INLEDNING TILL. SCB har försökt, men inte lyckats hitta de tabeller som i boken (s. 66) anges tillgängliga hos Justitiestatsministern.

INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t angående civila rättegångsärendena och brottmålen i riket. Stockholm, 1832-1858. Täckningsår: 1830-1856. 1830-1840 med varierande titlar. Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet. Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse. Stockholm : P. A. Norstedt, 1860-1913. Täckningsår: 1857/58-1912 = N.F., 1-15:1, XV:2-LV. I volym 1 ingår Sammandrag af Justitie-statsministerns underdåniga embetsberättelser för åren 1830 till och med 1856, under fortgående jemförelse med den underdåniga berättelsen för åren 1857 och 1858 Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. S. 171. Tab. 170. Vid de allmänna underrätterna slutligt handlagda tvistemål och brottmål 1851-1950. S. 180-181. Tab. 185. För brott dömda i första instans efter brottets art 1841-1947. SCB har försökt, men inte lyckats hitta de tabeller som i boken (s. 66) anges tillgängliga hos Justitiestatsministern. Justitiæ-stats-ministerns underdåniga berättelse om brottmålen och civile rättegångsärenderne i riket under loppet af år 1834, samt huru förhållandet dermed varit under de sistförflutne qvinquennium sedan år 1830. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB), 2011. Vid digitaliseringen har innehållsförteckning skapats och lagts till. urn:nbn:se:scb-b0-b0-3401

JUSTITIÆ-STATS-MINISTERNS Underdåniga Berättelse om Brottmålen och Civile RättegångsÄrenderne i Riket under loppet af år 1834, samt huru förhållandet dermed varit under det sistförflutne qvinquennium sedan år 1830. Stockholm. TRYCKT HOS J. HÖRBERG, 1835.

INNEHÅLL Sid. Underdånig berättelse 3. Total-summan af de vid samtelige domstolarne anklagade, sakfällde och frikände.... 3. Brottmåls-Afdelningen 4. Brottmålen wid lands-domstolarne... 4. Härads-Rätterne... 4. Bergs-Tings-Rätterne.... 7. Brottmålen wid stads-domstolarne... 9. Kämners-Rätterne 9. Rådhus-Rätterne.. 10. Hof-Rätterne. 15. A. Svea Hof-Rätt..... 15. B. Götha HofRätt........ 16. C. Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge... 17. Kammar-Rätten 18. Öfver-Ståtthållare-Embetet i Stockholm.. 18. Hof-Canzlers-Embetet.. 19. Confiscations-mål. 19. Fylleri-förbrytelser... 20. Förhållandet med olika slags Fångar år 1834... 20. Dom-Kapitlen... 23. Högsta Domstolen.... 24. De vid Domstolarne å landet ransakade och afdömde brottmål. [Översikt se tabell n:o 11 nedan]........ 24. Förhållandet med brott och förbrytelser Länen emellan. [Översikt se tabell n:o 12 nedan]....... 31. Förhållandet med brott och förbrytelser i Städerne. [Översikt se tabell n:o 13 nedan]....... 40.

45. Civile Rättegångs-ärender Härads-Rätterne... 45. Bergs-Tings-Rätterne... 46. Ägodelnings-Rätterne.. 46. Lagmans-Rätterne 46. Domstolarne i städerne. 47. Kämners-Rätterne 47. Rådhus-Rätterne.. 47. Nedre Borg-Rätten.. 48. Öfre Borg-Rätten. 48. Universiteterne 49. Hof-Rätterne. 49. A. Svea Hof-Rätt... 49. B. Götha Hof-Rätt. 52. C. Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge.. 54. JustitiæFördelningen af Eders Kongl. Maj:ts Canzli. [Öfversigt af de Civile målen]... 55. Jemförelse emellan antalet af Concurs- och Skuldfordringsmål åren 1830-1834... 60. Förhållandet med brott och förbrytelser i medeltal, under förflutne qvinqvennium. 63. Upplysningar och Anmärkningar, af vederbörande Herrar Domhafvande meddelade, hörande till Tabellen N:o 1 öfver Härads-Rätterne.. 1-39. Tabellbilaga Tabell n:o 11. Comparations-Tabell öfver Brottmål och Civile mål vid Rikets Domstolar för åren 1830, 1831, 1832, 1833 och 1834... 41-44. Tabell n:o 12. Som utvisar förhållandet Länen emellan med der begångne Brott och Förbrytelser af alla Tre Klasserne år 1834. I-V. Tabell n:o 13. Utdrag af Tabellerne för Rådhus- och Kämnärs-Rätterne, utvisande förhållandet med Brott och Förbrytelser uti alla Tre Klasserne, Städerne emellan År 1834... VI-XIII.

Den berättelse, som mig, till följe af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, åligger att för hvarje år afgifva, öfver de vid domstolarne i Riket handlagde Brottmål och Civile- rättegångsärender, får jag, för år 1854, på grund af bifogade Sjutton större och mindre tabeller och sammandrag, upprättade i öfverensstämmelse med de af domstolarne insända uppgifter och meddelade underrättelser, härmed i underdånighet öfverlemna. Antalet af dem, som för brott och förbrytelser blifvit under tilltal ställde, har, vid samtelige domstolarne utgjort 26,586 *), hvaraf 21,416 blifvit sakfällde, 80 under framtiden ställde och 5,090 blifvit frikände, eller icke kunnat åt saken fällas **). 26,586. De till Hof-Rätternes omedelbara pröfning inkomne brottmål, och Politiemålen vid OfverStåthållareEmbetet i Stockholm, hvilka serskildt i denna berättelse omförmälas, äro, äfvensom de i Eders Kongl. Maj:ts *) Folkmängdens belopp är i denna berättelse antagen till hvad densamma uti TabellCommissionens underdåniga berättelse af den 25 Februarii i835 blifvit provisionelt beräknad och upptagen att, vid 1833 års slut, bafva utgjort: 2,959,207. **) Uti Summan på de sakfälldes brott äro, vid åtskillige domstolar, icke inberäknade de som begått någre sådane brott för hvilka, å formuläret till brottmåls-uppgiften, bestämda rubriker saknas. Beskaffenheten af ifrågavarande förbrytelser, och det ringa antalet af derför anklagade och sakfällde, som skiljer emellan ofvan utförde totalsummor, och Summa Summarum på brottmålen, inhämtas af anmärkningarne till tabellerne.

och Rikets KammarRätt handlagde balance-mål och antalet af de genom Consistoriel åtgärd upplöste Agtenskap, härunder icke inbegripne. Brottens antal vid Domstolarne å Landet hafva varit 15,906 och vid Stads-Domstolarne 6,371 eller vid alla Domstolarne tillsammans 22,277. Enligt hvad jag i mine förre berättelser i underdånighet erindrat, visar sig alltid någon olikhet emellan antalet af sakfallde individer och de af dem föröfvade brott, hvilka sednare understundom kunna till antalet vara flere eller färre än de förre, derigenom att, uti ett brottmål, flere personer deltagit, eller att en person kunnat, antingen på samma gång, eller vid olika tillfällen, anklagas och sakfällas för flere brott och förbrytelser. Svårighet har mött, att uti tabellarisk form kunna uppställa och utreda skillnaden, till alla delar, emellan antalet af brottmålen, antalet, åldern och könet, pä de brottslige individerne, hänfördt till hvart och ett brott serskildt; men upplysning om skillnaden bärutinnan meddelas emellertid, så vidt den kunnat vinnas, uti de till tabellernc hörande anmärkningar. Enligt den i dessa berättelser antagne klassifiknlion indelas brotten, efter deras art och beskaffenhet, uti Trenne klasser. Förhällandet dermed, ar följande: 4 Brottmålen wid Lands-Domstolarne. Tab. N:o 1. A. Härads-Rätterne: De anklagades antal 18,858. Dcraf sakfällde 15,234. Under framtiden ställde 52. Frikände, eller som icke kunnat åt saken fällas *) 3,572. 18,858. *) Däribland en för mord. som vid gerningerw-begående varit sinnessvag, Westerbottens S. Domsaga. Tvanne tilltalade för det de förfärdigat ett Sigill, lika

