Nytt landsbygdsprogram! En introduktion till landsbygdsprogrammet 2007 2013
Innehåll Nytt landsbygdsprogram!...........................4 Vad är nytt i programmet?.....................4 Hur och när får du mer information...............5 Här är de stöd som finns i programmet................6 Miljöersättningar och miljöinvesteringar...............7 Vallodling.................................8 Miljöskyddsåtgärder..........................9 Ekologiska produktionsformer..................10 Betesmarker och slåtterängar.................11 Restaurering av betesmarker och slåtterängar......12 Våtmarker................................12 Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet........13 Natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet.......14 Minskat kväveläckage.......................14 Skyddszoner..............................14 Traditionell odling av bruna bönor...............15 Hotade husdjursraser.......................15 Stöd till rasbevarande husdjursföreningar.........15 Kompensationsbidrag............................16 Stöd för anläggning av fleråriga energigrödor..........17 Kompetensutveckling.............................18 Kompetensutveckling för den gröna sektorn........18 Kompetensutveckling för övrigt landsbygdsföretagande 18 Företagsstöd....................................20 Startstöd................................20 Investeringsstöd...........................20 Stöd för köp av externa tjänster................22 Projektstöd.....................................24 Stöd till insatser för ett hållbart skogsbruk............26 Kompetensutveckling........................26 Bevara och utveckla skogens kollektiva värden.....26 Ädellövskogsbruk..........................26 Fler stöd till skogsbruket...................26 FAKTARUTOR Landsbygdsprogrammet.........................5 Utvald miljö..................................12 Länsstyrelsens strategi för programmet............19 Leader......................................23 3
Nytt landsbygdsprogram! Vill du hjälpa till att förbättra miljön inom jordbruket eller utveckla landsbygden? Vill du utveckla ditt befintliga företag eller starta ett landsbygdsutvecklande projekt? Om du har en idé så finns det möjligheter för dig i det nya landsbygdsprogrammet! Den 1 januari 2007 startar ett nytt landsbygdsprogram som kommer att gälla till och med 2013. Den här broschyren är en introduktion till det nya programmet och ska ge dig en överskådlig bild av vad det innehåller. Landsbygdsprogrammet innehåller stöd för utveckling av landsbygden, miljöförbättrande åtgärder, och ökad konkurrenskraft inom jordbruk, skogsbruk, trädgård, rennäring och livsmedelsförädling. På sidan 6 finns en översikt över alla stöd som ingår i programmet. PROGRAMMET ÄR INTE BESLUTAT! Detta gör att det kan bli ändringar av alla ersättningsformer. Programmet innehåller en hel del nyheter jämfört med det nuvarande programmet, men mycket kommer säkert att kännas bekant. Den här broschyren ger dig en översikt om vad programmet innehåller så att du kan fundera över vad som passar dig. Observera att eftersom programmet inte är godkänt av EU och regelverket ännu inte är bestämt innehåller den här broschyren bara övergripande information. Det innebär också att det kan bli ändringar av alla stöd- och ersättningsformer. Broschyren handlar om det förslag till program som regeringen har skickat till EU-kommissionen för godkännande. VAD ÄR NYTT I PROGRAMMET? För de flesta miljöersättningar är det mesta sig likt, men vissa villkor och ersättningsnivåer kan komma att ändras. Läs mer under respektiver ersättningsform. Vissa ersättningsformer försvinner medan andra tillkommer. Du som söker miljöersättning och kompensationsbidrag ska följa tvärvillkoren för att få full utbetalning. Läs mer om tvärvillkoren på sidan 7. För att få de så kallade företagsstöden (till exempel startstöd och investeringsstöd) måste du ha en affärsplan. För att få projektstöd krävs att du har en projektplan. Landsbygdsprogrammet gäller i hela landet tidigare har vissa stöd i norra Sverige funnits i separata program. Det kommer att finnas ökade möjligheter för skogsbrukare att kunna få stöd. Läs mer på sidan 26. Ansökan om stöd som rör rennäringen ska i de flesta fall skickas till Sametinget. Läs mer om stöd till samer och rennäringen på Sametingets webbplats (www.sametinget.se). Juli 2006 Augusti 2006 September 2006 Oktober 2006 November 2006 December 2006 Januari 2007 Februari 2007 Mars 2007 April 2007 Juli 2006: Regeringen skickade det nya programmet till EU för godkännande. December 2006: Programmet förväntas bli godkänt av EU. Regeringen och Jordbruksverket kan besluta om detaljerade regler. Januari 2007: Det nya programmet träder i kraft. Mars 2007: Sista dagen för SAMansökan, med andra ord sista ansökningsdag för att söka miljöersättningarna och kompensationsbidraget. 4
HUR OCH NÄR FÅR DU MER INFORMATION? Om du vill hålla dig informerad om vad som händer med landsbygdsprogrammet kan du läsa Jordbruksverkets nyhetsbrev som du kan läsa och prenumerera gratis på via Jordbruksverkets webbplats (www.sjv.se). Jordbruksverkets webbplats kommer också att uppdateras kontinuerligt med ny information. Mer detaljerade broschyrer kommer att finnas i början av 2007 och då kommer även ansökningsblanketter att finnas. I februari 2007 kommer alla jordbrukare att få information om programmet i SAM-utskicket. Du som inte får utskick av information kan beställa den på Jordbruksverkets webbplats (www.sjv.se). Faktaruta: Landsbygdsprogrammet Varje medlemsstat inom EU har landsbygdsprogram som träder i kraft 2007 och sträcker sig till och med 2013. Landsbygdsprogrammen finansieras ungefär till hälften av EU och till hälften nationellt. Sveriges nya landsbygdsprogram ersätter det tidigare miljö- och landsbygdsprogrammet (LBU-programmet) som gäller åren 2000 2006. De flesta stöd inom det nya programmet kan du söka redan 2007. Det övergripande målet för landsbygdsprogrammet är samma som för den svenska landsbygdspolitiken, dvs. att främja en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Detta mål omfattar en hållbar produktion av livsmedel, sysselsättning på landsbygden, hänsyn till regionala förutsättningar och hållbar tillväxt. Landskapets natur- och kulturvärden ska värnas och den negativa miljöpåverkan ska minskas. Det finns en nära koppling mellan landsbygdspolitiken, miljöpolitiken, den regionala utvecklingspolitiken och skogspolitiken. För att programmet ska börja gälla måste det godkännas av EU. Detta förväntas ske i december 2006. Först när programmet är godkänt kommer de detaljerade reglerna för varje stöd att kunna beslutas och träda i kraft. Detta innebär att det fortfarande inte är bestämt hur regelverket för de olika stöden kommer att se ut. 5
