Verktygslådan. Donald Broady Utbildnings- och kultursociologi (SEC), Uppsala univ.

Relevanta dokument
Sociala kartor över utbildningslandskapet

En social karta över gymnasieskolan

Januari Sociala strukturer i utbildnings systemet. Ylva Bergström, Mikael Börjesson, Ida Lidegran, Emil Bertilsson & Martin Gustavsson

Januari Sociala strukturer i utbildnings systemet. Ylva Bergström (Red.), Emil Bertilsson, Mikael Börjesson, Martin Gustavsson & Ida Lidegran


Sid. 2 (av 4) Ett stabilt mönster

Vem åker och vem stannar hemma? Internationell mobilitet inom olika grupper

I korsningen mellan kön och klass Gymnasieskolan i riket, i Uppsala och i Gävle

En social karta över gymnasieskolan i Stockholm i slutet av 1990-talet

Sociala strukturer i utbildningssystemet

INDIVID SAMHÄLLE LÄRANDE

3 Gymnasieskolans program - avnämarprofiler

Det sociala rummet och relationen mellan utbildning och arbetsliv

Texter (i direkt anslutning till föreläsningen) Länktips *** Verktygslådan

Utbildningsstrategier i kulturstarkt fäste

Uppsala en akademiskt dominerad gymnasieskola

Sociologisk atlas över Stockholm

Studenten 2008 Avslutningar ordnat efter kommun

Studenten 2008 Avslutningar i datumordning

Vilka är de internationella studenterna?

Det internationella imperativet internationalisering av svensk högre utbildning under 1990-talet

Birgitta Ehne/Utredare Skolinspektionen Registrator Box Stockholm

Del E: Vårt land 65. Påståenden om Sverige E1: För att skydda jobben i Sverige bör vi köpa produkter som är gjorda i Sverige

Vilka deltog läsåret 2008/09 (första försöksåret ) med lärlingsutbildning?

Elever i gymnasieskolan 2007/08

Stöd och servicekontoret Åke Hallberg Slutbetygen för avgångseleverna läsåret 2004/05

,53 g ESLÖVS KOMMUN. Statistik genomströmning, slutbetyg, kostnader och befolkningsprognos. Genoms trömnin

Del H: Invandrare 97

Del A: Demokrati Procent dåligt för för

Uppsala en akademiskt dominerad gymnasieskola

Ämne Kursbetyg Frånvaro Kursbetyg Kursbetyg Kursbetyg Kursbetyg Kursbetyg Kursbetyg Kursbetyg Kursbetyg (riket) Kursbetyg Antal

Utbildningsförvaltningen 2010

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Könsmönster i rekryteringen till svenska lärarutbildningar

Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi. Sociology of Education and Culture Research Reports. Nr 47. Männen flyr fältet

Skolor och elever i gymnasieskolan, läsåret 2010/11

Hemtentamen i Pierre Bourdieus utbildningssociologi, 7,5 hp, VT 2014

Akademiska eliter. Om utbildningsstrategier bland Uppsalabornas döttrar och söner

Skolor och elever i gymnasieskolan, läsåret 2009/10

Studier av lärarutbildning och lärarkåren med hjälp av Bourdieu

Datum då skolorna tar över reservantagningen 2015

Arbetslivet efter skolan

Vecka Dag Allmänna aktiviteter APU

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2011/12

Stockholms Elevråd Beslut, information och principer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Det svenska högskolefältet och lärarutbildningarna 2 reviderad uppl.

Datum då skolorna tar över reservantagningen 2013

KALENDARIUM FÖR VÅRTERMINEN

Gymnasieskolan som konkurrensfält En kartläggning av utbildningsstrategier hos gymnasieungdomar i Västerås

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

Nationella prov i gymnasieskolan och komvux vårterminen 2011

Anteckningar från nätverksmöte för gymnasierektorsgruppen inom Göteborgsregionen

Skolstart 2015 Test 1 Test 2 Kommentar

Vad väljer studenterna? Utbildningssociologiska reflektioner kring högskolors rekrytering

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (1980) period 20091

Stor variation i påbörjade högskolestudier beroende på bakgrund

Kursplan för Birkagårdens folkhögskolas seniorlinje

Medelklassen och professionerna

En skola i tiden. Rosendalsgymnasiets etablering bland Uppsalas gymnasieskolor. Sanna Pentti Examinator: Mikael Börjesson

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2010/11

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor

Försöksverksamhet med lärlingsutbildning i gymnasieskolan

Beroendekarta ALE BF GBG. Lilla Edet. SMHPF Lilla Edet. Lilla Edet ESMK. Lilla Edet

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2009/10

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval

Nationella prov i gymnasieskolan och komvux, vårterminen 2010

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Beroendekarta ALE BF GBG SP LILLA EDET SMHPF KUNGÄLV

Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Blad Utskottet Lärande och stöd

Kommentarer till diagrammen vid definitivintagningen 2007

Kalendarium för Alströmergymnasiet

Bilaga 4. Kommunala och fristående skolor som erbjuder sökta program och Inriktning

Programguide Öppet hus

Studenten 2009 Avslutningar ordnat efter kommun (med reservation för ev ändringar)

Musikindustrin. Kulturproduktionens villkor Karlstad 8 oktober 2015

Välkomna till gymnasieinformation

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

System för redovisning av kostnader för olika program vid kommunala gymnasieskolor

Vecka Dag Allmänna aktiviteter APU/APL/FFU

21 Verksamhet efter utbildning Activity after education

Inför arbetet med Gy 2011 Eleverna på gymnasieskolan Skolverkets arbetsprocess

Jag väljer som jag vill

Litteraturlista, Teaterns Teori och Praktik, Grundkurs, Delkurs 6

Sifferbilaga. Nationella prov år 5

Personlighetsutveckling och målrationalitet

FRÅN GYMNASIET TILL HÖGSKOLAN

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?

Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan

Antal elever som ingår: N = 331

Välkomna till gymnasieinformation

Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg

Antal elever som ingår: N = 331

NV 480 SP 480 IV. Specialutformat program inriktning försäkring Allmän 525. Utökning av ES-Bild, dans, musik, teater Allmän 135

Den sociala dimensionen av gymnasieskolors marknadsföring En studie om gymnasieskolors hemsidor

Fältbegreppet vid långa och korta tidsperioder. Relevans på fiktioner.

Intagna på lärlings/lärlingsliknande utbildningar inom GR inför HT 2009 simulering nr

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.

KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Transkript:

Verktygslådan Kapital är enkelt sagt symboliska och materiella tillgångar. Bourdieu skiljer mellan olika arter av kapital: kulturellt kapital (kultiverat språkbruk och förtrogenhet med den s.k. finkulturen, förmågor som i Frankrike förvärvas främst i elitskolor), socialt kapital (släktband, vänskapsförbindelser, kontakter med gamla skolkamrater, kåranda) och ekonomiskt kapital (materiella tillgångar samt kännedom om ekonomins spelregler), jämte många mer speciella kapitalarter såsom "utbildningskapital" (examina), "vetenskapligt kapital" (anseende i den lärda världen) eller "litterärt kapital". En tillgång vilken som helst fungerar som symboliskt kapital i de sammanhang där den tillerkännes värde. Låt säga en civilingenjörsexamen utgör ett utbildningskapital som är verksamt som symboliskt kapital inom näringslivets fält men inte inom litteraturens. Med habitus avses system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. En människas habitus grundlägges genom de vanor hon införlivar i familjen och skolan och fungerar sedan som ett seglivat och ofta omedvetet handlingsmönster. Habitus kan betraktas som förkroppsligat kapital. Strategier är individers, gruppers eller institutioners försök att värna värdet på sitt kapitalinnehav och att försvara eller förbättra sin position. Sådana försök är ofta mer eller mindre omedvetna. Bourdieu använder således termen "strategi" liksom "intresse", "investering", "vinst" på annat sätt än i vardagsspråket eller i ekonomins vokabulär där man brukar avse medvetna föreställningar och överlagd kalkyl. Det sociala rummet är systemet av relationer mellan de positioner som intages av olika sociala grupper (klasser, klassfraktioner, yrkesgrupper). Bourdieus undersökningar av det sociala rummet motsvarar således det som inom andra forskningstraditioner kallas klassanalys eller studier av social stratifiering. Den dominerande klassen är detsamma som överklassen, vilken enligt Bourdieu består av två stora fraktioner, å ena sidan en "dominerande" ekonomisk fraktion där företagsledare spelar en framträdande roll och å andra sidan en "dominerad" kulturell fraktion vari ingår universitetslärare, konstnärer, författare. Tyvärr klingar ordet "härska" alltför värdeladdat i nutida svenska öron, annars kunde Bourdieus la classe dominante på god svenska översättas med "den härskande klassen" (domination är den gängse franska översättningen av den vänsterhegelianska traditionens Herrschaft). Fält kan, om vi söker en definition som är så generell som möjligt, definieras som ett system av relationer mellan positioner. Med socialt fält (även benämnt "kampfält" eller "konkurrensfält") avser Bourdieu ett föränderligt område i samhället där människor och institutioner strider om något de har gemensamt, t.ex. inom litteraturens fält om rätten att döma om litterär kvalitet. Varje autonomt fält har sin egen specifika art av kapital, och fältbegreppet är bl.a. ett verktyg för studiet av fördelningen av kapital. En typisk studie av det litterära fältet bygger på information om författares, kritikers eller förläggares innehav av både specifikt litterärt kapital (som ger dem anseende bland författare eller kritiker) och andra arter av kapital såsom kulturellt, socialt, ekonomiskt eller politiskt. Men ett fält kan även konstrueras på grundval av information om låt säga förlagens och tidskrifternas egenskaper. Det är då inte fråga om ett socialt fält utan ett fält av institutioner. Begreppet maktens fält använder Bourdieu för att fånga in hela systemet av relationer mellan samtliga kapitalarter av betydenhet, från konstnärligt kapital över juridiskt och politiskt till ekonomiskt. Bidragen till denna antologi handlar inte så mycket om läsarna eller publiken (som tillhör konsumtionsfältet) utan framför allt om produktionsfält, befolkade av författare, konstnärer, kritiker, förläggare, gallerister etc. De kallas produktionsfält eftersom det är här som verk, värden och trosföreställningar men även "producenter", dvs. författarna eller konstnärerna frambringas. Ett särskilt slag av produktionsfält är kulturella fält (en mer precis benämning är fälten för kulturell produktion), dvs. konst, litteratur, vetenskap och religion, vilka i sin tur kan inrymma subfält såsom teaterns fält, sociologins fält etc. För att ett område skall kunna analyseras som ett fält i Bourdieus mening krävs att det besitter en väl utvecklad autonomi, dvs. självständighet i förhållande till andra fält och till omvärlden i övrigt. Ur Donald Broady: "Inledning: en verktygslåda för studier av fält", Kulturens fält, Daidalos, Göteborg 1998, s. 11-26. Citatet från s. 13-15. PDF-version av 100907-handout-arvtagarna.docx 1

