FOCUS 1. Sneak preview of Miljöbyggnad 3.0

Relevanta dokument
Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad

Varför Tyréns EPD Byggnad Varuhus Stomme Broar Infrastruktur Utveckling. Varför LCA miljödeklarationer för byggnader?

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

LCA Betongstomme vs Trästomme Betongbro vs träbro Fler miljöfördelar Konkreta miljöfördelar av att välja limträ

Outnyttjad potential Stort värde i att förbättra existerande byggnader. Åsa Wahlström

LCA Innovation nr 1 Innovation nr 2 Att miljödeklarera en byggnad Miljödeklarerad byggnad Livscykelanalys

LIVSCYKELANALYS FÖR HÅLLBARHET I VERKLIGHETEN! INTE SÅ

KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD


Stor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Basis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden

Svar på motion om strategi för fler byggnader av trä

19:1

Byggmaterialens klimatpåverkan Mauritz Glaumann Ark Prof. em. Byggnadsanalys

PROGRAM MILJÖBYGGNADSDAGEN APRIL, STOCKHOLM

EPD, LCA, PCR. Exempel från bergmaterial. Per Murén NCC Industry NCC Sverige AB 1

Miljöcertifiering av byggnader

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva

Miljöcertifiering av byggnader

Byggandets klimatpåverkan

UTREDNING KRING CERTIFIERINGAR INOM MILJÖBYGGNAD

Miljöklassning av byggnader

Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC Session B1 Caroline Vilhelmsson

Stöd för Miljöbyggnad 3.0 i SundaHus Miljödata

Wihlborgs när är vi klimatneutrala? NMC,

Trafikverkets Klimatkalkyl Birgitta Aava-Olsson

Användarna om nästa version av Miljöbyggnad. PM av Åsa Wahlström och Catarina Warfvinge

Status LCA och digitala modeller. Martin Erlandsson IVL Svenska Miljöinstitutet

SCAs hållbara produkter Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef på SCA

Stöd för Miljöbyggnad 3.0 i SundaHus Miljödata. Datum:

Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden?

A. Jämförelseobjekt. Återanvändning av massabruks avfall i cementbaserade materialer: En förstudie i samarbete med Södra Cell

Bilaga 3 Sammanfattning av workshop

Handlingsplan Miljöarbete

DANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt

Livscykelanalys av material i byggfasen

Miljöcertifiering av byggnader

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.

Livscykelanalyser (LCA) - i ny digital kontext

Sweden Green Building Council

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning?

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

Byggandets klimatpåverkan

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

Rättvis bedömning av byggmaterial med LCA. Lars-Gunnar Lindfors IVL Svenska Miljöinstitutet

Indikatorer som internt verktyg Exempel från SME - företag

Så använder du Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM1.0 Martin Erlandsson

Skrivelse: Synpunkter på hearingversionen av Miljöbyggnad 3.0 angående miljövärdering av avfallsförbränning med energiåtervinning

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Insikter från livscykelanalyser

Boverkets rapport Klimatdeklaration av byggnader (2018:23)

Miljövärdering av olika stomalternativ. -LCA baserade krav Brf Viva. Karolina Brick

Miljöcertifiering i praktiken

Projektengagemang. -Konsultkoncern med 28 dotterbolag -Ca 400 anställda -Kontor från Lycksele till Malmö -Grundat 2006

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.

Sammanställning av EPD enkät

Workshop Klimatkrav i Byggprocessen. Emma Karlsson, Åsa Ekberg Österdahl & Sara Espert, WSP Kajsa Andersson, Karin Glader & Åsa Wahlström, CIT

Klimatpåverkan i Byggprocessen

Rapport 2019:3. Miljöbyggnad 3.0, ny version av miljöcertifiering för byggnader

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Slutsatser från dag 4

LCA i praktiken Jeanette Sveder Lundin, Skanska Sverige

Behov av robusta verktyg för miljöbedömning inom byggsektorn - en projektsammanfattning

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? < Besökt

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk.

