. M Uppdragsarkeologi AB B

C. M Uppdragsarkeologi AB B

2 C. M Uppdragsarkeologi AB B

3

Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför utbyggnad av VAnätet runt Ängelholm inom fornlämningen RAÄ 36 i Ängelholms stad och kommun, har CMB Uppdragsarkeologi AB genomfört en arkeologisk slutundersökning. Fältarbetet genomfördes den 17 mars till och med den 20 mars 2014. Uppdragsgivare var Ängelholms kommun. Vid undersökningen påträffades 100 anläggningar varav majoriteten utgjordes av stolphål. En huskonstruktion och en fyrstolpslada kunde konstateras. Huset daterades till vikingatid och stolpladan daterades till yngre bronsålder/förromersk järnålder. En kolningsgrop daterades till äldre romersk järnålder. Fig. 1. Aktuell socken för undersökningen, Ängelholms socken, visas med rött. Fig. 2. Området för VA-utbyggnaden är markerad med blått på utdrag ur Vägkartan. Pilen visar läget för den arkeologiska slutundersökningen. Skala 1:100 000. 4

Ängelholms kommun ämnar bygga ut VAnätet runt Ängelholm, mellan Kulltorpsrondellen och vattenverket i Ängelholm. Ledningsarbetena ska mellan Kulltorpsrondellen och Nya kungsgården genomföras längs med Kungstorpsleden. Ledningen kommer att förläggas i åker eller betesmark. Norr om Rönneå leds ledningen österut och läggs i utkanten av befintligt industriområde längs med E6:an norrut. I anslutning till industriområdet finns mindre dammar och diken för omhändertagande av dagvatten. Norr härom övergår området till åkermark. Ledningen ska därefter anslutas till vattenverket som är beläget på den östra sidan om motorvägen. Ledningen blir cirka 8 km lång och kommer att grävas ner till ett djup av cirka 2,5 meter. Ledningsschaktens bredd kommer att variera mellan 4 och 6 meter. Matjordsavbaningen kommer vid anläggningsarbetena normalt att variera mellan 6 och 8 meter. CMB Uppdragsarkeologi har genomfört arkeologiska utredningar steg 1 och steg 2 (Hulting Lindgren 2012 & 2014). Vid utredningen steg 1 pekades 8 delområden ut som känsliga ur fornlämningssynpunkt. De antikvariska bedömningarna rörande möjliga fornlämningsområden gjordes utifrån de topografiska och geologiska förutsättningarna kombinerat med uppgifter ur kart - och arkivmaterial. Närhet till tidigare kända fornlämningar har naturligtvis också spelat roll i värderingen av de i resultatdelen utpekade områdena. Vid den arkeologiska utredningen steg 2 konstaterades lämningar av antikvariskt intresse i den sydöstra delen av område 8, fornlämning nr 36 i Ängelholms socken. Vid utredningstillfället grävdes fem sökschakt med en sammanlagd längd av 85 löpmeter och sexton stolphål och tre gropar påträffades. Lämningarna bedömdes vara relativt välbevarade trots plogoch harvspår i alven. Utbyggnadsområdet för VA-nedläggningen inom fornlämningen var 1150 m 2. Projektet var tidsmässigt pressat och då välbevarade boplatslämningar påträffades vid utredningstillfället inom en begränsad yta, cirka 700 m 2, beslöt Länsstyrelsen att en arkeologisk slutundersökning skulle genomföras inför arbetena med VA-nedläggningen. Fig. 3. Utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan från 1812-1820. Platsen för slutundersökningen är markerad med röd cirkel. Skala 1:30 000. 5

