Studiehandbok för forskarutbildningen vid tema Teknik och social förändring

1 Studiehandbok för forskarutbildningen vid tema Teknik och social förändring December 2013 Organisation Tema Teknik och social förändring (tema T) är en del av Temainstitutionen inom Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet. Temainstitutionen grundades 1979 och bedriver tvärvetenskaplig och problemorienterad forskning och forskarutbildning. Tema T startade 1980. Tema T:s hemsida: http://www.tema.liu.se/tema-t Det finns idag fyra teman vid Temainstitutionen: Barn (tema B) Genus (tema G) Teknik och social förändring (tema T) Vatten i natur och samhälle (tema V) Temaforskning äger även rum på andra institutioner inom Linköpings universitet. För närvarande finns följande tema: Kultur och samhälle (tema Q) Ansvariga vid tema T Avdelningschef är professor Claes-Fredrik Helgesson (claesfredrik.helgesson@liu.se). Studierektor för forskarutbildningen vid tema T är professor Harald Rohracher (harald.rohracher@liu.se). Administrativ assistent är Eva Danielsson (eva.danielsson@ liu.se) Forskningsprogram Vid tema T finns för närvarande tre forskningsprogram av tvärvetenskaplig karaktär, samt ett forskningsprogram tillsammans med tema V. Alla doktorander

2 och lärare/forskare ingår i något av programmen. Doktorandernas avhandlingsarbete och deltagande i seminarier sker i huvudsak inom det egna programmet, men alla är välkomna att delta i de andra programmens seminarier och annan verksamhet. Det finns möjlighet att byta huvudsaklig programtillhörighet under forskarutbildningen efter samtal med handledare och programansvariga. Tema T samarbetar också med flera teknisk/naturvetenskapliga institutioner vid Linköpings universitet, Chalmers, KTH samt Uppsala universitet i en gemensam forskarskola, Program Energisystem. De doktorander vid tema T som ingår i denna forskarskola tillhör även tema T:s program och deltar i deras verksamhet. Förutom programtillhörighet tillhör doktoranden även sin årskull (t.ex. D08 för dem som påbörjat sina forskarstudier vårterminen 2008) och deltar under första studieåret i gemensamma och obligatoriska baskurser. Doktoranderna förutsätts ta en aktiv del i tema T:s programverksamhet samt i temats gemensamma Högre seminarier, konferenser, internat och annan gemensam och kollegial verksamhet. Program vid Tema T: TEknik, Vardag, Samhälle (TEVS) Teknik, praktik, identitet ValueS I samverkan med Tema V: Grönt kritiskt forum Forskarskolan Energisystem: www.liu.se/energi/ Doktorandens villkor Allmänt om forskarutbildningen Bestämmelser gällande för forskarutbildning (omfattning, tillträde, behörighet, urval mm) finns i Högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19930100.htm De finns även i regler och riktlinjer fastställda för de olika fakulteterna vid Linköpings universitet. Högskoleverkets doktorandhandbok (http://www.doktorandhandboken.nu/) riktar sig till den som funderar på att börja doktorandutbildning, men även till den som redan har påbörjat sina forskarstudier. Den innehåller information om doktorandens rättigheter, skyldigheter och villkor under forskarutbildningen.

3 Konsultera också gärna den information som finns på Filosofiska fakultetens hemsida http://www.filfak.liu.se/forskarutbildning. Se även information på Temainstitutionens hemsida (http://www.tema.liu.se/ I den doktorandhandbok du just nu läser finns uppgifter om vad som gäller för forskarutbildningen vid Tema T. Se även forskarutbildningens hemsida: http://www.tema.liu.se/tema-t/forskarutbildning?l=sv&sc=true Antagning och behörighet Tema T har vanligtvis antagning till doktorandutbildning vartannat år, men däremellan sker också antagning till externt finansierade projekt. Information om utlysningen och antagningen finns på vår hemsida: http://www.tema.liu.se/tema-t För att bli antagen till forskarutbildning krävs att den sökande, dels har allmän behörighet, dels har den särskilda behörighet som finns föreskrivet för varje enskilt tema. Dessutom skall den sökande bedömas ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att genomgå utbildningen. Allmän behörighet har den som på minst avancerad nivå, har fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller som på annat sätt inom eller utom landet skaffat sig motsvarande kunskaper. För särskild behörighet krävs att man har minst 90 högskolepoäng i ett fördjupningsämne som är relevant för tema T. I dessa poäng skall det ingå en uppsats (C-uppsats) i fördjupningsämnet eller ett examensarbete om minst 15 högskolepoäng. Arbetet behöver inte vara färdigt vid ansökningstillfället men skall avlutas terminen innan forskarutbildningen påbörjas. Urval sker genom bedömning av den sökandes meriter, särskilt då uppsatser/examensarbete, samt genom intervjuer av ett urval sökande. Beslut om antagning fattas av prefekten på Temainstitutionen efter rekommendation från tema T. Antagningsbeslutet skickas därefter av nämndens sekreterare till Studentcentrum, som skriver in vederbörande i Forskar-Ladok, som är ett datorbaserat register över forskarstuderande vid Linköpings universitet. Både de sökande som har antagits och de som inte har antagits meddelas om beskedet.

