FÖRSLAG 2002:33 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:8 av Brit Rundberg (v) om förenkling av rutinerna kring beräkning av högkostnadsskyddet i vården genom datorisering Föredragande landstingsråd: Stig Nyman Ärendet Motionären föreslår en förenkling av nuvarande manuella hantering och beräkning av högkostnadskorten, i syfte att datorisera hela verksamheten. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att uppdra åt landstingskontoret, hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt produktionsförvaltningen att tillsammans utreda och beskriva rådande funktionskrav, alternativa tekniska lösningar, investeringsbehov samt vilka kostnader en datorisering av högkostnadsskyddet skulle innebära att i övrigt anse motionen besvarad. Denna problemställning är återkommande och har sedan lång tid varit aktuell i samtliga landsting, dock utan att någon datoriserad bevakning av högkostnadsskyddet har kommit i gång i någon större omfattning. 1998 gjordes på grundval av en skrivelse från Kajsa Hansson (c) en mindre utredning av hälsooch sjukvårdsnämndens stab om möjligheterna att införa ett ADB-register för högkostnadsskyddet. Med avslutning i maj 1999 hade frågan utretts på nytt inom landstinget och då i samverkan med andra landsting och Landstingsförbundet. Utredningen bifogas yttrandet. De förslag som utredningen lade fram har inte genomförts. Bilagor 1 Motion 2 Sammanfattning av utredning
FÖRSLAG 2002:33 2 Senare har utredningen om läkemedelsförmånen (SOU 2000:86) haft i uppdrag att bl.a. beskriva för- och nackdelar med att ha separata högkostnadsskydd för läkemedel och för sjukvård och föreslå regler som bäst beaktar läkemedelsförmånens allmänna utgångspunkter. Utredningen har dock inte redovisat något förslag. Av motionären yrkad översyn finns således redan sådan i bifogad utredning. De problem som är förknippade med att bevaka högkostnadsskyddet och att finna en ordning för att bevaka detta redovisas grundligt. Utformningen av högkostnadsskyddet och möjligheterna att införa datorstöd beskrivs. Fyra möjliga nyttoeffekter beskrivs: patientkvalitet, besparingar, uppföljningsbarhet och framtidsberedskap. Utredningen föreslog att man i ett fortsatt arbete skulle utreda 1. Ett rikstäckande register över patienter med frikort som förvaltas gemensamt av landstingen. 2. Ett datoriserat högkostnadskort för avgiftsackumulering vid besök hos vårdgivare inom eget landsting. Enligt utredningen är det förhållandevis okomplicerat att lägga upp ett register över avgiftsbefriade patienter, medan en lösning som hanterar också ackumuleringsfasen måste innehålla relativt komplicerade funktioner. Utredningen belyser dessa svårigheter och de skillnader i förutsättningar som finns i jämförelse med Apotekets bevakning av högkostnadsskyddet för läkemedel. En fråga för beslut är vilken prioritet en förbättrad administration av högkostnadsskyddet har i förhållande till andra åtgärder. Givet att frågan prioriteras och finansiering kan tillskapas för systemutveckling samt för åtgärder hos varje vårdgivare som driver verksamhet för landstinget kan datorstöd införas inom följande tidsramar. Den enklaste lösningen ett register över frikortsinnehav bör kunna sättas i drift vid utgången av 2002. Den mera avancerade lösning med stöd för avgiftsackumulering - som egentligen efterfrågas i motionen - kräver större investeringar och en mera avancerad systemutveckling. Denna kan tidigast vara i drift i slutet av 2003. Om ett utvecklat datorstöd för bevakning av högkostnadsskyddet befinns angeläget att införa bör en förstudie genomföras som mera i detalj beskriver funktionskrav, alternativa tekniska lösningar, investeringsbehov och kostnader. Ett brett genomförande förutsätter att samtliga vårdgivare (ca 2 300) med vilka landstinget har - eller kommer att träffa avtal med - omfattas av den nya rutinen. En förstudie inför ett eventuellt beslut om ett