Väla Gård - ett nollenergihus

Klimat och konkurrenskraft - stora utmaningar och smarta lösningar. INDUSTRIDAGEN 24/11 Fredrik Winberg, VD

Livscykelperspektiv vad är det, varför behövs det och hur kan det användas?

Projektets namn. Projektets effekt. Jämförelseobjekt. A. Jämförelseobjekt. ELV Robot - från tillverkning till återvinning

Klimatkalkyl- infrastrukturhållningens energianvändning och klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv

Hearingversion för Miljöbyggnad drift och förvaltning

Miljöcertifiering av byggnader fokus sol

Miljöklassning vid större om- och nybyggnation

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda

Synpunkter och kommentarer SOU 2018:51 Resurseffektiv användning av byggmaterial

Byggvarudeklaration GRUNDDATA 2. HÅLLBARHETSARBETE. Dokumentdata. Gyproc PB Plåtband. Saint-Gobain Sweden AB Gyproc. Miljöcertifieringssystem

Redovisa rätt i Miljöbyggnad

Miljöcertifiering av byggnader fokus material

Presentation av rapporten Robust LCA: Metodval för robust miljöjämförelse med livscykelanalys (LCA) introduktion för nyfikna Martin Erlandsson

Motion 2015:49 av Anna Sehlin (V) om livscykelanalys av landstingets bygg- och anläggningsprojekt

Det finns flera olika miljömärkningar å andra sidan räcker det gott med en

Heini-Marja Suvilehto

Large Valorisation on Sustainability of Steel Structures

Workshop Smart Built Livscykelperspektiv

FOCUS 11. Certification of urban districts

Byggsektorns betydande miljöaspekter

MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN DIN GUIDE I MILJÖDJUNGELN BENGT DAHLGREN MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN

MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN DIN GUIDE I MILJÖDJUNGELN BENGT DAHLGREN MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Svarsmall för remiss av Miljöbyggnad 3.0

Mängd. använts. Proton SE Takduk

Miljöprogram för BYGGNADER. Remissversion

Materialdokumentation BREEAM Europe Commercial 2009 SD 5066A: ISSUE 1.1

Minska byggavfallet

Kv Nålskäran Miljöbyggnad Guld

Transkript:

FOCUS 1. Sneak preview of Miljöbyggnad 3.0 Moderator: Linda Kjällén, Certification Manager, Sweden Green Building Council Catarina Warfvinge, Director of Miljöbyggnad, Sweden Green Building Council (Sweden) Veronica Eade, Energy and environmental policy expert, Swedish Property Federation (Sweden) Ulf Wiklund, Business and Development Manager, Tyréns (Sweden) Åsa Wahlström, Sector Manager, CIT Energy Management (Sweden) Per Andersson, Consultant sustainable development, Passivhuscentrum Västra Götaland / PPS Consulting AB (Sweden)

Miljöbyggnad 3.0 Fokus på större förändringar Status 18 oktober 2016 Åsa Wahlström Catarina Warfvinge Projektledare

Veronica Eade Energy and environmental policy expert, Swedish Property Federation Ulf Wiklund Business and Development Manager, Tyréns Åsa Wahlström Sector Manager, CIT Energy Management Per Andersson Consultant sustainable development, Passivhuscentrum Västra Götaland/PPS Consulting AB

Planerad tidsplan Remiss av kompletta manualer MB kommitté/tekniks råd Styrgrupp Remiss Hearingversion 160629 Avsåg förslag på system, metod, indikatorernas syfte och betygskriterier (dvs inga detaljer)

Viktiga principer för Miljöbyggnads användare som styr och styrt utvecklingsarbetet Koppling till nationella miljömål Begränsad storlek lagom antal indikatorer Kostnadseffektivt att använda Enkelt att förstå och hantera Baseras på svensk byggpraxis och svenska regler Ska fungera som kvalitetssäkring och inkludera verifiering i färdig byggnad Vetenskapligt prövade indikatorer Baseras på handlingar som redan används i bygg- och förvaltningsprocessen MB ska driva på kunskapsutvecklingen i projekten MB ska driva på kunskapsutvecklingen i branschen som helhet Se förstudien på www.sgbc.se Fastighetsägaren ska kunna påverka betyget för obligatoriska indikatorer Ingen indikator ska kunna kompenseras bort Systemet ska fungera för befintliga byggnader, vid nyproduktion och ombyggnad oavsett ägartyp, entreprenadform, verksamheter eller skede oberoende av aktörers eller fastighetsägares storlek och erfarenhet av miljöarbete