5 Deras antal, som för sarskildte förbrytelser under en lagf öring blifvit dömde, ar 1439. Af de for brott uti första och andra klasserne sakfällde hafva 40 varit under 15 år. 404 emellan 15 och 25 år. 635 emellan 25 och 35 år. 498 emellan 35 och 50 år. 90 öfver 50 år. Brotten uti första klassen hafva blifvit föröfvade af Mankön. Qvinkön. Hädelse mot Gud *) 1. Mordbrand Intet. Mord och Dråp. Utföras i tabellen till 52 begångne af Mankön och 8 af Q vinkön, men af dessa åter hafva 18 af Mankön och 4 af Qvinkön begångne, blifvit förklarade för dråp utan berådt mod **). De återstående äro 34. 4. Transport 35. 4. med Länsmannens och begagnat detsamma till försegling af bränvinspannor, hvilka, år 1832, efter den välta förseglingens brytande, nyttjats. "Wifolka och Walkebo. Linköpings *) Vid Norra och Södra Tjust H. R. i Calmar **) Genom våda, vårdslöshet, olyckshändelser och brådskillnad hafva, hvad af Anmärkningarne inhämtas, åtskillige dräp ägt rum, såsom: a af grof vårdslöshet; i genom otjenlig dryck; 3 under slagsmål; 3 genom ovarsamt skjutande och vårdslöshet vid jagt; i under lek med ett 5 a 6 års gammalt barn, dervid den skyldige råkat omkullfalla och förorsakat att barnet stupat i en gryta med sjudande vatten, hvaraf det ljutit döden. 4 af mankön och i qvinna, som utan uppsåt att dräpa varit vållande till annans död; 3 som genom ovarsamt körande gemensamt vållat annans död; 2 qvinnor för det de genom oriktigt förfarande vid en barnförlossning bidragit till barnaföderskans död; 1 af en moder å sin sjuåriga Son, som förklarades hafva vid brottets begående lidit af vansinnighet; 1 upptaget uti 1833 års berättelse, men som uti uppgiften för år 1834 finnes intaget, emedan målet blifvit från HöfRätten återförvisadt till ny ransakning.

6 Af Mankön. Qvinkön. Transport 55. 4. Rån och Röfveri.... 12. Barnamord. Utföras i tabellen till 27, nen deraf böra utgå 11 *), såsom inträffade af våda vid fosters framfödande, genom grof vanvårdnad och förseelse eller fosters läggande å lön m. m. De öfrige 16. Förgöring med förgift **) 1. Tidelag 12. Könsförbrytelser af sådan beskaffenhet, som Lagen omtalar i 56, 57, 58 och 59 Cap. Missgernings-balkep***) 22. 24. 81. 45. 126. Brott uti Andra klassen: Gäckeri med offenteliga Gudstjensten, eller förargerligt uppförande derunder 34. 2. Mened 5. Transport 37. 2. *) Deribland en, som efter att liafva döljt sitt hafvande tillstånd, under den kallare årstiden, å ett afträdeshus, i enslighet fram födt sitt foster och låtit detsamma en längre stund förbhfva liggande der under, utan all slags omvårdnad, men sedermera derifrfin framtagit fostret, som hon då ansett vara dödt, och nedlagt detsamma i en gödselhög, der det, förmodligen genom den varma, som gödseln bibringat, återkommit till lif, samt blifvit, genom sitt qvidande, af andra personer upptäckt och framtaget, utan att hafva lidit någon skada till sin hälsa. Oppunda och Willåttinge i Nyköpings Lan. **) I 1833 års berättelse förekommer under denna rubrik 7 af mankön och 3 af qvinkön begångne förgiftningar. ***) Af de tvenne individer, som vid Frycksdals Nedra Tingslag pliktat för brott emot 58 Cap. M. B. är mannen en gubbe om 73 års ålder, hvilken för fyra år tillbaka sakfälldes för samma brott, eller för det han häfdat sin brorsdotter, hvilken äfven var kommen till en ålder af nära 50 år.

7 Föröfvade af Mankön. Qvinkön. Transport 37. 2. Förbrytelser emot Föräldrar eller Svärföräldrar 158. 9. Edsörebrott 40. Förfalskningsbrott 53. 5. Kyrkotjufnad 2. Stöld tredje gången eller oftare 51. 5. Stöld andra gången 159. 26. Stöld första gången 555. 105. Snatteri 228. 82. 1221. 234. 1455. Förbrytelser i Tredje klassen: Förbrytelser emot Seglations-Ordnmg och Tullförfattningar Inga. Förbrytelser emot Bränvinsbrättnings F örfattnmgarne 1761. 289. Skogsåverkan. 1708. 23. Fylleri 1202. 12. Slagsmål 2315. 46. Andre förbrytelser med böter belagde 6106. 756. 13092. 1126. 14,218. *) B. Bergs-Tings-Rätterne. De anklagades antal 186. Deraf sakfallde 104. Under framtiden ställde 16. Frikände 66. 186. Tab. N:o 2.

8 Uti första klassen bar intet brott blifvit begånget. Brotten uti andra klassen bafva blifvit föröfvade af Mankön. Qvinkön. Stöld första gången 22. Snatteri 14. Af de för brott uti Andra klassen sakfällde bafva 36. 2 varit under 15 år. 8 mellan 15 och 25 år. 7 mellan 25 och 55 år. 16 mellan 35 och 50 åf. 2 öfver 50 år. Förbrytelser uti Tredje klassen: Förbrytelser emot Författningarne om bränvins-bränning och bränvins-försäljning 1. 1. Skogsåverkan 33. 3. Fylleri 1. Slagsmål 7. Andre förbrytelser med böter belagde 22. 3. 64. 7. 71. Egentlige brott eller de af gröfre art, som vid Lands-Domstolarne förekommit, hafva varit: af Mankön begångne 1338. af Qvinkön 279. Mindre förbrytelser hafva varit: af Mankön begångne 13,156. af Qvinkön 1133. el-

9 tillsammans 14,494 af Manköa och 1,412 af Qvinkön, eller icke fullt 10 brott och förbrytelser begångne af män emot ett eller en af qvinnor. Brottmålen wid Stads-Domstolarne. A. Kämners-Rätterne. De anklagades antal 4152. Deraf sakfällde 3260. Under framtiden ställde 2. Tab. N:o 3. Frikände, eller som icke kunnat sakfällas 890. 4152. Deras antal, som för särskildte förbrytelser under en lagföring blifvit dömde, utgör 397. Af de för brott uti första och andra klasserne sakfällde hafva 56 varit under 15 år. 243 mellan 15 och 25 nr. 221 mellan 25 och 55 år. 156 mellan 55 och 50 år. 25 öfver 50 år. De sakfälldes brott uti Första klassen: Föröfvade af Mankön. Qvinkön. Mordbrand 2. Mord och Dråp 3. 1. Barnamord 1. 5. 2. Uti Andra klassen: Förbrytelser mot Föräldrar eller Svärföräldrar. Derifrån bör afgå 1 qvinsperson, som straffad för våld 2 7

10 Föröfvade af Mankön. Qvinkön. emot matmoder, blifvit orätt under denna rubrik uppförd *). De öfrige 3. 1. Edsörebrott 3. Förfalskningsbrott 21. 5. Stöld tredje gången eller oftare 11. 2. Stöld andra gången 55. 23. Stöld första gången 177. 82. Snatteri 201. 68. 471. 181. 652. Förbrytelser uti Tredje klassen. Emot Tullförfattningarne 1. Emot Författningarne om brämins-bränning och försäljning 69. 58. Skogsåverkan 6. Fylleri 619. 59. Slagsmål 508. 27. Andre förbrytelser med böter belagde 1186. 291. 2389. 415. 2804. **) B. Rådhus-Rätterne. Tab. N:o 4. De anklagades antal 3130. Deraf sakfällde 2609. Under framtiden ställde 6. Frikände, eller som icke kunnat åt saken fällas 515. 3130. *) Se anm. till Kämners-Rätten i Lund. **) 93 fler än år 1833. Skillnaden barrör från de med böter belagde andre förbrytelser, bestående mast i förseelser emot Städernas police och Sundhets-författningar, hvilka ensamt uppgå till 1477 eller 188 flere än under år 1833.

