BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

Relevanta dokument
Förteckning över standarder m.m. som byggreglerna hänvisar till

9:12 Beräkning av värmemotstånd Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

PAROC Värmeberäkningsprogram

Miljöministeriets förordning om byggnadens värmeisolering

Förteckning över standarder m.m. som byggreglerna hänvisar till

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx

Sveby PM Förtydligande av areadefinitioner för tempererad golvarea, köldbryggor och lufttäthetsmätningar

Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer

Bilaga A. Beräkning av U-värde enligt standard.

Beräkning av U-värde för hus

Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17)

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

Byggnadens värmeisolering

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Köldbryggor i byggnadskonstruktioner Linjär värmegenomgångskoefficient Förenklade metoder och schablonvärden (ISO 14683:1999)

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare

Litteraturförteckning för CEX

Sammanställning Resultat från energiberäkning

SFS 1985:997 B B ändringar tom SFS 2008: som bryter ned ozonskiktet. fluorerade gaser SFS 2007:846 B B ändringar tom SFS 2015:19 11

Beräkning av köldbryggor saknas en gemensam definition?

Boverkets byggregler, BBR, avsnitt 9 BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2008:20

Klimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

9 Energihushållning. 9:12 Definitioner

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik

Byggnadens värmeförlusttal vid DVUT

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport dot ver 1.0

Boverkets Byggregler, BBR

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:8) om värmemätare

Sätofta 10:1 Höörs kommun

9 Energihushållning. 9:1 Allmänt BFS 2011:26 BBR 19. 9:11 Tillämpningsområde. 9:12 Definitioner

9 Energihushållning. 9:1 Allmänt. 9:11 Tillämpningsområde

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, Jönköping

Byggnadsort: Västerås Beräkning nr: 8245

Förteckning över standarder m.m. som byggbestämmelsesamlingen hänvisar till

Svensk Energiutbildnings BBR-dag

Boverkets författningssamling

Standarder, termer & begrepp

Projektering av fasadåtgärder

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Boverkets författningssamling Utgivare: Anette Martinsson Lindsten

Byggnadsort: Västerås Beräkning nr: 8244

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov

Telefon:

Buller - Skydd av bostäder och lokaler, enligt BBR, avsnitt 7 Visby FSB-seminarium Christian Simmons

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

SVENSK STANDARD SS :2011

Resultat från energiberäkning

Byggakustik Mätning av ljudisolering i byggnad

SVENSK STANDARD SS :2016

Värmeisoleringsberäkningar av flerbostadshus - byggda

Energioptimering av kommersiell byggnad

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Peggy Lerman

Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR Begrepp

Takarbete. Befintliga fastigheter tillträdesanordningar uppfyller normalt inte kraven. AFS 2014:26 ändringar i 1999:3

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Remiss av ändringsreglerna, dnr: /2009

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Regelsamling för byggande, BBR

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Termograferingsrapport. Brf Margretelund

Boverkets författningssamling

Metod Titel Datum Utg. SP-metod 1630 Mekaniskt ventilerade golv - bestämning av luftströmning till

Kap. 6: Allmänna laster Termisk och mekanisk verkan av brand. Bakgrund. Allmänt

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:5) om vattenmätare

Telefon:

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

och ungdom 25 3 :22 Rummens tillgänglighet

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström

SEK Handbok 435 Utgåva 1

BlåPort, Karlskrona Ljudprojektering av bostäder - Trafikbuller

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 7345

MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt

VELFAC 200 fönster VELFAC AB 01.14

Administrativa uppgifter

Kommun. Är byggnaden belägen i ett område där fjärrvärme distribueras eller avses bli distribuerad? Ja Nej. Postnummer. E-post

Verksamhets- och funktionsbeskrivning. Migrationsverket Lokalprogram Korridorboende utan kost Rev

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

2 Allmänna regler för byggnader 2:2 Ekonomiskt rimlig livslängd

INFORMATION OCH ANVISNINGAR OM KONTROLLPLANEN

Byggnaders värmeisolering Föreskrifter 2010

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren.

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Tekniska anvisningar Energi

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Regler för lekplatser och lekredskap

RAPPORT A Uppdrag Genomgång av förutsättningarna, med avseende på trafikbuller, för bostäder vid Kryddvägen i Tyresö.