4 Organisation Vid Tema-institutionen i stort finns en prefekt, proprefekter samt en institutionsstyrelse med doktorandrepresentanter. Temas doktorander är medlemmar vid Temas doktorandråd, som fungerar som en informationslänk mellan Temas institutionsstyrelse, prefekturen och doktoranderna vid institutionen. Tematiskt forum för doktorander är en mötesplats för doktorander vid samtliga teman inom Linköpings universitets. Forumet är till för att doktorander ska kunna diskutera och få information om viktiga frågor, både under och efter doktorandtiden. Vid tema T finns finns en avdelningschef, en biträdande avdelningschef samt en tema T-nämnd vilka är rådgivande organ till avdelningschefen. I tema T-nämnden är doktoranderna representerade. Tema Ts verksamhet organiseras också via utskott. Vilka utskott vi har varierar efter vilket behov vi ser, men vi har bland annat utskott kring publicering, forskarutbildning och PR. Utskotten är öppna för alla att delta i. Arbetet i utskotten sker inom ramen för medarbetarens tjänst. Ordförande i varje utskott är ansvarig för att organisera och driva på arbetet i utskotten, varför den personen är en tillsvidareanställd lärare/professor. Precis som T-nämnden är utskotten rådgivande mot Avdelningschefen. Arbetsplatsträffar (APT) är obligatorisk för alla medarbetare enligt LiU-beslut. Vi har ca 3 APT per termin. Innehållet i APT varierar. Exempel på frågor för APTn är allmän information, strategiska frågor för tema T, utskotten rapporterar hit, gemensamma frågor i allmänhet som vi tycker bör diskuteras av hela organisationen. Vid Tema T finns ett handledarmöte där Tema T:s lärare (post.docs, forskar assistenter, lektorer och professorer) deltar oberoende av om de för tillfället är handledare eller inte. Handledarmötet behandlar och diskuterar viktiga frågor gällande doktorandens studiegång (se nedan). Medlemskap Medlemskap i studentkåren har länge varit obligatoriskt för forskarstuderande, men detta obligatorium försvann den 1 juli 2010. Förutom medlemskap i

5 studentkåren väljer många doktorander att vara med i en fackförening. Flera fackförbund är representerade bland Temas doktorander. SULF är vanligast, men även andra SACO-förbund som JUSEK, CF, SSR samt ett flertal TCO-förbund är representerade. Studiefinansiering Till forskarutbildningen får, enligt Högskoleförordningen, endast antas så många doktorander som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering ordnad. Dessa villkor har sedan starten gällt doktorander vid Temainstitutionen och alltså även vid tema T. Det lönesystem som gäller vid Tema-institutionen innebär att nyantagna doktorander får doktorandtjänst från studietidens start, med garanterad finansiering under fyra år. Ett femte år kan doktoranderna själva medverka till att finansiera genom att utföra assistentuppgifter. Vanligen innebär detta ca 20% assistenttjänst per år i fem år. Omfånget kan dock variera avsevärt från år till år och beror även av tillgången på assistenttjänstuppgifter. Assistenttjänsten kan bestå av att undervisa inom eller utanför tema T, sköta vissa administrativa uppgifter, eller vara assistent i ett forskningsprojekt. Som generell princip gäller att dessa uppgifter skall vara finansierade och meriterande. Lönestegen för doktorander fastställs genom förhandlingar mellan universitetet och SACO. Lönestegen gäller för samtliga doktorander vid Temainstitutionen. Sedan beslutar institutionens prefekt var inom stegen doktorandlönerna skall ligga. Anställningsförordnandet som doktorand får gälla högst ett år. Därefter förlängs förordnandet med ett år i taget efter beslut i Institutionsstyrelsen. Detta beslut förbereds av tema-institutionens Forskarutbildningskommitté, i vilken även ingår doktorandrepresentanter. Förordnandet som doktorand innebär en heltidsanställning och doktoranden förväntas närvara vid tema T den största delen av tiden och aktivt delta i dess vetenskapliga och kollegiala verksamhet. I vissa fall finansieras doktoranden redan från starten av externa anslag med viss inriktning. I andra fall finansieras doktoranden av tema T:s basanslag. För olika praktiska och administrativa frågor, konsultera informationen på tema T:s eller tema-institutionens hemsidor. Forskarutbildningen vid tema T

