VINDKRAFTSETABLERING SÄTILA

VINDKRAFTSETABLERING SÄTILA Inventering av fåglar och fladdermusbiotoper 2010-11-01

Figur 1. Vindkraftverk på Gotland Beställd av Triventus AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08 556 026 80 2010-11-12 Huvudförfattare, samt inventering av fåglar: Magnus Nilsson, Ekologigruppen Underlag tidigare fågelinventeringar: Henrik Walldén Kvalitetsgranskning: Jens-Henrik Kloth, Ekologigruppen Kartor: Karin Terä, Ekologigruppen Samtliga foto: Magnus Nilsson, Ekologigruppen Omslagsfoto: Äspesjö Projekt: 5921 Vindkraftsetablering Sätila Status: Arbetsversion Version: 1.0 Datum: 2010-11-12 Dokumentansvarig: Magnus Nilsson 2 Vindkraftsetablering Sätila

INNEHÅLL Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Naturtyp och geografi... 5 Förutsättningar... 5 Metod... 7 Definition av rödlistan... 8 Resultat fågelobservationer... 9 Häckande fåglar... 9 Rastande och sträckande fåglar... 12 Lygnern... 12 Bedömning av konsekvenser för fågellivet... 13 Fiskgjuse... 13 Storlom och smålom... 14 Trana... 15 Orre och tjäder... 15 Nattskärra... 16 Nötkråka, kungsfiskare och bivråk... 16 Spillkråka, törnskata och sparvuggla... 17 Rastande och sträckande fågel... 17 Fladdermusbiotoper... 18 Vindkraftverkens antal och placering... 19 Källförteckning... 22 Bilaga 1. Karta över etableringsområdet med 16 kraftverk... 22 Bilaga 2. Karta över etableringsområdet med 12 kraftverk... 22 Bilaga 3. Karta över flyttfågelstråk i etableringsområdets närhet... 22 Vindkraftsetablering Sätila 3

SAMMANFATTNING Bakgrunden till rapporten är en planerad vindkraftsetablering i området Sätila i Marks kommun. Området nyttjas idag främst till skogsbruk och består av omväxlande flack och kuperad terräng, liksom slutavverkade ytor, ungskog och uppvuxen skog med tall och gran. Ett antal mossar och små skogstjärnar ligger i området, ofta kringväxta med äldre senvuxna tallar. Arbetet har inriktats på eftersök av fågelarter som är rödlistade eller omfattas av EU:s fågeldirektiv, framför allt rovfåglar och andra stora fåglar som gäss, trana, sjöfågel m.m., vilka bedöms vara känsliga för vindkraftverk. Alla påträffade fåglar har dock registrerats. Området har besökts i april (orre och tjäder), maj (övriga) och juni (främst nattskärra) för att studera häckande fåglar samt i maj och september för att utreda om området ligger i ett flyttfågelstråk. De påträffade arter som är rödlistade och/eller omfattas av EU:s fågeldirektiv och troligen häckar i området är fiskgjuse, nattskärra (NT), smålom (NT), storlom (sporadiskt), trana, orre, tjäder, spillkråka, sparvuggla och törnskata. Dessa är förmodligen olika känsliga för störning från en vindkraftsetablering. Fiskgjuse, smålom och storlom bedöms vara de arter som är känsligast. Smålom häckar inte varje år och påträffades inte 2010. Utanför etableringsområdet finns även observationer av bivråk och kungsfiskare som är rödlistade (VU). Rovfåglar bedöms allmänt som känsliga. Påträffade rovfågelarter som inte är listade enligt ovan angivna kriterier är lärkfalk, duvhök, sparvhök och ormvråk. Områdets bedöms inte ligga i något flyttfågelstråk, men enstaka överflyttande rovfåglar noterades vid besöket i september (ormvråk, sparvhök, duvhök). De större stråken går utmed dalgångarna (Storån närmast) och över sjön Lygnern. Bedömningar har gjorts av områdets potential att hysa fladdermöss. Det förekommer inga kända uppgifter om rödlistade fladdermöss från etableringsområdet. Uppgifter om vattenfladdermus och nordisk fladdermus finns från en liten förundersökning som utförts på amatörnivå. Ett relativt stort antal våtmarker och skogstjärnar indikerar ett rikt insektsliv och därmed goda jaktmarker för fladdermöss, men lövinslaget i skogen är litet, liksom förekomst av grova träd eller andra lämpliga boplatser som gamla hus och lador. Sammantaget är bedömningen därmed att här troligen inte förekommer bofasta rödlistade arter fladdermöss och att vindkraftparken därmed inte utgör någon risk för påverkan på dessa arter. För att vara helt säker på detta krävs trots allt en fladdermusinventering, men det har inte bedömts som nödvändigt. Projektets påverkan på fågellivet är beroende av hur många vindkraftverk som uppförs och var inom området dessa anläggs. Bedömningen är att vissa delar har en högre täthet av känsliga fåglar, vilket gör att några etableringsplatser innebär större risk för påverkan. Det gäller främst de centralt och söderut liggande platserna, runt bl.a. Äspesjö (kraftverk nr 15-18) som ligger nära förekomst av smålom, trana och nattskärra. Kraftverk nr 14 och 16 ligger närmare än 1 km från fiskgjusehäckningen. Det finns även ett alternativ med 12 kraftverk där ovan angivna kraftverk är borttagna eller omplacerade, vilket medför lägre risker för dessa fåglar. 4 Vindkraftsetablering Sätila