Övers fr P. Bourdieu, La Distinction, Minuit, Paris 1979. PDF-version av 100907-handout-arvtagarna.docx 2

Akademisk makt Publik och medial pol Intellektuell pol Updated 2010-09-06 28 Efter P. Bourdieu, Homo academicus, 1984 PDF-version av 100907-handout-arvtagarna.docx 3

Bygger på Ingrid Heyman, Gånge hatt till... årdnadsforskningens framväxt i Sverige. Sjuksköterskors avhandlingar 1974 1991. Göteborg: Daidalos, 1995 PDF-version av 100907-handout-arvtagarna.docx 4

Bygger på Ingrid Heyman, Gånge hatt till... omvårdnadsforskningens framväxt i Sverige. Sjuksköterskors avhandlingar 1974 1991. Göteborg: Daidalos, 1995 PDF-version av 100907-handout-arvtagarna.docx 5

Bygger på Ingrid Heyman, Gånge hatt till... omvårdnadsforskningens framväxt i Sverige. Sjuksköterskors avhandlingar 1974 1991. Göteborg: Daidalos, 1995 PDF-version av 100907-handout-arvtagarna.docx 6

Rummet av gymnasieutbildningar 1997-2000 Hela årskullarna, 32 sociala grupper uppdelade på kön. Mikael Börjesson har ansvarat för de statistiska bearbetningarna. -0.8 Höga grundskolebetyg Föräldrar med forskarutbildning Läkarsöner Axel 2 (0,108-25,2 %) Universitetslärarsöner Juristsöner Civilingenjörssöner Läkardöttrar IB NVE Ämneslärarsöner Universitetslärardöttrar Föräldrar med längre högskoleutbildning Söner till högre tjänstemän i privat sektor Juristdöttrar Friskola Civilingenjörsdöttrar NVNA Söner till högre tjänstemän i offentlig sektor Ämneslärardöttrar Franska Journalistsöner Officerssöner NVTE NV-LG -0.4 SPE Företagsledarsöner Föräldrar med mycket hög inkomst Döttrar till högre tjänstemän i privat sektor SMNV Döttrar till högre tjänstemän i offentlig sektor SM-SF Söner till konstproducenter Söner till tjänstemän på mellannivå Företagsledardöttrar Tyska Klasslärarsöner SMTE Journalistdöttrar Officersdöttrar Klasslärardöttrar Föräldrar med kortare högskoleutbildning Teknikersöner SMSP Döttrar till konstproducenter SPSA ESMU Polissöner Döttrar till tjänstemän på mellannivå SM Handelsmannasöner Teknikerdöttrar SP-LG Föräldrar med hög inkomst Söner till hälso- o sjukv.anst Polisdöttrar SPEK ES-LG Axel 1 (0,259-60,3 %) Föräldrar med gymnasieutbildning 0 MP-LG SPHU Handelsmannadöttrar Kommunal grundskola Söner till kontorsanst. Söner till handelsanst. Döttrar till hälso- o sjukv.anst Medelhöga grundskolebetyg EC ESDT SM-YF Förmannasöner MPTR ESKF Bonddöttrar Söner till kval. arbetare i service MPIR EN Döttrar till kontorsanst. Föräldrar med medelhög inkomst Småföretagarsöner Söner till kval. arbetare i produktion Döttrar till handelsanst. Bondsöner Småföretagardöttrar Förmannadöttrar Föräldrar med låg inkomst Söner till okval. arbetare i produktion BP Döttrar till kval. arbetare i service IP HR HP Söner till okval. arbetare i service Döttrar till kval. arbetare i produktion FP Lantarbetarsöner 0.4 NP Döttrar till okval. arbetare i produktion Lantarbetardöttrar Döttrar till okval. arbetare i service Föräldrar med grundskola som högsta utbildningsnivå HV Övriga tillval i grundskolan OP BF LP Låga grundskolebetyg 0.4 0-0.4-0.8 Ur: Donald Broady & Mikael Börjesson, "En social karta över gymnasieskolan", Ord & Bild, nr 3-4, 2006, pp. 90-99. Äv. pp. 24-35 i Ulf P. Lundgren (red.), Individ - samhälle - lärande. Åtta exempel på utbildningsvetenskaplig forskning, Vetenskapsrådets rapportserie 2:2008. PDF-version av 100907-handout-arvtagarna.docx 7