Om du har jordbruksmark kan du söka Här är de stöd som finns i programmet: Miljöersättningar Vallodling Miljöskyddsåtgärder Ekologiska produktionsformer Betesmarker och slåtterängar Skötsel av våtmarker Miljöinvesteringar Anläggning och restaurering av våtmarker Restaurering av fodermarker Kompensationsbidrag Stöd för anläggning av energiskog Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Minskat kväveläckage Skyddszoner Traditionell odling av bruna bönor Om du vill starta ett jordbruks-, trädgårds- eller rennäringsföretag kan du söka Startstöd Om du vill utveckla ditt befintliga jordbruks-, skogsbruks-, trädgårds-, rennärings-, livsmedels- eller landsbygdsföretag kan du söka Investeringsstöd Stöd för köp av externa tjänster Om du har hotade husdjursraser eller du driver en husdjursförening kan du söka Miljöersättning för hotade husdjursraser Stöd till rasbevarande husdjursföreningar Om du vill gå eller anordna en kurs, rådgivning eller annan utbildning kan du söka eller ta del av Kompetensutveckling Om du har skogsmark kan du söka Stöd till insatser för ett hållbart skogsbruk Om du vill driva ett landsbygdsutvecklande projekt eller ett samarbetsprojekt kan du söka Projektstöd Om du har landskapselement i renskötselområdet kan du söka Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet 6
Miljöersättningar och miljöinvesteringar Är du jordbrukare och vill sälja miljötjänster? Vill du utföra åtgärder för miljön? Då kan du söka miljöersättning eller ersättning för miljöinvestering. Är det första gången du kommer i kontakt med miljöersättningarna? Informationen i denna broschyr är främst anpassad för personer som har sökt miljöersättning tidigare. Om du aldrig har sökt miljöersättning tidigare kan du läsa mer om hur miljöersättningarna fungerar på Jordbruksverkets webbplats (www.sjv.se). Både nytt och gammalt Miljöersättningarna kommer att vara utformade på ungefär samma sätt som i det tidigare programmet. Det kan dock bli ändringar av vissa regler, ersättningsnivåer och områden där ersättningsformen går att söka. Läs mer under respektive ersättningsform. Något som är nytt inom miljöområdet är miljöinvesteringarna. Dessa motsvarar i stora drag de projektstöd inom miljöområdet som fanns i det tidigare programmet. Alla miljöersättningar och miljöinvesteringar som beskrivs i denna broschyr kan du söka våren 2007. Vilka ersättningsformer är nya och vilka försvinner? Nya ersättningsformer: Miljöskyddsåtgärder Stöd till rasbevarande husdjursföreningar Utvald miljö Ersättningsformer som försvinner: Sockerbetor på Gotland Ersättningsformer som slås ihop: Öppet och varierat odlingslandskap och miljövänlig vallodling slås ihop till en ersättningsform, vallodling. Vad är skillnaden mellan en miljöersättning och en miljöinvestering? En miljöersättning ger utbetalning varje år under en femårig åtagandeperiod. Detta är en skillnad mot miljöinvesteringarna där utbetalningen baseras på de faktiska kostnader som din investering innebär. Varje miljöinvestering får också en fastställd projekttid som beror på hur lång tid investeringen tar. Hur ansöker du om miljöersättningarna? Ansökningsförfarandet för miljöersättningarna kommer vara likadant som tidigare år. Detta innebär att du måste ansöka dels om ett flerårsåtagande, dels om utbetalning. Du måste ansöka om utbetalning varje år ditt åtagande gäller, vilket i de flesta fall innebär en femårsperiod. Ansökningarna ska i de flesta fall skickas till länsstyrelsen. Ansökan om utbetalning för de flesta ersättningsformer ska göras i SAM-ansökan. Hur gör du som redan har ett flerårsåtagande? Du som redan har ett flerårsåtagande inom det nuvarande programmet kan antingen behålla detta eller söka ett nytt inom motsvarande ersättningsform. Om du söker ett nytt flerårsåtagande kommer ditt tidigare motsvarande flerårsåtagande att avslutas. Reglerna för hur detta ska gå till är inte beslutade ännu. Tvärvillkor för miljöersättningarna En nyhet i det nya programmet är att du måste följa de så kallade tvärvillkoren för att få full utbetalning av miljöersättningarna. Tvärvillkoren grundas på den svenska lagstiftningen, speciellt de delar som rör jordbruksverksamhet. För miljöersättningarna gäller dessutom extra tvärvillkor för till exempel gödselhantering och användning av växtskyddsmedel. Mer information om tvärvillkoren finns på Jordbruksverkets webbplats (www.sjv.se). 7
Hur ansöker du om ersättning för miljöinvestering? Ansökningsförfarandet för de miljöinvesteringar du kan ansöka om 2007 kommer att vara lika som för de tidigare projektstöden. Detta innebär att du ska skicka in din ansökan och en projektplan till länsstyrelsen. I projektplanen ska du ange det planerade arbetet och dess kostnader. Du kan söka utbetalning löpande under projekttiden. Ansökan kan skickas in under hela året. Ersättningsform i det nya programmet Miljöersättningar Vallodling Miljöskyddsåtgärder Ekologiska produktionsformer Betesmarker och slåtterängar inklusive specialklass för restaurering av betesmarker och slåtterängar Skötsel av våtmarker Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet Minskat kväveläckage Skyddszoner Traditionell odling av bruna bönor Hotade husdjursraser Stöd till rasbevarande husdjursföreningar Finns inte Motsvarande ersättningsform i det tidigare programmet Öppet och varierat odlingslandskap Miljövänlig vallodling Fanns inte Ekologiska produktionsformer Bevarande av betesmarker och slåtterängar Skötsel av våtmarker och småvatten Bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Bevarande av natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet Minskat kväveläckage Skyddszoner Bruna bönor på Öland Bevarande av utrotningshotade husdjursraser Fanns inte Sockerbetor på Gotland Utvald miljö Miljöinvestering för