alltid blir lika med summan av delarna. 6
Resultat Totalkostnad Totalkostnad per idrott 9 3 kr 8 2 kr 3 8 kr 2 8 kr 2 95 kr 3 2 kr 1 885 kr 3 5 kr 5 513 kr 4 4 kr 4 51 kr Basket Fotboll Friidrott Golf Gymnastik Innebandy Ishockey Ridsport Simning Tennis Totalt Den genomsnittliga totalkostnaden för att ägna sig åt någon av de tio undersökta idrotterna är 4 51 kr per år. Men skillnaderna är stora, med gymnastiken som billigaste (1 885 kr) och ishockeyn som dyraste (9 3 kr) idrott. De flesta ligger runt 3 kr/år. Att ishockey och ridsport är förhållandevis dyra idrotter är kanske inte så överraskande. Ett intressant konstaterade, som dock kan vara en tillfällighet är att de två dyraste idrotterna är klart dominerade av var sitt kön. Bland ishockeyspelarna är 91 procent killar medan samma andel av ryttarna är tjejer. Däremot blir säkert många förvånade över den låga kostnaden för golf. Man ska då komma ihåg att undersökningen handlar om ungdomar mellan 7-15 år, en grupp som vanligtvis subventioneras starkt inom golfsporten i förhållande till vuxna aktiva. Ett annat inte helt väntat resultat är den förhållandevis höga kostnaden för simning. Orsaken är förmodligen att det är en tävlingsintensiv idrott, där de aktiva också kommer upp på elitnivå vid jämförelsevis låg ålder. Vi återkommer till detta senare. Skillnaderna är också stora inom de olika idrotterna, framför allt beroende på vilken nivå man befinner sig. Det finns i de flesta idrotter ett stort gap mellan kostnaderna för dem som tränar en gång i veckan jämfört med dem som tränar tre gånger i veckan. Det handlar då rimligen inte bara om de två extra träningarna utan med ökad ambitionsnivå följer också ökade kostnader för såväl utrustning som resor. 7
Kostnader uppdelat på idrottslig nivå 25 13 kr 23 325 kr 14 8 kr 11 5 kr 9 3 kr 7 6 kr 7 48 kr 6 46 kr 5 15 kr 4 3 kr 4 55 kr 3 455 kr 1 7 kr 1 75 kr 2 16 kr 2 2 kr 1 1 kr 1 15 kr 7 85 kr 2 55 kr 3 kr 2 511 kr Basket Fotboll Friidrott Golf Gymnastik Innebandy Ishockey Ridsport Simning Tennis Totalt 1 ggr/vecka 3 ggr/vecka Mest extrema här är tennis och ridsport där kostnaderna ökar med cirka 2 kr/år. Det är träningsavgifterna som dominerar. Men man kan i dessa idrotter också tänka sig att de som bara tränar en gång i veckan tävlar avsevärt mycket mindre än de som tränar flera gånger i veckan. Detsamma gäller säkert friidrott och gymnastik, idrotter vars kostnader procentuellt sett också ökar markant med höjd ambitionsnivå. Det kan alltså vara ganska dyrt att bli duktig, eller i alla fall ambitiös, i sin idrott. I vissa fall kan det bli riktigt dyrt. Extremvärdena i de olika idrotterna kan lända till viss eftertanke, även om det bara är en enskild individ som står för dessa värden: Högsta värde per idrott 123 25 kr 91 75 kr 83 5 kr 65 55 kr 53 kr 36 2 kr 36 75 kr 22 9 kr 27 85 kr 17 55 kr 3 8 kr 2 8 kr 2 95 kr 3 2 kr 1 885 kr 3 5 kr 9 3 kr 8 2 kr 5 513 kr 4 4 kr Basket Fotboll Friidrott Golf Gymnastik Innebandy Ishockey Ridsport Simning Tennis högsta värde median Ambitionsnivån hänger till stor del, men inte helt, samman med ålder. Det blir dyrare att idrotta ju äldre man blir. Men inte alltid. I till exempel ishockey sker den stora kostnadsökningen tidigt, vid 1-11 års ålder, vilket 8