11 SakfälIde som för särskildte förbrytelser under en lagföring blifvit dömde hafva varit' 507 Af de för brott uti första och andra klasserne sakfällde hafva: 8 varit under 15 år. 70 emellan 15 och 25 år. 87 emellan 25 och 55 år. 60 emellan 35 och 50 år. 9 öfver 50 år *). Brotten uti Första klassen hafva blifvit begångne af Mankön. Qvinkön. Mord och Dråp. Utföras i Tabellen till 4; men derifrån afgår 5, som blifvit förklarade för dråp utan berådt mod, återstår således 1. Barnamord. Utföras i Tabellen till 5, bvarifrån 1 bör afgå, återstå 4. Förgöring med förgift 1. 2. 4. 6 Uti Andra klassen. Gäckeri med offentlig Gudstjenst eller förargerligt uppförande derunder 5. Mened 1. Förbrytelser emot Föräldrar eller Svärföräldrar 12. 5. Transport 16. 5. *) Olikheten som visar sig vid jemförelse mellan summan på de sakfälldes antal och det aelal, som uppkommer efter sammanläggning af de under åldersperioderne utförde sakfällde, härleder sig, enligt hvad uti alla föregående berättelser är anmärkt, deraf att individer, under de utmärkte lefnads-perioderne, begått flere af de uti första och andra klasserne upptagne brott. 2*

12 Föröfvade af Mankön. Qvinkön. Transport 16. 5. Eds-örebrott 14. Förfalskningsbrott 30. 4. Kyrkotjufnad. Tabellen upptager ett sådant, som dock icke bör hänföras under denna rubrik. Stöld tredje gången eller oftare 15. 4. Stöld andra gången 22. 2. Stöld första gången 52. 9. Snatteri 46. 9. 195. 33. 228. Uti Tredje klassen. Förbrytelser emot Seglations-ordning och Tullförfattningar 402. 13. Förbrytelser emot Författningarne om branvins-bränning och bränvins-försäljning 68. 36. Skogs-åverkan 19. 2. Fylleri 799. 17. Slagsmål 323. 4. Andre förbrytelser med böter belagde 867. 111. 2478. 183. 2661. Egentlige brott eller de af gröfre art, som vid Kämners- och Rådstufvo-Rätterne blifvit afdömde, hafva varit: Af Mankön begångne 673. Af Qvinkön begångne 220. Mindre förbrytelser hafva varit: Af Mankön begångne 4867. Af Qvinkön begångne 598.

13 De gröfre brotten af Qvinnor begångne utgöra mindre än en tredjedel utaf de af Män begångne, och uti de mindre förbrytelser hafva qvinnor deltagit till f emot Män. Tillsammans utgöra, under desse Stads-Domstolar, brott och förbrytelser af Mankön 5540. och af Qvinkön 818. som gör omkring 7 brott och förbrytelser af män emot ett eller en af qvinnor begångne. Universiteterne i Upsala och Lund. De anklagades antal 20. Tab. N:o 5. Deraf sakfällde 12. Frikände Förbrytelserne hafva bestått i 8. 20. Slagsmål. 6. Andre förbrytelser med böter belagde... 7. deraf 2 af qvinnor. Slotts-Rätterne. De tilltalades antal 54. Tab. N:o 6. Deraf Militairer 2. Andre personer 52. 54. Hvaraf sakfällde 28, Frikände 6. 54. Nedre Borg-Rätten. Anklagade 5. Deraf sakfällde 1. Frikände 2. 5. Krigs-Rätterne. Anklagade 205. Tab. N:o 7.

Bilagan Litt. A. 14 Transport 203. Deraf sakfällde 166. Under framtiden ställde 4. Frikände 31. Ofverlemnade till Krigs-Hof-Rättens afdömande 2. 203. För Subordinations-brott hafva varit anklagade: Af Manskap 9. För tjenstefel anklagade: Af Underbefäl 3. Af Manskap 57. För andre förbrytelser: Af Underbefäl 1. Af Manskap 89. Af Personer ej hörande till krigsståndet 10. 169. *) Vid Krigs-Hof-Rätten. De anklagades antal 145. Deraf sakfällde 124. Under framtiden ställde 5. Frikände 16. 145. Subordinations-brott: Af Manskap 8. Tjenste-fel: Af Officerare **) 28. Transport 28. *) Antalet af anklagade vid Krigs-Rätterne är 57 mindre än år 1833. Brott och förbrytelser voro då 189, nu 169. **) Deraf 24 Officerare dömde till böter för begångne fel rid Domare-Embetets utöfning.

15 Transport 28. Af Civile tjensteman vid Militairen 13. Underbefäl 1. Manskap 57. Andre förbrytelser: Af personer utom Militairen 9. Manskap 26. Ingen Officerare bar varit tilltald för Snbordinations-brott. Hof-Rätterne. A. Svea Hof-Rätt. 142. Brottmål som tillhört Hof-Rättens omedelbara upptagande och pröfning: Tab. N:o 8. Balance från förra året 10. Inkomne under året 54. Afgjorde under året 52. Balance till påföljande år 12. 44. Balance från förra året. Inkomne under året. Afgjorde under året 44. Balance till nästa år. Undcrståldte Brottmål.... 20. 443. 448. 15. Kongl. Remisser 22. 151. 153. 20. Lottade skriftvexlingar.... 40. 545. 562. 21. Utan communication afgjorde besvärs-mål 27. 185. 200. 10. Andre i Brottmål inkomne ärender, som blifvit afgjorde utan communication 4. 415. 408. 9. Summa 115. 1515. 1551. 75.