restaurering av fodermarker Miljöinvestering för anläggning och restaurering av våtmarker Projektstöd för restaurering av slåtterängar och betesmarker Projektstöd för anläggning av våtmarker och småvatten VALLODLING Syftet är att behålla det öppna odlingslandskapet, att minska växtnäringsförlusterna i områden med mycket spannmålsodling och att öka den biologiska mångfalden. Du får ersättning om du odlar vall. Vallen ska bestå av vallgräs eller vallbaljväxter eller en blandning av dessa. Den ska skördas varje år och måste ligga obruten minst tre vintrar i följd. Du som söker flerårsåtagande får en grundersättning för den areal vall som odlas på företaget. Därutöver kan du få tilläggsersättning i stödområde 1 4, 5a, 5c och 5m när du har ett visst antal djur (nötkreatur, får och getter) i förhållande till vallarealen. Se kartan över stödområden på sidan 14. Föreslagen ersättning Grundersättning i hela landet: 300 kronor per hektar Tilläggsersättning i förhållande till djurinnehav Stödområde 1 3 + 1 900 kronor per hektar Stödområde 4 Stödområde 5a, 5c och 5m + 700 kronor per hektar + 400 kronor per hektar VILL DU LÄSA MER? Jordbruksverkets webbplats (www.sjv.se) uppdateras kontinuerligt med information om landsbygdsprogrammet. 8
MILJÖSKYDDSÅTGÄRDER Syftet är att minska riskerna med användningen av växtskyddsmedel och att förbättra anpassningen av gödselgivorna på gården. Om du vill ta del av denna ersättningsform måste du: ha en växtodlingsplan varje år under åtagandeperioden, upprätta en växtnäringsbalans för företaget en gång under åtagandeperioden, dock senast det andra året, genomföra jordanalys och markkartering, anlägga eller ha en biobädd eller använda annan säker påfyllningsplats för lantbruksspruta som kan användas från åtagandeperiodens början, använda en funktionstestad lantbruksspruta (testet ska genomföras vartannat år), löpande dokumentera bekämpningsbehovet om du använder kemiska växtskyddsmedel, anlägga nollrutor i din odling varje år, dvs. obehandlade rutor i skiften där kemisk bekämpning har skett, ha sprutfria kantzoner i din stråsädesodling varje år, och varje år fastställa kväveinnehållet i den flytgödsel som du använder i växtodlingen på ditt företag. Du kan få ersättning för åkermark i hela landet med undantag för åkermark som är träda, vall, ingår i åtagande för ekologiska produktionsformer eller är bevuxen med fleråriga energigrödor. Mark som är vall eller träda måste du dock sköta enligt villkoren, men du får inte någon ersättning. Föreslagen ersättning 0 50 hektar åkermark 200 kronor per hektar 50 300 hektar åkermark 80 kronor per hektar MYCKET PAPPERSARBETE? Använd SAM-Internet för din ansökan om miljöersättningar och kompensationsbidrag! 9
EKOLOGISKA PRODUKTIONSFORMER Syftet är att jordbruksmarken ska användas på ett hållbart sätt. Inom det ekologiska jordbruket används lokala och förnyelsebara resurser. Ersättningsformen har positiva effekter för biologisk mångfald, exempelvis genom en minskad användning av kemiska växtskyddsmedel. Markens långsiktiga produktionsförmåga kan förbättras genom användning av organiska gödselmedel. Du kan få ersättning när du har ekologisk produktion på åkermark. Utöver detta kan du även få extra ersättning när du har ekologisk djurhållning. Certifierad ekologisk produktion ger ett högre stödbelopp än icke certifierad produktion. För närvarande är Aranea Certifiering (KRAV:s kontrollorgan) och SMAK godkända kontrollorgan för ekologisk produktion. Du får det högre beloppet även under karenstiden. Även slaktsvin, värphöns och slaktkycklingar som hålls ekologiskt kan ge ersättning för ekologisk djurhållning. Du kan få ersättning för ekologisk djurhållning för fler grödor än vall och grönfoder. Sannolikt kommer de grödor som kan ge ersättning för ekologisk växtodling, t.ex. vall, spannmål och oljeväxter, att berättiga till djurersättning. Areal som du har i ett flerårsåtagande inom miljöersättning för betesmarker och slåtterängar kan också räknas som underlag till ersättning för din ekologiska djurhållning. En djurenhet motsvarar då två hektar betesmark eller slåtteräng. Den areal ekologisk vall som du kan få ersättning med 200 kronor för begränsas. Beräkningen kan ske på två sätt. Sannolikt får jordbrukare med ekologisk djurhållning sin ersättning beräknad på det av de två beräkningssätten som ger högst ersättningsbelopp. 1. Företag utan ekologisk djurhållning får ersättning för ekologisk vall, men endast upp till 40 procent av den totala ekologiska åkerarealen. Exempel: Har du totalt 10 hektar i ekologiska produktionsformer och odlar vall på 7 av dessa hektar får du utbetalning för 4 hektar vall. 2. Företag med ekologisk djurhållning får betalt för maximalt 1 hektar vall per djurenhet. Exempel: Om du har 10 djurenheter och 11 hektar vall kan du få utbetalning för 10 hektar vall, totalt 2 000 kronor. Utöver detta får du utbetalning för ekologisk djurhållning med ytterligare 1 600 kronor per djurenhet som du har ekologisk areal till, totalt 16 000 kronor. Föreslagen ersättning Certifierad produktion (kronor per hektar) Icke certifierad produktion 2007 och 2008 (kronor per hektar) Icke certifierad produktion 2009 och framåt (kronor per hektar) Vall 200 150 100 Spannmål 1 000 750 500 Proteingrödor, spånadslin, foderbetor och andra ettåriga grödor Oljeväxter, oljelin, bruna bönor, konservärter och frövall Potatis, sockerbetor och grönsaker 1 300 975 650 2 200 1 650 1 100 5 000 3 750 2 500 Frukt och bär 7 500 5 625 3 750 Djurhållning 1 600 per djurenhet 1 200 per djurenhet 800 per djurenhet 1 0