FÖRSLAG 2002:33 3 genomförande kan genomföras av hälso- och sjukvårdsnämndens stab i samverkan med landstingskontoret och produktionsstyrelsens stab. Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 6 mars 2002. Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 19 mars 2002. S- och v-ledamöterna antecknade följande särskilda uttalande Vi betraktar motionen som i realiteten bifallen av landstingsstyrelsen. Ärendet och dess beredning Brit Rundberg (v) har i en motion (bilaga), väckt den 13 mars 2001, föreslagit landstingsfullmäktige besluta att ge hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att göra en översyn över nuvarande manuella hantering och beräkning av högkostnadskorten i syfte att datorisera hela verksamheten. Yttrande har inhämtats från hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden har den 28 augusti 2001, enligt förvaltningens förslag, avgett följande yttrande. Motionen tar upp en problemställning som återkommande och sedan lång tid har varit aktuell i samtliga landsting, dock utan att någon datoriserad bevakning av högkostnadsskyddet har kommit i gång på bredden. 1998 gjordes på grundval av en skrivelse från Kajsa Hansson (c) en mindre utredning av hälso- och sjukvårdsnämndens stab om möjligheterna att införa ett ADB-register för högkostnadsskyddet. Med avslutning i maj 1999 hade frågan utretts på nytt inom landstinget och då i samverkan med andra landsting och Landstingsförbundet. Utredningen bifogas yttrandet. De förslag som utredningen lade fram har inte genomförts. Senare har utredningen om läkemedelsförmånen (SOU 2000:86) haft i uppdrag att bl.a. beskriva för- och nackdelar med att ha separata högkostnadsskydd för läkemedel och för sjukvård och föreslå regler som bäst beaktar
FÖRSLAG 2002:33 4 läkemedelsförmånens allmänna utgångspunkter. Utredningen har dock inte redovisat något förslag. Av motionären yrkad översyn finns således redan i bifogad utredning. De problem som är förknippade med att bevaka högkostnadsskyddet och att finna en ordning för att bevaka detta redovisas grundligt. Utformningen av högkostnadsskyddet och möjligheterna att införa datorstöd beskrivs. Fyra möjliga nyttoeffekter beskrivs: patientkvalitet, besparingar, uppföljningsbarhet och framtidsberedskap. Utredningen föreslog att man i ett fortsatt arbete skulle utreda 1. Ett rikstäckande register över patienter med frikort som förvaltas gemensamt av landstingen. 2. Ett datoriserat högkostnadskort för avgiftsackumulering vid besök hos vårdgivare inom eget landsting. Enligt utredningen är det förhållandevis okomplicerat att lägga upp ett register över avgiftsbefriade patienter, medan en lösning som hanterar också ackumuleringsfasen måste innehålla relativt komplicerade funktioner. Utredningen belyser dessa svårigheter och de skillnader i förutsättningar som finns i jämförelse med Apotekets bevakning av högkostnadsskyddet för läkemedel. En fråga för beslut är vilken prioritet en förbättrad administration av högkostnadsskyddet har i förhållande till andra åtgärder. Givet att frågan prioriteras och finansiering kan tillskapas för systemutveckling samt för åtgärder hos varje vårdgivare som driver verksamhet för landstinget kan datorstöd införas inom följande tidsramar. Den enklaste lösningen ett register över frikortsinnehav bör kunna sättas i drift vid utgången av 2002. Den mera avancerade lösning med stöd för avgiftsackumulering - som egentligen efterfrågas i motionen - kräver större investeringar och en mera avancerad systemutveckling. Denna kan tidigast vara i drift i slutet av 2003. Om ett utvecklat datorstöd för bevakning av högkostnadsskyddet befinns angeläget att införa bör en förstudie genomföras som mera i detalj beskriver funktionskrav, alternativa tekniska lösningar, investeringsbehov och kostnader. Ett brett genomförande förutsätter att samtliga vårdgivare (ca 2 300) med vilka landstinget har - eller kommer att träffa avtal med - omfattas av den nya rutinen. En förstudie inför ett eventuellt beslut om ett genomförande kan genomföras av hälso- och sjukvårdsnämndens stab i samverkan med landstingskontoret och produktionsstyrelsens stab.
