Våren 2005 FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN

Våren 2005 FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN

Föreningsliv i förändring Projektet Föreningsliv i förändring var ett samarbete 2000-2001 mellan folkrörelsearkiven i Dalarna, Värmland, Västmanland, Örebro och Uppsala som finansierades av Stiftelsen Framtidens Kultur och Riksarkivet. Projektet syftade till att pröva olika metoder som skulle kunna spegla en förmodad förändring som föreningslivet genomgått under det sena 1900-talet. Två kommuner från respektive län utsågs för detta. I Uppsala län utvaldes Tierps och Östhammars kommuner. Frågeställningar Huvudlinjen i undersökningen var att försöka belysa några av de förändringar föreningslivet genomgått under de sista 20-25 åren av 1900- talet. Det här var några av de frågeställningar som ställdes mot bakgrund av det sena 1900-talets förändrade samhällsstruktur. * Har de traditionella idébärande folkrörelserna ersatts av föreningar med andra inriktningar? * Är det möjligt att med hjälp av studieförbundens material se om det skett några förändringar av intressen och attityder under senare delen av 1900-talet? * Har folkrörelserna ersatts av enfrågerörelser? Med enfrågerörelse avses dels intresseföreningar för den egna orten, eller aktionsgrupper i olika specifika och avgränsade frågor. Källor Folkrörelsearkivets databas Arkivet har en databas med uppgifter om ca 14 000 föreningar från Uppsala län som bygger på datalistor från det så kallade folkrörelseprojektet i Uppsala, medlemsmatriklar, adresslistor samt rapporter och historiker från riks- och distriktsorganisationer. Dagspress Tierpsposten slutade utges i mitten av 1960-talet och gav därför inte information om nya föreningar, men kompletterade däremot bilden av föreningslivet sett över tiden. Även UNT och den lokala tidningen i Östhammar har använts. Den senare slutade utkomma på 1960-talet, men återuppstod 1997 och utkommer numera med ett nummer per vecka. Kommunernas föreningsregister I syfte att uppdatera källorna av aktuella föreningarna i kommunerna besöktes fritidskontoren i Kim Söderström Lokaltidningarna en bra källa när man vill upptäcka nya föreningsbildningar. Tierp och Östhammar för genomgång av de kommunala föreningsregistren. Internet Eftersom hemsidor på Internet blivit allt vanligare skyltfönster för föreningar, har det också använts som källa. Föreningar i Tierps och Östhammars kommuner under 100 år I syfte att belägga när olika typer av föreningar bildades, genomfördes en jämförelse av föreningar tillhörande ett urval av kategorier från såväl äldre traditionella folkrörelser som från nya föreningstyper. Som urvalsperioder valdes föreningar bildade med 100 * Hur omfattande har centraliseringen av föreningslivet varit? Furuhöjdskyrkans församling är en av många föreningar med egen hemsida.