kan tyda på att det är då hårdsatsningen inleds. I ridsport och simning sker en lika markant ökning vid 14-15 års ålder. Man kan tänka sig att många i den åldern, framför allt inom simningen, tagit sig upp på elitnivå med de kostnader det innebär. Kostnader vid olika ålder 25 kr 2 kr 15 kr 1 kr 5 kr - kr Totalt Basket Fotboll Friidrott Golf Gymnastik Innebandy Ishockey Ridsport Simning Tennis 7-9 år 1-11 år 12-13 år 14-15 år En viktig aspekt att studera är eventuella könsskillnader. Så här ser skillnaderna mellan den totala kostnaden för pojkar respektive flickor ut: Kostnadsskillnader mellan könen 2 32 kr 3 4 kr Pojkar 5 kr 725 kr 225 kr 775 kr Flickor -396 kr -285 kr -728 kr -2 343 kr Basket Fotboll Friidrott Golf Gymnastik Innebandy Ishockey Ridsport Simning Tennis De största skillnaderna finner vi i ishockey och ridsport. Det rör sig om en typisk pojk- och en lika typisk flickidrott, vilket innebär att antalet barn av 9
det underrepresenterade könet som svarat var lågt. Man ska alltså tolka de siffrorna lite försiktigt. Samtidigt kan man tänka sig att det just i dessa idrotter kan vara så att intresset hos ett barn från det underrepresenterade könet inte betraktas som lika seriöst som hos ett barn från det överrepresenterade. När det gäller den högre kostnaden för simmande flickor kan en förklaring möjligen vara att flickor når elitnivå tidigare än killar. Mest förvånande är den markant högre kostnaden för killar i basket, en idrott med jämn könsfördelning. Avslutningsvis kan vi konstatera att samtliga övriga bakgrundsvariabler boendeort, bostadstyp, invandrarbakgrund, antal vuxna i hushållet och antal barn i hushållet ger små eller inga skillnader när det gäller barnens totala idrottskostnader. Vilken typ av kostnader De kostnader familjerna fick ange för sitt barns idrottande fördelas på avgifter, utrustning, resor och övriga kostnader (till den sistnämnda kategorin fördes kostnader för lotter etc). Typ av kostnader Total 38 24 37 1 Tennis 68 19 14 Simning 29 18 53 Ridsport 63 22 14 Ishockey 22 27 45 5 Innebandy 22 26 52 Gymnastik 45 26 29 Golf 5 32 18 Friidrott 19 28 53 Fotboll 22 22 57 Basket 26 23 51 % 2% 4% 6% 8% 1% Avgifter Utrustning Resor Övriga Här syns tydliga skillnader mellan idrotterna. I fyra idrotter tennis, ridsport, gymnastik och golf är avgifter den dominerande utgiftsposten. I sex idrotter simning, ishockey, innebandy, friidrott, fotboll och basket kostar resorna mest. Notabelt här är att resor är en stor utgiftspost i samtliga de lagidrotter som ingår i studien. Förklaringen är förmodligen seriespelet som innebär tävling i stort sett varje helg under säsong. De höga avgiftsposterna i tennis och ridsport kan delvis förklaras med att dessa idrotter håller hus i anläggningar som traditionellt inte subventioneras av kommunerna i samma utsträckning som exempelvis är fallet i fotboll eller ishockey. I ridningens 1
