Effektiva energibidrag?

Effektiva energibidrag? Omfattning och utfall av bidragsgivningen 1998 Kronobergs län Fjärrvärme Individuell bränsleeldning Eleffektminskning

Effektiva energibidrag? Omfattning och utfall av bidragsgivningen 1998 Kronobergs län ISSN 1103-8209, meddelande 1999:7 Text: Lars G Nyman Omslagsbild: Eva Lindh Tryckt i 150 ex av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Bakgrund 4 Medelsramar 4 Regelverk 5 Fjärrvärme 5 Individuell bränsleeldning 6 Eleffektminskning 6 Inkomna ansökningar 7 Beviljade bidrag 7 Uppvärmningssätt 8 Befintlig uppvärmning 8 Ny uppvärmning 8 Kostnad 9 Elersättning 10 Energi 10 Effekt 10 Bidrag per årlig inbesparad kwh 11 Utbetalade bidrag 11 Miljöeffekter 12 Lönsamhet 12 Bilagor Inkomna ansökningar Beviljade bidrag Diverse redovisningar LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 1999-05-18 Sid 1

Sammanfattning Regering och riksdag har beslutat om att påbörja avvecklingen av kärnkraften. Barsebäcksverkets båda reaktorer - med en årlig elproduktion på 3-4 TWh per reaktor - skall stängas av. En minskad elanvändning och ett minskat eleffektuttag är viktiga förutsättningar för att kompensera bortfallet. För att lindra övergången för hushåll som värmer sina hus med el, har införts tre bidragsformer och medel på sammanlagt 1 650 miljoner kronor anvisats för dessa under en femårsperiod räknat från budgetåret 1998. De tre bidragsformerna är: bidrag till konvertering från elvärme för anslutning till fjärrvärme, bidrag till konvertering från elvärme till individuell bränsleeldning samt bidrag till eleffektminskande åtgärder. Under 1998 kunde beslut i länet lämnas inom en total ram på nästan 13 (12,932) miljoner kronor. Bidraget till fjärrvärme ges med upp till 50 % av kostnaden, dock högst 30 000 kronor per lägenhet för hus med direktverkande el. Finns redan ett vattenburet system maximeras beloppet till 8 000 kronor per lägenhet. Energimyndigheten är ansvarig myndighet. Bidraget till individuell bränsleeldning ges med upp till 30 % av kostnaden, dock högst 30 000 kronor per lägenhet. Produktionsanläggningen är inte bidragsberättigad. Boverket är ansvarig myndighet. Bidraget till eleffektminskning är maximerat till 10 000 kronor och baseras på schabloner. Installation av effektvakt, kompletterande värmekälla (kamin o.dyl.) samt ackumulatortank är bidragsberättigade åtgärder. Fastighetsägaren måste också garantera att huvudsäkringens amperetal (A) sänks ett steg om minst 4 A under 5 år. Boverket är ansvarig myndighet. Under tiden oktober 1997 t.o.m. december 1998 har till Länsstyrelsen inkommit 823 ansökningar avseende 1029 lägenheter. Under 1998 har bifallsbeslut lämnats i 576 ärenden avseende 780 lägenheter. De sammanlagda bidragen uppgår till 12 492 512 kronor, vilka beräknats på ett bidragsunderlag motsvarande 29 263 083 kronor. De totala investeringskostnaderna uppgår (efter bedömning för eleffektminskning) till 49 322 000 kronor. Av de 780 lägenheter som beviljats bidrag hade 615 lägenheter direktverkande el som befintlig uppvärmning och 135 betjänades av elpanna. Övergång från direktverkande el till uppvärmning med olje- och vedpanna (alt. flis/pellets) omfattar 85 lägenheter, från direktverkande el till värmepump i 73 samt från elpanna till annat i 20. Kostnaderna för att ansluta till fjärrvärme eller att installera en ny individuell bränsleeldning är mycket varierande och i flertalet fall LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 1999-05-18 Sid 2