Fackliga organisationer Endast tre fackföreningar bildades under den första perioden. Av de 33 fackliga föreningar som bildades under skedet 1980-2000, var de flesta arbetsplatsklubbar inom LO och tjänstemannafacket. På grund av det stora bortfallet av bildningsår för de fackliga föreningarna bör man vara försiktig med att dra an- Originalet våren 2005 års intervall, 1880-1900 och 1980-2000. Genom att ange hur många föreningar i den första perioden som fortfarande hade verksamhet 100 år senare, framgår de olika föreningskategoriernas utveckling. Andra urvalsperioder skulle naturligtvis ge en delvis annan bild. dra slutsatser än att de lokala fackliga avdelningarna i stor utsträckning har ersatts av fackliga arbetsplatsklubbar på det lokal planet. 1980-2000. Endast två idrottsföreningar bildades i kommunerna perioden 1880-1900. Under den första perioden 1880-1900 var vissa folkrörelser ännu i sin linda, och hade ännu inte hunnit etablerat sig lokalt. Detta gäller bl.a. för fackliga organisationer och idrottsföreningar, medan det för föreningar inom nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen var en expansiv tid som präglades av tillväxt. 1900-talets senare del har betecknas som den tid då de traditionella idébärande folkrörelserna tappade många av sina medlemmar samtidigt som de lokala föreningarna minskade i antal. Fritids- och miljöföreningar Den här gruppen fanns endast representerad med en (1) djurskyddsförening bildad före sekelskiftet 1900. Av de 68 föreningar som uppträder under åren 1980-2000 märks bl.a. ett stort antal rollspelsföreningar. Föreningar i Tierps och Östhammars kommuner bildade 1880-1900 och 1980-2000 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Fackliga 68 33 20 3 1 2 Handikapp 1880-1900 1980-2000 Idrott 81 Nykterhet 146 20 16 4 Politisk Frikykan 65 Frikyrkoförsamlingar 65 församlingar inklusive junior och ungdomsföreningar bildades perioden 1880-1900. De sex frikyrkliga sammanslutningar som tillkom 1980-2000 är antingen frikyrkliga ungdomsföreningar eller allkristna föreningar. Handikappföreningar Handikapprörelsen är en företeelse som i huvudsak uppträder under senare delen av 1900-talet. Förutom fem handikappföreningar som bildades under 1960-talet, är de resterande tillkomna under 1970-talet eller senare. Idrottsföreningar Idrottsföreningarna är med sina 81 registrerade klubbar den största föreningskategorin under perioden 6 Nykterhetsföreningar 146 nykterhetsföreningar bildades under tidsrymden 1880-1900. Av de 20 nykterhetsföreningar som bildades efter 1980 tillhörde de flesta gruppen ungdomsföreningar inom IOGT-NTO. Politiska föreningar I likhet med de fackliga organisationerna är endast ett fåtal politiska föreningar bildade under tiden 1880-1900. Det är först under 1910-20-talet som de börjar framträda i större antal. De politiska ungdomsförbunden tillhör den grupp som minskat sitt medlemsantal drastiskt sedan 1980-talet. I Uppsala län hade SSU 1980 ca 2500 medlemmar, medan de 20 år senare endast räknade ca 400 medlemmar. Centerns ungdomsförbund tappade under samma period 1500 medlemmar och kunde år 2000 endast redovisa ca 50 medlemmar i Uppsala län. Totalt har de politiska ungdomsförbunden förlorat ca 4 000 medlemmar de senaste 20 åren. (Källa Upsala Nya Tidning 13 juni 2000). Beroende på den aktuella åldersstrukturen en given period, skiftar i regel antalet politiska ungdomsföreningar mycket över en tidsaxel. Trots vad som sagts om de politiska ungdomsförbundens negativa utveckling, har de flesta politiska föreningar som bildades efter 1980 varit politiska ungdomsföreningar. Under slutet av 1990-talet fanns det troligen inga verksamma ungdomsklubbar i området, förrän SSU bildade en klubb i Östhammar hösten 2000. Noterbart är också att år 2000 var det första gången som socialdemokraterna i Tierp ställde in sin första majdemonstration. Förändrade värderingar och intressen Genom att studera studieförbundens utbud av cirkelprogram kan