Transkript:

BOVERKETS FÖRFTTNINGSSMLING Utgivare: nders Larsson BFS 2002:8 Boverkets föreskrifter ändring i verkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd); Utk från trycket den 27 augusti 2002 beslutade av Boverkets styrelse den 8 augusti 2002. Med stöd av 8 förordningen (994:25) tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. föreskriver Boverket ifråga verkets byggregler (BFS 993:57) att avsnitten 9:, 9:2, rubriken 9:2, de allmänna råden till avsnitten 9: och samt bilagan skall ha följande lydelse. 9: llmänt Byggnader skall vara utformade så att energibehovet begränsas gen låga värmeförluster, effektiv värmeanvändning och effektiv elanvändning. Kraven enligt avsnitt 9:2 Begränsning av värmeförluster och avsnitt 9:3 Effektiv värmeanvändning gäller inte för byggnader s endast används kortare perioder eller där inget uppvärmningsbehov föreligger under större delen av uppvärmningsperioden. Kraven enligt avsnitten 9:2 och 9:3 behöver inte uppfyllas för byggnader där det gen särskild utredning visas att värmetillskott från processer in byggnaden täcker större delen av uppvärmningsbehovet. Kraven enligt avsnitten 9:2 och 9:3 behöver inte uppfyllas för byggnader där det gen särskild utredning (fördelningsberäkning) visas att behovet av tillförd energi för uppvärmning, tappvarmvatten och värmeåtervinning inte överskrider vad s skulle behövas med kraven uppfyllda. Därvid får den ytrelaterade värmeförlustkoefficienten, F s, inte överskrida kraven i avsnitt 9:2 med mer än 30%. I de fall krav på särskilda anordningar enligt föreskrifterna i avsnitt 9:3 inte ställs, får endast 50 % av den energibesparing s beräknas uppnås gen att sådana anordningar ändå installeras, tillgodoräknas i en fördelningsberäkning. llmänt råd Vid fördelningsberäkning bör det termiska rumsklimatet enligt 6:4 och fuktförhållanden på kalla ytor särskilt beaktas. 9:2 Värmeisolering och transmissionsförluster 9:2 Högsta tillåtna ytrelaterade värmeförlustkoefficient Den ytrelaterade värmeförlustkoefficienten, F s, bestämd enligt föreskrifterna i avsnitt 9:22, får för de byggnadsdelar s sluter bostäder respektive lokaler inte överskrida de värden s kan beräknas enligt nedanstående formel (9:2a respektive 9:2b). Senaste lydelse BFS 995:7.

F s,krav för bostäder = 0,6 + 0,8 F s,krav för lokaler = 0,22 + 0, f f (9:2a) (9:2b) rean f får därvid medräknas med högst 0,8 upp. BETECKNINGR F s,krav högsta tillåtna ytrelaterade värmeförlustkoefficient (W/m 2 K). f sammanlagd area (m 2 ) för fönster, dörrar, portar o.d., beräknat med karmyttermått. sammanlagd area (m 2 ) för slutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inneluft. Med slutande byggnadsdel avses sådan byggnadsdel s begränsar uppvärmda delar av bostäder eller lokaler mot det fria, mot mark eller mot delvis uppvärmt utrymme. upp Uppvärmd bruksarea (m 2 ) enligt SS 02 0 53. 9:22 2 Beräkning av ytrelaterad värmeförlustkoefficient För de byggnadsdelar s avgränsar ett utrymme mot det fria, mot mark och mot delvis uppvärmt eller icke uppvärmt utrymme beräknas den ytrelaterade värmeförlustkoefficienten, F s. Värmeförlustkoefficienten beräknas för den sammanlagda arean ( ) av de ytor s gränsar mot uppvärmd inneluft enligt formel 9:22a. F s = n i= U just,i i (9:22a) För varje slutande byggnadsdels yta beräknas en justerad värmegengångskoefficient, U just,i, enligt nedanstående formel (9:22b): U just,i = α α 2 (U korr,i - α 3 ) (9:22b) BETECKNINGR F s ytrelaterad värmeförlustkoefficient (transmission) med användning av invändiga mått, W/(m 2 K). U just,i justerad värmegengångskoefficient för byggnadsdel i. U korr,i korrigerad värmegengångskoefficient för byggnadsdel i, bestämd enligt föreskrifterna i avsnitt. i arean (m 2 ) för byggnadsdelens yta mot uppvärmd inneluft. För fönster, dörrar, portar o.d. beräknas i med karmyttermått. 2 2 Senaste lydelse BFS 998:38.