FÖRSLAG 2002:33 5 S- och v-ledamöterna reserverade sig till förmån för sitt förslag att bifalla motionen. Mp-ersättaren antecknade följande särskilda uttalande. Miljöpartiet de Gröna avser att i landstingsfullmäktige yrka bifall till motionen. Samtidigt som allt fler områden datoriseras kan det tyckas märkligt att hanteringen av frikort fortfarande sker manuellt. Det är viktigt att arbetet med att underlätta för frikortsinnehavare skyndas på. Där bör man inte bara inrikta sig mot äldre. Det finns stora grupper av kroniskt sjuka och handikappade i olika åldrar som också kan ha problem i samband med frikortshanteringen.
FÖRSLAG 2002:33 6 Bilagor Motionen När man går till apoteket och tar ut receptbelagda mediciner behöver man inte ens visa upp sitt apotekskort med streckkod och magnetremsa. Det räcker med att personalen knappar in personnumret i sin dator. Personnumret finns ju på receptet. I datorn finns redan alla nödvändiga för beräkning av högkostnadsskyddet på läkemedel. Alltihop är väldigt enkelt för kunden och för personalen. Kunden behöver inte hålla reda på något högkostnadskort. Inget ska skrivas i eller stämplas. Systemet gäller över hela landet. Annat är det vid besök i sjukvården. Man måste komma ihåg att ta med sitt högkostnadshäfte för att få de noteringar eller stämplar som så småningom kanske resulterar i ett frikort. Man behöver inte vara speciellt slarvig eller glömsk för att någon gång glömt kortet hemma. Eller helt enkelt glömma att be om en notering i det. Alla människor är för den delen inte så bra på att hålla reda olika slags myndighetspapper, t ex det lilla högkostnadshäftet eller själva frikortet.. Då får sjukvården tillsammans med socialtjänsten hitta på speciallösningar, som ibland inte fungerar alls. Hanteringen av högkostnadshäftet och kort sker helt manuellt. När patienten nått upp till den nivån när ett frikort är aktuellt då fyllt kortet i för hand. Det är personnummer, namn, giltighetstid och namnet på utfärdaren som ska fyllas i. Sedan ska det stämplas och därefter passas in i liten en plastficka vars framsida är självhäftande plast. Det ska inte gå att få ut kortet och ändra på något, är meningen. Att få den självhäftande framsidan att ligga kant i kant och slätt mot underlaget utan att vika sig är inte alltid så enkelt. Landstingets system för beräknandet av högkostnadsskyddet som ska ge frikort är byråkratiskt och tidsödande jämfört med apotekens enkla datoriserade system. Stora tidsvinster och kvalitetsvinster skulle göras om beräkningarna datoriserades. Jag föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att ge hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att göra en översyn över nuvarande manuella hantering och beräkning av högkostnadskorten i syfte att datorisera hela verksamheten. Stockholm den 13 mars 2001 Brit Rundberg (v)
FÖRSLAG 2002:33 7 Utredningen Sammanfattning och förslag Landstingsförbundet uppdrog i november 1998 till Göran Andrén, Stockholms läns landsting att undersöka möjligheterna att införa någon typ av datoriserad bevakning av högkostnadsgränsen för vårdavgifter. Uppdraget har genomförts med stöd av konsulterna Gunnar Söderbergh, SEMA Group Konsult AB och Ulf Wennerberg, Ulf Wennerberg Konsult AB. I uppdraget har ingått att belysa vilka problem som kan finnas vid administrationen av högkostnadsskyddet, vilka behov av datorstöd som finns inom detta område, vilka tekniska lösningar som kan komma ifråga om det befinns lämpligt att införa datorstöd samt hur det fortsatta arbetet i så fall bör läggas upp. Avsikten har inte varit att uttömmande behandla alla de frågor som hör samman med en datoriserad bevakning av högkostnadsskyddet. Syftet har istället varit att undersöka om det finns