EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.6.2014 COM(2014) 395 final 2014/0200 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om tillstånd enligt artikel 19 i direktiv 2003/96/EG för Italien att i vissa geografiska områden tillämpa nedsatta skattesatser för dieselbrännolja och gasol som används för uppvärmningsändamål SV SV
MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET Motiv och syfte Beskattningen av energiprodukter och elektricitet i EU regleras av rådets direktiv 2003/96/EG( 1 ). Utöver vad som följer särskilt av bestämmelserna i artiklarna 5, 15 och 17 i direktivet får rådet i enlighet med artikel 19.1 i direktivet enhälligt på förslag från kommissionen ge varje medlemsstat tillstånd att av särskilda politiska hänsyn införa ytterligare befrielser från eller nedsättningar av punktskatter. Syftet med det föreliggande förslaget är att ge Italien tillstånd att i vissa särskilt eftersatta geografiska områden tillämpa nedsatta skattesatser för dieselbrännolja och gasol som används för uppvärmningsändamål, för att delvis utjämna de höga uppvärmningskostnaderna för personer som är bosatta i dessa områden. De höga uppvärmningskostnaderna beror på svåra klimatförhållanden, svårigheter med bränsleförsörjningen och geografisk isolering. Allmän bakgrund Genom en skrivelse av den 31 maj 2012 begärde de italienska myndigheterna tillstånd att i vissa särskilt eftersatta geografiska områden tillämpa nedsatta skattesatser för dieselbrännolja och gasol för uppvärmningsändamål genom utvidgning i vissa områden av ett förfarande som följts inom ramen för rådets beslut 2008/318/EG, och detta innan beslutet löpt ut. Genom rådets beslut 2008/318/EG av den 7 april 2008 om tillåtelse för Italien att i vissa geografiska områden tillämpa nedsatta skattesatser för diesel och gasol som används för uppvärmning i enlighet med artikel 19 i direktiv 2003/96/EG( 2 ) gavs Italien tillstånd att tillämpa dessa nedsatta skattesatser i vissa särskilt eftersatta områden till och med den 31 december 2012. De italienska myndigheternas skrivelse av den 31 maj 2012 omfattade en begäran om utvidgning av tillståndets territoriella tillämpningsområde till kommuner som inte faller inom klimatzon F men tillhör provinser där över 70 % av kommunerna faller inom klimatzon F. De italienska myndigheterna tillhandahöll den 4 december 2012, den 16 juli 2013, den 31 december 2013 och den 22 januari 2014 kompletterande information och förtydliganden. Genom en skrivelse av den 19 mars 2014 begärde de italienska myndigheterna istället en förlängning för perioden från och med den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2018 av det tillstånd som gavs genom rådets beslut 2008/318/EG, utan ändring av tillståndets territoriella tillämpningsområde. De italienska myndigheterna framhåller till stöd för sin begäran om undantag från bestämmelserna i direktivet att Italien kännetecknas av mycket varierande geografiska förhållanden och klimatförhållanden. De nationella punktskattesatserna för dieselbrännolja och gasol som används för uppvärmningsändamål är relativt höga i Italien. Italien har i syfte att förhindra att vissa konsumenter som är särskilt beroende av uppvärmning drabbas av alltför stora kostnader infört nedsatta skattesatser i vissa delar av landets territorium. Landet vill fortsätta att tillämpa de skattenedsättningar som infördes genom beslutet från 2008. Skattenedsättningen uppgår till 129,11 euro per 1 000 liter i fråga om dieselbrännolja (vilket leder till att den tillämpliga skattesatsen blir 274,10 euro per 1 000 liter) och till 159,07 euro per 1 000 kg i fråga om gasol (vilket leder till att den tillämpliga skattesatsen blir 30,87 euro ( 1 ) Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003 s. 51). Direktivet ändrat genom direktiv 2004/74/EG och direktiv 2004/75/EG (EUT L 157, 30.4.2004, s. 87 respektive s. 100). ( 2 ) EUT L 109, 19.4.2008, s. 27. SV 2 SV