fall är det ju också så att en viktig del av utrustningen, dvs hästen, vanligtvis lånas vid varje tillfälle och därför ingår i avgiften. Delar vi upp avgiftsposten i de olika svarsalternativ som gavs medlemsavgift, träningsavgift, licenser och försäkringar samt läger, cuper, turneringar etc så framkommer också intressanta skillnader. I lagidrotterna, men också i gymnastik och simning, utgör avgifter för läger, cuper, turneringar etc en väsentlig del. I tennis är träningsavgiften den helt överskuggande, medan golfarens främsta avgift är medlemsavgiften. Vi har tidigare konstaterat att det inte fanns några större skillnader i totalkostnad beroende på var de idrottande barnen bodde. Men tittar vi på fördelningen mellan de olika kostnadstyperna finns klara skillnader. Fördelning efter boendeort Glesbygd 22 27 51 Småstad 34 23 43 Mellanstor 35 24 41 Storstad 63 19 19 % 2% 4% 6% 8% 1% Avgifter Utrustning Resor I glesbygden är resorna den stora kostnaden, medan det i storstäderna är avgifterna som väger tyngst. Att resorna kostar i glesbygdsföreningar är väl ganska naturligt, avstånden till matcher och tävlingar blir längre. Samtidigt kan detta ses som en uppmaning till förbunden att försöka finna lösningar för att minska resekostnaderna (t ex poolspel i ungdomsserier och liknande). En anledning till de högre avgifterna i storstäderna är förmodligen större kostnader för lokal- och planhyror, som föreningarna är tvingade att ta ut från de enskilda medlemmarna. Detta är svårt för föreningarna att komma åt utan är snarast en fråga om kommunalpolitiska prioriteringar. 11
Avgifter Det är stor skillnad i avgiftstrycket mellan de olika idrotterna. Avgifter 4 25 kr 8 kr 5 kr 4 kr 1 4 kr 1 64 kr 7 kr 5 kr 1 3 kr 2 5 kr 1 399 kr Basket Fotboll Friidrott Golf Gymnastik Innebandy Ishockey Ridsport Simning Tennis Total Ridsporten ligger i särklass högst, med tennis på andra plats. Som tidigare nämnts finns förklaringen när det gäller ridsport i hög grad i det faktum att kostnaden för hästar i de flesta fall tas ut på avgifterna. För både ridsport och tennis gäller också att dessa idrotter bedrivs i anläggningar som traditionellt inte drivits, och därmed subventionerats, av kommunerna i samma utsträckning som när det gäller exempelvis lagidrotterna. De senare har överlag tämligen låga avgifter, med ishockeyn som ett undantag. En mycket stor del av ishockeyns avgifter (nästan 48 procent) handlar om läger, cuper och liknande. Den rena medlemsavgiften är inte särskilt hög, vilket för övrigt gäller i stort sett samtliga undersökta idrotter. Ser man extremvärdena för avgifter i respektive idrotter är det inte så konstigt att ridsport och tennis har höga värden (68 875 resp 42 55 kr) eftersom det här förmodligen handlar om barn som tränar mycket och ofta, vilket i dessa idrotter kostar. Även tävlandet ökar säkert, vilket förmodligen är den viktigaste förklaringen till det allra högsta värdet 9 45 kr för en gymnast. De flesta lagidrotter har förhållandevis låga maxbelopp, dock återigen med undantag för ishockeyn vars högsta värde är 29 9 kr. Utrustning I en del idrotter är utrustning en stor, och ökande kostnad. Allt fler idrotter utvecklas till materialsporter och det går också allt mer mode i exempelvis idrottsskor. Men det skiljer ganska markant mellan idrotterna. 12