BETESMARKER OCH SLÅTTERÄNGAR Syftet är att sköta ängs- och betesmarker så att deras biologiska mångfald och kulturhistoriska värden bevaras och stärks. Du får ersättning för skötsel genom till exempel bete eller slåtter av betesmarker, slåtterängar, skogsbete, fäbodbete, alvarbete och våtmarker. Den tidigare uppdelningen i grund- och tilläggsersättning för betesmarker och slåtterängar ändras. I det nya programmet kan du få ersättningen antingen för marker med särskilda värden eller för marker med allmänna värden. För marker med särskilda värden lämnas en högre ersättning och marken som kommer att ingå i ditt flerårsåtagande ska fastställas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen kommer även att fastställa särskilda villkor för skötseln. Vissa av dessa särskilda villkor ändras. Ersättningsnivån för skogsbete höjs samtidigt som vissa skötselvillkor tillkommer. Ersättningsnivån för alvarbete sänks. Stora ändringar föreslås för fäbodbete. Enligt förslaget ska ersättningen bestå av en fast och en rörlig del. Du får dels en fast ersättning för fäbod i bruk, dels en rörlig ersättning per hektar. För att du ska få ersättning måste länsstyrelsen godkänna din fäbod. Utöver den fasta och rörliga ersättningen kan du även få extra ersättning för de kompletterande rovdjursförebyggande insatserna nattfålla med eller utan vallning av betande djur. Föreslagen ersättning Betesmark med allmänna värden Betesmark med särskilda värden Lövtäkt Slåtteräng med allmänna värden Slåtteräng med särskilda värden Lövtäkt Efterbete Lieslåtter Skogsbete Alvarbete Fäbodbete Fäbod i bruk Nattfålla utan vallning Nattfålla med 1 månads vallning 1 100 kronor per hektar 2 500 kronor per hektar + 100 kronor per träd, max 2 000 kronor per hektar (20 träd) 1 100 kronor per hektar 3 500 kronor per hektar + 100 kronor per träd, max 2 000 kronor per hektar (20 träd) + 700 kronor per hektar + 7 000 kronor per hektar 1 800 kronor per hektar 850 kronor per hektar 600 kronor per hektar 20 000 kronor per år + 12 000 kronor per år + 36 000 kronor per år VAD ÄR PÅ GÅNG? Prenumerera på Jordbruksverkets nyhetsbrev. (Anmäl dig som prenumerant på (www.sjv.se). 1 1
RESTAURERING AV BETESMARKER OCH SLÅTTERÄNGAR Utvald miljö: Miljöinvestering för restaurering av fodermarker Syftet är att restaurera ängs- och betesmarker så att deras biologiska mångfald och kulturhistoriska värden bevaras och stärks. Du kan få ersättning för viss del av kostnaderna för restaurering av slåtterängar, betesmarker, skogs-, fäbod- eller alvarbeten som vuxit igen på grund av att hävden helt eller delvis upphört. Innan du börjar din restaurering måste länsstyrelsen godkänna din ansökan. Det är inte säkert att alla som söker ersättning kommer att få sin ansökan beviljad eftersom länsstyrelsen kommer att göra en prioritering av ansökningarna. Utvald miljö: Specialklass för restaurering av betesmarker och slåtterängar inom miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar Syftet är att restaurera slåtterängar, betesmarker, skogsbeten, alvarbeten och fäbodbeten så att deras biologiska mångfald och kulturhistoriska värden bevaras och stärks. Insatsen är en specialklass inom miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar och ligger helt inom utvald miljö. Det är inte säkert att alla som söker ersättning kommer att få sin ansökan beviljad eftersom länsstyrelsen kommer att göra en prioritering mellan insatser och objekt. VÅTMARKER I det nya programmet kommer det att finnas två ersättningsformer till våtmarker. Dessa är miljöersättning för skötsel av våtmarker och miljöinvestering för anläggning och restaurering av våtmarker inom Utvald miljö. Syftet med dessa ersättningsformer är att genom skötsel, anläggning och restaurering av våtmarker bidra till ett minskat utsläpp av växtnäringsämnen till havet och ökad biologisk mångfald. Faktaruta: Utvald miljö Utvald miljö är en ny åtgärd i programmet som syftar till att bevara och förstärka landskapets natur- och kulturvärden inklusive våtmarker. Utvald miljö kommer att bestå av flera insatser. Vissa insatser är ett komplement till miljöersättningarna betesmarker och slåtterängar, naturoch kulturmiljöer i odlingslandskapet och renskötselområdet samt skötsel av våtmarker. Andra insatser är separata miljöersättningar eller miljöinvesteringar. Det som skiljer utvald miljö från de generella miljöersättningarna är länsstyrelsernas möjligheter att utifrån regionala prioriteringar välja vad som ska få ersättning i det enskilda länet. De regionala prioriteringarna ska tas fram i samråd med regionala intresseorganisationer. Detta innebär att varje länsstyrelse kommer att avgöra vilka objekt som kan få ersättning och för vad i det enskilda länet. Det är således inte säkert att alla som söker kommer att få sin ansökan beviljad. För de delar som rör renskötselområdet kommer Sametinget att fylla länsstyrelsens roll. Varje länsstyrelse respektive Sametinget kommer att få en fastställd budget för utvald miljö. Syftet med prioriteringen är att det ska vara möjligt att skräddarsy åtgärden utifrån regionala förhållanden och varje läns särskilda behov. På detta sätt kan regional kunskap och regionalt engagemang bättre tas till vara. Den exakta utformningen av utvald miljö är ännu inte färdig och flera delar kommer inte att införas förrän under 2008. Det som träder i kraft 2007 är: miljöinvestering för restaurering av fodermarker specialklass för restaurering av betesmarker och slåtterängar inom miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar och miljöinvestering för anläggning och restaurering av våtmarker. Det är ännu inte bestämt om ytterligare insatser kommer att införas redan under 2007. 1 2
Utvald miljö: Miljöinvestering för anläggning och restaurering av våtmarker Du kan få ersättning för viss del av kostnaderna för anläggning eller restaurering av våtmarker i odlingslandskapet. Länsstyrelsen ska prioritera mellan ansökningarna vilket gör att det inte är säkert att alla som söker ersättning kommer att få sin ansökan beviljad. Ersättningen kan sökas i hela landet om inte enskilda länsstyrelser beslutar annat. I vissa län kommer det maximala stödbeloppet att höjas till 200 000 kronor per hektar. Det är inte längre möjligt att ge ersättning för eget arbete. Eget arbete kan dock ligga till grund för stödberäkningen. En nyhet är att förutom anläggning av nya våtmarker kommer du även att kunna få ersättning för restaurering av befintliga våtmarker. Miljöersättning för skötsel av våtmarker Ersättningen är en kompensation för markens alternativvärde och för viss skötsel till dig som har anlagt eller restaurerat en våtmark. Du kan även söka gårdsstöd och miljöersättning för betesmarker och slåtterängar för den del av våtmarken som årligen betas eller slås. Detta gäller under förutsättning att du följer de villkor som gäller för dessa ersättningsformer. Ersättningen kan sökas i hela landet. Föreslagen ersättning för miljöersättningen Våtmark på åkermark 3 000 kronor