INLEDNING Denna rapport har utarbetats av Ekologigruppen AB på uppdrag av Triventus Consulting AB. Rapporten har sammanställts av Magnus Nilsson, Ekologigruppen, som också utfört större delen av fågelinventeringen. Lennart Walldén, ornitolog från trakten med god lokalkännedom, har besökt spelplatser för orre och tjäder under speltid i månadsskiftet april/maj 2010 och har bidragit med kompletterande observationer av andra fågelarter och fladdermöss, vilket beaktats i rapporten. Kartorna har framställts av Karin Terä och ansvarig för kvalitetsgranskning har varit Jens-Henrik Kloth, båda Ekologigruppen. Bakgrunden till denna rapport är en planerad vindkraftsetablering väster om Sätila i Marks kommun, Västergötland. Aktuellt område nyttjas idag för skogsbruk. Vindkraftparken planeras bestå av sexton vindkraftverk, men ett alternativ med 12 kraftverk och annan placering har också tagits fram Se karta i bilaga 1 och 2. Arbetet har bestått i en översiktlig inventering av häckande fåglar, och bedömningar av områdets potential för flyttande fåglar samt fladdermöss. Utredningen ska ligga till grund för att bedöma den planerade vindkraftparkens påverkan på fåglar och fladdermöss i området. Naturtyp och geografi Området består av en flack till svagt kuperad terräng med produktionsskog av gran och tall, omväxlande med slutavverkade ytor, ungskog och mer mogen skog. Ett flertal våtmarker i form av mossar och små skogssjöar eller tjärnar förekommer också. Runt sjöar och på en del av mossarna växer ofta gamla senvuxna tallar på impedimentmark. Två större sjöar kantar etableringsområdets nordvästra och sydöstra sida (Stora Öresjön respektive Stora Svansjön). Förutsättningar I uppdraget ingick att inventera alla häckande arter översiktligt, med tyngdpunkt på fåglar som bedöms vara känsliga för vindkraftverk och som är rödlistade eller med i EU:s fågeldirektiv. Det gäller främst större fåglar som rovfåglar, skogshöns och sjöfågel, men även spelflygande arter som nattskärra. I uppdraget ingick också att studera förekomst av lämpliga fladdermusbiotoper. Vindkraftsetablering Sätila 5

Figur 2. Hygge vid etableringsområdets södra del. Figur 3. Senvuxna tallar vid Gode mosse, strax utanför etableringsområdet. 6 Vindkraftsetablering Sätila

METOD Alla förekommande fåglar har översiktligt inventerats i hela etableringsområdet, med särskilt fokus kring de planerade platserna för vindkraftverken. Någon regelrätt häckfågeltaxering av hela området har inte gjorts. Häckande fåglar har främst studerats 19-21 maj och 12-13 juni. Kända platser för storlom, smålom, trana, orre, tjäder och fiskgjuse har besökts under dessa tillfällen. Spelplatser för orre och tjäder har dessutom besökts under speltid i månadsskiftet april/maj (Walldén). Nattskärra har eftersökts under försommarnätter i juni. De platser som studerats noggrannare är bl.a Äspesjö, Ålatjärnen, Rysstjärnen, Gode mosse, Stora Öresjö, Stora Svansjö och flera platser längs vägarna. Inventeringsresultatet har jämförts med tidigare inventeringsresultat (2009), uttag av uppgifter om rödlistade arter inom området från Artdatabanken och Artportalen. Dessutom har Lennart Walldén, som har mångårig erfarenhet från området, intervjuats på plats. I samband med studierna av de häckande arter som nämns ovan har även bedömningar av deras flygvägar gjorts i samråd med Lennart Walldén. En bedömning av områdets förutsättningar för att hysa rovfåglar har gjorts. Stora rovfåglar har i viss utsträckning även eftersökts runt etableringsområdet, både genom studier av befintliga uppgifter och genom översiktlig inventering. Syftet var att försöka klarlägga om det finns rovfågelrevir i närheten, eftersom ett sådant revir skulle kunna sträcka sig innanför etableringsområdet. Befintliga uppgifter från Artportalen och Artdatabanken gällande fåglar som observerats i området har studerats och analyserats. Dessutom har en tidigare inventering (JP Fågelvind, 2009) funnits med som underlag. Någon fullständig sträckfågelinventering, där alla sträckande fåglar räknas under en längre period, har inte utförts. Däremot har flyttfåglar noterats under kortare besök i maj, juni och september i syfte att studera om det finns eventuella flyttfågelstråk i och utanför området. Befintliga rapportuppgifter från Artportalen har tagits med i rapporten. En bedömning av konsekvenser för fågellivet görs, men en bedömning av olika arters känslighet och lämpliga avstånd till ett vindkraftverk är osäker då det finns lite vetenskapligt belagt på detta område. För fladdermöss har gjorts en bedömning av områdets potential baserat på vilka biotoper och kombinationer av lämpliga miljöer som förekommer: vatten, våtmarker, grova träd, lövträd, lador och gamla hus, ruiner, grottor, stensamlingar m.m. En liten förundersökning med ultraljudsdetektor har utförts på amatörnivå av Lennart Walldén, men ligger egentligen utanför uppdraget. Eventuella uppgifter av rödlistade arter från Artdatabanken har beaktats. Vindkraftsetablering Sätila 7

Definition av rödlistan Sverige följer fr.o.m. 2000 års rödlista Internationella naturvårdsunionens (IUCN) kategorier och kriterier för rödlistning, som bygger på en prognos för arternas risk att dö ut, i vårt fall från Sverige. De arter som uppfyller kriterierna för någon av kategorierna Nationellt utdöd (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT) eller Kunskapsbrist (DD) benämns rödlistade. De rödlistade arter som kategoriseras som CR, EN eller VU benämns hotade. (Artdatabanken, 2010) Definition av rödlistekategorierna EX RE CR EN VU NT DD Utdöd Extinct Nationellt utdöd Regionally Extinct Akut hotad Critically Endangered Starkt hotad Endangered Sårbar Vulnerable Nära hotad Near Threatened Kunskapsbrist Data Deficient En art (eller annat taxon) är Utdöd när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen dött. En art är Nationellt utdöd när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen som är potentiellt kapabel till reproduktion inom regionen (landet) har dött eller försvunnet från regionen, eller ifall det var en tidigare regelbunden besökare, den sista individen har dött eller försvunnit från regionen. En art är Akut hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A E för Akut hotad och att den därmed bedöms löpa extremt hög risk att dö ut i vilt tillstånd. En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A E för Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd. En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A E för Sårbar och att den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd. En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid. En art förs till kategorin Kunskapsbrist när det inte finns tillräckliga kunskaper att utifrån dess utbredning och/eller populationsstatus göra vare sig en direkt eller indirekt bedömning av dess risk att dö ut. 8 Vindkraftsetablering Sätila