Utrustning 2 kr 1 5 kr 7 kr 5 kr 6 kr 9 kr 4 kr 6 kr 8 kr 7 kr 87 kr Basket Fotboll Friidrott Golf Gymnastik Innebandy Ishockey Ridsport Simning Tennis Total I de flesta av de undersökta idrotterna ligger den årliga årskostnaden för utrustning under 1 kr. Ishockeyn ligger klart högst, med 2 kr, följt av ridsporten med 1 5 kr. Lägst ligger gymnastik, fotboll och innebandy. Rimligen borde utrustningskostnaden vara lägre i de lägre åldrarna. Så är också fallet. I den yngsta ålderskategorin (7-9 år) är mediankostnaden 5 kr. Men redan för 12- och 13-åringar har den ökat till 1 kr. I en idrott som ishockey är kostnaderna dock förhållandevis höga redan från början redan utrustningen för en knatte mellan 7-9 år kostar 1 kr. För 14-15- åringar har den ökat till 3 kr. Och kostnaderna kan vara betydligt större än så, även i idrotter som man skulle tro inte kräver så dyr utrustning. En basketspelare (eller snarare föräldrarna) har t ex lagt ner 15 kr och en simmare 12 kr. Men ett par moderiktiga basketkängor kostar dryga 2 kr och en hajdräkt över 3 kr. Samtidigt som trycket att ha rätt utrustning kryper allt längre ner i åldrarna. Ett sätt att få ner utrustningskostnaderna kan vara att ärva sådan från äldre syskon eller bekanta. Generellt sett verkar det dock ganska ovanligt. Totalt anger endast 18 procent att de ärvt utrustning. Högst ligger golf med 31 procent och lägst simning med 4 procent. Resor Resorna är en ofta glömd post när man talar om kostnader för idrott. Den är dock avsevärd i flera idrotter. 13
Resor 3 3 kr 2 415 kr 1 57 kr 1 3 kr 1 125 kr 5 kr 455 kr 1 2 kr 95 kr 5 kr 1 332 kr Basket Fotboll Friidrott Golf Gymnastik Innebandy Ishockey Ridsport Simning Tennis Total Här ligger flera av lagidrotterna relativt högt, med ishockeyn i särklass, förmodligen beroende på seriespelet som i de flesta fall innebär tävling varje helg varav hälften på bortaplan. Resekostnaderna för simning och friidrott hänger säkert också samman med att de är förhållandevis tävlingsintensiva, jämfört med t ex golf, gymnastik och tennis. Resekostnaderna hänger intimt samman med de idrottsliga ambitionerna hos individen och/eller laget. Högre ambitioner leder i de flesta fall till längre och dyrare resor. Därom vittnar de extremvärden som kommit in exempelvis 75 kr för en simmare, 31 66 kr för en friidrottare eller 34 kr för en basketspelare. Det kan handla om dyra utlandsresor, men också om att individen är med i en förening en bit hemifrån vilket ger många och sammanlagt kostsamma resor till träning. 14