16 Af 107 personer som varit tilltalade uti de mål, hvilka tillhört Hof- Rättens omedelbara upptagande och pröfning hafva blifvit sakfällde 12. befriade 50. och vid årets slut ej dömde 45. 107. Genom Eder Kongl. Maj:ts Nådiga remisser har, jemte handlingarnes infordrande, annan åtgärd tillika blifvit HofRätten anbefalld. De under årets lopp ankomne Bergs- Tull- och andre Commercemål hafva utgjort 201. B) Götha HofRätt. Brottmål, som tillhört HofRättens omedelbara upptagande och pröfning: Balance från förra året 2. inkomne under året 3. 5. Afgjorda under året 1. Balance till påföljande år 4. Balance sedan förra året. Inkomne under årets lopp. Afgjorda under året 5. Balance till nästa år. Underställde Brottmål 41. 425. 427. 39. Kongl. Bref och Remisser 1. 77. 75. 5. Lottade Skriftvexlingar 113. 362. 397. 78. Utan communication afgjorde besvär 299. 285. 14. Andre i Brottmål inkomne ärendcr. afgjorda utan communication.. 5. 137. 136. 4. 158. 1300. 1320. 138. I mål,

17 I mål, som tillhört Hof-Rättens omedelbara upptagande, aro 6 personer tilltalade, hvaraf 2:ne blifvit frikände och 4 mål bero på framtida pröfning. Af E. K. Maj:ts Nådiga remisser, äro 54, deri utlåtande infordrats och 37, som afsett handlingars insändande. hafva varit 7. C. Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge. De Kongl. Brefvens antal Brottmål, som tillhört Hof-Rättens omedelbara upptagande och pröfning: Balance från förra året Intet. Inkom ne under årets lopp... 1. Afgjorde under året 1. Balance till nästa år Intet. Balance sedan förra året. Inkomne under årets lopp. Afgjorde under året. Balance till nästa år. Underställde Brottmål... 14. 172. 170. 16. Kongl. Remisser 5. 104. 99. 10. Lottade skriftvexlingar... 9. 140. 136. 13. Utan communication afgjorde Besvär 170. 170. Andre i Brottmål inkomne ärender afgjorde utan communication 45. 45. 28. 631. 620. 39. E. K. Maj:ts Nådiga Remisser, hvarigenom handlingar infordrats hafva varit 56, och sådane, hvarigenom Hof-Rätten tillika blifvit anbefalld åtgärd, 53. 3

18 För qväljande af E. K. Maj:ts Nådiga Dom, har en person varit tilltalad, men från ansvar befriad. De Kongl. Brefvens antal har varit 22. Kammar-Rätten. Oafgjorde mål för tillgrepp af Eders Kongl. Maj:ts och Kronans medel, som från föregående året balanceras 8. Under årets lopp tillkomne nya balancemål 7. Afgjorde under år 1834 8. Balance till år 1835 7. Öfver-Ståtthållare-Embetet i Stockholm. Brottmål, som blifvit för ytterligare åtgärd öfvcrlemnade till Stads- och Lands-Domstolar 595. Deraf efterapning, förfalskning och utprångling af Banco- och Riksgälds-sedlar 3. Förfalskning och missbruk af Orlofssedlar, skuldsedlar och andre handlingar 27. Försök till Mordbrand 1. Mord och Dråp 3. Hindrade Sjelfmord 6. Förgöring genom förgift 1. Rån 2. Stölder 203. Snatterier 225. Brottmål, hvilka anstå i brist af bevisning ochiafvaktan afflere upplysningar 23. Afgjorda Police-mål 8409. Deribland hafva angått: Fylleri af Mankön 820. af Qvinkön 116.

19 Döde personer på gatan och inom enskilta hus af sjukdom, eller så hastigt af okända orsaker, att å dem läkare-besigtning blifvit förordnad 58. Döde genom hvarjehanda olyckshändelser 45. af fylleri 3. Drunknade 49. Sjelfmord 20. Försök till Sjelfmord, som blifvit hindrade 8. Tvistemål, hvilka under oriktiga rubriker blifvit hos Ofver-Ståthållare-Embetet anmälta och antingen förlikte, eller lemnade af parterna att vid vederbörlige domstolar utföras.310. Summa Police-mål 9027. Anmälde Resande från inrikes orter 9455. Från utrikes orter 564. Summa af de vid Ofver-StåthållareEmbetet uti police-ärender handlagde mål och ärender 27,252, och vid Ofver-Ståthållare-Embetets Cancellie 6786, deraf 170 balanceras till år 1855. Hof-Canzlers-Embetet. För brott emot Tryckfrihets-Lagen fällde 4. Af Jury frikände 4. Ordningsmål afgjorde 5. Confiscations-mål *). 593 mål hafva varit anhängige, deraf i Stockholm 104, och i Götheborg 115. Bil. Lit. B. *) Den olikhet som visar sig i antalet af här upptagne confiscalionsmål, å hvilka uppgift inkommit från GeneralTullStyrelsens AdvocatFisoals-Contor, och de 3*

20 Fylleri-förbrytelser. Tab. N:o 9. Derföre äro till ansvar fällde af Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Länen, Policekamrarne i Stockholm och Götheborg. 2012. Vid Rådstufvo-Rätterne 816. Kämmers-Rätterne 658. Härads-Rätterne 1214. Bergs-Tings-Rätterne 1. 4701. ) Uppgiften på detta slag af förbrytelser från Malmöhus Län utvisar att, under år 1834, ingen blifvit fälld till ansvar. Det är nu fyra år efter hvarandra hvarunder intet enda åtal för dryckenskap blifvit i nämde Län af Kronobefjeningen anstäldt. Jag föranlåtes derför hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet förnya min förl. år gjorde hemställan, att Eders Kongl. Maj:ts Refallningshafvande i Länet må anbefallas noga tillse, att Kronobetjeningen deras pligt, med fylleri-förbrytelsers åtalande, icke åsidosätter. Förhållandet med olika slags Fångar år 1834. A Rikets samtlige Fästningar och Corrections-Inrättningar: Dömde på lifstid: Mankön 491. Qvinkön 78. 569. under rubriken: Förbrytelser emot Seglationsovdning och Tullförfattningar, å Rådhus-Ratts-tabellen upptagna, härleder sig deraf, att mål i Tull-ärender, blifvit vid nämnde Rätter afgjorde i slutet af år 1833, som till Tullstyrelsens AdvocatFiscals-Contor ingått i början af år 1834. Rådhus-Rätterne hafva äfven kunnat, under den anförde rubriken, upptaga sådane mål, hvilka egentligen icke angå tullförsnillning, såsom då anklagade underlåta att vara försedde med ordentliga passhandlingar och andre bevis, nödige för controllerne emot lurendrägeri och tullförsnillning. *) 21 mindre än förra året.

21 Dömde på vissa år: Mankön 390. 521. Qvinkön 151. Fångar på bekännelse: Mankön 11. 12. Qvinkön 1. 1102. *) Med bekännelse-fångarne, lrvilka -vid 1854 års början utgjorde 11 af Mankön och 2:ne af Q vinkönet, har under årets fortgång ingen annan förändring inträffat, än att 2:ne sådene fångar, af Mankön, aflidit, hvaremot 2:ne andra af samma kön tillkommit och förvaras å Södra Corrections-Inrättningen här i Staden; samt att en fånge af Qvinnokönet aflidit, utan att derförinnan hafva kunnat förmås till bekännelse. Corrections-fångars antal: Mankön 1815. Qvinkön 447. 2262.**) Häraf befunnos af Mankön: Vid Corrections-Inrättningen å Långholmen 578. Correctionella Arbetsfängelset i Malmö 380. Allmänna Arbets-Inrättningen i Carlskrona 200. Dito Dito på Kungsholmen 188. Pionierer å Carlsborgs fästning 505. Casserade allmänna arbetskarlar i Carlskrona Amiralitets-häkte 27. På Waxholms Fästning förvarade Correctionister 26. I samtlige Länsfängelserna, enligt Kongl. Brefvet den 29 Junii 1833, qvärhållne Correctionsfångar 111. Summa 1815. *) År 1832 var antalet 1130 och år 1833, 1111. **) år 1832 var antalet 2305 och år 1833, 2231, då correctionister ensamt af Mankön voro 1940, så att tillökningen under år 1834 tillkommit af Qvinkönet med 156 utöfver det år 1833 befintliga antal.