RESULTAT FÅGELOBSERVATIONER Häckande fåglar Av de eftersökta fågelarter eller grupper av fåglar som tidigare beskrivits redovisas fynden både i löpande text och sammanfattningsvis i tabell. De rovfågelarter som observerats är fiskgjuse lärkfalk, ormvråk, duvhök och sparvhök. Ingen av dessa arter är rödlistad, men fiskgjuse omfattas av EU:s fågeldirektiv. Fiskgjuse häckar med säkerhet vid Stora Svansjö (sydöstra sidan) och 2010 fick paret åtminstone en flygg unge. Lärkfalk observerades ett par gånger längs den södra skogsvägen mot Stora Svansjö, vilket indikerar revir. De övriga arterna observerades endast tillfälligt varav ormvråk observerades under både häcktid och höstflytt. Duvhök och sparvhök noterades endast sträckande i september, men är skygga skogsarter som mycket väl kan häcka i området. Området är påverkat av skogsbruk och få lämpliga boträd eller i övrigt särskilt lämpliga betingelser för stora rovfåglar som havsörn, kungsörn eller fiskgjuse, bedöms finnas inom etableringsområdet. Fiskgjuse häckar dock precis utanför området som tidigare beskrivits. Figur 4. Lärkfalk (här rastande på blåstång vid Ölands södra udde) förekommer i etableringsområdets södra del. Bland andra större fåglar som även omfattas av EU:s fågeldirektiv förekommer trana, orre, tjäder, storlom och smålom. Smålom, rödlistad (NT), har inte påträffats 2010, men väl 2006, 2008 och 2009 i Äspesjö. Storlom häckar årligen i både Stora Öresjö och Stora Svansjö. Enligt uppgifter från Walldén finns ca fyra tjädertuppar i området. 2009 sågs de sydost om Skogablöten, men 2010 var där bara två, medan två istället sågs vid det blivande naturreservatet Gode mosse, precis utanför etableringsområdet. Walldén uppger också att de tre orrar Vindkraftsetablering Sätila 9

som observerades i norra delen av Gode mosse 2009 (JP, Fågelvind) även spelade 2010. Ett tranpar häckade vid Ålatjärnen 2010, fick ut en unge och födosökte även vid Äspesjö. Enkelbeckasin, morkulla och nattskärra är påträffade arter, som med sin spelflykt strax ovan trädtoppshöjd, bedöms vara extra känsliga för kollision med vindkraftverk. Nattskärran, som är rödlistad (NT) och omfattas av EU:s fågeldirektiv, påträffades med 3 ex 2010. Av de arter som beskrivs i inventeringsrapporten från 2009 (JP Fågelvind) förekommer alla utom smålom, även 2010. Smålom, storlom, nattskärra, fiskgjuse, orre och tjäder finns även registrerade hos Artdatabanken eller Artportalen från tidigare år (se tabell 1). Enligt samma källor finns observationer av de rödlistade arterna nötkråka (NT) från 2004-2006 samt kungsfiskare (VU) och bivråk (VU) från 2010, alla strax utanför själva etableringsområdet. Walldén har 2010 observerat spillkråka, sparvuggla och törnskata, vilka alla omfattas av EU:s fågeldirektiv. Övriga arter som observerades vid inventeringen i maj 2010 är koltrast, taltrast, svartmes, tofsmes, talltita, talgoxe, blåmes, gärdsmyg, rödhake, gulsparv, järnsparv, kungsfågel, trädpiplärla, nötskrika, bofink, lövsångare, mindre korsnäbb, korp, kricka, knipa, gräsand, skogssnäppa, större hackspett och ärtsångare. Rödlistade fåglar och fåglar som omfattas av EU:s fågeldirektiv, påträffade i etableringsområdet Svenskt namn Nattskärra Rödlis tekat./ EU NT/EU Årtal Lokal Källa 2005-2010 Fiskgjuse - /EU årligen Smålom NT/EU 2006, 08, 09 Storlom - /EU årligen Lygnersvider. Längs skogsbilvägarna vid Äspesjö. Sydöstra sidan av Stora Svansjö Äspesjö Stora Öresjön och Stora Svansjö EG/LW/Ad b: MF EG/LW LW/ Adb: MF Trana - /EU årligen Ålatjärnen (Äspesjö) EG/LW Orre - /EU årligen Gode mosse LW 3 par Tjäder - /EU årligen Sydost Skogablöten / Gode mosse EG Spillkråka - /EU 2010 Lygnersvider LW Törnskata - /EU 2010 Lygnersvider LW Sparvuggla - /EU 2010 Lygnersvider LW Bedömning av observation Häckar årligen. Observerades på 3 platser 2010. Häckar. Bo med unge 2010. Häckande vissa år. Ej påträffad 2010. Häckar med ca 2-4 par. Häckade 2010 med en unge LW 4 par (2+2) 1 ex 24/3 och 17/6. Revir. 1 ex 27/6. Häcktid 1 ex spel 1/4. Revir/häckning? Tabell 1. Rödlistade arter och/eller arter som omfattas av EU:s fågeldirektiv. som påträffats i området, eller i områdets närhet. Rödlisteförkortningarna förklaras i kapitlet innan. Förkortningar för källa: EG = Ekologigruppen. LW = Lennart Walldén. Adb = Artdatabanken. AP= Artportalen, MF = Marks fågelklubb. 10 Vindkraftsetablering Sätila