mycket stora. Beräknade medelvärden - där extremfallen utelämnats - visar följande. Fjärrvärme 90 700 kronor per lägenhet från direktverkande el 9 100 kronor per lägenhet från elpanna 103 000 kronor per egnahem från direktverkande el 41 700 kronor per egnahem från elpanna Individuell bränsleeldning 140 000 kronor per egnahem från direktverkande el till ny panna 155 000 kronor per egnahem från direktverkande el till värmepump 70 000 kronor per egnahem från elpanna till annat Den hittills uppnådda energibesparingen motsvarar 8,554 GWh (8 554 000 kwh) per år. Detta motsvarar ett totalt energibehov för ca 340 villor eller enbart sett på uppvärmningsbehovet - ca 430 villor. Teoretiskt beräknad effektreduktion uppgår till 3,8 MW. Av de eleffektminskande åtgärderna - nedsäkring och installation av effektvakt - har dessa inte någon praktisk betydelse för att kunna åstadkomma effektreduktion. Detta beror på. 1) Utan att något händer, kan säkringar överbelastas upp till ca 40 % kortvarigt och ca 20-30 % kontinuerligt. 2) Störst effektuttag för småhus med elvärme är mellan kl 16.00-23.00 och uppkommer p.g.a. matlagning, tvätt, bad/dusch, hushållsapparater, belysning, etc. Den kritiska perioden för det totala effektbehovet (bostäder, lokaler, industri, m.fl.) inträffar vardagar mellan kl 7.00-13.00, dvs. vid annan tidpunkt på dygnet än maxbehovet för elvärmda småhus. 3) Regelverket medgiver installation av utrustning för värmelagring (ackumulatortank), men för att laddning skall kunna ske med nattel krävs en säkringsstorlek på 25 A. Krav på nedsäkring är därför egentligen omöjligt. De beviljade bidragen motsvarar en kostnad för staten av 1,46 kronor per årlig inbesparad kilowattimme. Varje bidragskrona har därmed gett 0,68 kwh i årlig besparing. Vid årets slut hade 275 ansökningar avseende 298 lägenheter beviljats utbetalning. Bidragsbeloppet uppgick till 4 455 665 kronor och bidragsunderlaget till 12 995 994 kronor. Miljöeffekterna är små i jämförelse med de totala årliga utsläppen för energi. Vid småskalig vedeldning kan dock lokala störningar inträffa så som lukt och sot, främst inom tätbebyggda områden och områden där småhusen är utrustade med mekanisk till- och frånluft. Störst lönsamhet nås för lägenheter med vattenburen el (elpanna) som ansluts till fjärrvärme, värmepump eller vedpanna. Även direktverkande el till fjärrvärme, värmepump eller vedpanna kan bli lönsamt om staten ställer upp med bidrag. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 1999-05-18 Sid 3

Bakgrund Enligt prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning ska energipolitiken på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på konkurrenskraftiga villkor jämfört med omvärlden. Den ska ge möjlighet till en effektiv energianvändning och en kostnadseffektiv energiförsörjning. Den ska ge låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. I propositionen framförs vidare att det nya energipolitiska programmet också bl.a. innebär en kraftig satsning på forskning och utveckling av ny energiteknik för tillförsel av förnybara energislag och för ökad lönsamhet i energieffektiviseringen. Regering och riksdag har beslutat om att påbörja avvecklingen av kärnkraften. Enligt riksdagens beslut skulle en reaktor i Barsebäck stängas den 1 juli 1998 medan den andre skulle stängas före den 1 juli 2001. Stängningen av dessa reaktorer innebär ett bortfall av årlig elproduktion på 3-4 TWh per reaktor. Enligt energipropositionen är en minskad elanvändning och ett minskat eleffektuttag viktiga förutsättningar för att kompensera bortfallet av elproduktion i Barsebäcksverket. Stängningen av den första reaktorn skall i huvudsak kompenseras genom en minskad användning av el i fjärrvärmenätet. För att lindra övergången för hushåll som värmer sina hus med el, har medel på sammanlagt 1 650 miljoner kronor anvisats under en femårsperiod räknat från budgetåret 1998. Medlen fördelas på tre bidrag; bidrag till konvertering från elvärme för anslutning till fjärrvärme, bidrag till konvertering från elvärme till individuell bränsleeldning samt bidrag till eleffektminskande åtgärder. Energimyndigheten administrerar fjärrvärmebidraget medan Boverket ansvarar för de två andra. Länsstyrelsen är första instans för samtliga dessa tre bidrag. Såväl Energimyndigheten ( Lägesrapport ) som Boverket ( Vilka effekter har energibidragen? ) har avlämnat rapporter till regeringen som avser bidragsgivningen t.o.m. september 1998. Denna rapport - för Kronobergs län - avser dock hela året 1998 men de båda myndigheternas redovisningssätt och beräkningsgrunder har använts. Medelsramar För budgetåret 1998 anvisades totalt 290 miljoner kronor fördelat på 100 (fjärrvärme), 140 (individuell bränsleeldning) respektive 50 (eleffektminskning) miljoner kronor. Kronobergs län erhöll av dessa 5,400, 4,405 respektive 1,004 miljoner kronor. Energimyndigheten gjorde en första fördelning den 6 februari 1998. Länet erhöll då 1 000 000 kronor. Vid en andra fördelning den 8 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 1999-05-18 Sid 4