Processen Teknisk support; experter från akademi och bransch MB kommittén, MBs tekniska rådet, tekniska kommittén, SGBC styrelse Referensråd Ca 20 personer; fastighetsägare i majoritet + projektägare Basmetod Metodtillägg Styrgrupp Projektsamordning Projektledare Tolv gruppledare Energi ny Energi bef. Luftkvalitet Termisk komfort och ljus Fukt Ljud Material Förvaltning Öppen hearingremiss Öppen manualremiss Tomt och infrastruktur Byggskede

Processen Teknisk support; experter från akademi och bransch MB kommittén, MBs tekniska rådet, tekniska kommittén, SGBC styrelse Referensråd Ca 20 personer; fastighetsägare i majoritet + projektägare Basmetod Metodtillägg Styrgrupp Projektsamordning Projektledare Tolv gruppledare Energi ny Energi bef. Luftkvalitet Termisk komfort och ljus Fukt Ljud Material Förvaltning Öppen hearingremiss Öppen manualremiss Tomt och infrastruktur Byggskede

Processen Teknisk support; experter från akademi och bransch MB kommittén, MBs tekniska rådet, tekniska kommittén, SGBC styrelse Referensråd Ca 20 personer; fastighetsägare i majoritet + projektägare Basmetod Metodtillägg Styrgrupp Projektsamordning Projektledare Tolv gruppledare Energi ny Energi bef. Luftkvalitet Termisk komfort och ljus Fukt Ljud Material Förvaltning Öppen hearingremiss Öppen manualremiss Tomt och infrastruktur Byggskede

Processen Teknisk support; experter från akademi och bransch MB kommittén, MBs tekniska rådet, tekniska kommittén, SGBC styrelse Referensråd Ca 20 personer; fastighetsägare i majoritet + projektägare Basmetod Metodtillägg Styrgrupp Projektsamordning Projektledare Tolv gruppledare Energi ny Energi bef. Luftkvalitet Termisk komfort och ljus Fukt Ljud Material Förvaltning Öppen hearingremiss Öppen manualremiss Tomt och infrastruktur Byggskede

Processen Teknisk support; experter från akademi och bransch MB kommittén, MBs tekniska rådet, tekniska kommittén, SGBC styrelse Referensråd Ca 20 personer; fastighetsägare i majoritet + projektägare Basmetod Metodtillägg Styrgrupp Projektsamordning Projektledare Tolv gruppledare Energi ny Energi bef. Luftkvalitet Termisk komfort och ljus Fukt Ljud Material Förvaltning Öppen hearingremiss Öppen manualremiss Tomt och infrastruktur Byggskede Efter två varv

Reviderad tid- och handlingsplan för MB3 Hearingversion publiceras Remissversion publiceras Förstudie Planering Områden 15/11 2015 Indikatorer Metod Samordning Referensmöten MB kommitté/ tekniks råd Styrgrupp Instruktioner Betygsskala 16/8 Hearing 1/9 Hantering respons från hearing Samordning Gruppledare avstämning Styrgrupp 29/6 15/1 2017 15/5 2016 Manual Remiss Nyproduktion Befintlig Metod 15/3 Slutbearbetning 15/4

Företag som aktivt deltagit i utvecklingsarbetet

Miljöbyggnad för fyra skeden istället för två Miljöbyggnad för byggskedet Miljöbyggnad för nyproduktion Miljöbyggnad för befintlig byggnad och ombyggnad Drift och förvaltning för Miljöbyggnad

Miljöbyggnad för nyproduktion ändringar Verifiering efter två år Återrapportering vart 4:de? år Större ändringar Kvävedioxid är inte längre en egen indikator MB-certifieringen är giltig så länge återrapportering sker tidsbegränsningen borta. Relevanta indikatorer kompletterade med rutiner för återrapportering Kompletterat med indikator för byggmaterials klimatpåverkan En byggnad definieras som nyproducerad tills den varit i drift i fem år.