per 1 000 kg). De tillämpliga skattesatserna är högre än de minimiskattenivåer som fastställs i direktivet. Skattenedsättningen är tillämplig i geografiska områden som uppfyller de nedan angivna kriterierna. Enligt artikel 8.10 i den italienska lagen 448/1998 gäller skatteförmånen leveranser av dieselbrännolja och gasol som används i kommuner som faller inom klimatzon F enligt definitionen i presidentdekret nr 412 av den 26 augusti 1993. kommuner som faller inom klimatzon E enligt definitionen i presidentdekret nr 412 av den 26 augusti 1993 och inte har ett naturgasnät. I detta fall utgår skatteförmånen enligt artikel 8.10.c.4 i lag 448/1998 så snart kommunen har anslutits till naturgasnätet. kommuner som är belägna på Sardinien och på de små öarna (alla italienska öar utom Sicilien) och inte har ett naturgasnät. Även i detta fall utgår skatteförmånen så snart kommunen har anslutits till naturgasnätet. Skatteförmånen får inte kombineras med andra punktskattenedsättningar. Skattedifferentieringen grundar sig enligt de italienska myndigheterna på objektiva kriterier och syftar enligt dem till att ställa personer som är bosatta i de berörda områdena på en mer jämlik fot med resten av den italienska befolkningen genom att minska deras oproportionerligt höga uppvärmningskostnader. Skattenedsättningen är lika stor för alla användare. Dess enda syfte är att till viss del uppväga de extra uppvärmningskostnader för befolkningen i de berörda områdena som har att göra med svåra klimatförhållanden, svårigheter med bränsleförsörjningen och geografisk isolering. Enligt de italienska myndigheterna är kostnaderna för transport av dieselbrännolja och gasol i bergsområden 132 respektive 120 % högre än kostnaderna för transport av dessa produkter i resten av landet. För klimatzonerna E och F motsvarar skattenedsättningen enligt de italienska myndigheterna i genomsnitt 11 12 % av priset på dieselbrännolja och gasol för uppvärmningsändamål. Detta bör jämföras med de klimatbetingade extrakostnaderna för uppvärmning: kostnaden för uppvärmning i klimatzon E och klimatzon F är 90 respektive 170 % högre än den nationella genomsnittskostnaden. Svårigheterna med bränsleförsörjningen på öarna har särskilt att göra med geografisk isolering (som medför högre transportkostnader) och med öarnas i förhållande till fastlandet mer begränsade bränsleutbud. Dessa faktorer leder till högre priser för konsumenterna på de berörda produkterna. De italienska myndigheterna försäkrar att skattenedsättningen inte leder till överkompensation eller till att priset på de berörda produkterna blir lägre än på det italienska fastlandet. På de små öarna leder särskilt följande faktorer till högre kostnader: transport av produkterna till öarna, brist på primär logistik (som medför högre distributionskostnader), bristfälliga vägförbindelser, högre motorbränslekostnader än de på fastlandet och enskilda leveransers begränsade storlek. Enligt de italienska myndigheterna är kostnaderna på de små öarna sammantaget ca 10 15 % högre än på det italienska fastlandet. Enligt de italienska myndigheterna har skattenedsättningsåtgärden under de tre senaste åren lett till en minskning med ca 10 % av slutkonsumentpriset på dieselbrännolja och gasol för uppvärmningsändamål. SV 3 SV
Enligt de italienska myndigheterna pågår ingen utbyggnad av naturgasnätet i de berörda bergskommunerna eller kommunerna på Sardinien och de små öarna, vilket utgör en ytterligare nackdel för dessa. De årliga kostnaderna för åtgärden uppgår till ca 230 miljoner euro. Gällande bestämmelser Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet samt rådets beslut 2008/318/EG av den 7 april 2008 om tillåtelse för Italien att i vissa geografiska områden tillämpa nedsatta skattesatser för diesel och gasol som används för uppvärmning i enlighet med artikel 19 i direktiv 2003/96/EG. Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Varje begäran enligt artikel 19 i direktiv 2003/96/EG om undantag från de allmänna bestämmelserna i direktivet måste prövas av kommissionen. Denna måste därvid särskilt beakta den inre marknadens funktion, behovet av att säkerställa en sund konkurrens samt EU:s politik när det gäller hälsa, miljö, energi och transport. Skattedifferentieringen uppväger till viss del de extra uppvärmningskostnaderna för personer som är bosatta i de berörda geografiska områdena i Italien. Om den normala skattesatsen för dieselbrännolja och gasol tillämpas med avseende på dessa personer, drabbas de av alltför stora kostnader. De extra uppvärmningskostnaderna har att göra med svåra klimatförhållanden och svårigheter med bränsleförsörjningen bl.a. på grund av den geografiska isoleringen och det begränsade utbudet av alternativa bränslen (kommunerna i fråga har t.ex. inget naturgasnät). Den nedsatta skattesatsen för såväl dieselbrännolja som gasol kommer även fortsättningsvis att vara högre än de EU-minimiskattenivåer som fastställs i direktivet och uppväger endast till viss del de extra uppvärmningskostnaderna i de berörda geografiska områdena. Skattenedsättningen kan därför anses vara förenlig med målet att skapa incitament för energieffektivitet. Åtgärden bedöms inte vara oförenlig med de relevanta EU-policyerna på miljö- och energiområdena. Åtgärden är godtagbar med hänsyn till den inre marknadens funktion och behovet att säkerställa en sund konkurrens. Dess enda syfte är att till viss del uppväga de extra uppvärmningskostnader som har samband med de faktiska förhållandena i de berörda områdena. Skattenedsättningen får inte kombineras med andra skattenedsättningar och gäller inte för annan användning av de berörda bränslena än rumsuppvärmning. Enligt artikel 19.2 i direktivet är tillämpningsperioden för åtgärder som antas med stöd av den artikeln begränsad till högst 6 år, med möjlighet till förlängning. Eftersom det här rör sig om en skatteåtgärd av temporär karaktär, anser kommissionen att en förlängning av åtgärden bör ge de italienska myndigheterna tillräckligt med tid för att bedöma åtgärdens miljökonsekvenser, och även för att införa incitament för att förbättra energieffektiviteten och utvärdera dessa. Tillämpningsperioden bör också ge signalen att det framöver måste vidtas mer riktade energibesparingsåtgärder för att förbättra energieffektiviteten och trygga positiva verkningar för miljön. Av dessa skäl förefaller det lämpligt att bevilja tillstånd för en period av tre år. SV 4 SV
Regler för statligt stöd De nedsatta skattesatser för dieselbrännolja och och gasol för uppvärmningsändamål som de italienska myndigheterna önskar tillämpa (274,10 euro per 1 000 liter respektive 30,87 euro per 1 000 kg) är högre än EU-minimiskattenivåerna enligt artikel 9 i direktiv 2003/96/EG. Åtgärden är förenlig med artikel 25 i kommissionens förordning (EG) nr 800/2008( 3 ) (allmänna gruppundantagsförordningen) och bör därför anses vara förenlig med den inre marknaden och vara undantagen från anmälningsskyldigheten. Giltighetstiden för allmänna gruppundantagsförordningen var till att börja med begränsad till den 31 december 2013 men förlängdes genom kommissionens förordning (EU) nr 1224/2013( 4 ) till den 30 juni 2014. Om kommissionen antar nya regler för statligt stöd innan rådet har fattat beslut om det föreliggande förslaget, kommer frågan om anmälningsskyldigheten att behöva prövas på nytt, på grundval av de nya reglerna. 2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR Samråd med berörda parter Förslaget rör endast Italien. Extern experthjälp Någon extern experthjälp har inte behövts. Konsekvensbedömning Förslaget rör ett tillstånd för en enskild medlemsstat på dess begäran. 3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER Syftet med förslaget är att ge Italien tillstånd att göra undantag från de allmänna bestämmelserna i rådets direktiv 2003/96/EG och i vissa geografiska områden tillämpa nedsatta skattesatser för dieselbrännolja och gasol som används för uppvärmningsändamål. Rättslig grund Artikel 19 i rådets direktiv 2003/96/EG. Subsidiaritetsprincipen Området indirekt beskattning, som behandlas i artikel 113 i EUF-fördraget, faller inte i sig under Europeiska unionens exklusiva befogenhet i den mening som avses i artikel 3 i EUFfördraget. Utövandet från medlemsstaternas sida av deras befogenheter på det området begränsas dock noga i den gällande EU-lagstiftningen. I enlighet med artikel 19 i direktiv 2003/96/EG är det bara rådet som är berättigat att ge en medlemsstat tillstånd att införa ytterligare skattebefrielser eller skattenedsättningar i den mening som avses i den bestämmelsen. Medlemsstaterna får inte träda i rådets ställe. ( 3 ) Kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 av den 6 augusti 2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (EUT L 214, 9.8.2008, s. 3). ( 4 ) EUT L 320, 30.11.2013, s. 22. SV 5 SV
Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen. Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen. Skattenedsättningen går inte utöver vad som krävs för att uppnå det mål som eftersträvas (jfr övervägandena ovan om den inre marknaden och sund konkurrens). Val av regleringsform Föreslagen regleringsform: rådets genomförandebeslut. I artikel 19 i direktiv 2003/96/EG föreskrivs enbart den typen av åtgärd. 4. BUDGETKONSEKVENSER Åtgärden medför inte någon finansiell eller administrativ börda för unionen. Förslaget påverkar därför inte unionens budget. SV 6 SV
2014/0200 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om tillstånd enligt artikel 19 i direktiv 2003/96/EG för Italien att i vissa geografiska områden tillämpa nedsatta skattesatser för dieselbrännolja och gasol som används för uppvärmningsändamål EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet( 5 ), särskilt artikel 19.1, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och av följande skäl: (1) På grundval av artikel 19.1 i direktiv 2003/96/EG gavs Italien tillstånd att till och med den 31 december 2012 i vissa särskilt eftersatta områden tillämpa nedsatta punktskattesatser för dieselbrännolja och gasol för uppvärmningsändamål. Tillståndet gavs genom rådets beslut 2008/318/EG av den 7 april 2008 om tillåtelse för Italien att i vissa geografiska områden tillämpa nedsatta skattesatser för diesel och gasol som används för uppvärmning i enlighet med artikel 19 i direktiv 2003/96/EG( 6 ). (2) Genom en skrivelse av den 31 maj 2012 begärde de italienska myndigheterna tillstånd att i vissa särskilt eftersatta geografiska områden tillämpa nedsatta skattesatser för dieselbrännolja och gasol för uppvärmningsändamål genom utvidgning i vissa områden av ett förfarande som följts inom ramen för rådets beslut 2008/318/EG, och detta innan beslutet löpt ut. De italienska myndigheterna tillhandahöll den 4 december 2012, den 16 juli 2013, den 31 december 2013 och den 22 januari 2014 kompletterande information och förtydliganden. Genom en skrivelse av den 19 mars 2014 begärde de italienska myndigheterna en förlängning för perioden från och med den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2018 av det tillstånd som gavs genom rådets beslut 2008/318/EG, utan ändring av tillståndets territoriella tillämpningsområde. (3) Italien kännetecknas av mycket varierande geografiska förhållanden och klimatförhållanden. Landet har med beaktande av de territoriella särdragen infört nedsatta skattesatser för dieselbrännolja och gasol i syfte att delvis utjämna de oproportionerligt höga uppvärmningskostnaderna för personer som är bosatta i vissa geografiska områden. (4) Skattedifferentieringen grundar sig på objektiva kriterier och syftar till att ställa personer som är bosatta i de berörda områdena på en mer jämlik fot med resten av den ( 5 ) EUT L 283, 31.10.2003, s. 51. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/75/EG (EUT L 157, 30.4.2004, s. 100). ( 6 ) EUT L 109, 19.4.2008, s. 27. SV 7 SV