juni erhölls ytterligare 4 400 000 kronor efter det att Energimyndigheten efterhört behovet via en enkät. Grupphusprojekt med direktel skulle prioriteras. (I Växjö fanns ett ärende på 157 lägenheter.) Boverket gjorde sin första fördelning den 9 januari 1998 för såväl individuell bränsleeldning (länets andel 1 985 000 kronor) som för eleffektminskning (1 004 000 kronor). Hela ramen för eleffektminskning fördelades vid denna tidpunkt. Vid ytterligare tre tillfällen (9 april + 1 720 000 kronor, 20 augusti + 500 000 samt 13 november + 200 000) har Boverket fördelat medel till individuell bränsleeldning. Genom ett regeringsbeslut den 17 juni 1998 har Energimyndigheten och Boverket dessutom erhållit ett beslutsbemyndigande ( förskott för 1999 - dvs. beslut kan lämnas under 1998 men utbetalning kan ske först under 1999) på sammanlagt 355 miljoner kronor. Energimyndigheten disponerar 225 (180 fördelat) miljoner kronor för fjärrvärme och Boverket 30 (0 fördelat) plus 100 miljoner kronor för individuell bränsleeldning respektive eleffektminskning. Av de sistnämnda medlen erhöll Kronobergs län 2 123 000 kronor. Under 1998 kunde därför beslut i länet lämnas inom en total ram på nästan 13 (12,932) miljoner kronor. Regelverk Två förordningar; förordningen (1997:634) om statligt bidrag till investering och anslutning av eluppvärmda byggnader till fjärrvärme respektive förordningen (1997:635) om statligt bidrag till vissa investeringar för att minska elanvändningen i bostäder och vissa lokaler styr bidragsgivningen. Förordningarna trädde i kraft den 1 januari 1998. Energimyndigheten och Boverket har dessutom gett ut egna föreskrifter (NUTFS 1998:2) respektive (BFS 1997:51 EB 1). Generellt gäller att enbart byggnader som har eluppvärmning som enda möjliga uppvärmning omfattas av regelverken. Reglerna i korthet är följande. Fjärrvärme Flerbostadshus, småhus och vissa bostadsanknutna lokaler är bidragsberättigade vid anslutning till fjärrvärme. Bidraget ges med upp till 50 % av kostnaden, dock högst 30 000 kronor per bostadslägenhet eller lokal med direktel. Finns redan ett vattenburet värmesystem maximeras beloppet till 8 000 kronor. I den bidragsgrundande kostnaden ingår material- och arbetskostnad (om företaget som utfört arbetet har F-skattebevis) för installation av vatten- eller luftburet distributionssystem för värme samt abonnentcentral eller värmeväxlare i huset. Eventuell anslutningsavgift ingår inte i den bidragsgrundande kostnaden. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 1999-05-18 Sid 5