De enskilda idrotterna Ishockey Antal respondenter: 231 stycken Kön: 91 % pojkar och 9 % flickor Medelålder: 11,5 år Andel med hushållsinkomst över 6 kr/år: 23 % Andel med utländsk bakgrund: 7 % 66 % av de som spelar ishockey i undersökningen är aktiva minst tre gånger i veckan medan 23 % är aktiva en gång i veckan. 4 % av respondenterna bor i glesbygd/landsbygd medan 16 % bor i en storstad. 68 % har en hushållsinkomst över 4 kr/år. 9 % bor i ett hushåll med minst två vuxna och i 88 % av familjerna finns det minst två barn i hushållet. Det finns nästan alltid minst en bil i hushållet (99 % av fallen). 27 % av respondenterna uppger att de har ärvt någon utrustning av ett syskon, granne eller liknande. 9 3 kr Årliga kostnader - Ishockey 1 64 kr 2 kr 3 3 kr 35 kr Totalt Avgifter Utrustning Resor Övrigt Summan av de olika kostnadsposterna stämmer inte överens med totalkostnaden eftersom medianvärdet används på alla nivåer. 15
Ishockey Bakgrundsvariabel Median Antal Kön Ålder Hur ofta idrottar du (idrott)? Bostadsort Bostadstyp Hushålls- inkomst Utländsk bakgrund Bilar i hushållet Antal vuxna Antal barn Pojke 9 4 kr 196 Flicka 6 36 kr 9 7-9 år 4 6 kr 53 1-11 år 9 45 kr 51 12-13 år 12 12 kr 61 14-15 år 12 425 kr 4 3 ggr/ veckan 11 5 kr 137 2 ggr/ vecka 6 36 kr 47 1 gång/ vecka 2 2 kr 15 1-3 ggr/ mån Mer sällan Ej aktiv Storstad (>25 inv) 12 55 kr 37 Mellanstor stad (5-25 inv) 9 25 kr 39 Småstad (1-5 inv) 7 2 kr 55 Glesbygd/Landsbygd (<1 inv) 9 46 kr 73 Villa/Radhus 8 85 kr 168 Bostadsrätt 9 9 kr 18 Hyresrätt 8 1 kr 16 Annat boende >6 kr/år 8 5 kr 51 4 1-6 kr/år 8 6 kr 87 25 1-4 kr/år 1 755 kr 5 1-25 kr/år 1 55 kr 14 <1 kr/år Ja 11 4 kr 15 Nej 9 kr 181 st 1 st 8 9 kr 83 2 eller fler 9 455 kr 12 1 vuxen i hushållet 7 71 kr 2 2 eller fler vuxna i hushållet 9 45 kr 185 1 barn 7 725 kr 26 2 barn 9 495 kr 16 3 eller fler barn 8 55 kr 72 Observera att antalet svar i en del underkategorier är mycket lågt vilket gör att man där bör tolka resultaten med stor försiktighet. Totalt lägger ishockeyspelarna ner 9 3 kr per år i avgifter, utrustning, resor och övriga kostnader. Den största utgiftsposten är resor, där man årligen lägger ner 3 3 kr. Barn under 1 år lägger i snitt ner totalt 4 6 kr medan barn över 13 år lägger ner totalt 12 425 kr. Barn som är mer aktiva, dvs är aktiva minst 3 ggr/vecka har högre kostnader jämfört med dem som är något mindre aktiva. Det finns ett starkt samband mellan ålder och aktivitetsnivå. 16
Den årliga mediankostnaden för ishockey är alltså 9 3 kr. Tittar vi i stället på medelvärdet blir den årliga kostnaden 1 884 kr. Det högsta angivna värdet är 53 kr och det lägsta 175 kr/år. Fördelning av kostnad i olika kostnadsintervall 4 Totalkostnad 1 Avgift 3 8 6 2 4 1 2 5 45 4 35 3 25 2 15 1 3 28 26 24 22 2 18 16 14 12 1 5 8 6 4 2 1 Utrustning 4 Resor 8 3 6 2 4 2 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 1 18 16 14 12 1 8 6 4 2 17