man få en fingervisning om förändrade värderingar och intressen bland allmänheten och dessutom få en uppfattning om vilka frågor som debatterades under senare delen av framtid. Exempel på grupper som endast verkar för en specifik fråga är t.ex. SOS Tierp och OSS Östhammar. De bildades med anledning av att Tierps och 1900-talet. En genomgång av ABF:s studieprogram i Tierp och Östhammar 1970, 1980, 1985 och 1990 genomfördes för att se eventuella skillnader i kursutbudet. Det som var genomgående trend under perioden var att ABF:s programutbud dominerades av det traditionella basutbudet, d.v.s. att arrangera cirklar i hobbyämnen och språk. Noterbart är att 1970 fanns även cirklar i esperanto. Det här året var över huvud taget mycket nyttoinriktat med cirklar i bokföring och i konsten i att behärska räknestickan. De fackliga kurserna och cirklarna i mötesteknik förekom främst 1970 och 1980. 1980 var det internationella, politiska och sociala perspektivet påtagligt med cirklar om den politiska och ekonomiska situationen i Afrika och Latinamerika. Även frågor om jämställdhet, utslagning, klassamhälle, arbetsmiljö, alkohol och narkotika, var vanligt förekommande 1980. Synen på datorn har märkbart förändrats sedan 1980. Då betraktades den som en konkurrent eller t.o.m. som ett hot mot människan. Cirklarna hade t.ex. namn som Datorn på människans villkor. 1990 var cirklarna mer inriktade på att lära ut specifika dataprogram. I samhällscirklarna 1990 upptogs t.ex. ämnen hur enskilda personer skulle möta hot om våld på gator och torg. Hälsa, motion och privatekonomi var andra vanligt förekommande ämnen 1990. Enfrågerörelser De här sammanslutningarna är ofta politiskt gränsöverskridande och exempel på föreningar som, till skillnad från de traditionella folkrörelserna, satt sitt mål i en nära Ett sätt att minska kostnaderna för de ekonomiskt hårt ansatta studieförbunden är att ge ut ett gemensamt programblad. Östhammars kommuner varit föremål för provborrningar för ett eventuellt mottagande av kärnbränsleavfall. Andra exempel är Tierps lokalförening mot svenskt EU medlemskap, samt den under sommaren 2000 bildade Föreningen Livskvalitet runt Öregrundsgrepen. Den sistnämnda, som protesterar mot att vindkraftverk planeras att byggas utanför Öregrund, fick en flygande start med över 1200 medlemmar. En annan typ av enfrågerörelse är de aktionsgrupper som bildats, kanske speciellt i bruksorterna, för att rädda samhällets överlevnad när strukturomvandlingar medfört att traditionella och dominerande industrier hotats av nedläggning. Den här typen av grupper har t.ex. funnits i Söderfors, Österbybruk och Karlholm. Aktionen Rädda Söderfors Aktionen i Söderfors ägde rum 1977 och var föranledd av att Uddeholm som övertagit företaget 1976, inte ansåg sig ha möjligheter att fortsätta driften av specialstål. Vid den här tidpunkten var 779 personer anställda vid företaget. Aktionsgruppen var sammansatt av medlemmar från Metall, SIF och SALF i Söderfors. Även Tierps kommun och en tvärvetenskaplig forskargrupp på Tekniska Högskolan i Stockholm (KTH) deltog i aktionerna. Genom att starta studiecirklar finslipades argumenten för att skapa en opinion genom att man kunde påvisa nedläggningens negativa konsekvenser för både individer och kommunen. Studiegrupperna hade också ambitionen att ge konkreta förslag om åtgärder för att rädda sysselsättningen på orten. Cirklarna skulle inte arbeta med ett färdigt studiematerial, utan utgå från deltagarnas egna önskemål om hur räddningen av Söderfors skulle ske. Unga som gamla ställde upp i kampen för att rädda industrin i Söderfors. Informationen spreds genom flygblad, möten och uppsökande verksamhet på arbetsplatser och i bostadsområden. Centralisering Väckelserörelsen För att belysa följderna av centralisering och ett vikande medlemsunderlag, har antalet verksamma missionsförsamlingar och antalet medlemmar jämförts år