6 Studieplaner Vid Tema T finns en fastställd studieplan. Studieplanen är ett officiellt dokument som beskriver forskarutbildningens mål och uppläggning. Den beskriver även behörighetskrav och förkunskapskrav. Studieplanen återfinns på hemsidan: Studieplan för forskarutbildningen Utbildningens uppläggning Forskarutbildningen vid tema T leder normalt till en doktorsexamen. Den nominella studietiden för doktorsexamen är fyra år. För den doktorand som också arbetar som assistent 20% av tiden blir den faktiska studietiden fem år. Forskarutbildningen kan även leda till en licentiatexamen. Denna beräknas ta två till tre år, beroende på assistenttjänstens omfång. Forskarutbildningen består av en kursdel och en avhandlingsdel. För doktorsexamen, 240 högskolepoäng, fordras dels godkänt vid de prov som ingår i utbildningen (doktorandkurser, läskurser eller seminarieserier), dels betyget godkänd på en vetenskaplig avhandling, som försvarats vid en offentlig disputation. Avhandlingen omfattar 150 högskolepoäng. Betyg på avhandlingen bestäms av en betygsnämnd med tre ledamöter. För licentiatexamen, 120 högskolepoäng, fordras godkänt på de prov som ingår i utbildningen (doktorandkurser, läskurser eller seminarieserier) samt betyget godkänd på en licentiatuppsats. Denna utgörs av en vetenskaplig uppsats eller en på vetenskaplig grund utarbetad rapport om 60 högskolepoäng. Uppsatsen ska försvaras vid ett licentiatseminarium på tema T. Betyget godkänd eller underkänd på licentiatavhandlingen bestäms av en granskningskommitté bestående av tre ledamöter. För mer information om bestämmelserna för doktors- respektive licenciatexamen, se nedan samt fakultetens hemsida (http://www.filfak.liu.se/forskarutbildning). Kurser Under en termin, vanligtvis den första terminen, läser de nyantagna doktoranderna gemensamma kurser. Dessa ger en översikt över forskningsfältet Teknik och social förändring. Kursutbudet förändras från år till år beroende på tema T:s utveckling, kursutvärderingarnas synpunkter och lärarkårens sammansättning. Terminen därpå läses ytterligare gemensamma kurser och avhandlingsarbetet påbörjas genom författande av en uppsats som omfattar 15 högskolepoäng. För doktorander antagna till Program Energisystem innebär denna terminen gemensamma kurser