Ridsport Antal respondenter: 245 stycken Kön: 9 % pojkar och 91 % flickor Medelålder: 11,6 år Andel med hushållsinkomst över 6 kr/år: 22 % Andel med utländsk bakgrund: 2 % 32 % av dem som är aktiva inom ridsport i undersökningen är aktiva minst tre gånger i veckan medan 53 % är aktiva en gång i veckan. 57 % av respondenterna bor i glesbygd/landsbygd medan 9 % bor i en storstad. 63 % har en hushållsinkomst över 4 kr/år. 92 % bor i ett hushåll med minst 2 barn i hushållet. I samtliga fall finns det minst en bil i hushållet. 22 % av respondenterna uppger att de har ärvt någon utrustning av ett syskon, granne eller liknande. Årliga kostnader - Ridsport 8 2 kr 4 25 kr 1 5 kr 95 kr - kr Totalt Avgifter Utrustning Resor Övrigt Summan av de olika kostnadsposterna stämmer inte överens med totalkostnaden eftersom medianvärdet används på alla nivåer. 18
Ridsport Bakgrundsvariabel Median Antal Kön Ålder Hur ofta idrottar du (idrott)? Bostadsort Bostadstyp Hushålls- inkomst Utländsk bakgrund Bilar i hushållet Antal vuxna Antal barn Pojke 6 42 kr 13 Flicka 8 385 kr 2 7-9 år 5 7 kr 48 1-11 år 7 6 kr 49 12-13 år 11 5 kr 71 14-15 år 22 978 kr 42 3 ggr/ veckan 25 13 kr 71 2 ggr/ vecka 8 795 kr 14 1 gång/ vecka 6 46 kr 116 1-3 ggr/ mån Mer sällan Ej aktiv Storstad (>25 inv) 8 65 kr 21 Mellanstor stad (5-25 inv) 5 775 kr 3 Småstad (1-5 inv) 6 6 kr 43 Glesbygd/Landsbygd (<1 inv) 9 15 kr 119 Villa/Radhus 7 95 kr 187 Bostadsrätt 4 99 kr 7 Hyresrätt 11 15 kr 11 Annat boende 33 5 kr 9 >6 kr/år 12 4 kr 47 4 1-6 kr/år 7 813 kr 84 25 1-4 kr/år 6 28 kr 61 1-25 kr/år 13 51 kr 17 <1 kr/år Ja 7 18 kr 6 Nej 8 175 kr 24 st 1 st 6 16 kr 63 2 eller fler 8 52 kr 151 1 vuxen i hushållet 12 16 kr 16 2 eller fler vuxna i hushållet 8 75 kr 198 1 barn 7 4 kr 29 2 barn 9 295 kr 98 3 eller fler barn 7 825 kr 86 Observera att antalet svar i en del underkategorier är mycket lågt vilket gör att man där bör tolka resultaten med stor försiktighet. Totalt i undersökningen lägger ridsportare ner 8 2 kr per år på sitt ridande. Den största utgiftsposten är avgifter, där man årligen lägger ner 4 25 kr. Barn under 1 år lägger ner i snitt 5 7 kr medan barn över 13 år lägger ner totalt 22 978 kr. Barn och ungdomar som är mer aktiva, dvs rider minst 3 ggr/vecka, har högre kostnader jämfört med dem som är mindre aktiva. 19
Den årliga mediankostnaden är 8 2 kr. Tittar vi i stället på medelvärdet blir den årliga kostnaden 15 992 kr. Det högsta angivna värdet är 123 25 kr medan det lägsta är 65 kr. Fördelning av kostnad i olika kostnadsintervall Totalkostnad Avgift 1 8 8 6 6 4 4 2 2 3 2 1 1 12 11 1 9 8 7 6 5 4 Utrustning 12 65 6 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Resor 8 1 8 6 6 4 4 2 26 24 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 2 26 24 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 2
Innebandy Antal respondenter: 261 stycken Kön: 67 % pojkar och 33 % flickor Medelålder: 11,9 år Andel med hushållsinkomst över 6 kr/år: 23 % Andel med utländsk bakgrund: 8 % 41 % av dem som är aktiva inom innebandy i undersökningen är aktiva minst tre gånger i veckan medan 3 % är aktiva två gånger i veckan. 37 % av respondenterna bor i glesbygd/landsbygd medan 12 % bor i en storstad. 69 % har en hushållsinkomst över 4 kr/år. 89 % bor i ett hushåll med minst 2 barn i hushållet och i 88 % av dem finns minst två vuxna. I nästan samtliga fall (99 %) finns det minst en bil i hushållet. 6 % av respondenterna uppger att de har ärvt någon utrustning av ett syskon, granne eller liknande. 3 5 kr Årliga kostnader - Innebandy 1 2 kr 5 kr 6 kr - kr Totalt Avgifter Utrustning Resor Övrigt Summan av de olika kostnadsposterna stämmer inte överens med totalkostnaden eftersom medianvärdet används på alla nivåer. 21