Det kustnära Ängelholm är beläget i Skälderviken dit Rönne å som slingrar sig genom staden mynnar. Trakten kring Ängelholm utgörs av ett storkuperat fullåkerslandskap kring åarna Vege å, Rönne å och Rössjöholmsån. Det skånska landskapet kan enligt en bygdeindelning som baseras på faktorerna odlingssystem, hägnadstyper och byggnadsskick, avgränsas till tre geografiska områden/bygder benämnda slättbygd, risbygd och skogsbygd. Ängelholm är belägen i risbygden det vill säga den övergångszon som ligger diagonalt orienterad mellan skogsbygd och slättbygd. Då en by fördes till denna kategori innebar det att den varken kunde erlägga sina skatter såsom en sädesproducerande slättby eller såsom en virkes- och kolproducerande skogsby (Améen, L., m. fl. 1999). Markerna var inte möjliga att intensivodla och de kunde inte heller ge ett givande överskott av säd (Campbell 1928). Området som ledningssträckan berör utgjordes under början av 1800-talet av obrukad mark för att under början av 1900-talet övergå i ett odlat fullåkerslandskap. Kartmaterialet visar också att de utpekade delområdena har varit obebyggda under början av 1800-talet. Ledningssträckan ska läggas från Kungsgårdsleden söderut längs med väg 107. Väg 107 är en del av ett äldre vägnät och finns markerad redan på Skånska Rekognosceringskartan från 1812-1820 och utgjorde huvudleden in till Ängelholm. Jordarten längs med ledningssträckningen varierar mellan grus, postglacial sand och glacial lera. Kring Rönne å finns även älvsediment av sand och ler-silt. Några fosfatuppmätningar har inte gjorts i området för ledningsdragningen. Utredningssträckan inom område 8 var drygt 60 meter lång. Området utgörs av en höjdrygg och ett biflöde till Rönneå har runnit strax norr om området. Området är beläget på gränsen mellan jordarterna svallsediment grus och glacial lera. Ängelholm och trakten kring Ängelholm är fornlämningsrik. Ledningssträckningen berör direkt, tangerar alternativt läggs nära ett femtontal fornlämningar. Fornlämningarna utgörs till största delen av förhistoriska boplatser, men även gravar, en bytomt och en milsten är representerade i materialet. Fornlämningarna är belägna från öster till norr i Strövelstorp, Ängelholm, Höja och Rebbelbergas socknar. Område 8 berör fornlämningen Ängelholm 36:1 som i FMIS är rubricerad som boplats. Boplatsen är ca 220x80 meter östnordöstlig-västsydvästlig riktning. Vid inventering på 1990-talet påträffades i området måttlig/riklig förekomst av flintavslag, flintspån, mindre bearbetade flintstycken samt enstaka förekomst av bränd flinta samt flintämnen. Boplatsen är avdelad av gammal landsväg, nu väg till vattenverk. Vid den arkeologiska utredningen steg 2 grävdes fem sökschakt med en sammanlagd längd av 85 löpmeter inom delområde 8. Sexton stolphål och tre gropar påträffades. Stolphålen var mellan 0,20 meter och 0,50 meter i diameter och groparna mellan 1,25x0,75 meter och 0,50x0,45 meter stora. Fyllningarna utgjordes av grå alternativt mörkgrå humös grusig lera. Lämningarna bedömdes vara relativt välbevarade trots plog- och harvspår i alven. 6

Fig. 4. Fornlämningar och aktuellt delområde inlagt på utdrag ur Fastighetskartan 62D 3gN. Skala 1:10 000. Den arkeologiska slutundersökningen skulle genomföras med syftet att fördjupa kunskapen om fornlämningen och den hade som mål att klargöra fornlämningens innehåll, datering och vetenskapliga potential. Då majoriteten av de påträffade anläggningarna utgjordes av stolphål, fanns möjligheter att påträffa konstruktioner. Påträffades konstruktioner var det av vikt att datera dessa för att erhålla en datering av fornlämningen. Kunde konstruktionerna inte dateras med hjälp av typologi eller fynd användes 14C-analyser för datering. Slutundersökningen planerades genomföras som en matjordsavbaning av en cirka 400 m2 stor yta, det vill säga 35% av utbyggnadsområdet och 57% av slutundersökningsytan. Påträffade anläggningar dokumenterades i plan i skala 1:50. Ett urval av anläggningarna undersöktes till hälften och dokumenterades i sektion i skala 1:20. Fyllningen hackades igenom med grävsked. Schakt mättes in med GPS. Inga fynd tillvaratogs men träkol samlades in för 14C-analys. Konstruktionerna daterades med 14C-analys. 7