22 Af Qvinkön: Transport 1815. Vid Stockholms Norra Corrections-Inrättning 229. Norrköpings dito dito 158. Götheborgs dito dito 60. 447. 2262. Af förenämnde antal Correctionsfångar hafva under loppet af år 1834 afgått: Från Södra Corrections-Inrättningen: Mankön. Försedde med laga tjenst 157. Efter fulländad ådömd arbetstid 45. Afgangne med Fång-Styrelsens Pass enligt 17 i Kongl. Förordningen den 29 Juni 1853 2. Gossar, aflemnade till vård vid Prins Carls Skol-Inrättning, på grund af Kongl. Brefvet d. 8 Mars 1834 10. Från Arbets-Fängelset i Malmö: 214. 214. 1 laga tjenst 26. Efter erhållet fastigbetsarf 1. Från Arbets-Inrattningen i Carlskrona: 27. 27. Försedd med laga försvar 1. Efter fulländad arbetstid... 5. 4. 4. Frän Arbets-Inrättningen å Kongsholmen: I laga tjenst 6. Efter fulländad arbetstid 1. 7. 7.

23 Från Waxholms Fästning: Med tjenst försedde 2. 2. Från Stockholms Norra Corrections-Inrättning: Summa 254. Qvinkön. Försedde med laga försvar 28. Efter fulländad ådömd arbetstid........... 37. Genom Eders Kongl. Maj:ts Nåd frigifven 1. 66. 66. Från Norrköpings Corrections-Inrättning: I laga tjenst utlemnade 17. Efter fulländad arbetstid 14. 31. 31. Från Götheborgs Corrections-Inrättning: Med laga försvar försedde 2. Efter fulländad arbetstid 9. 11. 11. Summa frigifne 362. Summa 108. En märkelig skillnad visar sig i antalet af dem, som utgått från Correctionslnrättningarne i Stockholm och dem i Landsorterne till förmån för de förre. Dom-Kapitlen. Äktenskap hafva under loppet af år 1834 blifvit upplösta för: Hor 55. Tab. No 10. Malitiosa desertio 40. Nesligt brott 6. Galenskap 5. Transport 104.

Transport 104. Fortfarande bitterhet och osämja, oaktadt undergångna varningsgrader 8. Fortfarande fylleri oaktadt undergångna varningsgrader.... 3. Äktenskap, som i anseende till häfdande efter trolofning, eller under äktenskapslöfte bordt med vigsel fullbordas, men för missämja måst upplösas 31. 146. Dessutom hafva 14 par Fästehjon, efter föregången behörig begäran, erhållit vederbörande Dom-Kapitels skiljobref till upplösning af deras antingen genom trolofning, eller ock förmedelst afkunnade lysningar påbörjade äktenskaps-förbindelser. Största antalet af Äktenskaps-skillnader har ägt rum vid Lunds och det minsta antalet vid Carlstads Dom-Kapitel. Vid Wisby Dom-Kapitel har, likasom under år 1833, intet Äktenskap blifvit genom Consistorii åtgärd upplöst. Högsta Domstolen. Hemstäldta brottmål: Inkomne år 1834, och under året afgjorda 50. Antalet af dem, som för brott till döden dömde, under loppet af år 1834 sökt, men ej vunnit försköning från dödsstraff, har varit 16. Tab. N:o 11. De vid Domstolarne å landet ransakade och afdömde brottmål, hafva under år 1834 till antalet varit Elfva flere, än år 1833, då de voro färre än något år sedan år 1830, som af ComparationsTabellen N:o 11 inhämtas; men med undantag af rubrikerne: Rån och Röfveri, som har 8, Barnamord, som har 1, Tidelag, som har 2, Röns-förbrytelser, som har 26, Gäckeri med offenlelitja Gudsljenslen, som har 2, Förbrytelser emot Föräldrar eller Svärföräldrar, som har 39, Eds-Örebrott, som har 13, Förfalskningsbrott, som har 8, flere än tabellerne för år 1833 ut- 24

25 utvisa, äro de öfrige brotten, af svårare art, minskade emot nyssnämde år, nemligen: af Mordbrandsbrott, hvilka, år 1833, voro 4, förekommer år 1834 intet, af Mord och Dråp är 1 mindre, af Förgiftningsbrott 9, af Mened 6, af Kyrko-tjufnader 4, af Stölder och snatterier 64 mindre; så att, öfverhufvud tagit, de gröfre förbrytelserna med skäl kunna anses vara snarare minskade än förökade, under det nu ifrågavarande året. Lägges härtill, att, enligt hvad här nedan kommer att i sin ordning omförmälas, de, vid Stadsdomstolarne afdömde, brottmålen varit till antalet 18 mindre år 1834, än under föregående året, är minskningen af brotten, äfven af ziffran bevisad, obestridlig, hvaraf följer, att, under det sistförflutna året blifvit begångne kriminella förbrytelser, till lägsta antalet sedan år 1830. För brott af gröfsta art kan någon Domsaga egentligen icke utmärkas. Det större antalet af grofva brott, som i ena domsagan förekommer, emot antalet af likartade i den andre, motväges åter af ett större tal på hvarjehanda, i den senare domsagan, begångne brott under samma klass, så att någon jemförelse, vid ett så beskaffadt förhållande, svårligen låter sig göra. Uti Norrbro, Wagnsbro, Gamla Norbergs och Skinskatebergs Häraders domsaga i Westmanlands Län; uti As, Gäseneds och Kullings Häraders domsaga i Elfsborgs Län; och uti Medelstads domsaga i Blekinge Län, har dock högsta antalet af gröfsta brottmålen uti l:sta klassen förekommit. Lättare är att, efter beräkning af brottens antal uti l:sta och 2:dra klasserne sammanslagne, utfinna i hvilken domsaga de fleste brott, uti nämnde klasser, blifvit begångne. Största antalet af sådane brott finnes då inträffa på Södra Möre Härads domsaga i Calmare Län, der det utgör 93, af båda klasserne. De fleste stölder, 71 till antalet, hafva blifvit föröfvade i Sollen- 4

26 tona, "Wallentuna, Danderyds, Åkers och Wermdö Häraders domsaga i Stockholms Granskapet med Hufvudstaden, mängden af derifran utgående löst folk, lättheten för dem, att på de inom denna domsaga belägna öar och skär finna uppehållsställen, förklarar orsaken till stöldernes stora antal derstädes. Elt sällsynt brottmål har blifvit afdömdt vid Tuhundra, Siendc och Snefringe Häraders domsaga, i Westmanlands Län, nemligen, ett så kalladt DulgaDräp, för hvilket, då baneman till den dräpna mannen icke inom natt och år blifvit funnen, eller någon för brottet skaligen kunnat misstänkas, Siende Häradsboer, enligt Lagens bud i 27 Cap. MissgerningsBalfcen, blifvit fällda till böter. Minsta antalet af afdömde brottmål uti l:sta och 2:dra klassen har varit i Nordals, Wahlbo och Sundahls Häraders domsaga i Elfsborgs Län, bestående endast i 2:ne stölder. Befolkningen i Domsagan kanantagas till omkring 50,000 personer. Om antalet och egenskapen af sådane brott som, i saknad af bestämda rubriker dera, icke kunnat å Tabellerne upptagas, är förut anmärkt. Vid någon framdeles tillgörande förändring med formuläret för uppgifterne på brottmål, kunna rubrikerne på dem väl något ökas, men dock icke utvidgas till den grad, att utrymme icke alltid skall fela för någre slag af förbrytelser, som, mer eller mindre sällan, fast årligen förefalla och hvaröfver vid domstolarne dömes. Af de utaf vederbörande domare, dels å deras uppgifter antecknade, dels särskildt meddelade upplysningar och anmärkningar, inhämtas underrättelse om ifrågavarande brottmåls beskaffenhet *). Det vigtigaste och af masta interesse, som *) Deribland har förekommit ett brottmål uti Löfångers Tingslag af alldeles särskild beskaffenhet. En Skeppare från Södra Ångermanland, vid namn Fiölander, som i Stockholm intagit last på Luleå, anträffade uti öppna Sjön Finska Skeppet Otto Herman destinerad till Genua; och som skeppet, efter att hafva stött på grund och blifvit af besättningen öfvergifvet, åter kommit löst från