Det var inte möjligt att inkludera bedömning av Tomt och infrastruktur Utredningen kom fram till att området Tomt och infrastruktur tas om hand i CityLAb. Dvs det kommer inte att ingå i Miljöbyggnad.

Inte heller social hållbarhet gick att inkludera en Metodtilläggs slutsats: Utredningen kom fram till att området Social hållbarhet är viktigt men kan inte inkluderas i Miljöbyggnad. CityLAb har andra möjligheter och därför hänvisas bedömningen till stadsplaneringsnivå.

Miljöbyggnad för byggskedet - Per Andersson, PPS Consulting AB/Passivhuscentrum Västra Götaland

Lisa Falkenström Skanska Sverige Hans Wålinder NCC Construction Erik Jonsson Bjerking Karima Wickström Bengt Dahlgren Lina Ahlström Ramböll Åsa Wahlström CIT (deltog vid några möten som representant för projektledningen) Per Andersson PPS Consulting / Passivhuscentrum Västra Götaland (gruppledare)

Grupparbete Möte 1 (nov. 2015) Identifiering av områden/kriterier. Uppbyggnad av matris. Enskilt arbete Bearbetning av matris med referenser och bakgrundsinformation Möte 2 (dec 2015) Genomgång av matris, förtydliganden och identifiering av frågeställningar som berör andra arbetsgrupper inom MB3 Enskilt arbete Fortsatt bearbetning, ex. benchmarking mot andra system/verktyg Möte 3 (jan 2016) Fortsatt bearbetning av matris med områden/kriterier Enskilt Fördjupning av områden/kriterier Möte 4 (feb 2016) Rapportering från samordningsmöte, koordinering av gruppförslag Koordinering Kontakter med övriga grupper samt andra instanser/organisationer Möte 5 (feb 2016) Formulering av gruppförslag remiss Enskilt arbete Arbete i mindre grupper med fördjupning Remiss 1 (mars 2016) Till remissgrupp för synpunkter Koordinering Förtydliganden efter remiss och kontakter inom samordningsgruppen Remiss 2 (maj 2016) Till remissgrupp som förtydligande inför hearingmöten

Sammanfattning av gruppens arbete områden med högsta prioritet Material byggavfall Energi energianvändning arbetsplatsetablering & produktion (inkl. energislagsvärdering) Fordon & arbetsmaskiner förnyelsebart bränsle (inkl. utsläpp från fordon och maskiner) Logistikhantering Sociala aspekter code of conduct

Prioriterade områden/kriterier lyfta till andra arbetsgrupper Högre prioritet = hög miljönytta inom ramen för miljöbyggnad Lägre prioritet (i dagsläget) för miljöbyggnad:

Ej prioriterade områden/kriterier (i dagsläget)

Processen Teknisk support; experter från akademi och bransch MB kommittén, MBs tekniska rådet, tekniska kommittén, SGBC styrelse Referensråd Ca 20 personer; fastighetsägare i majoritet + projektägare Basmetod Metodtillägg Styrgrupp Projektsamordning Projektledare Tolv gruppledare Energi ny Energi bef. Luftkvalitet Termisk komfort och ljus Fukt Ljud Material Förvaltning Öppen hearingremiss Öppen manualremiss Tomt och infrastruktur Byggskede Efter två varv