Innebandy Bakgrundsvariabel Median Antal Kön Ålder Hur ofta idrottar du (idrott)? Bostadsort Bostadstyp Hushålls- inkomst Utländsk bakgrund Bilar i hushållet Antal vuxna Antal barn Pojke 3 4 kr 163 Flicka 3 325 kr 74 7-9 år 1 6 kr 39 1-11 år 2 35 kr 55 12-13 år 3 635 kr 74 14-15 år 4 375 kr 68 3 ggr/ veckan 4 55 kr 98 2 ggr/ vecka 3 33 kr 72 1 gång/ vecka 1 15 kr 52 1-3 ggr/ mån Mer sällan Ej aktiv Storstad (>25 inv) 3 4 kr 3 Mellanstor stad (5-25 inv) 2 325 kr 58 Småstad (1-5 inv) 3 kr 65 Glesbygd/Landsbygd (<1 inv) 3 15 kr 87 Villa/Radhus 3 5 kr 197 Bostadsrätt 2 55 kr 21 Hyresrätt 2 15 kr 19 Annat boende >6 kr/år 2 62 kr 56 4 1-6 kr/år 3 3 kr 17 25 1-4 kr/år 3 86 kr 59 1-25 kr/år 1 65 kr 15 <1 kr/år Ja 2 325 kr 2 Nej 3 2 kr 214 st 1 st 2 935 kr 118 2 eller fler 3 5 kr 119 1 vuxen i hushållet 2 425 kr 28 2 eller fler vuxna i hushållet 3 65 kr 212 1 barn 3 5 kr 27 2 barn 3 5 kr 13 3 eller fler barn 3 95 kr 82 Observera att antalet svar i en del underkategorier är mycket lågt vilket gör att man där bör tolka resultaten med stor försiktighet. Totalt i undersökningen lägger innebandyspelare ner 3 5 kr per år på sin idrott. Den största utgiftsposten är resor, där man årligen lägger ner 1 2 kr. Barn under 1 år lägger i snitt totalt 1 6 kr medan barn över 13 år lägger ner totalt 4 375 kr. Barn och ungdomar som är mer aktiva, dvs är aktiva minst 3 ggr/veckan har högre kostnader jämfört med dem som är mindre aktiva. 22
Den årliga mediankostnaden för innebandy är 3 5 kr. Tittar vi i stället på medelvärdet blir den årliga kostnaden 3 829 kr. Det högsta värde som nämnts är 17 5 kr medan det lägsta är 9 kr. Fördelning av kostnad i olika kostnadsintervall 6 Totalkostnad 8 Avgift 5 6 4 3 4 2 2 1 4 3 2 1 5 25 12 18 17 16 15 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 Utrustning 8 1 5 1 25 1 75 4 5 4 25 4 3 75 3 5 3 25 3 2 75 2 5 2 25 2 1 75 Resor 1 7 6 8 5 6 4 4 3 2 2 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 23
Basket Antal respondenter: 141 stycken Kön: 47 % pojkar och 53 % flickor Medelålder: 11,9 år Andel med hushållsinkomst över 6 kr/år: 21 % Andel med utländsk bakgrund: 28 % 39 % av dem som är aktiva inom basket i undersökningen är aktiva minst tre gånger i veckan medan 35 % är aktiva två gånger i veckan. 26 % av respondenterna bor i glesbygd/landsbygd medan 22 % bor i en storstad. 68 % har en hushållsinkomst över 4 kr/år. 9 % bor i ett hushåll med minst 2 barn i hushållet och i 87 % av dem finns minst två vuxna. I 93 % av hushållen finns det minst en bil. 1 % av respondenterna uppger att de har ärvt någon utrustning av ett syskon, granne eller liknande. 3 8 kr Årliga kostnader - Basket 1 57 kr 8 kr 7 kr Totalt Avgifter Utrustning Resor Övrigt - kr Summan av de olika kostnadsposterna stämmer inte överens med totalkostnaden eftersom medianvärdet används på alla nivåer. 24