27 dessa anmärkningar innehålla, bifogas såsom tillägg till hvarje tabell. De iiro i anseende till deras resultater förtjenta af granskning och uppmärksamhet. Anskönt antalet af de för dryckenskap sakfällde är något ringare än förra året, äro dessa förbrytelser ändock nog talrika *). Det är utom allt tvifvel att endast en mindre del af detta slags förbrytelser under åtal, och blifver synlig i brottmåls-tabellerne. kommer Sådant beror på publike åklagares större eller mindre verksamhet, som kan slutas af det anförda exemplet med Malmöhus Samlingen af exempel på bränvinets olyckliga verkningar, har emellertid under år 1834 blifvit förökad. De flcstc brottmål, den bekymrande tillvexten i antalet på dem som tillbringa deras lif inom fängelsernas och corrections-inrättningarnes murar, och minst hälften af de årligen förefallande Sjelfmorden **) föranledas grundet, har Frölander gått om bord å samma skepp, samt utan något användt försök att bärga det, hvilket dock troligen kunnat lyckas, i stället tillgripit och för egen nytta sökt använda en betydlig del inventarier; men då han för motvind nödgats anlöpa Bjurö hamn och tillfälligheten infördt det öfvergifnaskeppet nära derintill, har händelsen så fogat, att brottet blifvit upptäckt. Frölander dömdes till 28 dagars fängelse vid vatten och bröd samt uppenbar kyrkoplikt, men besättningen Frikändes. Se Anm. till Tab. N:o 1. *) Att fyllerilasten tilltagit nppgifves från Ulleråkers och Hagunda m. fl. Häraders domsaga i Upsala Län; Näs, Nordmarks och Gillbergs Häraders domsaga i "Wermland; från öster-dalarnes domsaga i St. Kopparbergs Län; från Medelpads domsaga i WesterNorrlands Län; från Tössbo och Wedbo Häraders domsaga i Elfsborgs Län; från Inlands-Nordre m. fl. Häraders domsaga i Götheborgs och Bohus Län; från Norra och Södra Tjust Häraders dorasaga i Calmar Län; från Norra Möre och Stranda Häraders domsaga i sistnämde Län; och från Lysings och Dahls Häraders domsaga i Linköpings Deremot har, uti några få domsagor, fylleriet, i jemförelse emot föregående året, i någon mon minskats, dertill lönkrogars utrotande bidragit. Se Anm. till Tab. N:o 1. **) I Fellingsbro Härad i Örebro Län, hade en torpare dödt i rusigt tillstånd, och i Skyllersta Härad af samma Län, en af öfverflödigt vid tt bröllop njutna starka drycker, i deraf öfverlastad belägenhet dödt: i Norra Helsinglands dom- 4*

och förorsakas af bränvinet. 28 Uppmärksamme Domare intyga, att antalet af brottmål skulle i betydlig mon minskas, derest icke den radande benägenheten för bränvinsförtäring, på det förderfligaste, motarbetade den sedlighet och det välstånd, som de förmäla, omisskänneligen för öfrigt äro i tilltagande, äfvensom det blifvit anmärkt, att de år, då bränvinstillverkningen varit inställd, eller priset dera dyrt, brott och förbrytelser, mer än annars, varit i aftagande. Att tjufnadsbrotten förminskats, sedan år 1851, härleder sig, utan tvifvel, från ökade tillfällen för den arbetande klassen att finna sysselsättning och utkomst, till någon del äfven deraf, att lösa och kringstrykande personer med mer sorgfällighet efterspanas och till corrections-inrältningen aflemnas. Den hos allmogen, i synnerhet i vissa landsorter, rådande vana och obetänksamhet, att till barnen öfverlemna sina hemman emot vissa betingade underhållsvilkor, som å barnens sida nog ofta icke uppfyllas, utan småningom leda till stridigheter, kif och rättegångar, är sannolikt orsaken till det ökade antalet af Förbrytelser emot Föräldrar eller Svärföräldrar. Grofva brott hafva understundom blifvit föranledde genom yppad missämja emellan underhållstagaren och de som åtagit sig dennes försörjande *). saga har ett sjelfmord inträffat genom omåttligt förtärande af bränvin: I Lysings och Dahls Häraders domsaga, tvenne personer, hvilkas död tillkommit genom ett oraåtttigt förtärande af starka drycker, och en person som, sedan han genom dryckenskap och misshushållning förstört sin egendom, af missti-östan för framtida utkomst, med vilja sig förgjordt. I Wiste, Åse, Kållands och Barne Häraders domsaga i Skaraborgs Län, en torpare, som under en resa så omåttligt förtärt bränvin, att han genom deraf ådragit slag tillsatt lifvet. En likaledes, i Fjäre och Wiske Häraders domsaga i Halland. Tvänne sjelfmord uti Ingelstads, Järrestads, Ljunitz och Herrestads Häraders domsaga i Christianstads Län, äfven genom omåttligt förtärande af starka drycker. Se vidare Anm. till Tabellerne. *} Se Anm. till Justitiae Stats-Ministerns berättelse för år 1832.

Sjelfmord, antalet år 1854 29 hvaröfver vid HäradsRätterne blifvit ransakadt, hafva till utgjort 121, nemligen 100 af män *) och 21 af qvinnor, eller fyra mindre än år 1833 **). De flesta sjelfmord, 7 till antalet, hafva inträffat i Fellingsbro, Glanshammars, Örebro, Askers och Skyllersta Häraders Domsaga i Örebro Vid jemförelse mellan antalet af de vid HäradsRätterne och Rergs- TingsRätterne afdömde brott, uti l:sta och 2:dra klassen, begångne af mankön, till ett antal af 1558, och af qvinkön, till ett antal af 279, finnes, att nära fem brott af mankön svara emot ett, som af qvinkön blifvit begånget. Jemföres folkmängden å landet, antagen till 2,659,207, efter afdrag af circa 500,000 för befolkningen i städerna, med antalet af nyssnämde brott, uti l:sta och 2:dra klasserne, tillsammans 1617, så belöper ett brott på circa 1644 individer. Men, om brotten och förbrytelserna, uti alla Tre klasserne, sammanslås eller 15,906,. af båda könen begångne, så kommer ett brott, på nära 167 individer. Huru brott och förbrytelser af qvinnor emot de af män begångne, förhålla sig till hvarandra, är förut anmärkt, på det ställe i denna berättelse, der brottmålens antal vid Lands-Domstolarne anföres. Uti Gottlands Norra Härad, der år 1852 22 brott uti l:sta och 2:dra klassen begingos, och år 1855 6 dylika, hafva år 1834 förekom- *) Deribland en tjuf, som då han ertappades, tog in af förgift, som han bland annat stulit. Tuhundra och Siende Häraders domsaga, Westmanlands **) Utom de sjelfmord, som omedelbart härrört från följderna af dryckenskap, hvarom förut blifvit anfördt, anmärkes nu här: ett, begånget af fruktan för följderne af ett i fylleri tillfogat knifstyng. Medelpads domsaga; en io^-årig flicka, som, öfverväldigad af ett kroppsligt lidandes våldsamhet, och en derunder inträffad ögonskenlig vansinnighet, afhändt sig lifvet; Södra Ångermanlands domsaga. Ett sjelfmord, genom hängning, föröfvat af en flicka, i Höks Härad i Hallands Län, som vid gerningens begående ännu icke uppnått 13 års ålder. Se Anm. till Tab. N:o 1.