ett intresse bland landstingen för att införa datorstöd inom detta område och om detta är tekniskt och ekonomiskt genomförbart. Underlag för utredningsarbetet har insamlats genom analys av skriftligt material samt genom intervjuer och möten med företrädare för landstingen. Intervjuer har genomförts med landstingens kontaktpersoner i patientavgiftsfrågor och med IT-personal inom landstingen som arbetar med patientadministrativa system. Ett väsentligt inslag i arbetet har också varit ett seminarium som anordnades under februari månad i syfte att diskutera preliminära resultat från arbetet. I seminariet deltog företrädare för Landstingsförbundet samt för landstingen i Stockholms län, Uppsala län, Jönköpings län, Norrbottens län, Östergötlands län samt Västra Götalandsregionen. Vi har kunnat konstatera att det hos många landsting finns ett intresse för en datoriserad bevakning av högkostnadsskyddet. Intresset är inte generellt men omfattar tillräckligt många landsting för att det skall vara motiverat att gå vidare med ett fortsatt utvecklingsarbete. Mot denna bakgrund föreslår vi att man i det fortsatta arbetet detaljutreder en teknisk lösning som består av nedanstående komponenter:
FÖRSLAG 2002:33 8 1. Ett rikstäckande register över patienter med frikort som förvaltas gemensamt av landstingen 2. Ett datoriserat högkostnadskort för avgiftsackumulering vid besök hos vårdgivare inom eget landsting Vårt förslag grundas på följande motiv: - Lösningen med ett sk smart frikort ger inte tillräckligt stora förbättringar för att vara värt insatsen, framför allt därför att hela ansvaret för bevakning av högkostnadsskyddet ligger kvar hos patienten - Lösningen med ett register över avgiftsbefriade patienter är förhållandevis okomplicerad. Det borde därför vara möjligt att ta fram rikstäckande rutiner. Dessa behöver i princip bara innehålla tre funktioner: lägg till, ta bort och besvara frågan: har patienten frikort? - En lösning som hanterar ackumuleringsfasen (datoriserat högkostnadskort) måste innehålla relativt komplicerade funktioner. Dessa måste dessutom anpassas till varje landstings interna system. Det är avsevärt svårare att ta fram en rikstäckande lösning för dessa funktioner än för ett register. Avgränsningen av del 2 i den tekniska lösningen till eget landsting innebär att varje landsting självt svarar för den övervägande delen av det integrationsarbete som krävs med befintliga eller kommande system. Gemensamt skapas förutsättningar i form av ett färdigt programpaket eller gemensamma gränssnitt - varje intressent får sedan själv stå för sin interna del av lösningen. Detta är en arbetsfördelning som kraftigt sänker inträdeströskeln till systemet. Vi föreslår att Landstingsförbundet genomför följande åtgärder för att föra arbetet vidare: - Landstingsförbundet bör inbjuda intresserade landsting att delta i ett fortsatt utvecklingsarbete i syfte att ta fram en teknisk lösning av det slag som skisserades ovan. Det kan vara lämpligt att samla intresserade landsting i en gemensam projektgrupp för att driva detta arbete. Landstingsförbundet bör uppmana landstingen att bygga in delfunktioner för bevakning av högkostnadsskyddet då landstingen av andra skäl utvecklar eller förnyar sina vårdadministrativa system. Kostnaderna för att tillhandahålla IT-stöd för denna verksamhet kan sänkas avsevärt om dessa möjligheter beaktas.
FÖRSLAG 2002:33 9 Landstingsförbundet bör ta initiativ till en översyn av regelverket för högkostnadsskyddet i syfte att åstadkomma administrativa förenklingar. Mest angeläget är att ta bort möjligheterna att välja starttidpunkt för kvalificeringsperioden och att alltid betrakta besökstillfället som kvalificerande tidpunkt också då fakturering sker.