7 inom forskarskolans ram. Under följande år läses kurser, antingen vid tema T, vid temainstitutionen eller vid andra institutioner eller universitet inom eller utom landet. Doktorander vid Program Energisystem gör ett gemensamt projekt, det s. k. Tvärprojektet. I samtliga doktoranders kurspaket måste ingå en metodkurs om minst 7,5 högskolepoäng. Vissa kurser kan vara individuella läskurser. Vilka kurser doktoranden skall läsa görs upp i samråd mellan doktorand och handledare. När en doktorandkurs eller en individuell läskurs är avslutad skall kursansvarig lärare meddela resultatet till temats administrativa assistent, som skriver ut intyg till doktoranderna samt rapporterar i Forskar-Ladok. Vid kurser utanför institutionen, lämnas efter avslutad kurs ett kursintyg till den administrativa assistenten. Tillgodoräknande av sådana kurser tillstyrks av forskarstudierektorn på delegation av Institutionsstyrelsen. Den administrativa assistenten rapporterar poängen i Forskar-Ladok och en betygslista skrivs under av handledaren. Seminarier En viktig del av tema T:s verksamhet är seminarierna. Ett Högre seminarium äger rum på onsdagseftermiddagarna. Det är gemensamt för alla vid tema T och består av att angelägna tema T gemensamma frågor diskuteras eller att inbjudna forskare eller tema T:s forskare presenterar sin verksamhet. Doktorandernas slutseminarier sker också inom ramen för det Högre seminariet. Därutöver har varje program egna seminarier på en fast veckotid. Vid dessa seminarier diskuteras den forskning som görs av programmets medlemmar, även ganska preliminära forskningsresultat. Till programseminarierna inbjuds ibland även externa forskare. Speciella seminarier kan även ordnas kring en specifik forskningsfråga, ett samhälleligt fenomen eller kring teori- och metodfrågor. Även om programseminarierna främst samlar programmets medlemmar är de öppna också för andra intresserade. Handledning Under doktorandens första termin beslutas i samråd mellan doktoranden och institutionens lärare vem som skall bli huvudhandledare. Denne skall vara docentkompetent eller motsvarande. Vanligtvis ingår huvudhandledaren i samma program som doktoranden. Utöver huvudhandledaren skall doktoranden ha en eller flera biträdande handledare. Biträdande handledare skall ha avlagt doktorsexamen eller ha motsvarande kompetens och behöver inte ha anställning vid tema T.

8 Tema har fastställt en Handledarpolicy som återfinns Tema Forskarutbildningskommitté (FUK) hemsida: https://www.tema.liu.se/internt/forskarutbildningskommitten/forskarutbildningskommitten1?l=sv Individuell studieplan Doktoranden skall för varje år sammanställa en individuell studieplan. Den skall innehålla en beskrivning av vad doktoranden har gjort och planerna för den resterande avhandlingstiden. Studieplanen ligger till grund för beslut om förlängning av förordnandet. Den individuella studieplanen författas i samråd med handledare. Beskrivning av vad den individuella studieplanen skall innehålla finns på Tema Forskarutbildningskommitté (FUK) hemsida: https://www.tema.liu.se/internt/forskarutbildningskommitten/beslut-iinstitutionsstyrelsen?l=sv Assistenttjänstgöring Assistenttjänstgöring ger doktoranden möjligheter att skaffa sig erfarenhet av andra verksamheter vid universitetet, framför allt undervisning och administration. Tema T ger också till och ifrån olika kurser på olika nivåer inom filosofisk fakultet, till teknologer samt inom lärarutbildningen. Det finns också normalt möjlighet att undervisa eller handleda inom ramen för kurser som ges av andra institutioner inom och utanför Linköpings universitet. Tillgången på assistentjänstgöring varierar dock bland annat beroende på hur många kurser tema T är involverade i. Assistenttjänstgöringen ger meriter för exempelvis fortsatt undervisning inom universitet och högskolor, men är också avsedd att bidra till temats dagliga fungerande, administrativt och socialt. Tjänstgöringen bokförs i klocktimmar. Den planeras i samråd med handledaren och redovisas regelbundet. Arbetsmiljö Doktorander på tema T får en arbetsplats med dator och telefon. I början av forskarutbildningen får doktoranderna vanligtvis dela rum, för att mot slutet av utbildningen normalt få ett eget arbetsrum. Det finns på Temainstitutionen flera funktioner som skall hjälpa och stödja de anställda vid problem av olika slag. För doktorander är det ofta naturligast att vända sig till handledare för att reda ut eventuella problem. Vid temainstitutionen finns också en personalintendent som doktoranden kan vända sig med personliga eller sociala problem. Till institutionen finns också Feelgood knuten. Dess personal kan hjälpa till med frågor om fysisk arbetsmiljö, stresshantering och psykiska problem. Även Linköpings universitet och studentkårer tillhandahåller stöd i form av Studenthälsa, studentpräst och studentkuratorer.