Övriga rovfåglar och andra särskilt känsliga arter påträffade i etableringsområdet. Svenskt namn Årtal Lokal Källa Lärkfalk 2010 Norr om Stora Svansjö EG/LW Ormvråk 2010 Sträckande EG/LW Duvhök 2009-2010 Sträckande EG/LW Bedömning av observation 1 ex. Revir? 20/5 och 15/9 1 ex 21/9, 9 ex 24/3 1 ex 21/9 1 ex 24/3 Sparvhök 2009-2010 Sträckande EG/LW 3 ex 21/9 Morkulla 2010 Vägskäl norr Tvillingtjärnarna / norr Äspesjö EG/LW 2 spelande hannar 2010 Sydost om Äspesjö LW 1 spelande hanne Tabell 2. Övriga rovfåglar och större fåglar som ej är rödlistade, men som bedömts som särskilt känsliga för vindkraftverk, vilka påträffats i området. Förkortningar på uppgiftslämnare: EG = Ekologigruppen. LW = Lennart Walldén. Förmodat häckande rödlistade arter och arter som omfattas av EU:s fågeldirektiv, påträffade i områdets närhet. Svenskt namn Enkelbeckasin Rödlistekategori/ EU:fågel direktiv Årtal Lokal Källa Kungsfiskare VU/EU 2010 Håkankila Nötkråka NT/ - 2004-2006 Stora Öresjön, Ubbhult AP: A Malmste n Adb: M Eriksson Bedömning av observation 26/4 2 ex. Häckning? Observationer i häcktid, Mindre hackspett Smålom NT NT/EU 2002-2007 Nästan årligen Lygnern Lygnern, samt vid småtjärn v. om St. Svansjön Storlom - /EU årligen Lygnern m.m. Bivråk VU/EU 2010 Sätila AP: MF m.fl. AP: MF m.fl. AP: MF mfl. AP: tre olika reg. Årlig häckning Häckar nästan årligen i, eller nära, området. Årlig häckning 1 par. Trolig häckning. Tabell 3. Rödlistade arter och/eller arter som omfattas av EU:s fågeldirektiv. som påträffats i områdets närhet. Rödlisteförkortningarna förklaras i föregående kapitel. Förkortningar på uppgiftslämnare:. LW = Lennart Walldén. Adb = Artdatabanken. AP= Artportalen, MF = Marks fågelklubb. Vindkraftsetablering Sätila 11

Rastande och sträckande fåglar Sträckande fågel över etableringsområdet begränsade sig under inventeringstillfällena till enstaka duvhök, sparvhök och ormvråk (se tabell 2). Samma dagar sågs några fler exemplar av samma arter över Storåns dalgång vid Sätila. Det finns inte heller så många gamla sträckobservationer från etableringsområdet. Samma tre rovfågelarter och brun kärrhök (1 ex) finns registrerade med enstaka observationer i september 2009 (Artportalen). Från 24 mars 2010 finns registrerat ormvråk (9 ex över Svansjön), sångsvan (12 ex över Svansjön) och duvhök (1 ex). Lygnern Enligt Artportalen finns, från 2000-talet, registrerade observationer av sträckande eller rastande fåglar av framför allt änder och vadare, från den söderut liggande sjön Lygnern. Rödlistade arter eller arter som omfattas av EU:s fågeldirektiv är storlom (EU), smålom (NT/EU), tretåig mås (EN), bergand, (VU), blå kärrhök (NT/EU), brun kärrhök (EU), pilgrimsfalk (VU/EU), stenfalk (EU) och rördrom (NT/EU). Exempel på övriga arter (främst rastande/sträckande) som observerats vid Lygnern är snatterand, brunand, skedand, bläsand, stjärtand, småskrake, salskrake, svarthakedopping, svarthalsad dopping, gråhakedopping, skäggdopping, storspov, småspov, kärrsnäppa, gluttsnäppa, mindre strandpipare, större strandpipare, strandskata, rödbena, sångsvan, kanadagås, bläsgås, grågås, prutgås, ormvråk och fjällvråk samt flera tättingar (småfåglar). Figur 5. Kungsfiskare är observerad strax utanför etableringsområdet, vid Håkankila. 12 Vindkraftsetablering Sätila

BEDÖMNING AV KONSEKVENSER FÖR FÅGELLIVET Inom etableringsområdet för vindkraft i Sätila, häckar ett antal fågelarter som av olika skäl brukar anses känsliga för den störning vindkraftverken kan innebära (kollisionsrisk). Ekologigruppen bedömer att en del av förekommande häckningar av sådana arter, riskerar att påverkas negativt med nuvarande utformning av parken med 16 kraftverk. Riskerna kan med stor sannolikhet minskas genom annan placering eller minskning av antalet kraftverk. Ett alternativ med 12 vindkraftverk har också tagits fram. Den sammanlagda bedömningen är att denna kraftverksplacering innebär avsevärt lägre risk och är förenlig med nuvarande fågelliv. Nedan presenteras bedömningar för respektive fågelart och i följande kapitel bedömningar av vilka kraftverk som kan ha en olämplig placering. Fiskgjuse Ett fiskgjusbo på nordöstra sidan av Stora Svansjö var bebott 2010 och paret fick ut minst en unge. Det finns enligt uppgift två boplatser för fiskgjuse vid Stora Svansjön (JP Fågelvind, 2009). Med tanke på det korta avståndet mellan dessa, är det förmodligen samma revir. Det finns uppgifter från artportalen och Walldén (muntl) om häckande fiskgjuse i området årligen. Fiskgjuse är en rovfågel som omfattas av EU:s fågeldirektiv (Råd direktiv 79/409/EEG), men den är inte rödlistad i Sverige. Sverige har med sina 3 000-5 000 par en stor del av den totala europeiska populationen. Genom att fiskgjuse är en rovfågel som omfattas av fågeldirektivet, är bedömningen att man bör ta noga hänsyn till denna vid byggande av vindkraftverk. Häckningen ligger precis utanför etableringsområdet, på sydöstra stranden av Stora Svansjö. Fiskgjusen är en flyttfågel och fiskar nästan alltid i flera sjöar, inte bara i den där de häckar. Det innebär att det är en rörlig fågel. Vår bedömning efter fältstudier och konsultation av Walldén samt samt enligt 2009 år inventering (JP Fågelvind), är att födosök främst sker i Stora Svansjö och i närliggande sjön Lygnern, ej i Stora Öresjön. På så sätt korsas inte den tänkta vindkraftparken i någon större omfattning och kollisionsrisken är därmed liten i dagsläget, men Stora Öresjö är likväl en potentiell fiskesjö för fiskgjuse. Kraftverkens placering följer sjöns nordvästra strand och utgör en viss barriär i den riktningen. Kraftverk nr 14 och 16 är tänkta att stå ca 700 meter från boet. I alternativet med 12 kraftverk är dessa borttagna och risk för påverkan har i denna utformning minskat betydligt. Vindkraftsetablering Sätila 13