30 mit 5:ne brott, endast uti andra klassen; hvilket visar huru olika brottsligheten i en och samma ort kan förhålla sig-, under olika tider *). Att förbrytelser uti 3:dje klassen år 1854 visa sig till antalet högre än under något år, sedan år 1830, såsom det äfven finnes vara förhållandet vid Stads-Domstolarne, härleder sig, till stor del, af helt och hållet tillfälliga orsaker. Om, till exempel, vid inträffande snöfall, vintertiden, snöplogning och skottning, på de allmänna vägarne, försummas, eller väglagning annars underlåtes, kunna ofta flere hundrade så beskaffade och till tredje klassen hörande mål förekomma vid HäradsRätterne, det ena året mer än det andra. Så äro under år 1854, endast vid Elfvedals Öfre- och Nedre Tingslag i Wermlands Län, 563 personer sakfällde för bristande väglagning och snöplogning; 78 personer för väglagning i Lång- och Seminghundra m. fl. Häraders domsaga i Stockholms Län; 242 personer, för ogild väg i Wilske, Gudhems, Walla och Kåkinds Häraders domsaga i Skaraborgs Län, flere andre att förtiga **). Genom bran vinstillverkningens inställande, föranledes en mängd åtal, så väl för öfverträdelser af berörde förbud, som för oloflig bränvins-försäljning. Undantages skogs-åverkans- fylleri- och slagsmålen, hvilka ensamt utgöra 5350, består återstoden, 8959, till det masta, uti mindre ekonomi- och police-mål, hvilka, i betraktande af deras särskildta natur, skäligen icke böra tala mot menighetens sedlighet. Efter denna formed *) Hurusom grofva brott, understundom i flere decennier, kunna inom vissa orter vara sällsynta, derpå företer Näs och Gillbergs Häraders domsaga exempel: der har, under 20 års tid, ingen dödsdom varit fälld. Denna domsaga är en bland de folkrikaste i Werrnland. **) Det ökade antalet af åtalade förbrytelser uti 3:dje klassen i Laline, Tunge och Stångenäs H:s domsaga i Götheborgs och Bohus Län härledes från en nykommen Länsmans verksamhet, som ensamt åkärat och haft flere mål än alla öfriga Länsmännen i domsagan. Tillsättningen, af extra Krono-Länsmän, som inom de två sista åren ägt rum, har verkat till flere åtal, än under de nästföregående. Listers och Bräkne H. domsaga i Blekinge Se anm. till Tab. N:o 1.

ling af förbrytelsernas antal, reducerar sig detsamma till 31 ofvannämnde 5350, som, med brottmålen uti 1:sta och 2:dra Masserne 1617, tillsammans utgöra 6967 vid Härads- och BergsTingsRätterne afdömde, hvilket antal brott och förbrytelser, fördelad på folkmängden å landet, gör icke mer än ett brott på hvarje person af 581 f. Tabellen N:o 12 utvisar förhållandet med brott och förbrytelser Länen emellan. Deraf inhämtas, att grofva brott blifvit till största antalet eller 27, begångne i Calmare Län, deraf likväl 21 varit könsförbrytelser *). Calmare Län hade äfven år 1853 största antalet af grofva brott. De fleste Mord och Dråp, nemligen 6, hafva skett i Blekinge På förteckningen af l:sta klassens brott, kommer Götheborgs och Bohus Län näst efter Calmare Län, med 9, hvilket antal äfven belöper på Wermlands Län, fastän brotten derstädes icke varit lika svåra, som i det förra länet. Christianstads och Norrbottens Län, hafva minsta antalet af brott uti denna klass, och Gottlands och Jemtlands Län, intet. Största antalet af förbrytelser mot Föräldrar eller Svärföräldrar, har Calmare Län, der 45 sådane blifvit begångne, som vill säga mer än fjerdeparten af de vid samtlige Lands-domstolarne i Riket afdömde, och nära tre fjerdedclar fler än som i något annat Län förekomma. Stölder och snatterier äro till antalet högst i Stockholms Län, med 129, dernäst i Malmöhus Län, med 86, derefter i Linköpings Län, med 81, samt Gefleborgs och Skaraborgs, med 79 i hvardera. Calmare Län har 78. Minsta antalet visar Gottland, med 7. Skaraborgs Län står äfven år 1834 främst i anseende till antalet af skogsåverkansmål med 372 **). I Östergötland har antalet varit 169, eller 29 mindre, än under år 1833. I Elfsborgs Län deremot något högreän under nästförflutne året. *) 14 sådane förekomma ensamt i Södra Möre H. domsaga.. **) I afseende på skogsåverkans-målen i Skaraborgs Län se Just. Stats-Ministerns berättelse för år 1833. Dessa mål, voro dock år 1834 181 mindre, än föregående året. Tab. N:o 12.

32 Förbrytelserna emot författningarne om bränvins-bränning och branvins-försäljning hafva varit talrikast i Elfsborgs Län, med 291 *), Örebro Län 178; Skaraborgs 167, Linköpings 162. I Jemtlands Län hafva endast förefallit 5. Afven denna gång får jag i underdånighet förnya den anmärkning, att mer än hälften af alla i hela Riket vid landsdomstolarne upptagne slagsmål, i endast sex Län förefallit, och att förhållandet varit sådant under tre år efter hvarandra. Detta slags förbrytelser, emot personer, stå merendels i förbindelse med fylleriet, hvars närmaste följeslagare är våldsam och obändig framfart. En öfversigt af fylleri- och slagsmålens antal uti ifrågavarande sex Län, nnder senaste tre år, torde närmare visa förhållandet; deraf ses äfven i hvilken olika proportion dessa slags förbrytelser beifras, då man likväl bör taga för afgjort, att de med hvarandra gemenligen äro förknippade. Högsta antalet af båda slagen, så väl af de vid Härads-Rätterne, som, hvad fylleri-förbrytelserne angår, de hos Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande i dessa Län åtalade, anföres imedlertid sålunda: Län: År 1832. År 1855. År 1854. För slagsmål sakfällde. För dryckenskap sakfällde. För slagsmål sakfällde. För dryckenskap»akfällde. slagsmål sakfällde. För dryckenskap sakiuude. Calmare.... 236. 160. 251. 157. 285. 155. Christianstads.. 265. 57. 255. 55. 185. 59. Blekinge.... 197. 142. 215. 88. 255. 251. Elfsborgs... 197. 104. 198. 81. 258. 99. Malmöhus... 170. 50. 170. 49. 195. 78. Skaraborgs... 169. 40. 189. 91. 175. 102. Enligt denna förteckning har Calmare Län, under de trenne åren 1852, *) Elfsborgs Län hade äfven år i833 högsta antalet förbrytelser af denna art.