9 Tema har också handlingsplaner för sexuella trakasserier och diskriminering, arbetsmiljö, miljö och lika villkor. Dessa dokument återfinns: https://www.tema.liu.se/policydokument?l=sv Utlandsvistelser och internationella kontakter Tema T uppmuntrar och uppmanar doktoranderna att knyta internationella kontakter. Detta kan ske genom deltagande i internationella forskarskolor, vilka brukar finnas inom de flesta ämnesområden. Tema T har nära samarbete med ett rad utländska läroanstalter och det finns därför goda möjligheter att fullgöra en del av forskarstudierna där. Tema T uppmuntrar också doktoranderna att presentera sina forskningsresultat på internationella konferenser samt anordnar regelbundet egna nationella och internationella workshops och konferenser. Stationer och riktpunkter för doktorandarbetet Forskarutbildningen vid tema T innehåller ett antal fastställda riktpunkter. Dessa är till för att ge förutsägbarhet och stadga åt doktorandens tid vid tema T. De skall även underlätta för handledare och lärarkollektivet att få överblick över den enskilda doktorandens arbete och fatta beslut om stöd och eventuella förändringar. Händelser/krav Individuell studieplan När (riktpunkter) En gång per år Huvudhandledare utses Under termin 1 Avhandlingsidé färdig Slutet termin 1 Avhandlingsförberedande uppsats (ej Program Energisystem) Slutet termin 2 Avhandlingsplan (ej Program Energisystem) Början termin 3 Tvärprojekt, Program Energisystem Termin 3 Avhandlingsplan, Program Energisystem Början termin 4 Treterminsgranskning 60%-seminarium Slutet termin 3/början termin 4 Efter 60% av doktorandtiden Motsvarande 60% av prestationen vad gäller kurser och avhandling

10 Slutseminarium Slutet termin 7 Tidsangivelserna ovan bygger på heltidsstudier och justeras utifrån sjukledighet, föräldraledighet och assistenttjänstgöring. Tidsangivelserna är också anpassade till att de doktorander som ingår i Program Energisystem har en något annorlunda studieplan som bl.a. innebär fler kurser, tvärvetenskapligt samarbete samt gemensamma projekt inom detta program. Huvud- och bihandledare utses under första terminen. För Program Energisystems doktorander tillsätts via programmet också ytterligare en handledare, något som ska göras senast termin 5. Doktorand och handledare planerar gemensamt doktorandens arbete med kurser, avhandlingsarbete och assistenttjänst och formaliserar en gång per år besluten i doktorandens individuella studieplan, som är ett bindande dokument. I studieplanen skall genomförda kurser under föregående år och planerade kurser under kommande år redovisas. Även information om planerat och/eller genomfört 60%-seminarium skall redovisas. Studierektor för Tema T ansvarar för att kurser ges under doktorandens första år. För doktorander inom Program Energisystem ansvarar också studierektor inom programmet för första årets kurser. Därefter är huvudhandledaren ansvarig för att doktoranden genomgår erforderliga kurser. För doktorander, som inte är antagna på Program Energisystem, avslutas kursåret med en avhandlingsförberedande uppsats, som skall leda fram till en avhandlingsplan vid början av termin 3. I planen ingår huvudsakliga frågeställningar, metodöverväganden och arbetsplan för det fortsatta arbetet. Doktorander inom Program Energisystem gör under termin 3 ett tvärprojekt som förväntas leda fram till en avhandlingsplan vid början av termin 4. I planen ingår huvudsakliga frågeställningar, metodöverväganden och arbetsplan för det fortsatta arbetet. Efter kursåret sker kollegial uppföljning av doktorandernas arbete utifrån en strukturerad modell enligt följande: Tre-terminsgranskning Mot slutet av forskarutbildningens tredje termin äger en treterminsgranskning rum. För Program energisystems doktorander sker denna granskning efter det att tvärprojektet genomförts, vilket kan innebära att granskningen sker vid början av