Storlom och smålom Både storlom och smålom är känsliga för olika former av mänsklig störning och häckningar kan lätt misslyckas (JP fågelvind, 2009, Artdatabanken, 2010). Byggnationer av kraftverk eller vägar bör därmed inte utföras under häcktid. Smålommen anländer till häckningsplatserna så snart dessa är helt eller delvis isfria. I mellersta Sverige sker detta i regel i början av maj. Äggen läggs i mitten av maj till början av juni i södra och mellersta Sverige. Kunskapsunderlaget gällande störning är dock magert (Eriksson, 2010) och bedömningar om att lommarna riskerar att kollidera med vindkraftverk bygger på generella antaganden om att de är ganska storvuxna och har en begränsad manövreringsförmåga. I Skottland används en buffertzon på 1 000 meter, vilket även rekommenderas i Sverige (Eriksson, 2010). Båda arterna omfattas av EU:s fågeldirektiv och smålommen är dessutom rödlistad i Sverige (NT) (Gärdenfors, 2010). Storlom har observerats i häckningstid med ett till två par i Stora Öresjön respektive Stora Svansjö. Några flygande individer har ej observerats, men storlommen häckar och födosöker oftast i samma sjö och flyger främst utmed sjön. Förmodligen flyger den även mellan Stora Svansjö och Lygnern där den också påträffats, men den vägen passeras inga etableringsplatser för vindkraftverk. Ingen smålom har observerats i området 2010, men har förekommit i området 2006, 2008 och 2009. Någon smålominventering enligt projekt lom har därför inte kunnat utföras under året. Häckning har enligt uppgift (Walldén) tidigare förekommit i Äspesjö, men även i tjärnar sydväst om etableringsområdet. Smålommen fiskar, till skillnad från storlom, i andra sjöar än där de häckar och vindkraftsanläggningar bör ej anläggas i dessa flygstråk (Eriksson, 2010). I tidigare inventeringsrapport (JP Fågelvind, 2009) anses smålommens flygvägar gå åt nordväst från Äspesjö till Stora Öresjön. I så fall passeras två kraftverk, vilka i senaste förslag med 16 kraftverk, ligger ca 500 meter från Äspesjö (nr 15 och 17). Även kraftverk nr 16 och 18, öster om Äspesjö ligger på ca 500 meters avstånd. Med detta förslag finns risk för kollision, med det är svårt att bedöma hur stor den risken är. I förslaget med 12 kraftverk är alla kraftverk runt Äspesjö borttagna utom nr 16 som är flyttad norrut. Närmaste kraftverk ligger då ca 1000 meter bort och flygvägarna mellan Äspesjö och Stora öresjö är i det närmaste fria. Riskerna för störning med denna placering minskar därmed betydligt. Sveriges ornitologiska förening (SOF, 2009) rekommenderar en buffertzon på 1000 meter, vilket även anges i lomrapporten (Eriksson, 2010). Om smålommen häckar i tjärnarna sydväst om området blir flygvägen mer nord-sydlig till Stora Öresjön, eller öst-västlig till Stora Svansjö. Smålom har även vissa år observerats i den längre söderut belägna Lygnern. 14 Vindkraftsetablering Sätila

Trana Tranan är inte rödlistad, men omfattas av EU:s fågeldirektiv och anses genom sin storlek vara en känslig art i samband med vindkraft. Det häckande par tranor som fick ut en unge vid Ålatjärnen och sedan rörde sig runt omgivande sjöar och våtmarker är det par som främst kan störas av planerade vindkraftverk. Bedömningen är att dessa tranor riskerar att bli störda. Alternativa häckplatser finns förmodligen utanför etableringsområdet. I alternativet med 12 kraftverk flyttas etableringsplats nr 17 så att risken för störning minskar betydligt, medan nr 18 istället flyttas något närmare. Orre och tjäder Både orre och tjäder omfattas av EU:s fågeldirektiv, men är inte rödlistade i Sverige. Båda arterna har påträffats de senaste åren (2007-2010) och häckar förmodligen årligen. Några tydliga spelplatser har inte identifierats, men spel förekommer med stor sannolikhet då häckning sker. Förmodligen är spelplatserna små med tanke på det låga antalet individer. Årets inventering skedde i april med hjälp av lokal ornitolog (Walldén) som bedömer antalet vara samma som tidigare år. 1-2 par orrar finns året om och spelplatserna ligger i norra delen av Gode mosse med en vindkraftplacering 300 meter öster om i förslaget med 16 kraftverk. I förslaget med 12 är avståndet mellan Gode mosse och närmaste kraftverk över en km och risk för störning bedöms minimal. Tjäder påträffades 2009 med 1-4 tuppar i skogen öster om Skogablöten och Rysstjärnen. Dessa observationer ligger inom ett avstånd av 200 meter från närmsta vindkraftverk. 2010 påträffades här endast två tuppar, medan två tuppar istället observerades i södra delen av Gode mosse (Walldén muntl). Eventuellt har alltså två tuppar flyttat på sig. Gode mosse är ur störningssynpunkt ett bättre alternativ för tjädern, då mossen är ett blivande naturreservat. Dessa observationer ligger ca 1 km från närmast planerade kraftverk i 16-alternativet och ännu längre ifrån i alternativet med 12 kraftverk. Om det hade varit en större spelplats hade en skyddszon på 1 000 meter bedömts lämplig enligt Sveriges ornitologiska förening (SOF, 2009). Detta avstånd nås vid Gode mosse, men inte vid den andra spelplatsen, men detta är dock inte heller någon stor spelplats. Spelplatserna är också beroende av hur det framtida skogsbruket kommer att se ut. Vindkraftsetablering Sätila 15

