Finlandsstudien Planeringsrådet 7 december 2016 Tobias Edfast
Dagens agenda Bakgrund Genomförande Resultat och slutsatser Nästa steg - diskussion
Drivkrafter för Finlandsstudien > Elpriset i Finland är klart högre än elpriset i övriga nordiska länder. En förbättrad marknadsintegration skulle utjämna elpriserna 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 SE3 FI
Drivkrafter för Finlandsstudien > Nedläggning av kondenskraft i Finland > Minskad import Ryssland > Fenno-Skan 1 drivs med reducerad kapacitet pga kabelns skick tekniska livslängd ca 40 år 2029 > Minskad kapacitet AC-förbindelsen vid drifttagning av stora produktionsanläggningar i Finland
Behov Minskad kapacitet -> Finland 3000 2500 2000 1500 1000 Import Export 500 0-500 -1000-1500 -2000 Reducerad kapacitet FS1 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Drifttagning OL3 Teknisk livslängd 40 år Fenno-Skan 1 Drifttagning FIN6-2500 -3000
Finlandsstudien > Målet med studien är att analysera kapacitetsbehovet mellan Sverige och Finland > var eventuella förbindelser ska placeras för att uppnå önskad kapacitet > samt behov av förstärkningar internt i det svenska resp. finska nätet > kostnadsnyttoanalys av olika alternativ för ökad kapacitet > studerade år har varit 2025 och 2035
Möjliga förbindelser som har utvärderats SE1-FIN 400 kv ACförbindelse Svartbyn-Keminmaa-Pyhänselkä Messaure-Keminmaa-Pyhänselkä SE2-FIN 220 kv AC kabel SE2-FIN 800 MW HVDC kabel Hjälta-Tuovila SE3-FIN 800 MW HVDC kabel Dannebo-Rauma-Lieto
Finlandsstudien - genomförande > Nätstudier har genomförts för att undersöka möjligheten att integrera de olika alternativen i systemet, både termiska och dynamiska studier > En teknisk utvärdering av HVDC alternativen har genomförts > En preliminär framkomlighetsstudie för de olika alternativen har genomförts, både på svensk och finsk sida > Den samhällsekonomiska nytta för de olika alternativen har utvärderats i marknadsstudier > Två referensscenario 2025 och 2035 > Tre alternativa scenario för 2035 Price pressure, CO 2 -focus, New Technology
Fenno-Skan > Idag fungerar Fenno-Skan 1(FS1) och Fenno-Skan 2 (FS2) som en bipol > Bipolen är tänkt att vara symmetrisk men pga FS1:s skick körs den med lägre kapacitet > Återströmmen ger korrosionsproblem i norra Uppland och Forsmark > När FS1 tas ur drift måste återströmmen hanteras och bedömningen är att en metallisk återledare krävs > Som noll-alternativ i studien så har FS1 antagits vara avvecklad, samt att en metallisk återledare har byggts för FS2 > I alternativet SE3-FI så har det antagits att en ny kabel byggs som en bipol till FS2 och därmed behövs ingen separat metallisk återledare. Kostnaden för en återleder har därmed dragits från det alternativet i vår analys
Resultat och slutsatser Fördelar Nackdelar SE1-FIN 400 kv AC-förbindelse Högst socioekonomisk lönsamhet Kapacitetsökning på minst 800 MW Stärker AC-kopplingen Längre livslängd kortare reperationstid, mindre antal fel (högre tillgänglighet) kapaciteten mer flexibel Vissa interna finska förstärkningar SE2-FIN 800 MW HVDC kabel Relativt lätt att implementera i systemet Enbart mindre interna förstärkningar Lättare att tekniskt att implementera i systemet än alternativet SE3-FI Bättre från en systemstabilitets och en systemsäkerhetssynvinkel Ingen risk för bipolfel som slår ut 2*800 MW SE3-FIN 800 MW HVDC kabel Högre NPV än SE2-FI (ingen återledare behövs) Lägre ekonomisk lönsamhet Högre förluster Risk för bipolfel som slår ut 2*800 MW Svårt att implementera utan interna förstärkningar i Sverige och Finland Tekniskt utmanande då en ny HVDC förbindelse ska integreras med en gammal Från ett systemperspektiv ett sämre alternativ - både statiska och dynamiska problem, gränsbryttider Forsmark
Kostnadsnyttoanalys NVP [M ] 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0-500 SE1-FI SE1-FI + SE2-FI SE1-FI + SE3-FI Ref Refa Price Pressure CO2-focus New Tech NPV [M ] 1 500 1 000 500 0-500 -1 000 2016 2028 SE1-FI SE1-FI+SE2-FI SE1-FI+SE3-FI Ackumulerad NPV per år för referensscenario 1 447 1 318 1 123 2052 Diagram för NPV i olika scenario På grund av det stora underskottet i energibalans kommer Finland att få den största nyttan av de nya anslutningarna Sverige har negativa SEW, men svenska producenter dra större nytta av de nya anslutningarna än de svenska konsumenterna förlorar
Slutsatser > Ökad kapacitet mellan Sverige och Finland är lönsamt, hög positiv NPV och kort break-even tid (ca 2 år) > Två förbindelser är lönsamma men inte tre > Mest lönsam är en ny AC-ledning mellan SE1 och Finland, högst samhällsekonomisk nytta och den stärker AC-kopplingen > En HVDC förbindelse mellan SE2-FI eller SE3-FI ger samhällsekonomisk nytta men det finns tekniska- och systemaspekter som behöver utredas vidare.
Nästa steg > AC-ledningen > Teknisk förstudie 2017 > Projektstart Våren 2018 > Drifttagning 2025 2028 > HVDC > Inriktning alternativet SE2 FI > Ytterligare analyser under 2017 bl.a. återledare
Tack för uppmärksamheten Frågor?