per hektar Våtmark på betesmark och övrig mark 1 500 kronor per hektar Extra ersättning vid höga markvärden 1 000 kronor per hektar PROGRAMMET ÄR INTE BESLUTAT! Detta gör att det kan bli ändringar av alla ersättningsformer. NATUR- OCH KULTURMILJÖER I ODLINGSLANDSKAPET Syftet är att bevara kulturhistoriskt värdefulla jordbruksmiljöer och biologisk mångfald i och intill åkermark samt att bevara odlingslandskapets lokala och regionala särdrag i hela landet. Du får ersättning för skötsel av landskapselement som ligger i eller i anslutning till åkermark. Kvalifikationsgränsen för att få ett åtagande sänks från 3 000 till 1 000 kronor. Ersättningsnivån för vissa landskapselement sänks. Landskapselementet träd- och buskrader kommer inte längre att vara ersättningsberättigande. Öppna diken kommer bara att vara ersättningsberättigande när de ligger i anslutning till åkermark och utgör gräns mot åker- eller betesmark. De får således inte utgöra gräns mot till exempel skog eller tomtmark. Föreslagen ersättning Grundersättning Linjeformade landskapselement som ursprungligen konstruerats i syfte att dränera jordbruksmark, hägna in och leda husdjur eller markera fastighets- och skiftesgränser m.m., till exempel öppna diken Punktformade landskapselement som består av fornminnen, lämningar, konstruktioner och monument med anknytning till jordbruket m.m., till exempel åkerholmar och odlingsrösen Traditionella torkanordningar för jordbruksgrödor, t.ex. hässjor och storhässjor 100 kronor per elementtyp 6 60 kronor per 10 meter 60 180 kronor per element 2 000 kronor per hektar gröda som torkas 1 3
NATUR- OCH KULTURMILJÖER I RENSKÖTSELOMRÅDET Syftet är att bevara kulturhistoriskt värdefulla miljöer i renskötselområdet och att bevara områden med höga natur- och kulturvärden i områden präglade av renskötsel. Du får ersättning för skötsel av landskapselementen rengärde och renstängsel i renskötselområdet. Målgruppen för ersättningsformen ändras. I det nya programmet kan följande grupper få ersättning: samebyar, samisk organisation alternativt enskild förvaltare som är godkänd av stödmyndigheten och som brukar värdefulla natur- och kulturmiljöer. Berörd sameby ska ha yttranderätt i beslut. Ersättningen för resor ändras. Ansökan om denna ersättningsform ska skickas till Sametinget. Föreslagen ersättning Rengärde Renstängsel Resor 6 300 kronor per hektar 20 kronor per löpmeter 1 275 kronor per landskapselement i ditt åtagande, högst 6 375 kronor per år MINSKAT KVÄVELÄCKAGE Syftet är att minska växnäringsförlusterna från jordbruket. Du kan få ersättning för odling av fånggröda och för vårbearbetning, dvs. att ingen höstbearbetning sker. Området där du kan få ersättning begränsas till mark inom stödområdena 5c, 5m och 9 i Skåne, Blekinge, Hallands, Kalmar och Gotlands län. I Västra Götalands län kan du få ersättning för mark inom stödområdena 5a, 5b, 5c, 5m och 9. Oljerättika och vitsenap godkänns som fånggröda. Ersättningsnivån förändras. Föreslagen ersättning Fånggröda Vårbearbetning Fånggröda och vårbearbetning på samma mark 800 kronor per hektar 300 kronor per hektar 1 300 kronor per hektar SKYDDSZONER Syftet är att minska växtnäringsläckaget från åkermark till intillliggande vattendrag. Du kan få ersättning för vallbevuxna åkermarksremsor utmed vattendrag, sjöar eller hav. Ersättningsnivån sänks till 1 000 kronor per hektar. Detta beror på att du numera kan få både miljöersättning för skyddszoner och gårdsstöd för marken. Området där du kan få ersättning begränsas till stödområde 5 och 9. 1 4
TRADITIONELL ODLING AV BRUNA BÖNOR Syftet är att bibehålla odlingen av lokala sorter av bruna bönor. Du kan få ersättning för odling av lokala sorter av bruna bönor på Öland. Ersättningsnivån sänks till 1 400 kronor per hektar. Detta beror på att du numera kan få både miljöersättning för odlingen av bruna bönor och gårdsstöd för marken. HOTADE HUSDJURSRASER Syftet är att bevara den genetiska resursen och ett tillräckligt antal individer av inhemska husdjursraser i Sverige. Du får ersättning när du håller djur av raser som finns upptagna på EU:s lista över utrotningshotade svenska husdjursraser. En fast ersättning per djurslag införs. Besättningar med får ska vara anslutna till Maedi-Visna-program. Kastrerade djur ersätts inte. Föreslagen ersättning Fast ersättning Nötkreatur (fjällko, rödkulla, allmogeko) Får (ryafår, finullsfår, gutefår, allmogefår) Getter (lantrasget, allmogeget) Linderödssvin 800 kronor per djurslag 1 000 kronor per djurenhet 1 500 kronor per djurenhet STÖD TILL RASBEVARANDE HUSDJURSFÖRENINGAR Syftet är att skydda hotade husdjursraser från genetisk utarmning och utrotning. Detta är en ny ersättningsform som inte har någon motsvarighet i det tidigare programmet. Ersättning kan lämnas till husdjursföreningar som utför insatser för att skapa och upprätthålla härstamningsregister, hälsofrämjande insatser för rasen, flyttning av genetiskt viktiga djur och genbanksbesättningar, m.m. Föreningen ska skicka ansökan till Jordbruksverket som gör en prioritering bland ansökningarna. 1 5
Kompensationsbidrag Syftet är att stärka den regionala ekonomin och att främja ett öppet och varierat odlingslandskap i områden med sämre förutsättningar för jordbruksproduktion. Ersättning lämnas därför som en kompensation för så kallade naturgivna nackdelar. Du kan få ersättning för vallodling och bete i samband med djurhållning i stödområde 1 5b och F. I stödområde 1 3 och F kan du få ersättning för odling av potatis och i stödområde 1 3, 4a och F för odling av spannmål. Även du som är ålderspensionär ska kunna få kompensationsbidrag från och med stödår 2007. Du kan få ersättning för odling av spannmål i stödområde 4a. Ersättningsnivåerna för vall och betesmark ändras i alla stödområden. För att få kompensationsbidrag måste du uppfylla tvärvillkoren. Hur ansöker du om kompensationsbidaget? Ansökan om kompensationsbidrag gör du i SAM-ansökan som du ska skicka till länsstyrelsen. Första gången du ansöker om stödet innebär också att du ansöker om att gå in i ett åtagande för kompensationsbidrag. Åtagandet innebär att du årligen ska bruka minst 3 hektar jordbruksmark (åker- eller betesmark) inom stödområdet under fem år från det datum du får din första utbetalning. Föreslagen ersättning Stödområde F och 1 2 3 4a 4b 5a 5b Vall och 0 60 hektar 2 550 1 950 1 950 950 1 450 950 betesmark > 60 hektar 1 275 975 975 475 725 475 (kronor per hektar Antal i förhållande till djurenheter djurinnehav) per hektar 1,0 1,0 1,1 1,1 1,3 1,3 Spannmål 0 60 hektar 1 000 1 000 500 0 0 0 (kronor per hektar) > 60 hektar 500 500 250 0 0 0 Potatis 0 60 hektar 1 750 1 750 0 0 0 0 (kronor per hektar) > 60 hektar 875 875 0 0 0 0 MYCKET PAPPERSARBETE? Använd SAM-Internet för din ansökan om miljöersättningar och kompensationsbidrag! 1 6