Nattskärra Nattskärra är rödlistad och omfattas av EU:s fågeldirektiv. Den observeras årligen med ca 2-4 exemplar inom etableringsområdet under häcktid och bedöms därmed häcka kontinuerligt. Vid Ekologigruppens besök observerades endast ett exemplar, men vädret var inte optimalt för att höra nattskärra. Därför kompletterades uppgifterna med besök av Lennart Walldén som i år kunde konstatera 3 spelande exemplar i trakterna kring Äspesjö, de flesta längs skogsbilvägarna. En observation gjordes dock längre norrut, ca 0,5-1 km norr om Äspesjö. Eftersom nattskärra spelflyger (på nätterna) finns risk att den är känslig för vindkraftverkens placering som enligt planerna står spridda runt om dessa spelplatser på mellan 50 och 300 meters avstånd från observationerna, vilket bedöms vara inom riskzonen. I alternativet med 12 kraftverk är de två platser där den observerades förra året 500-1000 meter ifrån närmaste kraftverk, medan de två nya platserna ligger nära kraftverk nr 15 och 16. Huruvida spelplatserna är samma från år till år är däremot osäkert, vilket gör det svårt att fastsälla säkerhetsavstånd. Även för nattskärran är det framtida skogsbruket av betydelse. Artens vanligaste habitat består av glesa tallskogar, men den häckar även på hyggen, och vill ha ett varierat landskap. Med den landskapsförändring som ägt rum genom det moderna skogsbruket, har de glesa tallskogarna blivit få och ersatts med täta produktionsskogar. Hyggen kan då bli ett ersättningshabitat för häckning, men ett hygge är temporärt och då måste fågeln flytta på sig. (Artdatabanken, 2010b). Nötkråka, kungsfiskare och bivråk Både kungsfiskare och bivråk är rödlistade (VU=sårbara), medan nötkråkan är rödlistad i en lägre kategori (NT=nära hotad). Inga kända observationer av dessa arter finns från området, men däremot strax utanför. Då de är rödlistade bör de därför ändå behandlas i rapporten. Kungsfiskare och bivråk är de enda arterna i inventeringen som har klassningen VU och som därmed bedöms vara mer hotade än övriga påträffade rödlistade arter som är NT. Kungsfiskare förekommer i Sverige med endast 125 par (Artdatabanken, 2010b). Arten är beroende av strandbrinkar vid lämpliga vattendrag. Beroendet av fiskföda gör arten sårbar för förgiftningar vid förorenade vattendrag. Här är den påträffad med två exemplar vid Håkankila i april 2010 (Artportalen), alltså i etableringsområdets närhet (Se karta i bilaga 1-2). Det finns inga exakta uppgifter på var de sågs, men troligt är Storån som rinner ca 1 km från närmast föreslagna vindkraftverk Att det är två exemplar kan tyda på häckning, men det osäkert. Fågeln är ofta stationär utmed vattendrag och flyger sällan högt. Häckning har dock konstaterats längre bort fån vattendrag (<800 m) och arten flyttar vintertid till isfria vatten. Bedömningen är ändå att risken för kollision är liten, då den oftast flyger lågt och att den troliga häckningsplatsen är Storån. 16 Vindkraftsetablering Sätila

Det finns ca 6700 par bivråk i Sverige (Artdatabanken, 2010b) En trolig delförklaring till minskande bivråksstammar är att det i dagens skogs- och jordbruksbygder finns ett sämre utbud av insektsrika biotoper och lövträdsrika marker. (Artdatabanken, 2010b). Bivråken har observerats tre gånger 2010 i häckningstid (maj-juni) runt Sätila, varav en observation var ett par (Artportalen). Detta kan tyda på häckning, om än med stor osäkerhet. Platserna för observationerna har varit Sätila, Härkila och Strömma vilket är ett par km nordost om etableringsområdet. Etableringsområdet utgör inte i sig någon särskilt lämplig biotop för födosök, men under juli-augusti födosöker bivråken över mycket stora arealer (100-tals km2), (Artdatabanken, 2010b) varför det ändå är av betydelse i denna undersökning. Bedömningen är dock att avståndet är tillräckligt och att någon häckning ej är säkerställd. Nötkråkan är observerad norr om Stora Öresjö, vid Ubbhult (se karta, bilaga 1-2) 2004-2006 (Artportalen). Den kan mycket väl finnas kvar. Arten bedöms inte vara särskilt känslig för vindkraft, då platsen är ca 3 km från etableringsområdet. Spillkråka, törnskata och sparvuggla Dessa tre arter omfattas också av EU:s fågeldirektiv. De är inte rödlistade, men törnskatan var det tidigare (Gärdenfors, 2005). Spillkråka och sparvuggla är skogslevande arter, gärna i blandskog och barrblandskog. Törnskatan är beroende av ett mer mosaikartat landskap med taggiga buskar och öppen mark. Arten påträffas, förutom i odlingslandskapet, ofta även på hyggen och i kraftledningsgator. Risk för lokal påverkan genom vindkraftverken förekommer för alla tre arterna, som även kan hotas lokalt av skogsbruket, men ingen av arterna bedöms ändå som särskilt känsliga för vindkraft. De exakta observationsplatserna är inte kända, men trakterna kring Gode mosse hyser lämpliga habitat för sparvuggla. Rastande och sträckande fågel Etableringsområdet bedöms inte ligga i något större flyttstråk, även om några observationer av ormvråk, duvhök och sparvhök gjordes (se tabell 2.) Bedömningen i fält och med hjälp av tidigare observationer hämtade från Artportalen, är att flyttstråken snarare går i dalgångarna, här närmast Storåns dalgång och Lygnern, vilka betraktas som de viktigaste fågellokalerna för sträckande och rastande fåglar närmast etableringsområdet. Lygnern är framför allt en lokal för vadare och änder, men avståndet till etableringsområdet är >2 km. Sammanfattningsvis bedöms inte den planerade vindkraftparken utgöra någon större risk för sträckande fåglar. Vindkraftsetablering Sätila 17