En yta om 404 m2 matjordsavbanades. Sammanlagt påträffades 110 anläggningar varav 100 stolphål, 7 gropar, 1 kolningsgrop, 1 härd och 1 ränna. Totalt undersöktes 60 anläggningar det vill säga 54% av de påträffade anläggningarna. Det undersökta området var extremt fyndfattigt, endast lösfynd i form av två flintavslag påträffades. Fynden tillvaratogs ej. Träkol för 14C-analys fanns att tillvarata i majoriteten av de undersökta anläggningarna. Fig. 5. Slutundersökningsschaktet inlagt på utdrag ur Fastighetskartan 62D 3gN. Skala 1:2 000. Av de 100 påträffade stolphålen kunde 36 stolphål knytas till två konstruktioner, en rektangulär, närmast kvadratisk, huskonstruktion och en fyrstolpslada. 8 Stolphålen var överlag välbevarade trots att plog och harvspår syntes tydligt i alven. Fyllningen utgjordes av olika grå nyanser av grå humös grusig lera. träkol var vanligt förekommande i anläggningarna.

Fig. 6. Renritning av det undersökta schaktet i skala 1:200. 9

Av stolphålen kunde 32 anläggningar knytas till en rektangulär, närmast kavadratisk, huskonstruktion med raka väggar och gavlar. Huset var 6,3-7,2x6,5 meter i nordsydlig riktning med ingång i väster med två indragna stolpar, A72 och A76. Stolphålen var 0,25-0,30x0,35 meter stora och 0,14-0,16 meter djupa. Stolpe A76 har varit stenskott. Husets ingång vetter mot pärlbandet med gravhögar som ligger mellan 350 meter och 1 km väster därom. Centralt i husets nord-sydliga längdriktning kan stolparna A78, A79 och A81 varit takbärande tillsammans med väggarna. Storleken varierade mellan 0,25x0,30-0,35x0,40 meter och djupet mellan 0,14-0,23 meter. Stolparna A79 och A81 har varit stenskodda, Huset tolkas ha varit enskeppigt där stolparna A78-A81 även kan ha utgjort en rumsavskiljare. I husets sydvästra del har stolpe A58 utgjort en stötta, då sektionen visar att stolpen lutar österut mot anläggning A59. Två stolphål i den östra gaveln överlagrade en rektangulär kolningsgrop, vilket visar på flera faser med olika funktioner inom boplatsen. Ytterväggsstolparna var mellan 0,20x0,25-0,40x0,45 meter stora och 0,07-0,24 meter djupa. Träkol från A56 daterades med 14 C-analys till 775-945 e. Kr., det vill säga vikingatid. Inga fynd påträffades i de undersökta anläggningarna tillhörande huset. Avsaknaden av fynd tyder på att huset inte nyttjats som bostadshus eller kulthus utan har troligtvis varit ett fähus alternativt en ekonomibyggnad. Fig. 7. Fotot visar huset där hörnstolparna är markerade med höga pinnar. Foto mot öster. 10

Typ: Riktning: Yttre form: Längd/bredd Takkonstruktion: Väggkonstruktion: Ingång: Anläggningar: Analyser: 14 C-datering: Vikingatid Fas: Fas 3 Enskeppigt N-S Rektangulär, närmast kvadratisk, raka ytterväggar och gavlar 6,3-7,2 x 6,5 meter Väggstolpar Yttervägg; 25 stolphål efter takbärande stolpar, 1 stolphål som stötta i sydvästra ytterväggen, innervägg; 4 stolphål 2 indragna stolphål i västra ytterväggen 32 stolphål, 25 yttervägg, 4 innervägg, 2 ingång, 1 stötta Träkol, A56 Lab. Nr 14 C år BP Kal. 1σ Anl. Nr LuS 11053 1165±40 775 AD-945 AD A56 11