Bidrag kan fås för åtgärder som beställts från och med den 1 juli 1997. Individuell bränsleeldning Flerbostadshus, småhus och vissa bostadsanknutna lokaler är bidragsberättigade vid byte till annan individuell bränsleeldning (olje-, gas- eller vedpanna samt värmepump som uppfyller vissa ställda krav). Byggnaderna får inte ligga i områden där det redan finns fjärrvärme eller där det planeras en fjärrvärmeutbyggnad. Bidraget ges med upp till 30 % av kostnaden, dock högst 30 000 kronor per bostadslägenhet eller lokal. I den bidragsgrundande kostnaden ingår material- och arbetskostnad (om företaget som utfört arbetet har F-skattebevis) för installation av vatten- eller luftburet distributionssystem för värme, utrustning för värmelagring (t.ex. ackumulatortank) samt för skorsten. Kostnaden för produktionsanläggningen ingår inte i den bidragsgrundande kostnaden. Bidrag kan fås för åtgärder som beställts från och med den 1 juli 1997. Eleffektminskning Småhus och vissa bostadsanknutna lokaler är bidragsberättigade när eluppvärmningen ska behållas. Byggnaderna får inte ligga i områden där det redan finns fjärrvärme eller där det planeras en fjärrvärmeutbyggnad. Fastighetsägaren måste också garantera att huvudsäkringens amperetal (A) sänks ett steg om minst 4 A under minst 5 år. Bidraget är maximerat till 10 000 kronor och baseras på schabloner. Bidragsbeloppet är 4 000 kronor för effektvakt (effektvakt är en regleranordning som ser till att det inte används mer el än vad huvudsäkringen klarar av), 6 000 kronor för kakelugn, bras- eller kakelkamin, spisinsats och dylikt samt 6 000 kronor för utrustning för värmelagring - t.ex. ackumulatortank. En förutsättning för att erhålla bidrag till kakelugn/motsv. eller till utrustning som lagrar värme är, att en effektvakt måste installeras eller sedan tidigare vara installerad. För att få bidrag enbart till en effektvakt måste kakelugn/motsv. alt. utrustning för värmelagring redan vara installerad. Bidrag kan fås för åtgärder som beställts från och med den 1 april 1997. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 1999-05-18 Sid 6

Inkomna ansökningar Omedelbart efter det att energipropositionen hade lagts den 13 mars 1997, blev intresset stort från allmänhetens sida. Förfrågningar främst via telefon, men även en hel del personliga besök på Länsstyrelsen, ökade hela tiden under våren för att kulminera runt halvårsskiftet när förordningarna hade publicerats. Boverket kom då ut med ett Nyhetsbrev, vilket redovisade bestämmelserna, och som under sommaren och hösten utsändes till ca 600 personer. Boverkets ansökningsblanketter kom ut under oktober 1997 (Energimyndighetens under januari 1998). Beställningar på blanketter med åtföljande information fanns då från ca 800 personer. Under tiden oktober 1997 t.o.m. december 1998 har till Länsstyrelsen inkommit 823 ansökningar avseende 1029 lägenheter. Dessa fördelar sig på fjärrvärme med 90 ansökningar och 285 lägenheter, på individuell bränsleeldning med 248 ansökningar och 253 lägenheter samt på eleffektminskning med 485 ansökningar och 491 lägenheter. Stöd har även sökts till ett fåtal (5) bostadsanknutna lokaler. Fördelningen på kommunnivå framgår av Bilaga 1. Beviljade bidrag Medelstilldelningen har skett vid olika tidpunkter - se avsnittet Medelsramar. För det mest efterfrågade bidraget - eleffektminskning - (i folkmun benämnt som kaminbidraget ) har otillräcklig medelsram ställt till stora problem för såväl de sökande som för Länsstyrelsen. Den första fördelningen (1 004 000 kronor) tog slut redan i månadsskiftet februari/mars. I mitten av april informerades därför kön (ca 300) om medelssituationen. Efter sommaren kunde bidragsgivningen återupptas, eftersom förskott för 1999 hade erhållits. Vid årets slut finns ändå 65 ärenden obeslutade p.g.a. medelsbrist. Beviljandet av de andra bidragsformerna har kunnat ske under året utan några störningar p.g.a. medelsbrist. Trots detta fanns vid årsskiftet 27 obeslutade ansökningar för fjärrvärme respektive 12 ansökningar för individuell bränsleeldning. Vid fjärrvärme måste anslutning ske senast inom 18 månader efter beslut. Denna regel har hindrat beslut i 22 ärenden. Under 1998 har bifallsbeslut lämnats i 576 ärenden avseende 780 lägenheter. De sammanlagda bidragen uppgår till 12 492 512 kronor, vilka beräknats på ett bidragsunderlag motsvarande 29 263 083 kronor. De totala investeringskostnaderna uppgår (efter bedömning för eleffektminskning) till 49 322 000 kronor. Fördelningen på bidragsform respektive kommunnivå framgår av Bilaga 2. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 1999-05-18 Sid 7