n α α 2 α 3 antalet slutande byggnadsdelar. reduktionsfaktor avseende markens värmelagring. α = 0,75 för byggnadsdelar s gränsar mot mark eller uteluftsventilerat kryprum. α =,0 för övriga byggnadsdelar. temperaturfaktor för korrigering till innetemperaturen +20 C ( ti t u ) α 2 = där t i = innetemperaturen och t u = utetemperaturen. 8 För byggnadsdelar mot det fria eller mot mark skall t u = +2 C väljas. För tak- och golvvärme skall t i = aktuell tak- respektive golvtemperatur väljas. avdrag från fönsters mörker-u-värde med hänsyn till solinstrålningen enligt följande tabell 9:22a. vdrag medges endast för fönsterareor 5% av upp. Tabell 9:22a Värdet på α 3 med hänsyn till solinstrålningen Fönsterientering α 3 SO-SV,2 SO-NO, SV-NV 0,7 NO-NV 0,4 Om fönsterorientering inte är känd 0,7 Korrigerad värmegengångskoefficient för en byggnadsdel Den korrigerade värmegengångskoefficienten, U korr för en byggnadsdel beräknas enligt nedanstående formel (a): U korr = U + U f + U g + U r (a) Inverkan av köldbryggor in de slutande byggnadsdelarnas ytor mot uppvärmd inneluft, t.ex. vid vägg- och bjälklagsanslutningar, balkongplattor, kantbalkar och skärmtaksanslutningar, skall beaktas. BETECKNINGR U korr U U f U g U r korrigerad värmegengångskoefficient (W/m 2 K). värmegengångskoefficient, beräknad utan korrektion (W/m 2 K). korrektion för köldbryggor i form av fästanordningar o.d. korrektion för springor och spalter. korrektion för nederbörd och vindpåverkan vid vända tak. llmänt råd En metod för beräkning av det korrigerade U-värdet, U korr, beskrivs i SS-EN ISO 6946 (). 3

För byggnadsdelar där det isolerande skiktet helt eller delvis genbryts av metalliska delar (t.ex. plåtreglar) kan värmegengångskoefficienten U beräknas enligt SS 02 42 30 (2). Värden för korrektionstermer U f, U g och U r återfinns i SS-EN ISO 6946 () samt i Boverkets handbok Termiska beräkningar. För fönster och dörrar beskrivs en förenklad metod för beräkning av värmegengångskoefficienten i SS-EN ISO 0077-. I pren ISO 0077-2 redovisas en metod för karm och båge medan SS-EN 673 beskriver beräkning av fönstrets glasdel. Linjära köldbryggor förekmer vid anslutningar mellan väggar bjälklag, tak, balkongplattor m.m. på grund av tvådimensionella värmeflöden. Punktformiga köldbryggor kan uppkma i exempelvis hörn sås yttervägg/yttervägg/takbjälklag beroende på tredimensionell värmeströmning. Linjära och punktformiga köldbryggor kan beaktas gen att i formel 9:22a ovan lägga till termen. m lk Ψκ + Χ k= p j= j Ψ k l k Χ j m p dvs. F s ( = n i _ = U m p just, i i + lk Ψk + Χ j ) k= j= värmegengångskoefficienten för den linjära köldbryggan k, W/mK längden mot uppvärmd inneluft av den linjära köldbryggan k, m värmegengångskoefficienten för den punktformiga köldbryggan j, W/K antalet linjära köldbryggor antalet punktformiga köldbryggor Värmegengångskoefficienterna för linjära köldbryggor Ψ, kan översiktligt bestämmas enligt SS EN 4683 eller beräknas enligt metoder reglerade gen SS- EN ISO 02- och SS-EN ISO 02-2. Värmegengångskoefficienten för punktformiga köldbryggor, Χ, kan vanligen försummas vad avser värmeförluster. Konstruktionsbetingade köldbryggor i byggnadsdelar beaktas i beräkningar enligt och ingår i den korrigerade värmegengångskoefficienten, U korr. 4