Stöd för anläggning av fleråriga energigrödor Syftet är att öka etableringen av fleråriga grödor som kan användas för energiändamål. En ökad användning av förnyelsebara energikällor är ett mål för både den svenska klimat- och energipolitiken och EU:s miljöpolitik. Du kan få stöd för anläggning av energigrödorna i form av salix, poppel eller hybridasp på jordbruksmark. För salix måste varje enskild sammanhållen plantering vara minst 1,0 hektar och för poppel och hybridasp krävs minst 0,1 hektar. Länsstyrelsen måste godkänna att anläggning kan ske på marken innan du får påbörja planteringen. Ersättningen är höjd till 6 000 kronor per hektar. 1 7
Kompetensutveckling Vill du stärka dina kunskaper om hur du kan utveckla ditt företag eller lära dig mer om hur du ska sköta dina betesmarker, dina djur eller din växtodling? Behöver din personal lära sig mer om marknadsföring? Vill du anordna en kurs? Då ska du veta att det finns möjligheter att få stöd för och ta del av kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet! Kompetensutveckling kommer att finnas i form av projektstöd och företagsstöd. Detta gör att du som företagare kan ansöka om stöd för kompetensutveckling. Organisationer och andra aktörer som anordnar kompetensutveckling kan söka stöd för att genomföra detta. Du kommer fortfarande att kunna ta del av aktiviteter som anordnas av till exempel länsstyrelsen utan att du behöver skicka in en ansökan. Viss kompetensutveckling kommer att erbjudas gratis, men en nyhet är att all kompetensutveckling inte kommer att få full kostnadstäckning. Hur stort stödet blir kommer att avgöras i varje enskilt fall. Hur går ansökan till? När du ska ansöka om stödet för kompetensutveckling ska din ansökan göras som en ansökan om företagsstöd eller projektstöd. Mer information om hur ansökan ska gå till kommer i början av 2007. KOMPETENSUTVECKLING FÖR DEN GRÖNA SEKTORN Syftet är att underlätta företagens anpassningar till nya förutsättningar, öka kvaliteten i produktionen, stärka konkurrenskraften och förbättra miljön samt djurvälfärden. Genom kompetensutveckling ökar förutsättningarna att nå målen för landsbygdsprogrammet och det ger dig som är verksam inom den gröna sektorn en möjlighet att öka dina kunskaper. På detta sätt ska stödet för kompetensutveckling bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålen och målen för djurvälfärden. Med kompetensutveckling avses i detta sammanhang till exempel utbildning, rådgivning, seminarier och information. Aktiviteterna får dock inte ingå i kurser och praktik inom den normala jord- och skogsbruksutbildningen på gymnasienivå eller högre. Vem kan få stödet? Du kan få stöd när du är verksam inom jordbruk, trädgård, rennäring, livsmedelsförädling eller skogsbruk. Du kan även få stöd när du ordnar kurser för dem som är verksamma inom dessa områden. Är du verksam inom skogsbruket? Läs mer om kompetensutveckling på sidan 26. Inom vilka områden kan du få stöd för kompetensutveckling? Du kan få kompetensutveckling eller stöd för att anordna kompetensutveckling inom framförallt följande områden: Företagsutveckling Detta kan till exempel vara åtgärder för att öka företagens kunskaper inom företagsekonomi, marknadsföring, arbetsmiljö, hygien, produktionsteknik och miljö. Jordbruksrådgivning för att öka kunskapen om tvärvillkoren och arbetsskydd Förbättring av miljön och landskapet samt för ökad djurvälfärd Inom detta område kan aktiviteter ordnas för att öka kunskaperna om ett hållbart jord- och skogsbruk samt renskötsel. Kunskapsöverföring från forskning och utveckling kopplad till dessa områden. KOMPETENSUTVECKLING FÖR ÖVRIGT LANDSBYGDSFÖRETAGANDE Det finns även kompetensutveckling som syftar till att stärka utvecklingen inom andra sektorer än den gröna sektorn. Syftet är att öka livskvaliteten och diversifiera ekonomin på landsbygden. Med kompetensutveckling avses även här till exempel utbildning, rådgivning, seminarier och information, men även till exempel företagspraktik och studieresor. Aktiviteterna får dock inte ingå i kurser och praktik inom den ordinarie utbildningen på gymnasienivå eller högre. 1 8
Vem kan få stödet? Detta stöd riktas till flera olika aktörer på landsbygden. Exempel på aktiviteter är kurser, studieresor, rådgivning och företagspraktik. Du som företagare eller entreprenör ska själv finna en lämplig kompetensutveckling och får då stöd för kostnaden för deltagandet. Du kan även få stöd om du vill ordna till exempel kurser eller annan kompetensutveckling för andra som är verksamma inom områdena nedan. Inom vilka områden kan du få stöd för kompetensutveckling? Du kan få kompetensutveckling, eller stöd för att anordna kompetensutveckling, inom framförallt följande områden: diversifiering till annan verksamhet än jordbruk, etablering och utveckling av mikroföretag, dvs. företag med färre än tio anställda, främjande av turismnäringen på landsbygden, grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden, bevarande och vidareutveckling av natur- och kulturarvet på landsbygden, och byutveckling Faktaruta: Länsstyrelsens strategi för programmet Varje län samt Sametinget ska göra en strategi för hur företags- och projektstöd, stöd till kompetensutveckling och utvald miljö ska fördelas för att nå bästa effekt. Detta görs av länsstyrelsen respektive Sametinget i samråd med näringsliv, ideella organisationer, myndigheter och andra aktörer som verkar inom den gröna sektorn eller med annan verksamhet som har betydelse för utvecklingen på landsbygden. Ansökningar om stöd prioriteras sedan med utgångspunkt från hur mycket ansökan bidrar till att uppfylla målen i den regionala planen. 1 9