Bifallsbeslut har fattats i ytterligare 40 ärenden (19 individuell bränsleeldning respektive 21 eleffektminskning) men dessa har under året återkallats. Återkallandet beror oftast på att sökanden fått ändrade planer. I ovanstående redovisning ingår inte dessa ärenden. Avslagsbeslut har dessutom lämnats i 81 ärenden (fjärrvärme 0, individuell bränsleeldning 39 samt eleffektminskning 42). Endast ett fåtal har överklagats till Boverket och inget av de hittills avgjorda ärendena har återförvisats. Uppvärmningssätt I detta avsnitt (men även i nästa avsnitt Elersättning ) lämnas en del redovisningar där de 780 lägenheter som avses under avsnittet Beviljade bidrag legat till grund. Ett antal kommer troligen inte till utförande och kommer således att återkallas under 1999. Bortfallet bedöms som ringa och påverkar därför inte resultaten i stort. Befintlig uppvärmning Totalt har alltså 780 lägenheter beviljats bidrag. Av dessa hade 615 lägenheter direktverkande el som befintlig uppvärmning och 135 betjänades av elpanna. Andelen egnahem med direktverkande el uppgick till 449 lägenheter och med elpanna till 132. Vid anslutning till fjärrvärme dominerar antalet lägenheter med hyres- och bostadsrätt. Av de totalt 257 anslutna lägenheterna var 195 hyres- och bostadsrätt varav 162 hade direktverkande el. När det gäller övergång till individuell bränsleeldning för totalt 178 lägenheter, har endast tre (3) lägenheter - f.ö. med direktverkande el - i flerbostadshus (hyresrätt) beviljats bidrag. Egnahemmen fördelar sig på 155 lägenheter med direktverkande el och på 20 med elpanna. Även i samband med eleffektminskning är andelen med direktverkande el mycket större än andelen med elpanna - 276 respektive 68 lägenheter. Endast småhus och vissa bostadsanknutna lokaler (ej flerbostadshus) omfattas av regelverket. En (1) lokal med direktverkande el har erhållit bidrag. Fördelningen på kommunnivå framgår av Bilaga 3. Ny uppvärmning Redovisningen omfattar endast individuell bränsleeldning. (Fjärrvärme framgår under avsnittet Befintlig uppvärmning. Vid eleffektminskning behåller dessa sin eluppvärmning.) LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 1999-05-18 Sid 8

Konvertering till ny uppvärmning har skett till olje- och vedpanna (alt. flis/pellets) samt värmepump i 178 lägenheter. Övergång från direktverkande el till uppvärmning med bränslepanna omfattar 85 lägenheter, från direktverkande el till värmepump i 73 samt från elpanna till annat i 20. Ved-, flis-, pelletspannor har installerats till 98 lägenheter och oljepannor till sju (7) - Ljungby en (1); Växjö sex (6). Berg- och jordvärmepumpar har endast förekommit. Installation av bergvärmepump dominerar och uppskattas till ca 80 % av de beviljade. Fördelningen på kommunnivå framgår av Bilaga 3. Kostnad I ansökan om bidrag till fjärrvärmeanslutning och individuell bränsleeldning ska de bidragsgrundande kostnaderna delas upp på material och arbete. Den totala kostnaden - inklusive produktionsanläggningen - ska också anges. Genomgång av de lämnade kostnadsuppgifterna visar en mycket stor spridning. Husets/lägenhetens yta och om allt ingår - t.ex. gör jobbet själv, skorsten finns eller ackumulatortank saknas o.dyl. - påverkar kostnadsbilden. I nedanstående sammanställning har extremfallen utelämnats. Kostnaderna har därefter beräknats som ett medelvärde. Arbetskostnader ingår och vid ny panna/ annat även kostnader för skorsten samt ackumulatortank. Vid fjärrvärme ingår anslutningsavgift. Fjärrvärme 90 700 kronor per lägenhet från direktverkande el 9 100 kronor per lägenhet från elpanna 103 000 kronor per egnahem från direktverkande el 41 700 kronor per egnahem från elpanna Individuell bränsleeldning 140 000 kronor per egnahem från direktverkande el till ny panna 155 000 kronor per egnahem från direktverkande el till värmepump 70 000 kronor per egnahem från elpanna till annat Eleffektminskning Sökanden ska inte ange sin kostnad i ansökan, eftersom schablonbelopp ligger till grund för bidragsgivningen. I avsnittet Beviljade bidrag, med hänvisning till Bilaga 2, har räknats med bedömda kostnader på 20 000 kronor för kamin/motsv. samt 4 000 kronor för effektvakt. De verkliga kostnaderna för installation av en sekundär värmekälla kan ligga från ca 6 000 kronor (spisinsats) till ca 40 000 kronor (kakelugn). Den enklaste effektvakten kostar ca 2 000 kronor medan en mer avancerad kan kosta ytterligare ca 10 000 kronor. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 1999-05-18 Sid 9