FLADDERMUSBIOTOPER Det förekommer inga kända uppgifter om rödlistade fladdermöss från etableringsområdet. Uppgifter om vattenfladdermus och nordisk fladdermus finns från den lilla förundersökning som utförts på amatörnivå i området (Walldén muntl 2010). Denna ligger utanför uppdraget, men tillför viktig information. Noterbart är att inga ljud som inte kunde artbestämmas hördes vid tillfället. Ekologigruppens bedömning är att området inte hyser miljöer som är påtagligt intressanta för fladdersmöss och att en fladdermusinventering därmed inte är nödvändig Ett relativt stort antal våtmarker och skogstjärnar indikerar dock ett rikt insektsliv och därmed goda jaktmarker för fladdermöss, men lövinslaget i skogen är litet, liksom förekomst av grova träd eller andra lämpliga boplatser som gamla hus och lador. Sammantaget är bedömningen därmed att här troligen inte förekommer rödlistade arter fladdermöss och att vindkraftparken därmed inte utgör någon risk för påverkan på dessa. 18 Vindkraftsetablering Sätila

VINDKRAFTVERKENS ANTAL OCH PLACERING Sammantaget görs bedömningen att de åtta vindkraftverk som är placerade på fastigheten Lygnersvider 1:30 (2), nr 1-8, inte utgör något större hot mot områdets fåglar eller att de observationer som gjorts skulle tala mot en utbyggnad av dessa verk. Endast kraftverk nr 2 bedöms möjligen kunna störa de tjädrar som observerats i dess närhet,. Vid nr 4 finns observation av morkulla. De fyra placeringarna av vindkraftverk runt Äspesjö, nr 15-18, bedöms vara de som utgör störst risk då denna del av etableringsområdet utgör något av ett kärnområde med flera observationer av häckande fåglar som bedöms särskilt känsliga. Här förekommer både smålom (NT), trana (EU), nattskärra (NT), enkelbeckasin, morkulla och lärkfalk. Framför allt nr 15 och 17 utgör störst hot mot smålom (som dock inte förekom 2010) och nr 17 ligger dessutom nära trana, nattskärra, tjäder (EU) och morkulla. I förslaget med 12 kraftverk har dessa risker minskat betydligt. Vid 16-alternativet är nr 14 och 16 de två eventuella vindkraftverk som ligger närmast fiskgjusehäckningen och här observerades även lärkfalk. Vid nr 18 finns observation av nattskärra. De fyra kraftverken (nr 11-14) längst söderut är de som ligger närmast Gode mosse naturreservat, med bland annat tjäder och orre, men avståndet är 500-800 meter vilket bedöms som ett tillräckligt säkerhetsavstånd till dessa förhållandevis små populationer. Sveriges ornitologiska förening (SOF) rekommenderar 1 km, men det finns inget säkerställt säkerhetsavstånd. Det bedöms dock motiverat att ha en väl tilltagen säkerhetszon till naturreservatet, då området har en potential att hysa fler fåglar i framtiden. Även här rekommenderar SOF 1000 meter. Föreslagna vindkraftverk nr 11, 12 och 14 är placerade längs Stora Svansjö varav nr 14 ligger ca 600 meter från fiskgjushäckning. Bedömningen är visserligen att fiskgjusarna inte så ofta flyger norr och nordväst ut, men då denna risk inte helt kan uteslutas och, med tanke på Sveriges internationella ansvar gentemot fiskgjuse bedöms alternativet med 12 kraftverk, där kraftverken ovan tagits bort, som ett bättre alternativ. Någon exakt gräns för var ett vindkraftverk kan anläggas utan risk för påverkan på fiskgjuse finns inte, men en schablon som rekommenderas av Sveriges ornitologiska förening är 1000 meter. Minst lika viktigt som avståndet torde dock läget vara. I förslaget med 12 vindkraftverk ligger inget verk inom den närmsta flygvägen mellan Stora Svansjö och Stora Öresjö. Vindkraftsetablering Sätila 19