italienska befolkningen genom att minska deras oproportionerligt höga uppvärmningskostnader, som beror på i förhållande till resten av Italiens territorium svåra klimatförhållanden och/eller svårigheter med bränsleförsörjningen. (5) Skattenedsättningen tillämpas i geografiska områden som uppfyller följande kriterier: i) de svåraste klimatförhållandena på Italiens territorium (kommuner som faller inom klimatzon F enligt definitionen i presidentdekret nr 412 från 1993( 7 )), ii) svåra klimatförhållanden i kombination med svårigheter med bränsleförsörjningen (kommuner som faller inom klimatzon E enligt definitionen i presidentdekret nr 412 från 1993 och inte har ett naturgasnät) och iii) geografisk isolering i kombination med svårigheter med bränsleförsörjningen som leder till högre kostnader (Sardinien och små öar). Eftersom utbyggnad av naturgasnätet skulle leda till större mångfald i bränsleutbudet och till en betydande minskning av de extra uppvärmningskostnaderna, tillämpas de nedsatta skattesatserna där så är lämpligt bara till dess att naturgasnätet har färdigställts i de berörda kommunerna. (6) Kommissionen har granskat skattenedsättningsåtgärden på nytt och kommit fram till att den inte snedvrider konkurrensen eller stör den inre marknadens funktion och att den inte är oförenlig med EU:s miljö-, energi- och transportpolitik. Den nedsatta skattesatsen för såväl dieselbrännolja som gasol kommer även fortsättningsvis att vara högre än de EU-minimiskattenivåer som fastställs i direktiv 2003/96/EG och uppväger endast till viss del de extra uppvärmningskostnaderna i de berörda geografiska områdena. (7) Åtgärden i fråga gäller bara för rumsuppvärmningsändamål (uppvärmning både hos privatpersoner och i företag). Den gäller inte för annan användning i företag av de berörda produkterna än den som avses ovan. Enligt de italienska myndigheterna faller beloppet för skatteförmånen för företagsanvändare i varje enskilt fall inom ramen för det som är tillåtet enligt kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse( 8 ). Om skatteförmånen för ett enskilt företag trots det skulle överstiga det tak som fastställs i den förordningen, bör den anmälas till kommissionen i enlighet med rådets förordning (EU) nr 734/2013 av den 22 juli 2013 om ändring av förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget( 9 ). (8) Med hänsyn till åtgärdens potentiella miljökonsekvenser förefaller det lämpligt att bevilja tillstånd för en period av tre år. En sådan tillämpningsperiod ger de italienska myndigheterna tillräckligt med tid att bedöma åtgärdens miljökonsekvenser och indikerar också att det framöver måste vidtas mer riktade energibesparingsåtgärder för att förbättra energieffektiviteten och trygga positiva verkningar för miljön. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Italien ges härmed tillstånd att tillämpa nedsatta skattesatser för dieselbrännolja och gasol som används för uppvärmningsändamål, i följande eftersatta geografiska områden: ( 7 ) Genom presidentdekret nr 412 från 1993 indelas Italiens territorium i sex klimatzoner (A till F). Indelningen grundas på antalet dygngrader, som motsvarar summan av skillnaderna under den konventionella uppvärmningsperioden mellan den optimala temperaturen 20 C och dygnsmedeltemperaturen. ( 8 ) EUT L 352, 24.12.2013, s. 1. ( 9 ) EUT L 204, 31.7.2013, s. 15. SV 8 SV
1. Kommuner som faller inom klimatzon F enligt definitionen i presidentdekret nr 412 av den 26 augusti 1993. 2. Kommuner som faller inom klimatzon E enligt definitionen i presidentdekret nr 412 av den 26 augusti 1993. 3. Kommuner på Sardinien och på de små öarna( 10 ). För att undvika överkompensation får skattenedsättningen inte gå utöver de extra uppvärmningskostnaderna i de berörda områdena. I det särskilda fallet Sardinien och de små öarna får skattenedsättningen inte leda till att priset på bränslena blir lägre än på det italienska fastlandet. De nedsatta skattesatserna ska vara förenliga med kraven i rådets direktiv 2003/96/EG, i synnerhet med de minimiskattenivåer som avses i artikel 9 i direktivet. Artikel 2 Kommuner i de geografiska områden som avses i punkterna 2 och 3 i artikel 1 omfattas av skattenedsättningen endast om det inte finns ett naturgasnät i kommunen i fråga. Artikel 3 Detta beslut får verkan samma dag som det delges. Det upphör att gälla tre år därefter. Artikel 4 Detta beslut riktar sig till Republiken Italien. Utfärdat i Bryssel den På rådets vägnar Ordförande ( 10 ) Alla italienska öar utom Sicilien. SV 9 SV