11 termin 4. Treterminsgranskningen innebär en avstämning av doktorandens studiesituation och avhandlingsarbete. Dess syfte är att ge doktoranden en möjlighet till synpunkter och råd utifrån andra perspektiv än de hon/han tidigare varit bekant med. Den skall också ge lärarkollegiet en uppfattning om doktorandens avhandlingsarbete, handledningssituation och fortsatta planer. Granskningen genomförs av en av handledarmötet utsedd lärare, dock inte någon av doktorandens handledare. Inför granskningen skall doktoranden lämna in allt omfattande skriftligt material som producerats under forskarutbildningen (kursuppsatser, avhandlings-pm, rapporter, artiklar, o dyl) samt redovisa avhandlingsplanen och hur den har följts. Granskarens uppgift är att läsa vad doktoranden har skrivit samt att samtala med doktoranden och hans/hennes handledare separat. Vid behov bör granskaren även samtala med de lärare som följt doktorandens progression i kurssammanhang och/eller programansvariga för det program doktoranden tillhör. Samtalen och bedömningen skall, för det första, ta fasta på doktorandens läroprocess under tiden vid tema T. Har han/hon kunnat dra nytta av tema T:s kurser och seminarier, deltagit i den vardagliga intellektuella interaktionen, visat öppenhet för synpunkter och perspektiv, samt kunnat påbörja sitt avhandlingsarbete på rimligt sätt? Det är således progressionen i arbetet och inte bara avhandlingsprojektet som bedöms. Vad gäller doktorander vid Program Energisystems doktorander samt vid andra tvärvetenskapliga program/projekt bör granskningen också ta hänsyn till hur dess tvärvetenskapliga erfarenheter påverkat avhandlingsarbetet och avhandlingens inriktning. Treterminsgranskningen bör, för det andra, utröna om praktiska problem eller samarbetsproblem uppstått som påverkat processen. Det kan gälla tillträde till det empiriska fältet, sociala eller medicinska problem, brister i handledningen eller att assistenttjänstgöringen tagit för stort utrymme. Granskaren avger en skriftlig bedömning av projektet samt av hur arbetet fortskridit. I bedömningen skall också de faktorer som påverkat processen (i positiv eller negativ riktning) redovisas, liksom förslag på eventuella stödåtgärder. I dokumentet (samt vid samtalen) bör granskaren ge synpunkter vad gäller inriktning, teori och metod, förslag på litteratur, kontakter mm. Granskarens bedömning diskuteras vid ett handledarmöte och tillställs därefter doktoranden. Handledarmötet kan besluta om extra stöd eller handledarbyte för att hjälpa doktoranden vidare. I de fall då progressionen bedöms som svag eller

12 projektet drabbats av problem kan handledarmötet i samverkan med doktorandens handledare också föreslå en särskild åtgärdsplan som specificerar särskilda stödinsatser från miljön, men också särskilda arbetsinsatser från doktoranden som skall genomföras under en viss tidsperiod. Om doktoranden inte kunnat uppfylla dessa insatser under den uppsatta tidsperioden kan handledarmötet i samverkan med doktorandens handledare rekommendera en ändrad avhandlingsinriktning eller ta upp en dialog med doktoranden om lic.examen i stället för doktorsexamen. En dialog om ev. lic. examen kan givetvis även föras vid andra tillfällen och även på initiativ av doktoranden om han/hon finner att en lic.examen vore en lämplig avslutning på arbetet. I enstaka undantagsfall kan handledarmötet, om inga andra alternativ syns möjliga, rekommendera att studiestöd ej längre bör erhållas. Formellt beslut om förlängning av studiestödstiden tas i Temas forskarutbildningskommitté utifrån de dokument som inkommit från doktoranden, handledaren och, i förekommande fall, handledarmötet. 60%-seminarium Enligt av Tema-institutionen fastställda riktlinjer skall godkänt 60%-seminarium normalt ha ägt rum senast då den studerande har förbrukat 280 % studiestödstid (av totalt 400%). Detta seminarium sker således när 60% av prestationerna vad gäller kurser och avhandlingsarbete bedöms vara genomförda. Baskurserna bör vara genomförda vid denna tidpunkt. Seminariets syfte är att ge en kvalificerad diskussion av avhandlingens inriktning samt kvaliteten i den preliminära avhandlingstexten. Vid seminariet (som normalt sker i form av ett programseminarium) lägger doktoranden fram en text som bör innehålla en substantiell och strukturerad del av den planerade avhandlingen, med ett par genomarbetade kapitel utifrån det empiriska arbetet, en metoddiskussion och en översikt över forskningsläget och relevanta teoretiska ingångar. Det bör även finnas en tentativ innehållsförteckning eller plan över avhandlingens struktur. Handledarmötet utser en opponent som bör hämtas från ett annat program än det doktoranden tillhör eller från annat tema/annan institution, i regel från inom LiU. Handledarmötet utser även två lärare att specialläsa manuset och delta i seminariet och i den efterföljande diskussionen. Någon av dessa kan, om behov så föreligger, hämtas utanför tema T. Efter seminariet sammanträder doktoranden, handledaren, biträdande handledaren, opponenten och de två utsedda lärarna för att sammanfatta seminariet, föra fram ytterligare synpunkter och råd samt diskutera doktorandens vidare arbete.

