Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program för äldrehälsa kan relativt blygsamma insatser ge många människor en bättre hälsa och våra gemensamma resurser användas på bästa sätt. Förebyggande av ohälsa är en investering för såväl individ som samhälle. Nationella riktlinjer för äldrehälsovård innebär att: Alla individer har tillgång till hälsovård hela livet. Samhällets ekonomiska resurser används på bästa sätt. Äldre personers välbefinnande ökar. För detta krävs: Särskilt stöd för etablering och utveckling av förebyggande hälsovård för äldre. Riktade anslag till forskning och utveckling för att följa hälsoekonomiska vinster, metodutveckling och etablering av det hälsofrämjande arbetet. Att metoder utvecklas som är strukturerade och ger mätbara resultat. Att utbilda fler sjuksköterskor med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot Distriktssköterska. Hälsovård för äldre Medellivslängden ökar. Med ett längre liv ökar behovet av såväl generell hälsovård som specifik hälsovård kopplad till åldrandet. Jämlik hälsa oavsett ålder är en rättighet som bör tillgodoses på ett aktivt sätt. Särskilt stöd för utveckling av förebyggande hälsovård för äldre Idag får hälsovårdsinsatser stå tillbaka för andra prioriteringar inom vården. Extra resurser eller riktade ersättningar är ett sätt att etablera och utveckla förebyggande hälsovård för äldre i den öppna vården. Med resurser menar vi exempelvis att fler distriktssköterskor behövs för att en etablering och utveckling ska bli möjlig. Riktade anslag till forskning om hälsofrämjande arbete Kunskapsstyrd vård är en förutsättning för säkerhet och kvalitet. Genom forskningen lyfts hälsoekonomiska och samhällsekonomiska vinster fram. Forskningen följer även metodutveckling och etablering av hälsoförebyggande insatser.

Behov av struktur Utifrån en syn att hälsa är grundläggande för individens frihet, värdighet och livskvalitet är en nationellt strukturerad hälsovård för äldre är viktig att införa. Kunskap samlas för att utveckla en bra hälsovård en hälsovård som ger äldre personer möjligheter att åldras värdigt och att förebygga funktionsnedsättning. De projekt som genomförts med hälsoinsatser, exempelvis hälsosamtal för äldre, har pekat ut några områden som speciellt viktiga. Dessa är: Goda matvanor/nutritionsstatus Rökning Riskbruk av alkohol Fysisk aktivitet/fallprevention Delaktighet, meningsfullhet, att känna sig behövd: nedstämdhet/depression och ångest Social gemenskap Hälsoplan Grunden är en nationell struktur som kopplas till åtgärder för att säkerställa en jämlik vård över hela landet. En genomgång av den egna hälsan för den äldre erbjuds på flera olika sätt. En personlig hälsoplan är en utgångspunkt för att se när det finns behov av förändring. För den som själv kan göra en hälsoprofil finns tjänsten tillgänglig via mina vårdkontakter på webben eller via en applikation i telefonen. Som en kvalitetsgaranti och för att ta hand om de behov som upptäcks kopplas egenkontrollen till en kontakt med personal inom hälsovården. För att kunna möta olika personers behov är distriktssköterskemottagningarna i primärvården den plats där individen får samtal om sin hälsoprofil och hälsoplan. Om den äldre behöver det, besöker distriktssköterskan den äldre i hemmet. Uppsökande verksamhet för grupper med specifika behov organiseras. Om en person har behov av specifika åtgärder för att förbättra sin hälsa finns det team i vården med de kompetenser som motsvarar behoven, exempelvis en sjuksköterskeledd diabetesmottagning eller barnmorskor på en kvinnomottagning. Förutom individuella insatser finns det möjlighet att delta i olika gruppaktiviteter i förhållande till de behov individen har. Kunskap och kompetens Många yrkesgrupper har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Av all hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvården som idag utbildas för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande oavsett ålder är distriktssköterskan den som har den tydligaste utbildningen. Distriktssköterskan har med sin specialistutbildning en bred kunskapsbas för såväl det individuella hälsoarbetet som