Basket Bakgrundsvariabel Median Antal Kön Ålder Hur ofta idrottar du (idrott)? Bostadsort Bostadstyp Hushålls- inkomst Utländsk bakgrund Bilar i hushållet Antal vuxna Antal barn Pojke 5 22 kr 53 Flicka 2 9 kr 67 7-9 år 1 75 kr 16 1-11 år 2 55 kr 34 12-13 år 5 248 kr 4 14-15 år 7 2 kr 27 3 ggr/ veckan 7 6 kr 49 2 ggr/ vecka 3 8 kr 44 1 gång/ vecka 1 7 kr 19 1-3 ggr/ mån Mer sällan Ej aktiv Storstad (>25 inv) 4 65 kr 28 Mellanstor stad (5-25 inv) 6 24 kr 34 Småstad (1-5 inv) 3 5 kr 28 Glesbygd/Landsbygd (<1 inv) 3 1 kr 29 Villa/Radhus 3 15 kr 86 Bostadsrätt 5 1 kr 14 Hyresrätt 5 5 kr 2 Annat boende >6 kr/år 3 275 kr 26 4 1-6 kr/år 3 65 kr 52 25 1-4 kr/år 4 15 kr 28 1-25 kr/år 3 3 kr 11 <1 kr/år Ja 4 45 kr 34 Nej 3 65 kr 83 st 3 59 kr 1 1 st 3 875 kr 66 2 eller fler 3 2 kr 45 1 vuxen i hushållet 3 765 kr 18 2 eller fler vuxna i hushållet 3 8 kr 13 1 barn 3 375 kr 14 2 barn 3 9 kr 61 3 eller fler barn 3 65 kr 45 Observera att antalet svar i en del underkategorier är mycket lågt vilket gör att man där bör tolka resultaten med stor försiktighet. Totalt i undersökningen lägger basketspelare ner 3 8 kr/år på sin idrott. Den största utgiftsposten är resor, som kostar 1 57 kr årligen. Barn under 1 år lägger i snitt totalt 1 75 kr på sitt basketspelande medan barn över 13 år lägger ner totalt 7 2 kr. Barn och ungdomar som är aktiva minst 3 ggr/vecka har högre kostnader jämfört med dem som är mindre aktiva. Intressant att notera är den stora skillnaden i totalkostnad mellan pojkar (5 2 kr) och flickor (2 9 kr). 25
Den årliga mediankostnaden för basket är 3 8 kr. Medelvärdet ligger på 5 999 kr. Det högsta angivna värdet är 36 2 kr och det lägsta 1 kr. Fördelning av kostnad i olika kostnadsintervall 4 Totalkostnad 5 Avgift 3 4 3 2 2 1 1 1 8 6 4 2 2 1 5 1 5 36 34 32 3 28 26 24 22 2 18 16 14 12 8 Utrustning 5 5 5 5 4 5 4 3 5 3 2 5 Resor 6 4 3 4 2 6 4 8 2 1 34 32 3 28 26 24 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 2 16 14 12 1 26
Gymnastik Antal respondenter: 181 stycken Kön: 26 % pojkar och 74 % flickor Medelålder: 1,5 år Andel med hushållsinkomst över 6 kr/år: 2 % Andel med utländsk bakgrund: 8 % 15 % av dem som är aktiva inom gymnastik i undersökningen är aktiva minst tre gånger i veckan medan 5 % är aktiva en gång i veckan. 48 % av respondenterna bor i glesbygd/landsbygd medan 7 % bor i en storstad. 63 % har en hushållsinkomst över 4 kr/år. 93 % bor i ett hushåll med minst 2 barn i hushållet och i 92 % av dem finns minst två vuxna. I 98 % av hushållen finns det minst en bil. 14 % av respondenterna uppger att de har ärvt någon utrustning av ett syskon, granne eller liknande. 1 885 kr Årliga kostnader - Gymnastik 7 kr 4 kr 455 kr Totalt Avgifter Utrustning Resor Övrigt - kr Summan av de olika kostnadsposterna stämmer inte överens med totalkostnaden eftersom medianvärdet används på alla nivåer. 27