Ett regionalt fält av gymnasieutbildningar Nedan en figur från en studie som delvis publicerats som Donald Broady, Mats B. Andersson, Mikael Börjesson, Jonas Gustafsson, Elisabeth Hultqvist och Mikael Palme, Skolan under 1990-talet. Sociala förutsättningar och utbildningsstrategier, s. 5-133 i Välfärd och skola. Antologi från Kommittén Välfärdsbokslut (SOU 2000:39), äv. som PDF-fil hos socialdepartementet, se http://www.social.regeringen.se/propositionermm/sou/pdf/sou2000_39.pdf. Inledningen finns i HTML-version på adress http://sec-27-inledn.html. Mikael Börjesson har ansvarat för de statistiska bearbetningarna. Fältet av gymnasieutbildningar i Stockholmsregionen 1998 (enbart övre delen av fältet återges här) Viktor Rydberg-Natur JURISTER Höglandssk.-Natur Grundskolebetyg 4,5-5,0 LÄKARE UNIV.LÄRARE Forskarutb. 1 22,5% Södra latin-natur Kungsholmen-Sam Höglandssk.-Sam Kungsholmen-Natur Saltsjöbaden-Media Viktor Rydberg- Enskilda gy.-natur KF-Ekonomi Bromma-Sam Sam Grundskolebetyg 4,0-4,4 Högst inkomst Södra latin-estetisk/teater Åsö-Natur 8 rum Östra real-natur ÄMNESLÄRARE CIV.ING. Längre Danderyd- JOURNALISTER Franska sk.-natur högskutb. Natur Innerstaden Norra real-sam Östra real-sam Franska Frans Schartau-Sam Norra real-natur KONSTPRODUCENTER Grundskolebetyg 3,5-3,9 Södra latin-sam Sthlm Musikkonservatorie-Estetisk/Musik Danderyd-Natur/Matematik Kristofferskolan Fristående grundskola Martinskolan Södra latin-estetisk/musik Södra latin-estetisk/konst Kungsholmen-Hum Gångsätra-Estetisk/Konst. Nacka-Sam/Kommunikation Frans Schartau-Hum TJ.MÄN M.NIVÅ, OFF. SEKT FÖRETAGS- LEDARE Åva-Natur 7 rum HÖGRE TJ.MÄN, PRIV.SEKT HÖGRE TJ.MÄN, OFF SEKT Tyska Nacka-Na Frans Schartau-SpLe Värmdö-NvLr Villa Tibble-Sam Ekebyholmsskolan-Natur Tyska skolan Jakobsberg-Natur Fet stil: friskolor Kursiv stil: profilprogram Kursiv, understruken stil: illustrativa variabler KAPILÄRER: sociala grupper Norra förorterna Blackeberg-Teknisk Hersby-Natur TJ.MÄN M.NIVÅ, PRIV SEKT St Jacobi-Teknisk Gångsätra-Handelspr. Bromma-Hum Jakobsbergs-Sam/Internatinell Bostadsrätt KLASSLÄRARE TEKNIKER, OFF. SEKT Röllingby-Ekonomisk Radhus Jakobsberg-Ekonomisk TEKNIKER, PRIV SEKT Vilunda-Teknisk Örjanskolan Södra förorterna Grundskolebetyg 3,0-3,4 Yrkesförberedande program 3 6,7% PDF-version av 100907-handout-arvtagarna.docx 8