Förteckning över standarder m.m. s byggreglerna hänvisar till SIS - Standardiseringen i Sverige (Siffran in parentes efter standardnumret anger utgåva) SMS-EN 54 () SS-EN 56 () utatiska brandlarmanläggningar Brand och räddning - Branddetekterings- och brandlarmsystem Takskydd - Tillträdesanordningar - Gångbryggor, stegplattor och enkelsteg 5:354 8:24 8:2422 8:2423 8:2426 8:243 SS-EN 57 () Takskydd - Tillträdesanordningar - Säkerhetshake för tak 8:24 8:243 SS-EN 563 Maskinsäkerhet - Temperatur på beröringsbara ytor - Ergonisk databas för fastställande av temperaturgränser för varma ytor SS-EN 67- () Brand och räddning - Släcksystem - Brandposter med formstabil slang SS-EN 673 SS-EN ISO 77- (2) SS-EN ISO 77-2 (2) SS-EN 795 () SS-EN 76-7 SS-EN 77 Byggnadsglas - Bestämning av värmegengångskoefficient (U-värde) - Beräkningsmetod Byggakustik Värdering av ljudisolering i byggnader och av byggdelar Del : Luftljudsisolering Byggakustik Värdering av ljudisolering i byggnader och av byggdelar Del 2: Stegljudsisolering Fallskydd - Förankringsutrustning - Fordringar och provning Lekredskap - Del 7: Vägledning för montering, besiktning, underhåll och driftsanvisningar Lekredskap - Stötdämpande underlag - Beskrivning, krav och provningsmedtoder 8:4 8:42 5:93 7: 7: 8:243 8:234 8:234 SS 209 (4) Stegar Bärbara stegar 8:242 SS 2097- () Hissar Elektriska hissar Säkerhetsregler 3:32 SS 2097-2 () Hissar Hydrauliska hissar Säkerhetsregler 3:32 SS 32 () Brandmateriel Stigarledning för brandsläckning 5:93 5

SS 3587 () SS-EN ISO 6946 () Byggnadsbeslag - Barnskyddande beslag för fönster och fönsterdörrar - Hållfasthet - Krav och provning Byggkponenter och byggnadsdelar - Värmemotstånd och värmegengångskoefficient - Beräkningsmetod SS-EN 0077- Termiska egenskaper hos fönster, dörrar och jalusier - Beräkning av värmegengångskoefficient - Del : Förenklad metod pren 0077-2 SS-EN ISO 02- SS-EN ISO 02-2 SS-EN 4683 SS 02 0 53 () Thermal performance of windows, doors and shutters- Calculation of thermal transmittance- part 2: Numerical method for frames Köldbryggor i byggnadskonstruktioner - Värmeflöden och yttertemperaturer - Del : Generella beräkningsmetoder Köldbryggor i byggnadskonstruktioner - Beräkning av värmeflöden och yttemperaturer - Del 2: Linjära köldbryggor Köldbryggor i byggnadskonstruktioner - Linjär värmegengångskoefficent - Förenklade metoder och schablonvärden rea och volym för husbyggnader.terminologi och mätregler 8:23 9:2 SS 02 5 5 (2) Byggnader Bestämning av lufttäthet 9:22 SS 02 42 02 (2) Värmeisolering Byggnadsdelar Beräkning av värmemotstånd (får gälla till juli 999) SS 02 42 30 (2) Värmeisolering Plåtkonstruktioner med köldbryggor Beräkning av värmemotstånd SS 02 43 0 (2) SIS 02 48 20 (2) Dimensionerande utetemperatur Byggnaders effektbehov Brandprovning Byggnadsdelar. Bestämning av motståndsförmåga vid brand 6:42 5:62 5:63 5:8 5:822 6