Elersättning Effekt är energi per tidsenhet och anges i kw (1 MW = 1 000 kw). Energi är effekt gånger tid och mäts i kwh (1 GWh = 1 000 000 kwh; 1 TWh = 1 000 000 000 kwh). Småhus med elvärme har i genomsnitt en installerad effekt på ca 10-15 kw och använder ca 25 000 kwh/år för uppvärmning, tappvarmvatten och hushållsel. Flerbostadshus använder i genomsnitt 200 kwh/m 2 och år för uppvärmning och tappvarmvatten, vilket ger 15 000 kwh/år för en lägenhet om 75 m 2. Energi I ansökan för fjärrvärme och individuell bränsleeldning ska årsförbrukningen av el anges. Efter vedertagna schablonavdrag kan energibesparingen beräknas. För egnahem har avdrag gjorts med 5 000 kwh avseende tappvarmvatten och hushållsel. För flerbostadshus med direktverkande el har avdrag gjorts med 2 500 kwh/lägenhet, eftersom det har antagits att mätningen skett lägenhetsvis samt att hushållsel ingår. För flerbostadshus med vattenburen elvärme - elpanna - har avdrag gjorts med 1 500 kwh/lägenhet, eftersom det har antagits att mätningen skett för hela fastigheten och att drift- och fastighetsel ingått. I de fall värmepump installerats, har en genomsnittlig värmefaktor på 2,8 antagits vilket ger en elreduktion på 64 %. Vid eleffektminskning ska årsförbrukningen inte anges. Avgörande för den faktiska energibesparingen är i vilken omfattning den kompletterande värmekällan används. Det beror bl.a. på husägarens intresse att elda och tillgång till (gratis-) bränsle. I bästa fall kan man spara upp till 50 % av husets energibehov för uppvärmning. Om värmekällan enbart används för myseldning blir besparingen marginell. I denna rapport har förutsatts att värmekällan används i sådan utsträckning att man sparar 25 % (en morgon- och kvällsbrasa ) av energibehovet för uppvärmning. När hänsyn tagits till ovanstående antaganden och beräkningsgrunder, har energibesparingen uppgått till 8,554 GWh (8 554 000 kwh) per år. Detta motsvarar ett totalt energibehov för ca 340 villor eller enbart sett på uppvärmningsbehovet - ca 430 villor. De 8,554 GWh fördelar sig på 4,155 för fjärrvärme, 2,904 för individuell bränsleeldning samt 1,495 för eleffektminskning. Hur fördelningen är på respektive kommun framgår av Bilaga 3. Effekt Vid fjärrvärme och individuell bränsleeldning har effektreduktionen beräknats på energibesparingen med hjälp av utnyttjandetiden 2 500 h/år för småhus och lokaler samt 2 200 h/år för flerbostadshus. Nedsäkring - se avsnittet Regelverk - är ett krav för att erhålla bidrag till eleffektminskning. I nästan samtliga fall har nedsäkring LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 1999-05-18 Sid 10