Söder om huskonstruktionen kunde en fyrstolpslada konstateras. Stolplador var en typ av ekonomibyggnad som oftast utgjordes av en kvadratisk lada. De vanligast förekommande spåren efter en stolplada utgörs av fyra stolphål som visar var de takbärande stolparna stått. Stolphålen efter stolpladan, A39, A40, A45 och A46, var mellan 0,15x0,300,35x0,45 meter stora. Av det södra paret återstod endast botten av stolphålen, djupet på det norra paret var mellan 0,120,14 meter. Samtliga fyra stolphål var homogena med en lätt skålad närmast flat botten. Fyllningen särskiljde sig också från omkringliggande stolphål och utgjordes av en mörkare grå humös grusig lera. Träkol från stolphål A45 daterades med 14 C-analys till 735-410 f. Kr., det vill säga yngre bronsålder-förromersk järnålder. Inga fynd påträffades i anläggningarna tillhörande stolpladan. Fig. 8. Fotot visar det matjordsavbanade schaktet. Fyrstolpladans läge är vid den röda pilen. Foto mot sydöst. 12

Typ: Stolplada Riktning: NNÖ-SSV Yttre form: Rektangulär, raka ytterväggar Längd/bredd 3,0x2,0 Vägg/takkonstruktion: 4 stolphål efter takbärande stolpar Anläggningar: 4 stolphål Analyser: Träkol, A45 C-datering: Yngre bronsålder-förromersk järnålder Fas: Fas 1 Lab. Nr 14 C år BP Kal. 1σ Anl. Nr LuS 11052 2435±40 735 BC-410 BC A45 13

En ränna påträffades i schaktets sydvästra del. Rännan var 5,75 meter lång och bredden varierade mellan 0,50 och 0,65 meter. Fyllningen utgjordes av ljusgrå humös grusig lera med inslag av orange sand och träkolsstänk. Några stolphål kunde inte konstateras i rännan. Inga fynd påträffades. Totalt påträffades sju gropar. Groparnas storlek varierade mellan 0,45x0,60-0,60x1,15 meter. Djupen varierade mellan 0,16-0,46 meter. Fyllningen utgjordes överlag av grå humös grusig lera med inslag av orange sand. Grop A25 var 0,85x0,95 meter stor och 0,46 meter stor. Gropen kan ha utgjort en lertäktsgrop då den var placerad i ett område där alven utgjordes av orangegul lera. Några fynd påträffades inte i de undersökta groparna. En rest av en härd, A44, som var oregelbunden till formen och 0,45-1,00x1,00 meter stor, påträffades. Härden undersöktes inte då det vid rensning kunde konstateras att endast botten återstod. En kolningsgrop, A89, påträffades i husets östra del och överlagrades av stolphål A111 och A112. Kolningsgropen var rektangulär i formen och 1,05x1,50 meter stor. Matjord var nertryckt i anläggningens topp, under detta blandade topplager återstod ett 0,02-0,04 meter tjockt kollager där kolfibrerna låg i anläggnings längsta längdriktning, det vill säga i nord-sydlig riktning. Kolningsgropar utgjordes vanligen av kvadratiska alternativt rektangulär grop med skiftande djup. Kolning i gropar var den äldsta metoden för framställning av träkol. Kol skickades för 14 C-analys och daterades till äldre romersk järnålder. Några fynd påträffades inte i de undersökta anläggningarna. Lab. Nr 14 C år BP Kal. 1σ Anl. Nr LuS 11054 1870±35 80 AD-210 AD A89 Fig. 9. Fotot visar kolningsgrop A89 i sektion. Foto mot öster. 14