SS 02 52 54 () Byggakustik Mätning av ljudisolering i byggnader och hos byggnadselement Internationell standards giltig- het s svensk standard 7:3 SS 02 52 63 (2) Byggakustik Mätning av ljudnivå i rum Fältprovning 7:3 SS 02 52 64 () Byggakustik Mätning av efterklangstid i rum Fältprovning SS 02 52 67 (2) Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Bostäder SS 03 7 (2) Varningssignaler med ljud och ljus 5:3542 SS-EN 60 335-2-6 (3) SS-EN 60 335-2-24 (2) Elektriska hushållsapparater och liknande bruksföremål Säkerhet - Del 2: Särskilda fordringar på elspisar, kokhällar, ugnar och liknande bruksföremål för hushållsbruk Elektriska hushållsapparater och liknande bruksföremål Säkerhet Särskilda fordringar på kylar och frysar för livsmedel 7:3 7:2 8:42 8:7 SS 76 35 20 () Hissar - Personhissar, klass I, II och III 3:24 SS 76 38 0 (2) Hissar. Manöver- och signalorgan 3:24 SS 83 3 3 (3) Takskydd Nockräcken och takfotsräcken Funktionskrav SS 83 3 32 (2) Takskydd Takbryggor, taktrappstegar och takpinnstegar Funktionskrav 8:24 8:243 8:24 8:2422 8:2423 8:2426 SS 83 3 33 (2) Takskydd Räcken Funktionskrav 8:24 8:242 8:2433 SS 83 3 34 () Takskydd Tak- och väggluckor Funktionskrav 8:242 SS 83 3 36 (2) Takskydd Skorstensstege Funktionskrav 8:24 8:2424 SS 83 3 40 (2) Takskydd Stegar för fast vertikal montering Funktionskrav 5:374 8:24 8:242 8:2424 SS 83 3 42 (2) Takskydd Glidskydd för lösa stegar Funktionskrav 8:24 8:242 SS 84 0 05 (2) Varumottag 3:33 SS 9 42 0 () Byggnadsutformning Dagsljus Förenklad metod för kontroll av erforderlig fönsterglasarea 6:3 7

SS 9 42 2 (4) Byggnadsutformning Bostäder Inredningsmått 3:25 3:2 3:22 SS 92 35 5 (2) Golvmaterial Bestämning av friktionstal vid halkning 8:22 SS 92 36 0 () Väggbeklädnader för våtutrymmen i bostäder Funktionskrav SS 94 2 04 () Elinstallationer i byggnader Uttag och andra anslutningspunkter Omfattning och placering SS 99 0 6 () SS 99 0 7 () Lekredskap Stötdämpande underlag Säkerhetskrav (upphävs 9823 och ersätts då med SS-EN 77) Lekredskap nläggningar Säkerhetskrav (upphävs 9823 och ersätts då med SS-EN 76-7) 6:5 6:534 8:2 8:234 8:234 rbetarskyddsstyrelsen Boverket BFS 988:8 BFS 99:36 BFS 993:57 BFS 993:58 BFS 994:25 BFS 994:26 BFS 995:6 BFS 997:58 Boverkets Nybyggnadsreger, NR, (senast ändrade BFS 993:2) Boverkets föreskrifter funktionskontroll av ventilationssystem (senast ändrad BFS 996:56) Boverkets byggregler,, ( tidigare betecknade 4 och senast ändrade BFS 998:38) Boverkets konstruktionsregler, BKR, (tidigare betecknade BKR 94 och senast ändrade BFS 998:39) Boverkets föreskrifter och allmänna råd hissar och vissa andra motordrivna anordningar (senast ändrad BFS 997:37) Boverkets föreskrifter vatten- och värmemätare (senast ändrad BFS 996:4) Boverkets föreskrifter och allmänna råd typgodkännande och tillverkningskontroll Boverkets föreskrifter och allmänna råd effektivitetskrav för nya värmepannor s eldas med flytande eller gasformingt bränsle : : 8:32 : : : 9:23 8

llmänna råd 993:2, utgåva 2 llmänna råd 995:3 Boverkets rapport 994:0 Riktlinjer för typgodkännande Brandskydd (reviderad 995) ISBN 9-747-65-0 Boken lov, tillsyn och kontroll (senast reviderad 998-04-0) Utrymningsdimensionering ISBN 9-747-907-4 Boverkets handbok Barnsäkerhet i byggnader (996) ISBN 9.747-204-5 Boverkets handbok Byggnaders värmeenergibehov (995) ISBN 9-747-57-x Boverkets handbok Eleffektivitet i byggnader (995) ISBN 9-747-63-4 Handbok från Boverket och rbetarskyddsstyrel sen tt se, höra och andas i skolan (996) ISBN 9-7464-963-9 5:2 5:624 5:63 Boverkets handbok Termiska beräkningar 2: 5:3 8: 9: 9:4 7:3 Denna författning träder i kraft den september 2002. Under tiden fram till den 3 augusti 2004 får i stället för ytrelaterad värmeförlustkoefficient, F s, gensnittlig värmegengångskoefficient, U m, beräknas i enlighet med äldre bestämmelser i avsnitt 9:2. INES UUSMNN Hans-Olof Karlsson Hjorth (Bygg- och förvaltningsenheten) 9