33 1852, 1853 och 1834 tillsammanstagne, det största antalet af båda slagen förbrytelser. Särskildt för år 1854 har Jemtlands Län minsta antalet, eller endast två. De med böter belagde andre förbrytelser hafva varit talrikast i Wermland nemligen 977. Vid Stora Kopparbergs GrufveTings-Rätt, i Wester- och Norrbottens samt Skånes och Kronobergs Bergmästaredömcn hafva icke några brottmål förekommit. Af de nu i underdånighet uppgifna facta och hvad Tabellerna speciell utvisa, samt i sammanhang med hvad jag i mina de föregående åren afgifoa underdåniga berättelser anfört, bör en ledning för omdömet kunna hämtas för afgörande af tvenne vigtiga frågor; den ena: hafva brott och förbrytelser å landet varit i till- eller aflagande sedan år 1850, då tabeller öfver Justitiae-ärenderne började alt uppgöras, och utvisar förbållandet särskildt för år 1854, någon anmärkningsvärd förändring? den andra: Ar något af Rikets Landskap, framför de öfrigc, utmärkt genom ett större antal brottmål och i detta fall hvilket? Oiver den ena delen af första frågan, har jag här förut, i underdånighet, framställ min åsigt. De vid Härads-Rätterne afdömde brottmål, äro väl till ziffran något obetydligt högre år 1854, än föregående året, dock böra de, relatift till deras beskaffenhet, kunna anses vara i afseende på de vigtigaste deribland, minskade emot år 1855, och både till ziffran, och brottens egenskap, betydligt under hvad tabellerne för de tre föregående åren utvisa. I afseende åter på den andra delen af frågan, om brott och förbrytelser minskats eller ökats, under loppet af de förflutne fem åren 1850 1854, sa synes väl, uti antalet af de gröfre brottmål å hvilka rubrikerne sedan ar 1830 äro complette, der och hvar, en fägnande förminskning, men skillnaden, i det hela betraktad, är dock icke så skarp och utmärkt, hälst 5

34 minskningen i brottens antal det ena året, liksom qvittas»f förökningen under det följande, och alltid några vissa slag af grofva brott årligen återkomma, att resultatet kan utan all tvetydighet afgöras endast utaf ziffran. Varsamheten fordrar då, att icke af blotta ziffertalen på brotten och förbrytelserna, som ofta kunna uppkomma af tillfälliga sammanträffanden, sluta till det sedliga tillståndet i landet; derföre bör deras mening här inhämtas, som närmare känna förhållandet, och, under brottmålens behandling, haft bästa laglighet att bedömma huruvida folket i moraliskt afseende går fram eller tillbaka. Af deras yttranden, som skipa lagen bland menigheten, af deras samvetsgranna omdömen, anser jag mig böra i korthet här upptaga så mycket, som kan vara nödigt för att bestyrka, att, enligt alla förhand varande upplysningar och samlade facta, det synes otvifvelaktigt, att benägenheten till brott, hos landets inbyggare, successivt förminskats. Jag förbigår då hvad större delen af domhafvanderne derom yttrat, under de förflutne åren, fästande mig nu endast vid hvad af en del senast blifvit anfördt, såsom till exempel från: Sundbo, m. fl. Örebro «Att brottmålen varit i jemt aftagande. > Fryksdals Nedre ringslag m. fl. Wermelands Norra Angermanland. WesterNorrlands Östra Westmanlands domsaga. Norunda, m.fl. Upsala Länghundra m. fl. Stockholms «Att de gröfre varit högst få de sednare åren i jemförelse med folkmängden.» «Brottmålen hafva betydligen förminskats.» (Brottmålen hafva under de sednare fem åren, hvarken till antal eller svårare beskaffenhet tilltagit, utan varit i märkbart aftagande.» «I allmänhet hafva brottmålens antal betydligen förminskats emot förra åren.»»brottmålens antal synes de sednare åren snarare af- än tilltagit.»

35 Vid jemförelsen emellan uppgifterne sedan 1830 visar sig påtagligen, att brotten både i det hela och serdeles hvad tjufnader beträffar märkeligen aftagit sedan nämde år, och denna minskning i brott anses med full -visshet kunna tillskrifvas folkets stigande välstånd och belåtenhet, i synnerhet bland allmogen, som år från år synbarligen förkofrat sig.» aftagit.»brott af gröfre art hafva sedan 1850 och synnerligen sedan 1852 De mindre förbrytelserne hafva likaledes till antalet aftagit under sistförflutne fem åren.» Brottmålen hafva sedan 1830 i allmänhet aftagit.» «Sedan detta tabellverk började hafva verkliga brottmål snarare afän tilltagit, hvilket anses hafva tillkommit af en tilltagande sedlighet.» Inlands. Nordre och Fräkne m. fl. Götheborgs och Bohus Sundahls m. fl. Elfsborgs- Kinds m. fl. Elfsborgs Mennings m. fl. Linköpings Brottmålen hafva, alltifrån 1830 hvarje år varit och ännu äro i aftagande, As, m. fl. serdeles stölder eller otrohets-brott.» Elfsb. Brottmålens antal hafva inom domsagan i icke ringa mån minskats. «Moraliteten inom domsagan, med undantag af böjelsen för dryckenskap, är i allmänhet ganska god, så att gröfre brottmål äro derstädes sällsynte.» Brottmålen hafva under de nästförflutne fem åren minskats och detta lyckliga förhållande är en följd af den hyfsning och mildring i seder, som älven hos den lägre folk-klassen mer och mer göra sig gällande genom en omsorgsfullare vård om ändamålsenlig barnundervisning vid sockneskolor af ambulatoriske barnlärare, samt ett upplyst och för detta stora ändamål nitiskt Presterskap.» Aspolandsm. fl. Calm. Qville m. fl. Götheborgs och Bohus Kinda och Ydre m. fl. Linköpings De i första och större delen af andra klassen upptagne brott, äro Norrvidinge,m fl. Kronobergs numera sällsporda.» Brottmålen hafva sedan 1830, särskildta händelser oberäknade, i allmänhet aftagit.» 5* N.ochS.redbo. Jönköpings

Sjuhundra m. fl. Stockholms S. Angerm. KesterNorrlands Westerbottens Norra Domsaga. Lahne, Tunge, m.fl. Götheborgs och Bohus Albo, Gärds m. fl. Christianstads Norra och Södra Åsbo i Christianstads Södra Helsingland. Gefleborgs Bråbo, Riiings m. fl. Linköpings Länt 36 Brottmålen hafva sedan år 1850, titt mer än hälften förminskats.» «De egentliga brotten, begångna under år 1854, understiger de föregående årens från 1850.» «I allmänhet synes den lyckliga erfarenhet vara vnnnen, att svårare brott aftagit, ehuru flere års missvext och deraf uppkommen fattigdom kunna hafva ingifvit farhågor för ett motsatt förhållande, men den verkligen tilltagande sedligheten och Religionskänslan, synes otvifvelaktigt hafva i allmänhet visat sitt välgörande inflytande.»»brottmålen hafva sedan 1850 icke tilltagit förr än nästlidet år, och ehuru brottmålsuppgiften för sistnämde år, visat större antal deraf, är dock allmogens moraliska godhet och laglydnad icke förändrad.» «Vid jemförelse af brottens antal för år 1854 med det för år 1850 finnas de hafva minskats till något öfver, dock har detta aftagande endast ägt ram under de 2:ne sistförflutne åren. Går man längre tillbaka ar det otvifvelaktigt, att de gröfre brotten och serdcles stölder märheligen aftagit.»»det stora antal af tjufnadsbrott, som de föregående åren begångits inom domsagan, har under förl. år betydligen minskats, äfvensom antalet af öfrige uti 2:dra och 5:dje klassen upptagne brott; och i allmänhet kan folket anses som sedligt och laglydigt.» Ehuru brottmålen äro i tilltagande, ökes dock icke de gröfre brotten ; skillnaden igenfinnes i de mindre brotten af sådane slag, som i 5:dje klassen upptages, serdeles fylleri, sabbatsbrott och slagsmål.» Dryckenskaps- och andre brott, hafva jemförelsevis emot förutgångne åren i någon mon sig förminskat, så att sedlighet, ordning och laglydnad, i förhållande till folkmängden synes tillfredsställande ).» *) Vidare upplysningar fäs af Tab. N:o 1. Underrättelserna från en del Domsagor förmäla, att brottmålen visa, i allmänhet betraktade, ingen anmärkningsvärd förändring: att de, hvarken till antal dier beskaffenhet blifvit serdeles