Fig. 10. Fotot visar grop A25 i sektion. Foto mot öster. Totalt kan tre faser konstateras. Den första fasen med fyrstolpsladan var under yngre bronsålder-förromersk järnålder. Kolningsgropen daterades till äldre romersk järnålder. Den tredje konstaterade fasen är huskonstruktionen som är daterad till vikingatid. Några bostadshus påträffades inte vid undersökningen men det är högst troligt att bostadshus kan kopplas till de påträffade kontexterna. Lämningarna har således utgjort utkantslämningar under samtliga faser. Avsaknaden av fynd styrker detta. Syftet med den arkeologiska slutundersökningen var att fördjupa kunskapen om fornlämningarna och skulle klargöra dess innehåll och vetenskapliga potential. Det var även av vikt att datera lämningarna. Bedömningen är att undersökningens syfte uppnåddes. Resultatet visar att boplatsen är komplex där flera olika tidsperioder är representerade. Boplatsen är belägen i skuggan av ett pärlband med gravhögar, Ormhög fornlämning nr 42 i Barkåkra socken och Åkerhög fornlämning nr 14, Ugglehög fornlämning 20 och Torhög fornlämning nr 34 i Ängelholms kommun. Torhögen, ligger endast drygt 300 meter nordnordöst om boplatsen. Det finns ett flertal boplatser i den omedelbara närheten. Bevaringsförhållandena är relativt goda och boplatsen bedöms på grund av sitt läge i en fornlämningsrik trakt med monumentala gravhögar och dateringar från ett flertalet tidsperioder ha en hög vetenskaplig potential. Inga ytterligare arkeologiska åtgärder rekommenderas i samband med VA-arbetet. Planeras ytterligare exploateringar i resterande del av boplatsen förordas ytterligare åtgärder. Hög den 21 maj 2015 Caroline Hulting Lindgren 15

Riksantikvarieämbetet Fornminnesregistret FMIS Krigsarkivet Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820 Lantmäteriet Fastighetskartan 62D 3gN Generalstabskartan 1861 Häradskartan 1926-1934 Sveriges Geologiska Undersökningar Jordartskartan Campbell, Å. 1928. Skånska bygder under förra hälften av 1700-talet. Etnografisk studie över den skånska allmogens äldre odlingar,hägnader och byggnader. Uppsala. Hulting Lindgren, C. 2012. Arkeologisk utredning steg 1, 2012. VAutbyggnad runt Ängelholm. Ängelholms kommun i Skåne. CMB Uppdragsarkeologi AB Rapport 2012:50. Hög. Hulting Lindgren, C. 2014. Arkeologisk utredning steg 2 2014. VAutbyggnad runt Ängelholm. Strövelstorps, Höja och Ängelholms socknar, Ängelholms kommun i Skåne. CMB Uppdragsarkeologi AB Rapport 2014:20. Hög. Améen, L. m.fl. 1999. Det moderna landskapet växer fram. I:Atlas över Skåne. Red: Germundsson, T. & Schlyter, P. Sveriges Nationalatlas. Vällingby. 16

A.nr. Typ Dimension m. Djup m. Fyllning 14 C-datering Anmärkning 1 Stolphål 0,45x0,45 Lera, grusig, 2 Utgår 3 Ränna 0,35-0,60x5,75 0,13 Lera, grusig, 4 Stolphål 0,45x0,45 Lera, grusig, 5 Grop 0,35x0,70 Lera, grusig, 6 Stolphål 0,20x0,20 Lera, grusig, 7 Stolphål 0,25x0,40 Lera, grusig, 8 Stolphål 0,15x0,15 Lera, grusig, 9 Stolphål 0,15x0,25 Lera, grusig, 10 Stolphål 0,20x0,20 Lera, grusig, 11 Stolphål 0,25x0,35 Lera, grusig, 12 Stolphål 0,30x0,40 Lera, grusig, 13 Grop 0,60x1,15 Lera, grusig, 14 Stolphål 0,20x0,30 Lera, grusig, 15 Stolphål 0,50x0,50 Lera, grusig, 16 Stolphål 0,15x0,20 Lera, grusig, 17 Stolphål 0,30x0,35 Lera, grusig, 18 Stolphål 0,15x0,15 Lera, grusig, 19 Stolphål 0,25x0,25 Lera, grusig, 20 Grop 0,45x? Lera, grusig, 21 Stolphål 0,20x0,25 Lera, grusig, 22 Stolphål 0,20x0,20 Lera, grusig, 23 Stolphål 0,40x0,45 Lera, grusig, 24 Stolphål 0,30x0,55 Lera, grusig, 25 Grop 0,85x0,95 0,46 Lera, grusig, Lertäktsgrop 17