BYGGTID OCH HÄCKNINGSTID Förutom själva vindkraftverken i drift bedöms också störningar under byggtiden kunna medföra en negativ påverkan på fågellivet. Byggnationen bör därför inte utföras under häcktid om det finns risk för störning, vilket det för Sätila främst gör med det alternativ som innebär 16 vindkraftverk och då från de verk som ligger närmast häckningar av framför allt smålom, men även fiskgjuse, trana och tjäder m.m. Häcktiden är olika för olika fågelarter, men för de nämnda arterna innebär det april-juli. Känsliga perioder kan vara när de letar boplatser, när de ruvar och i viss mån när de har ungar, vilket påverkar längden av denna period. Smålommen anländer till häckningsplatserna så snart dessa är helt eller delvis isfria. I mellersta Sverige sker detta i regel i början av maj. Äggen läggs i mitten av maj till början av juni i södra och mellersta Sverige, och ruvningen pågår under cirka fyra veckor. Ungarna är sedan flygga efter 6 7 veckor. (Artdatabanken, 2010b). Inom etableringsområdet är det vindkraftverk nr 15, 17och 18 som ligger närmast Äspesjö där smålommen håller till (ej i år) och det är alltså byggnationen av dessa som också kan störa smålommen mest. Dock finns redan befintliga vägar hit, så därmed undviks vägarbete nära Äspesjö. Vår bedömning är istället att transporterna är de som skulle störa mest, då vägen går precis utmed sjön. Fiskgjusehonan lägger 3 4 ägg i slutet av april, ruvar i cirka fem veckor och ungarna är sedan flygfärdiga inom åtta veckor. För fiskgjuse är det verk nr 11-14 och 16 som ligger närmast Stora Svansjö. Endast nr 16 ligger vid befintlig väg. Avståndet till fiskgjusen är mellan 600 meter och 1500 meter, vilket är så pass långt att byggnationen och vägdragning inte borde störa enligt vår bedömning, men denna typ av störning är väldigt individuell hos olika fåglar. Att undvika vägbygge och vindkraftsbygge nr 11, 12 och 14 under april-maj gör att risken minskar än mer. Trana anländer redan i slutet på mars och inleder spel och häckning. Ungarna är flygga redan i mitten av maj. Vår bedömning är att Ålatjärnen ligger skyddat från byggnationsstörningar. För tjäder sker parningarna på spelplatsen under en period om ca 10 dagar i slutet av april. Äggläggningen påbörjas i anslutning till hönveckan. Hönan lägger normalt 6-9 ägg (5-12) vilket tar mellan 1 och 1,5 vecka i anspråk. Först därefter påbörjas ruvningen som varar i 27-28 dygn. (www.viltfakta.se). Ekologigruppens bedömning är att vindkraftverk nr 2 är det som kan störa den norra spelplatsen, varför även byggnation och vägdragning med fördel kan ske utanför häcktid, dvs. slutet av april-början av juni. Detta skulle innebära en total häckningsperiod ca 1 apr.- 31 juli avseende dessa arter. Viktigaste perioden är förmodligen fram till dess ungarna kläckts, alltså ca 20 april-1 juli, då det under denna period är större risk för att de överger sin häckplats, men det är alltså olika för olika arter och vindkraftsplaceringar. 20 Vindkraftsetablering Sätila

KOMPENSATIONSÅTGÄRDER Risk för störning föreligger ofta mer eller mindre vid uppförande av nya vindkraftverk. Det gäller att hitta de alternativ som stör minst. Oavsett vilket av de två alternativen i Sätila man väljer, så kan man även arbeta med kompensationsåtgärder, för att mildra eventuella konsekvenser. Kompensationsåtgärder för fågellivet kan också lyfta fram ett projekt på ett positivt sätt. Om förslaget med 16 vindkraftverk blir verklighet så ökar risken för störning på bl.a. smålom och fiskgjuse. I händelse av alternativet med 12 kraftverk bedömer Ekologigruppen att störningen blir mindre, men att den kan kvarstå för t.ex. tjäder och trana. Ju större risk för påverkan, desto viktigare med kompensationsåtgärder, vilket därför rekommenderas främst i alternativet med 16 kraftverk. Exempel på åtgärder för fåglarna i området kan vara att förbättra möjligheterna för häckning inom området eller på andra platser runt omkring på andra platser. Detta skulle kunna innebära följande: Konstgjorda öar (flottar) i Äspesjö och/eller andra sjöar i närheten för smålom (och trana). Det är viktigt att de inte kan nås av rovdjur. Avsätta grova tallar som evighetsträd för fiskgjusar och andra rovfåglar att häcka i. Att öka naturvårdshänsynen i skogsbruket genom att lämna kvar större avsnitt med äldre skog och grova träd till förmån för bl.a. fiskgjuse och nattskärra. Att på olika sätt stödja projekt lom. Lägga ut åtlar till örnar om det finns på andra håll. Vindkraftsetablering Sätila 21

KÄLLFÖRTECKNING Ahlén, I. 2010. Fågelarter funna under vindkraftverk i Sverige. Vår fågelvärd 4/2010. Ahlén, I. 2008. Vindkraft ett hot för fåglar och fladdermöss?. Biodiverse nr 1/2008. ArtDatabanken, 2010. Uttag rödlistade arter från aktuellt ekonomiskt kartblad. ArtDatabanken, 2010b. Artfaktablad för nattskärra, törnskata, smålom, bivråk och kungsfiskare. Artportalen, 2010. Uttag av tidigare rapporterade fynd av fåglar inom aktuellt ekonomiskt kartblad. Eriksson, Mats O. G. 2010. Storlommen och smålommen i Sverige populationsstatus, hotbild och förvaltning. Gärdenfors, Ulf. Artdatabanken, 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. Gärdenfors, Ulf. Artdatabanken, 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. JP Fågelvind, 2009. En ornitologisk bedömning av en planerad vindpark vid Sätila i Marks kommun. Naturhistoriska riksmuseet, hemsida. Fladdermöss SOF 2009. Sveriges Ornitologiska Förening Policy om vindkraft. Svenska LOM-föreningen / Projekt LOM, 2010. Kortfattad rapporthandledning. Walldén, Lennart, 2009. En bedömning av fågellivet i området omkring Sätila i Marks kommun. Walldén, Lennart, 2010. Muntligen Bilaga 1. Karta över etableringsområdet med 16 kraftverk Bilaga 2. Karta över etableringsområdet med 12 kraftverk Bilaga 3. Karta över flyttfågelstråk i etableringsområdets närhet. 22 Vindkraftsetablering Sätila