folkhälsoperspektivet. Distriktssköterskan har stor kunskap för att leda och utveckla hälsovården och omvårdnaden utanför sjukhus. Något som mest optimalt sker tillsammans med andra specialistutbildade sjuksköterskor. Distriktssköterskans funktion med hälsofokus används för att leda etablering och utveckling av hälsovård för grupper som idag saknar tillgång till en strukturerad hälsovård. I kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska (2008) står följande att distriktssköterskan har kunskap om: individens/familjens resurser i ett hälsofrämjande perspektiv, att uppmärksamma och agera på förändringar utifrån förändringar i hälsotillståndet och att stödja patienten med nedsatt hälsa i dennes dagliga liv med respekt för individens val och livsvärld, vad som påverkar människors hälsa med hänsyn till ålder och kön utifrån kulturella betingelser och närmiljö på nationell och internationell nivå, tillvägagångssätt att bedriva ett hälsofrämjande arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå för människor i alla åldrar. Genom att delta i forskning och utveckling bidrar distriktssköterskorna till att det finns fler och bättre evidensbaserade metoder för hälsovårdsarbete. För att utveckla en strukturerad hälsovård för äldre behöver en särskild satsning bland annat göras för att specialistutbilda fler sjuksköterskor till distriktssköterskor. Det behövs betydligt fler utbildningsplatser än de som finns idag för att tillgodose denna specialistkompetens. Kunskapsläget om hälsovård för äldre Andelen äldre i befolkningen förväntas öka med 30 procent mellan 2010 och 2050, enligt SCBs befolkningsprognos. Det innebär att en fjärdedel av befolkningen kommer att vara 65 år eller äldre 2050. Även om livet blir längre vill vi alla fortsätta att må bra och ha en hög livskvalitet. Att ha hälsa påverkar både livskvalitet och livslängd. För att stärka hälsoinriktningen bland annat inom hälso- och sjukvården antog riksdagen 2003 den nationella folkhälsopolitiken med mål för folkhälsan. Politiken skärptes 2007 med elva namngivna målområden. För att ytterligare stärka det förebyggande arbetet antogs också nationella riktlinjer 2011 för sjukdomsförebyggande metoder rörande levnadsvanor. Där framgår att hälsooch sjukvården ska erbjuda förebyggande insatser utan avgränsning vad gäller ålder.

Trots detta saknas det ett strukturerat förebyggande hälsoarbete inom den öppna vården för befolkningen som är över 65 år och som har lämnat arbetslivet. Alla andra åldersgrupper tillgodoses genom till exempel BVC, MVC, elevvård, studenthälsa och företagshälsovård. En litteraturstudie som Vårdförbundet låtit genomföra ger stöd för att hälsovårdsinsatser är positiva för äldre men mer forskning behövs för att tydliggöra hälsoekonomiska vinster. Det har visat sig att hälsosamtal har betydelse för äldres hälsotillstånd, men studierna är spridda och inte alltid jämförbara. Personer över 65 år finns inte med i de folkhälsoprognoser där beräkningar görs av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Det finns behov av fler utvecklingsarbeten och forskningsinsatser för att det ska bli tydligt vilka insatser som har betydelse för äldre. Värdet av hälsa för äldre mäts idag främst i förhållande till andra kostnader, det vill säga insatsen i förhållande till kostnaden att vårda vid sjukdom eller kostnaden för att ge omsorg. Om ett hälsofrämjande och förebyggande arbete inte är strukturerat eller följer någon plan, går det inte att

mäta. Resultatet blir att vi inte vet hur de insatser som utförs påverkar hälsotillståndet. Vetenskapliga studier visar att den hälsorelaterade livskvaliteten ökar för de som får hälsovårdsinsatser. Fler år med bättre hälsa läggs till livet. I Nordmalings kommun har det genomförts en studie med förebyggande hembesök för äldre. Studien visar att bland 196 pensionärer förebyggdes 11 dödsfall. Insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa kan utifrån beräkningarna i Nordmalingstudien förebygga 5 dödsfall på 100 friska pensionärer och ge dem ca 30 vunna levnadsår. En bättre hälsa hos de äldre ökar också livskvaliteten för de närstående. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet I ett system med fokus på sjukdom och diagnos blir akutmottagningen ingången för att individen ska få tillgång till vård och behandling. I ett system som istället har fokus på hälsa och helhet kan hälsovård bli ingång för individen för att främja hälsa, förebygga ohälsa och tidigt upptäcka sjukdom. Vårdförbundet menar att vi med detta synsätt bättre kan möta de behov som finns hos befolkningen. Vi kan hitta bättre sätt att använda den kunskap som finns hos vårdens professioner och i samhället samt stärka arbetet i team. Hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt Hälsovård innebär att arbeta både hälsofrämjande och att förebygga ohälsa. Genom att utgå från individens samlade situation och behov kan varje person tillsammans med en specialistutbildad sjuksköterska få stöd i att stärka och behålla sin hälsa. När specialistsjuksköterskor arbetar systematiskt för att främja hälsa finns utrymme för att tidigt upptäcka begynnande sjukdom. Särskilt gäller detta livsstilssjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, led- och muskelsjukdomar, sjukdomar i luftvägarna, begynnande minnesförlust/demens samt psykisk ohälsa. Vid tidig upptäckt kan dessa behandlas och hejdas i sin utveckling. I denna skrift har fakta hämtas från Nilsson, L., 2012. Hälsopromotion för landets äldre befolkning. Örebro läns landsting, Samhällsmedicinska enhet.

Artikelnummer VF000118, Uppdaterad Februari 2015, Foto Ulf Huett, Tryck Ineko, Miljömärkt trycksak 341142 Medlemmar i Vårdförbundet arbetar för en säker vård. Vi är 110 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. www.vardforbundet.se