A.nr. Typ Dimension m. Djup m. Fyllning 26 Stolphål 0,35x0,50 Lera, grusig, 27 Stolphål 0,20x0,20 Lera, grusig, 28 Stolphål 0,15x0,20 0,14 Lera, grusig, 14 C-datering Anmärkning 29 Utgår 30 Grop 0,70x0,80 Lera, grusig, 31 Utgår 32 Utgår 33 Stolphål 0,35x0,80 0,13 Lera, grusig, Lutning mot norr 34 Stolphål 0,35x0,60 Lera, grusig, 35 Stolphål 0,45x0,80 0,17 Lera, grusig, 36 Stolphål 0,20x0,30 Lera, grusig, 37 Stolphål 0,20x0,30 Lera, grusig, 38 Grop 1,40x? Lera, grusig, 39 Stolphål 0,30x0,35 0,04 Lera, grusig, 40 Stolphål 0,15x0,30 0,03 Lera, grusig, 41 Stolphål 0,20x0,40 0,07 Lera, grusig, 42 Stolphål 0,30x0,40 Lera, grusig, 43 Stolphål 0,30x0,30 0,12 Lera, grusig, 44 Härdbotten 0,45-1,00x1,00 Lera, grusig, humös, svartgrå & träkol 45 Stolphål 0,35x0,45 0,14 Lera, grusig, & br. lera Lutning mot söder Fyrstolpslada, endast botten Fyrstolpslada, endast botten Botten 735-410 BC Fyrstolpslada 46 Stolphål 0,20x0,35 0,12 Lera, grusig, 47 Utgår 48 Stolphål 0,35x0,35 0,10-0,16 Lera, grusig, grå 49 Stolphål 0,25x0,30 Lera, grusig, 50 Stolphål 0,25x0,25 0,10 Lera, grusig, 51 Stolphål 0,30x0,40 Lera, grusig, 18

A.nr. Typ Dimension m. Djup m. Fyllning 14 C-datering Anmärkning 52 Stolphål 0,30x0,35 0,10 Lera, grusig, 53 Stolphål 0,35x0,40 Lera, grusig, 54 Stolphål 0,30x0,40 Lera, grusig, 55 Stolphål 0,40x0,45 0,18 Lera, grusig, 56 Stolphål 0,40x0,45 0,24 Lera, grusig, 775-945AD grå 57 Utgår 58 Stolphål 0,30x0,35 0,11 Lera, grusig, Hus, stötta. Lutar österut 59 Stolphål 0,20x0,40 0,09 Lera, grusig, 60 Utgår 61 Stolphål 0,25x0,25 Lera, grusig, 62 Stolphål 0,50x0,65 0,12 Lera, grusig, 63 Stolphål 0,30x0,30 0,12 Lera, grusig, 64 Utgår 65 Stolphål 0,25x0,25 0,10 Lera, grusig, 66 Utgår 67 Stolphål 0,40x0,45 0,22 Lera, grusig, grå 68 Utgår 69 Stolphål 0,25x0,30 0,12 Lera, grusig, 70 Stolphål 0,20x0,20 Lera, grusig, 71 Utgår 72 Stolphål 0,25x0,25 0,16 Lera, grusig, Hus, ingång 73 Stolphål 0,25x0,35 0,18 Lera, grusig, 74 Stolphål 0,25x0,30 0,16 Lera, grusig, 75 Utgår 76 Stolphål 0,30x0,35 0,14 Lera, grusig, Hus, ingång 77 Stolphål 0,30x0,40 0,05 Lera, grusig, 78 Stolphål 0,35x0,35 0,14 Lera, grusig, 79 Stolphål 0,35x0,40 0,15 Lera, grusig, 80 Stolphål 0,20x0,25 Lera, grusig, Hus, tak/ innervägg. Stenskott Hus, tak/ innervägg. Stenskott Hus, innervägg 19