Aktuellt förslag Miljöbyggnad för byggskedet

Nytt område och certifiering Miljöbyggnad för byggskedet

Klimatpåverkan av byggvaror

BYGGMATERIALENS KLIMATPÅVERKAN NY INDIKATOR I MB 3.0 - LCA BUILDING SUSTAINABILITY SGBC STOCKHOLM 18/10 TYRÉNS 2016

LIVSCYKELANALYS (LCA) VAD ÄR DET? LCA beskriver miljöaspekter genom en produkts hela Utvinning av råmaterial livscykel, från anskaffning av råmaterial till slutlig kvittblivning. Slutgiltig hantering Anläggningens livscykel Produktion av konstruktionsmaterial Användning 2016-10- 24 33 Anläggning TYRÉNS 2016

LIVSCYKELANALYS (LCA) Resursanvändning Utsläpp TYRÉNS 2016

EXEMPEL PÅ REDOVISNING TIDIGARE 70 CO 2 60 50 40 30 20 10 0 Råmaterial/Byggprodukter Byggande Drift/Energiförbrukn/Ombyggnad Rivning/Avfall 2016-10- 24 35 Skede TYRÉNS 2016

EXEMPEL PÅ REDOVISNING NU 50 CO 2 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2016-10- 24 36 Råmaterial/Byggprodukter Byggande Drift/Energiförbrukn/Ombyggnad Rivning/Avfall Skede TYRÉNS 2016

VIKTIGA BEGREPP OCH DEFINITIONER Internationella riktlinjer för miljödeklarationer av byggnader Produktkategoriregler (PCR) är en uppsättning krav och riktlinjer för hur en LCA ska beräknas och redovisas för att resultera i en miljödeklaration (EPD). Miljödeklaration EPD LCA PCR EPD 2016-10- 24 TYRÉNS 2016

LIVSCYKELSKEDEN - SYSTEMGRÄNSER FÖR STRUKTUR AV INDATA Miniminivån för byggprodukter SS EN 15804 2016-10- 24 www.tyre ns.se Vagga till grav TYRÉNS 2016

FÖRSLAG PÅ INDIKATOR 15 - BYGGMATERIALETS KLIMATPÅVERKAN Indikator 15 BRONS SILVER GULD Byggdel som ska analyseras Livscykelns omfattning Stomme Stomme Klimatskal och stomme Byggvaran A1 - A3 Byggvaran på byggarbetsplatsen A1 A4 Byggvaran på byggarbetsplatsen A1 A4 Redovisning i MB Beräknad emission av växthusgaser med generiska data. Minst 3 EPD:er Beräknad emission av växthusgaser med kända produktspecifika data (EPD:er) och i övrigt generiska data. Minst 5 EPD:er Beräknad emission av växthusgaser med kända produktspecifika data (EPD:er) och i övrigt generiska data. 10/24/2 016 39 TYRÉNS 2016

PLANEN -> ETT VERKTYG Att göra en enkel Klimatkalkyl som ligger på SGBC hemsida och kan användas av alla alternativt med eget LCA-verktyg Excel-format Avvägning: hur enkel? Hur många varianter på stomme? Indatadel -> enkel och pedagogisk Resultatdel -> diagram och tårtbitar 10/24/2 016 40 TYRÉNS 2016

KNÄCKFRÅGOR Syftet? -> enbart kunskapsbyggande? Förbättringar? Klimatskalet??? Livslängden på byggmaterialet -> Modul B? Indata?? Varianter från olika material; betong, trä, stål? EPD:er hur hantera dem IT-mässigt?? 10/24/2 016 41 TYRÉNS 2016

INDIKATOR 15 BYGGMATERIALETS KLIMATPÅVERKAN MED AVSEENDE PÅ VÄXTHUSEFFEKTEN I ETT LIVSCYKELPERSPEKTIV Indikator 15 Byggdel som ska analyseras Livscykelns omfattning Redovisning i MB BRONS SILVER GULD Stomme Stomme Klimatskal Stomme och stomme Byggvaran A1 - A3 Beräknad emission av växthusgaser med generiska data. Idag finns få EPDer för Betong, men fler för Cement. Byggvaran på byggarbetsplatsen A1 A4 Visa en 10% reduktion? Minst 3 EPD:er Beräknad emission av växthusgaser med kända produktspecifika data (EPD:er) och i övrigt generiska data. 10/24/2 016 42 Byggvaran på byggarbetsplatsen A1 A4 + B4 Visa en 15% reduktion Minst 5 EPD:er Redovisa EPDer för 70% av klimatpåverkan? Beräknad emission av växthusgaser med kända produktspecifika data (EPD:er) och i övrigt generiska data. Inkludera klimatskal? -> Stor databas & svårigheter med livslängder A1 Utvinning av råvara A2 Transport till fabrik A3 Tillverkning av produkt A4 Transport till byggarbetsplats B4 Utbyten TYRÉNS 2016