Företagsstöd Har du ett företag och vill börja med en ny verksamhet inom företaget? Behöver du göra en investering eller köpa en tjänst? Vill du starta ett nytt trädgårds-, jordbruks- eller rennäringsföretag? Då kan företagsstöden vara något för dig! Syftet med företagsstöden är att öka konkurrenskraften inom jordbruket, skogsbruket, rennäringen, trädgårdsområdet och livsmedelsförädlingen. Syftet är också att öka livskvaliteten och diversifiera ekonomin på landsbygden. Med företagsstöd menas att stödet är knutet till ett befintligt eller nystartat företag. Vad kan du få stöd för? Du kan få företagsstöd om du: vill starta ett nytt jordbruks-, trädgårds- eller renskötselföretag, vill göra investeringar i ett befintligt eller nystartat företag eller om du vill ändra eller utveckla företagets inriktning, eller vill köpa in externa tjänster som krävs för att utveckla ditt företag. Ett grundläggande villkor för alla företagsstöd är att du upprättar en affärsplan. Affärsplanen kommer att ligga till grund för länsstyrelsens prioriteringar. STARTSTÖD Syftet med startstödet är att främja en långsiktigt lönsam och konkurrenskraftig jordbruks-, trädgårds- och renskötselnäring med goda utvecklingsmöjligheter. Du kan få startstöd om du för första gången etablerar dig som ägare till ett jordbruks-, trädgårdseller renskötselföretag. För att få stöd måste du ha fyllt 18 år men vara yngre än 40 år. För att få stöd måste du upprätta en affärsplan. Ansökningarna kommer att prioriteras utifrån affärsplanen. Stödbeloppet är 250 000 kronor och betalas ut som en startpremie när företaget är etablerat. Hur går ansökan till? Ansökan om stöd ska du i de flesta fall skicka till länsstyrelsen. Om du får ditt stöd beviljat får du startpremien utbetald. Mer information om hur ansökan ska göras kommer i början av 2007. INVESTERINGSSTÖD Syftet med investeringsstödet är att stärka ekonomin och utveckla verksamheter i företag på landsbygden och inom den gröna sektorn. På detta sätt ska företagens konkurrenskraft, lönsamhet och tillväxt öka. Föreslagen nyhet Stöd till olika sorters investeringar har nu samlats i ett gemensamt investeringsstöd inom företagsstöden. Detta innebär att områdena för investeringsstödet breddas och att nya grupper kan söka stödet. VILL DU LÄSA MER? Jordbruksverkets webbplats (www.sjv.se) uppdateras kontinuerligt med information om landsbygdsprogrammet. 2 0
Vad kan du få stöd för? Stöd till investeringar kan du få för: Modernisering av jordbruks-, renskötsel- och trädgårdsföretag Du som har ett jordbruks-, renskötsel- eller trädgårdsföretag kan få stöd när du genomför investeringar kopplade till företagets primärproduktion. Du kan inte få stöd för försäljning av tjänster eller vidareförädling. Med primärproduktion menas till exempel spannmålsodling, grönsaksodling, mjölkproduktion eller uppfödning av köttdjur. Förädling Om du har ett företag som förädlar jordbruks- eller skogsbruksprodukter kan du få investeringsstöd. Inom skogssektorn kan företag med upp till tio anställda få stöd. Inom jordbrukssektorn kan även större företag få stöd. Diversifiering Investeringsstöd för diversifiering kan du få som är medlem i ett jordbruks-, trädgårds- eller renskötselhushåll som diversifierar företagets verksamhet till annan verksamhet än jordbruksproduktion. Det kan handla om att starta kompletterande verksamhet, till exempel ett café, en gårdsbutik, entreprenadverksamhet eller tillverkning av andra produkter. Utveckling av mikroföretag Om du har ett mikroföretag (företag med färre än tio anställda) kan du få investeringsstöd om ditt företag genomför utveckling som har anknytning till eller betydelse för sysselsättning och landsbygdens utveckling. Turism Har du ett företag kan du få stöd för investeringar inom besöks- och turistnäringen på landsbygden. Du kan till exempel få stöd för kostnader för köp eller anpassning av byggnader och lokaler, att anlägga vandringsleder eller att genomföra handikappanpassningar för att öka tillgängligheten till besöksmål. Service Om du har ett serviceföretag på landsbygden kan du få investeringsstöd för att stärka och utveckla grundläggande lokal service eller utveckla kultur- och fritidsaktiviteter. Stödet ska främja möjligheterna att hitta samordningslösningar. Du kan till exempel få stöd för köp eller anpassning av byggnader eller lokaler. Kulturarvet Har du ett företag och restaurerar byggnader av kulturhistoriskt värde kan du få stöd för restaureringskostnader. Byggnaderna ska efter restaureringen användas för sociala, kulturella eller kommersiella ändamål. 2 1
Vilken sorts investeringar kan du få stöd för? Du kan få stöd för investeringar i: fasta anläggningar, och nya maskiner och ny utrustning. Du kan även få stöd för allmänna omkostnader för dessa investeringar, dvs. kostnader som är kopplade till investeringen (t.ex. konsultarvoden). När du genomför investeringar inom turism- och servicenäringen kan du även få stöd för småskalig infrastruktur, till exempel att anlägga en vandringsled eller att öka tillgängligheten till besöksmål och service. Hur går ansökan till? Ansökan om stöd ska du i de flesta fall skicka till din länsstyrelse. När du fått stödet beviljat ska du sedan söka utbetalning. Stödet kan delas upp i två delutbetalningar. Du kan inte få stöd för kostnader som redan är betalda innan din ansökan kommit in till länsstyrelsen. Mer information om hur ansökan ska göras kommer i början av 2007. Hur mycket stöd kan du få? I normalfallet kan du få stöd för högst 30 procent av de stödberättigande kostnaderna. Om du har ett stort förädlingsföretag kan ditt stöd bli lägre och om ditt företag finns i norra Sverige kan du få ett högre stöd. STÖD FÖR KÖP AV EXTERNA TJÄNSTER Syftet är att stärka ekonomin för företag på landsbygden. Detta är ett helt nytt stöd. Stöd för köp av externa tjänster kan du få för diversifiering, utveckling av mikroföretag (färre än tio anställda), turism, service och kulturarvet. Du kan till exempel få stöd för att täcka en viss del av kostnaderna för köp av kunskap och tjänster vid utveckling av din verksamhet. Exempel på aktiviteter som kan stödjas är förstudier, produktutveckling, design och marknadsundersökningar. Detta stöd ska kunna komplettera investeringsstödet på så sätt att du som söker investeringsstöd även ska kunna söka stödet för externa tjänster. Hur går ansökan till? Ansökan om stöd ska du i de flesta fall skicka till länsstyrelsen. När du fått stödet beviljat ska du sedan söka utbetalning. Stödet kan delas upp i två delutbetalningar. Du kan inte få stöd för kostnader som redan är betalda innan din ansökan kommit in till länsstyrelsen. Mer information om hur ansökan ska göras kommer i början av 2007. Hur mycket stöd kan du få? Du kan få stöd för högst 30 procent av de stödberättigande kostnaderna. I norra Sverige kan du, efter särskild prövning, få stöd för högst 50 procent av de stödberättigande kostnaderna. PROGRAMMET ÄR INTE BESLUTAT! Detta gör att det kan bli ändringar av alla ersättningsformer. 2 2