A.nr. Typ Dimension m. Djup m. Fyllning 81 Stolphål 0,25x0,30 0,23 Lera, grusig, 82 Stolphål 0,25x0,35 0,12 Lera, grusig, 83 Grop 0,50x0,75 Lera, grusig, 14 C-datering Anmärkning Hus, tak/ innervägg Stenskott 84 Utgår 85 Stolphål 0,30x0,35 0,08 Lera, grusig, 86 Stolphål 0,35x0,35 0,10 Lera, grusig, 87 Stolphål 0,25x0,30 0,14 Lera, grusig, 88 Stolphål 0,30x0,30 0,10 Lera, grusig, 89 Kolningsgrop 1,05x1,50 0,10 Kol, svart 90-210AD 90 Stolphål 0,35x0,60 Lera, grusig, 91 Stolphål 0,35x0,40 0,14 Lera, grusig, 92 Stolphål 0,30x0,30 0,08 Lera, grusig, 93 Utgår 94 Stolphål 0,35x0,40 Lera, grusig, 95 Stolphål 0,35x0,50 Lera, grusig, 96 Utgår 97 Stolphål 0,25x0,30 0,10 Lera, grusig, 98 Stolphål 0,30x0,35 0,14 Lera, grusig, 99 Stolphål 0,35x0,40 0,16 Lera, grusig, 100 Stolphål 0,20x0,30 0,09 Lera, grusig, 101 Stolphål 0,30x0,35 Lera, grusig, 102 Stolphål 0,25x0,50 Lera, grusig, 103 Stolphål 0,25x0,25 Lera, grusig, 104 Stolphål 0,45x0,50 Lera, grusig, 105 Stolphål 0,35x0,35 0,14 Lera, grusig, 106 Stolphål 0,15x0,25 0,12 Lera, grusig,. Stenskott Stenskott 20

14 C-datering Anmärkning 109 Stolphål 0,50x0,50 Lera, grusig, 110 Stolphål 0,35x0,35 0,14 Lera, grusig, 111 Stolphål 0,20x0,30 0,07 Lera, grusig, 112 Stolphål 0,25x0,30 0,12 Lera, grusig, 113 Utgår 114 Utgår 115 Utgår 116 Stolphål 0,30x0,40 0,16 Lera, grusig, 117 Stolphål 0,30x0,30 0,10 Lera, grusig, 118 Stolphål 0,30x0,30 0,09 Lera, grusig, 119 Utgår 120 Stolphål 0,30x0,35 0,15 Lera, grusig, 121 Stolphål 0,25x0,25 Lera, grusig, 122 Stolphål 0,25x0,25 0,17 Lera, grusig, 123 Stolphål 0,20x0,30 0,12 Lera, grusig, 124 Stolphål 0,20x0,20 0,06 Lera, grusig, 125 Stolphål 0,45x0,45 0,14 Lera, grusig, 126 Stolphål 0,30x0,95 Lera, grusig, 127 Stolphål 0,25x0,35 Lera, grusig, 128 Stolphål 0,50x0,55 0,13 Lera, grusig, 129 Stolphål 0,15x0,15 0,17 Lera, grusig, Stenskott A.nr. Typ Dimension m. Djup m. Fyllning 107 Stolphål 0,25x0,30 0,11 Lera, grusig, 108 Stolphål 0,30x0,35 Lera, grusig, Nedgrävningskant Stenskott 130 Utgår 21

22

23

Länsstyrelsens diarienummer: 431-29781-2013 Eget diarienummer: 1-2014 Trakt/kvarter/fastighet: Ängelholm Socken eller stad/sn-nummer: Ängelholm/1154 Kommun: Ängelholm Län: Skåne Landskap/landskapsförkortning: Skåne/Sk Fornlämning nr/art: RAÄ 36:1/Boplats Typ av exploatering: VA Uppdragsgivare: Ängelholms kommun Typ av undersökning: Arkeologisk slutundersökning Ansvarig institution: CMB Uppdragsarkeologi AB Fältarbetsledare: Caroline Hulting Lindgren Övrig personal: Sofie Ekstrand Fastighetskartans blad: 62d 3gN Koordinater: E 369497, N 6237366 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Fältarbetsperiod: 2014-03-17 2014-03-20 Arkeolog: 48 timmar Maskin: 16 timmar Exploateringsyta: 1 150 m 2 Undersökt yta: 404 m 2 Schaktmeter: - Summa faktisk: Summa beräknad: 120 614 SEK 121 800 SEK Fyndmaterial, förvaring m.m.: - Luhm-nr: - Analyser: - Arkivmaterial, förvaring: CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Ritningar, dokumentation: Överföres efterhand till ATA Ärendehandlingar: CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Rapportbilagor: C-analys 24