EPD - ENVIRONMENTAL PRODUCT DECLARATION En EPD står för Environmental Product Declaration, miljövarudeklaration och är ett oberoende verifierat och registrerat dokument som ger transparent och jämförbar information om produkters miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. En EPD i Miljöbyggnad ska följa standarden ISO 14025. Det finns tre olika EPD system, dessa är Internationella EPD-systemet EPD Norge IBU-EPD 10/24/2 016 43 TYRÉNS 2016

NY INDIKATOR STOMMENS KLIMATPÅVERKAN Brons Silver Guld Byggdel som ska analyseras Stomme (högdel) Hela stommen inkl grundkonstruktion Hela stommen inkl grundkonstruktion Livscykelns omfattning Byggvaran A1 - A3 Byggvaran på byggarbetsplatsen A1 A4 Byggvaran på byggarbetsplatsen A1 A4 Krav Beräkna emission av växthusgaser med generiska data. Minst xx % av beräknad klimatpåverkan baseras på produktspecifika EPD:er och i övrigt generiska data. Minst xx % av beräknad klimatpåverkan baseras på produktspecifika EPD:er och i övrigt generiska data och den ska vara xx % bättre än SILVER 10/24/2016 44 TYRÉNS 2016

DEN FÖRSTA MILJÖDEKLARERADE BYGGNADEN 45 2016-10- 24 www.tyre ns.se TYRÉNS 2016

VÄXTHUSEFFEKT PER M 2 ATEMP Redovisning LCA och EPD, Folkhem 350 Global warming potential in kg CO2 equiv/fu (1m2 Atemp) 300 250 200 150 100 50 C4 Disposal C3 Waste processing C2 Transport C1 Deconstruction demolition B7 Operational water use B6 Operational energy use B5 Refurbishment B4 Replacement B3 Repair B2 Maintenance B1 Use A4-5 Construction A1-3 Production 0 Module A1-A3 Module A4-A5 Module B1-B7 Module C1-C4 TYRÉNS 2016

FRÅGOR? www.tyrens.se 10/24/2 016 47 TYRÉNS 2016

TACK! Ulf Wiklund, ulf.wiklund@tyrens.se www.tyrens.se 10/24/2 016 48 TYRÉNS 2016

Miljöbyggnad ställer krav på förvaltningen

KRITERIER FÖR FÖRVALTNING OCH BRUKANDE? VERONICA EADE STOCKHOLM 18 NOV 2016

ARBETSGRUPPEN Patrizia Finessi SABO Åsa Johansson Ramböll Anna Vesterberg Region Skåne Johan Gustafsson Tekniska Verken Anna Isberg Bengt Dahlgren

UPPDRAGET Utreda ämnesområdet/indikatorn Förvaltning och brukande Motivera Varför? Vad? Hur? Föreslå

DET ÄR KLART VI SKA HA EN EGEN INDIKATOR Vattenanvändning Avfall Dokumentation och verifiering Transporter Sociala frågor Skadedjur Hyresgästanpassning Cirkulär ekonomi

FOKUS Verifiering av att krav uppfylls under hela perioden Använda processer och dokumentation Inga fler indikatorer Bidra till utveckling Fastighetsägarens egenkontroll enligt Miljöbalken

FÖRVALTNING SOM VERIFIKAT och varför inte ett kriteriedokument för miljöklassad förvaltning?

Free Wi-Fi! Connect to network: Waterfront #BuildSust16 #BuildSust16