1900 och år 2000. Missionsförbundet som varit det största samfundet i området, hade enligt förbundets matrikel år 1900 35 verksamma församlingar med 2361 medlemmar. År 2000 var 12 missionsförsamlingar verksamma som räknade 940 medlemmar. Vid bägge tillfällena har ungdomsföreningar och motsvarande inte medtagits. Betraktar man under vilka perioder enskilda församlingar upphör, för att i många fall gå samman med andra, ser man att den processen inleddes under 1950- talet. Under 1950-60-talet upphörde t.ex. 24 församlingar och under Furhöjdskyrkans församling bildades 1995 genom en sammanslagning av Alunda och Ekeby baptistförsamlingar och Olands missionsförsamling. 1960-70-talet 26 församlingar. Motsvarande siffror före 1950-talet var att högst sex församlingar upphörde under ett decennium. Ekumenisk samverkan När antalet församlingar minskar samtidigt som antalet medlemmar går ned, bör förutsättningarna bli bättre för ett ökat samarbete mellan de olika samfunden. Men eftersom missionsförbundet har varit den helt dominerande frikyrkliga rörelsen i norduppland, har aldrig samarbetet mellan de olika samfunden varit särskilt utvecklat. Ett exempel på ekumenisk samverken under senare tid är emellertid Furuhöjdskyrkans församling i Östhammars kommun som bildades 1995. Församlingen är ansluten till Baptistsamfundet, Missionsförbundet och Nybygget- Kristen samverkan. Församlingen har en mångsidig verksamhet och bedriver en stor hjälpverksamhet i Östeuropa. I den före detta filadelfialokalen i Alunda har man inrymt en secondhandbutik Öppen Hand. Här säljs bl.a. kläder, möbler och husgeråd som har skänkts till församlingen och där behållningen oavkortat går till nödlidande i Östeuropa. kan erhållas genom att notera antalet missionshus de olika församlingarna har ägt och brukat under årens lopp och jämföra ägoförhållandena med dagens situation. Av de åtminstone 109 missionshusen som de olika församlingarna har ägt i Tierps och Östhammars kommuner, fanns endast ca 50 kvar i församlingarnas ägo 2001. De övriga, som inte har rivits, har sålts till privatpersoner och används numera antingen som permanent- eller fritidsbostäder. Studieförbunden Problemen för studieförbunden har ökat markant under de senaste åren. Orsakerna är främst två. Dels har bidragen från stat och kommun minskat, dessutom har kursbeställningar från studieförbundens medlemsorganisationer minskat. Detta har man försökt möta genom att rationalisera den lokala verksamheten och utöka kursutbudet utanför förbundens kärnområden, vilket har medfört större konkurrens mellan studieförbunden. Antalet ABF avdelningar i Tierps kommun har t.ex. minskat från 13 sedan 1960-talet, till ett så kallat verksamhetskontor i Tierp 1999 som ligger under storavdelningen ABF Uppsala län. Frikyrkans samlingslokaler En indikation på samgående och centralisering inom frikyrkorörelsen Furuhöjdskyrkans secondhandbutik Öppen hand i Alunda.

Tegelsmora missionsförsamling ägde fyra missionshus, bl.a. det här i Broddby som uppfördes 1876. Bilden är tagen omkr. sekelskiftet 1900. Broddby missionshus strax innan försäljningen 1980. Tierps norra missionshus omkr. 1900. Huset byggdes 1880 och såldes 1976. F.d. norra missionshuset i Tierp är numera möbelvaruhus. 1974-75 byggde Tierps missionsförsamling Borgenkyrkan i centrala Tierp.