skett från 20 till 16 A och detta medför ca 2,5 kw lägre effekt per hus. Dessa 2,5 har använts i beräkningarna. Teoretiskt beräknad effektreduktion uppgår till 3,8 MW. Fördelningen på bidragsform respektive kommunnivå framgår av Bilaga 3. Boverket konstaterar i sin rapport Vilka effekter har energibidragen?, att av de eleffektminskande åtgärderna - nedsäkring och installation av effektvakt - dessa inte har någon praktisk betydelse för att kunna åstadkomma effektreduktion. Utan att något händer, kan säkringar överbelastas upp till ca 40 % kortvarigt och ca 20-30 % kontinuerligt. Störst effektuttag för småhus med elvärme är mellan kl 16.00-23.00 och uppkommer p.g.a. matlagning, tvätt, bad/dusch, hushållsapparater, belysning, etc. Den kritiska perioden för det totala effektbehovet (bostäder, lokaler, industri, m.fl.) inträffar vardagar mellan kl 7.00-13.00, dvs. vid annan tidpunkt på dygnet än maxbehovet för elvärmda småhus. Regelverket medgiver installation av utrustning för värmelagring (ackumulatortank), men för att laddning skall kunna ske med nattel krävs en säkringsstorlek på 25 A. Krav på nedsäkring är därför egentligen omöjligt. Endast en (1) har sökt för denna åtgärd. Bidrag per årlig inbesparad kwh De beviljade bidragen motsvarar en kostnad för staten av 1,46 kronor per årlig inbesparad kilowattimme. Varje bidragskrona har därmed gett 0,68 kwh i årlig besparing. Fördelningen på bidragsform respektive kommunnivå framgår av Bilaga 3. Enligt energipropositionen är 1,5 TWh uppsatt som besparingsmål för energibidragen. I länet finns ca 14 000 (2 %) lägenheter med eluppvärmning. För att Kronobergs län skall svara för sin del (30 GWh) av elersättningen behövs ytterligare 31,5 miljoner kronor tillskjutas i bidragsmedel. Utbetalade bidrag Av de beviljade ärendena hade endast 275 blivit utbetalade vid årets slut. Att det är så stor skillnad beror främst på följande. Vid konvertering från direktelvärme till fjärrvärme respektive individuell bränsleeldning är det en omfattande investering som ska göras, eftersom ett helt nytt vattenburet distributionssystem installeras. Tiden från det man fått sitt besked (de flesta avvaktar igångsättning till positivt beslut erhållits) till arbetets färdigställande blir där- LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 1999-05-18 Sid 11

för oftast ganska lång. Under vintern kan inte heller dessa arbeten utföras. Vid eleffektminskning är installationstiden mycket kortare - årstiden spelar f.ö. ingen roll - men här har tilldelningen av medel den avgörande betydelsen, eftersom 2 / 3 av den beviljade ramen (se avsnittet om Medelsramar) inte fick utbetalas under 1998. Fördelningen av utbetalade bidrag på respektive bidragsform framgår av följande tabell. Ant ans Ant lgh Bidrag Bidragsunderlag Fjärrvärme 38 58 575 905 1 857 942 Ind bränsleeldning 131 132 2 887 760 10 146 052 Eleffektminskning 106 108 992 000 992 000 Totalt för länet 275 298 4 455 665 12 995 994 Miljöeffekter Vid individuell bränsleeldning installeras en gaspanna, oljepanna, kombipanna, fastbränslepanna eller värmepump och vid eleffektminskning installeras i flertalet fall en kamin/motsv. I länet installerades: 98 fastbränslepannor, 7 oljepannor och 299 kaminer/motsv. Vid förbränning sker utsläpp av bl.a. försurande ämnen, växthusgaser och stoft. Boverket har gjort beräkningar (baserade på en rapport från Naturvårdsverket, Rapport 4526) på utsläppen för samtliga beviljade ärenden i landet avseende individuell bränsleeldning. Boverket konstaterade att dessa är förhållandevis små i jämförelse med de totala årliga utsläppen för energi (exempel: 0,018 % lättflyktiga kolväten VOC; 0,005 % koldioxid CO 2 ). Boverket konstaterade även att vid småskalig vedeldning är utsläppen marginella från de fastigheter som beviljats bidrag. Dock kan lokala störningar inträffa så som lukt och sot, främst inom tätbebyggda områden och områden där småhusen är utrustade med mekanisk till- och frånluft. Störningar har förekommit/förekommer inom länet. Lönsamhet I de båda tidigare nämnda rapporterna från Energimyndigheten respektive Boverket presenteras vilka åtgärder som enligt myndigheterna anses som lönsamma med hänsyn till om åtgärden görs med el- LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 1999-05-18 Sid 12

ler utan bidrag. Antaganden och presentation skiljer sig dock åt. Grovt och osäkert kan ändå följande redovisas. Fjärrvärme utan bidrag Vattenburen el i flerbostadshus Fjärrvärme med bidrag Vattenburen el i småhus Direktverkande el i småhus (?) Individuell bränsleeldning utan bidrag Direktverkande el till vedpanna Vattenburen el till värmepump Vattenburen el till vedpanna Individuell bränsleeldning med bidrag Direktverkande el till värmepump Vattenburen el till pelletspanna (?) LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 1999-05-18 Sid 13