Faktaruta om Leader Leader är en metod som gör det möjligt för invånare och företag på landsbygden att arbeta med lokal landsbygdsutveckling tillsammans med den offentliga sektorn i samhället. Syftet är att med stöd av lokal kunskap och lokalt engagemang uppnå målsättningarna för utveckling av landsbygden. Målsättningarna för Leader är således desamma som för landsbygdsprogrammet i stort, dvs. att främja en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Det som krävs är att det bildas en särskild form av lokalt partnerskap, en LAG-grupp. I LAGgruppen ska det finnas representanter för tre sektorer i samhället: ideella sektorn, offentliga sektorn och privata sektorn. LAG-gruppen ansvarar för att ta fram en gemensam utvecklingsstrategi för ett avgränsat geografiskt område, ett så kallat Leaderområde. LAG-gruppen fattar också beslut om vilka projekt som kan finansieras via landsbygdsprogrammet. Leaderprojekt som genomförs enligt utvecklingsstrategin kan få medfinansiering från landsbygdsprogrammet. För att ett projekt ska kunna få stöd krävs att projektet godkänns av LAGgruppen. Länsstyrelsen beslutar därefter formellt till stöd om projekten och administrerar utbetalningsansökningar från Leaderprojekten. Leadermetoden ska genomsyra hela landsbygdsprogrammet vilket innebär att stöd kan beviljas för projekt som har samma målsättningar som de stöd som beskrivs i denna broschyr. Det kan t.ex. vara projekt som ökar jord- och skogsbrukets konkurrenskraft, förbättrar miljön eller förbättrar livskvaliteten och främjar diversifieringen av landsbygdens ekonomi. 2 3
Projektstöd Har du en idé som du vill driva i ett projekt? Kanske utveckla en turismsatsning eller utveckla samarbete inom en by? Ingår du i en grupp av företag som gemensamt vill utveckla företagandet i en bygd? Då kan du söka projektstöd. De övergripande syftena med projektstöden är att de ska främja en ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv och en högre livskvalitet för dem som bor på landsbygden och att stärka jordbrukets konkurrenskraft. Exempel på projekt är att genomföra förstudier, bilda nätverk eller skapa samverkanslösningar. Vad är ett projektstöd och vem kan få projektstöd? Ett projekt ska vara avgränsat i tid och omfattning och ha definierade mål. Projektstöd kan lämnas till företag, sammanslutningar av företag, organisationer, föreningar, kommuner och myndigheter där resultatet av projektet kommer mer än en part till godo eller där resultatet bidrar till att målen i landsbygdsprogrammet uppfylls. Projektstöden för samarbete inom och utveckling av den gröna sektorn och planering av infrastruktur har andra stödmottagare, se nedan. Områdena för projektstödet vidgas och nya grupper kan söka stödet. Vad kan du få stöd för? Projektstöd kan du söka för: Diversifiering Syftet är att förbättra förutsättningarna för att ändra jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretagens inriktning. Utveckling av mikroföretag Syftet är att förbättra förutsättningarna för utveckling av nya affärs- och verksamhetsidéer och att förbättra förutsättningarna för ett konkurrenskraftigt mikroföretagande (företag med färre än tio anställda). Turism Syftet är att förbättra konkurrenskraften och att påskynda utvecklingen av nya affärs- och verksamhetsidéer inom turismnäringen. Service Syftet är att förbättra förutsättningarna för en god livskvalitet på landsbygden i form av kommersiell och offentlig service, inklusive kultur- och fritidsaktiviteter. Byutveckling Syftet är att förbättra möjligheterna för boende, arbete och företagande samt att allmänt stärka bygdens attraktionskraft genom förnyelse och utveckling av byar. Natur- och kulturarvet Syftet är att förbättra förutsättningarna för boende, arbete och företagande. Samarbete inom och utveckling av gröna sektorn Syftet är att skapa affärsnytta och stärka jordbrukets, livsmedelsförädlingens och skogsbrukets konkurrenskraft genom att i samarbete utveckla nya produkter, processer och tekniker. Detta stöd kan lämnas till samarbetsprojekt där minst två parter ingår. En av parterna måste vara en primärproducent inom jord- eller skogsbrukssektorn. Med primärproduktion menas till exempel spannmålsodling, grönsaksodling, mjölkproduktion eller uppfödning av köttdjur. Planering av infrastruktur Syftet är att förbättra jord- och skogsbrukets långsiktiga konkurrenskraft. Du kan till exempel få stöd för kostnader att planera och projektera byggandet eller upprustningen av en enskild väg utan statsbidrag. Du kan även få stöd för kostnaderna för att bilda en ny vägsamfällighet eller för 2 4
utbildning av styrelser i en vägsamfällighet. Även energisatsningar, som till exempel planering och projektering av lokal produktion av energi kan vara stödberättigande. Detta stöd kan lämnas till markägare, jord- och skogsbruksföretag, organisationer och sammanslutningar av sådana samt andels- och samfällighetsföreningar. Hur går ansökan till? Ansökan om stöd och utbetalning ska i de flesta fall skickas till länsstyrelsen. När du fått stödet beviljat ska du sedan söka utbetalning. För att få stöd måste du ha en projektplan. För att uppnå bästa måluppfyllelse kommer en prioritering av ansökningarna att göras utifrån projektplanen och det är inte säkert att alla som söker kommer få sin ansökan beviljad. Mer information om hur ansökan ska göras kommer i början av 2007. Hur mycket stöd kan du få? Du kan få stöd för en viss andel av de stödberättigande kostnaderna. Inom vissa delar av projektstödet kommer stödnivån att vara individuell för varje projekt medan det inom andra delar kommer att finnas fastställda stödnivåer. 2 5