ABF:s studiecirkel i fackföreningskunskap omkr. 1950. Slutsatser Det inledande antagandet att de äldsta idébärande folkrörelserna till stor del har ersatts av andra typer av föreningar, bekräftas av tabellen. Speciellt har nykterhetsrörelsen fått vidkännas en kraftig nedgång eftersom mindre än 10 procent av de föreningar som bildades 1880-1900 fanns kvar 100 år senare. Med tanke på att tillskottet av nya föreningar varit så litet har nedgången för den här gruppen varit ansenlig. Trots att antalet lokala föreningar minskat inom de äldsta folkrörelserna har den totala mängden föreningar under 1900-talets senare del ökat. Det här beror på att många föreningar har bildats inom andra föreningskategorier, t.ex. inom idrottsrörelsen, handikapprörelsen, pensionärsrörelsen och i gruppen fritids- och kulturföreningar. De s.k. enfrågerörelserna återfinns främst inom bygderörelsen och i intresseföreningar för den egna orten eller bygden. De kallar sig antingen byalag, gille, intresseförening eller använder ortnamnet med efterledet gruppen. Även om bygdeföreningarnas antal är färre än pensionärsföreningarna, som tillhör en av de mest expansiva kategorierna, är de i regel bildade under 1980-talet eller senare. Aktionsgrupper för en specifik fråga, t.ex. Föreningen mot svenskt EU-medlemskap i Tierp eller för en speciell ort t.ex. Rädda Söderfors, utgjorde färre än hälften av bygdeföreningarnas antal. Även antalet invandrarföreningar var fåtaliga. Att endast med ledning av studieförbundet ABF:s programutbud 1970-1990 skapa en bestämd åsikt om eventuella intresseförändringar under 1900-talets senare del, är kanske alltför anspråksfullt. Trots det, avspeglas i studieprogrammen en ganska klar förskjutning från ett samhälleligt socialt och internationellt perspektiv 1980, till ett mer individuellt och personcentrerat kursutbud 1990. Studieförbunden och frikyrkorörelsen har tjänat som exempel på den omfattande centralisering som gått fram i föreningslivet. Att bedöma föreningarnas samhälleliga inflytande och betydelse enbart genom redovisad föreningsstatistik kan leda till felaktiga slutsatser. De tidiga folkrörelserna bedrev ofta en intensiv agitation i syfte att bilda lokala föreningar. Resultaten av dessa värvningskampanjer redovisades sedan till distrikten som att det faktiskt hade bildats ett antal lokala föreningar. Det har vid tidigare inventeringar visat sig att flera av dessa lokalföreningar aldrig kom att bedriva någon verksamhet. Under senare delen av 1900-talet har strukturella faktorer, t.ex. ett samhälleligt ekonomiskt föreningsstöd, förmodligen också bidragit till att ge en illusion av ett omfattande föreningsengagemang.

Skrifter och vykort En maning med mening, lottarörelsens framväxt i Uppland (2000) Föreningar i Uppsala kommun Vaksala och Danmark (1999) Fanor och föreningar i Östhammars kommun (1998) Föreningar i Håbo kommun (1996) Tjejsnack - Kvinnobilder (1995) Föreningar i Enköpings kommun (1995) Föreningar i Tierps kommun (1994) Föreningar i Älvkarleby kommun (1991) Föreningar i Östhammars kommun (1989) Medlemspriser: En maning med mening 50:- Tjejsnack - Kvinnobilder 30:- Alla de andra 20:- Vykort: färg 4:-/st., sv/v 3:- st. Gratis Arkivhandledning! Ladda hem från hemsidan eller ring och beställ! Folkrörelsearkivets personal: Kim Söderström, arkivchef tel. 018-727 24 71, e-post: kim.soderstrom@fauppsala.nu Per Agius, arkivarie tel. 018-727 24 73, e-post: per.agius@fauppsala.nu Anne-Charlotte Wadström, tel. 018-727 24 70, e-post: lotta.wadstrom@fauppsala.nu administration Katarina Storbråten, assistent tel. 018-727 24 74, e-post: katarina.storbraten@fauppsala.nu Jonas Sandström, assistent tel. 018-727 24 72, e-post: jonas.sandstrom@fauppsala.nu Arkivets hemsida finner du på: www.fauppsala.nu Öppettider: Måndag 13.00-16.00 Tisdag 10.00-18.00 Onsdag-torsdag 10.00-16.00 Fredag 09.00-12.00 FOLKRÖRELSEARKIVET FÖR UPPSALA LÄN Besöksadress: S:t Olofsgatan 15 Postadress: c/o Uppsala kommun Telefon: 018-727 24 70 753 75 UPPSALA E-post:: info@fauppsala.nu Fax: 018-727 84 25 Postgiro: 645 68 35-5