Bilaga 1 Inkomna ansökningar Ant ans Ant lgh Fjärrvärme Alvesta 13 28 Växjö 77 257 (+lokal) Länet 90 285 Individuell bränsleeldning Alvesta 28 27 (+lokal) Lessebo 19 19 Ljungby 26 27 Markaryd 10 10 Tingsryd 34 34 Uppvidinge 27 26 (+lokal) Växjö 87 93 (+lokal) Älmhult 17 17 Länet 248 253 Eleffektminskning Alvesta 65 67 Lessebo 45 45 Ljungby 89 89 (+lokal) Markaryd 25 25 Tingsryd 40 40 Uppvidinge 25 25 Växjö 157 161 Älmhult 39 39 Länet 485 491 Totalt för länet 823 1029

Bilaga 2 Beviljade bidrag Ant Ant ans lgh Bidrag Bidragsunderlag Invest.kostnad Fjärrvärme Alvesta 12 27 171 000 561 000 606 000 Växjö 50 230 * 5 175 117 11 352 786 17 632 000 Länet 62 257 5 346 117 11 913 786 18 238 000 Individuell bränsleeldning Alvesta 20 20 484 435 1 742 317 3 064 000 Lessebo 14 14 348 781 1 210 818 1 947 000 Ljungby 20 20 424 410 1 546 280 2 421 000 Markaryd 8 8 134 003 446 680 672 000 Tingsryd 25 25 547 529 1 968 559 3 203 000 Uppvidinge 18 18 438 535 1 522 110 2 366 000 Växjö 58 61 1 394 003 4 918 438 8 655 000 Älmhult 12 12 258 699 872 095 1 460 000 Länet 175 178 4 030 395 14 227 297 23 788 000 Eleffektminskning Alvesta 44 46 404 000 404 000 964 000 Lessebo 30 30 288 000 288 000 680 000 Ljungby 65 66 * 590 000 590 000 1 368 000 Markaryd 17 17 164 000 164 000 388 000 Tingsryd 26 26 248 000 248 000 584 000 Uppvidinge 15 15 132 000 132 000 300 000 Växjö 116 119 1 066 000 1 072 000 2 480 000 Älmhult 26 26 224 000 224 000 532 000 Länet 339 345 3 116 000 3 122 000 7 296 000 Totalt för länet 576 780 12 492 512 29 263 083 49 322 000 * inkl. en (1) lokal med yta motsv. ett egnahem

Diverse redovisningar Befintlig uppvärmning Ny uppvärmning Elersättning Antal lägenheter Antal lägenheter Bidrag/Årlig Besparing/ Hyres- o bostadsrätt Egnahem Direktel till Direktel till Elpanna till Energi Effekt inbesp. kwh bidragskrona Direktel Elpanna Direktel Elpanna ny panna värmepump "annat" GWh/år MW Kronor kwh/år Fjärrvärme Alvesta - 15 1 11 0,360 0,155 0,48 2,11 Växjö 162 18 17 33 3,795 1,679 1,36 0,73 Länet 162 33 18 44 4,155 1,834 1,29 0,78 Ind bränsleeldning Alvesta - - 19 1 12 7 1 0,299 0,120 1,62 0,62 Lessebo - - 14-7 7-0,207 0,083 1,68 0,59 Ljungby - - 17 3 12 5 3 0,360 0,144 1,18 0,85 Markaryd - - 5 3 3 2 3 0,148 0,059 0,91 1,10 Tingsryd - - 19 6 16 3 6 0,402 0,161 1,36 0,73 Uppvidinge - - 15 3 8 7 3 0,338 0,135 1,30 0,77 Växjö 3-56 2 22 37 2 0,965 0,388 1,44 0,69 Älmhult - - 10 2 5 5 2 0,185 0,074 1,40 0,72 Länet 3 0 155 20 85 73 20 2,904 1,164 1,39 0,72 Eleffektminskning Alvesta - - 39 7 0,205 0,103 1,97 0,51 Lessebo - - 24 6 0,140 0,075 2,06 0,49 Ljungby 1-48 17 0,285 0,155 2,07 0,48 Markaryd - - 17-0,080 0,043 2,05 0,49 Tingsryd - - 21 5 0,120 0,065 2,07 0,48 Uppvidinge - - 14 1 0,060 0,038 2,20 0,45 Växjö - - 90 29 0,495 0,280 2,15 0,46 Älmhult - - 23 3 0,110 0,058 2,04 0,49 Länet 1 0 276 68 1,495 0,817 2,08 0,48 Totalt för länet 166 33 449 132 8,554 3,815 1,46 0,68