13 Huvudhandledaren fungerar som ordförande vid detta möte och ansvarar för att minnesanteckningar förs över de råd och synpunkter som framkommit samt ett tentativt tidsschema. Vid nästa handledarmöte redovisas diskussionen och minnesanteckningarna. Om doktoranden anses ha fullgjort 60% rapporterar huvudhandledaren in det till Temas Forskarutbildningskommitté (mailas till FUKs sekreterare). Det är huvudhandledarens uppgift att redovisa eventuell ytterligare diskussion till doktoranden. Om uppfattningar framkommit under seminariet eller handledadrmötet som motiverar extra insatser från tema T:s sida, förändring av inriktning eller handledningssituation, kan handledarmötet besluta att initiera en dialog kring detta med de berörda, och i enlighet med de regler som finns för dessa frågor. I undantagsfall kan handledarmötet kräva särskilda arbetsinsatser från doktoranden som skall genomföras under en viss tidsperiod. Om detta visar sig vara svårt att uppfylla under den uppsatta tidsperioden kan handledarmötet i samverkan med doktorandens handledare rekommendera en ändrad avhandlingsinriktning, eller ta upp en dialog med doktoranden om lic.examen i stället för doktorsexamen. Även doktoranden kan initiera en dialog om eventuell inriktning mot lic. examen. Formellt är det handledaren som, efter hörande av handledarmötet, godkänner 60%-granskningen. Godkänt 60%-seminarium leder till löneförhöjning för doktoranden. I enstaka undantagsfall om inga andra alternativ syns möjliga kan handledarmötet rekommendera att studiestöd ej längre bör erhållas. Formellt beslut om förlängning av studiestödstiden tas i Temas forskarutbildningskommitté utifrån de dokument som inkommit från doktoranden, handledaren och, i förekommande fall, handledarmötet. Slutseminarium Slutseminarium hålls normalt när 6 8 månader återstår av studiestödstiden. Syftet med slutseminariet är att med hjälp av en utanförstående opponent få en kvalificerad bedömning av avhandlingen i dess helhet, samt hanterbara råd inför en sista omskrivning av manus. Syftet är även att bedöma om avhandlingen kan bli färdig inom rimlig tid, vilka insatser som bör sättas in eller om en inriktning mot lic.examen skall rekommenderas. För doktoranden kan slutseminariet även innebära en god träning i att argumentera för sin analys och motivera val av teori och empiri. Ett avhandlingsmanus där alla beståndsdelar finns utarbetade presenteras vid ett

14 högre seminarium och granskas av en extern opponent. Manuset skall vara godkänt för presentation av huvudhandledare. Manuset bedöms sedan av en slutseminariekommitté, i vilken ingår tre disputerade forskare. Kommittén sammanträder efter seminariet, tillsammans med opponenten, huvudhandledaren och bihandledaren för att diskutera manuset och skriver därefter en rapport. Kommitténs rapport skall innehålla rekommendationer till förbättringar och/eller särskilda insatser av resurser. Kommittén avger även rekommendationer vad gäller formalia i avhandlingen. Rapporten behandlas snarast på ett handledarmöte. Om osäkerhet råder om avhandlingsarbetet kan handledarmötet rekommendera ytterligare en granskning inom lämplig tidsrymd, samt formerna för densamma. Liksom vid tidigare granskningar kan handledarbyte rekommenderas, liksom insatser av ytterligare resurser. Doktoranden kan i förekommande fall rekommenderas arbeta mot en lic.examen, särskilt om den återstående studiestödstiden bedöms vara för begränsad för att en doktorsavhandling skall kunna färdigställas inom rimlig tid. Rapporten tillställs doktoranden efter handledarmötet och en dialog förs med doktoranden kring dess rekommendationer. Handledaren är huvudansvarig för att tillse att slutseminariekommitténs och handledarmötets synpunkter förmedlas till doktoranden samt för att en eventuell ytterligare granskning genomförs. Huvudhandledaren är även ansvarig för att slutmanus är formellt korrekt innan avhandlingen går till tryckning. Licentiatavhandling En etapp om minst 120 högskolepoäng i forskarutbildningen kan avslutas med licentiatexamen. Följande tillämpningsregler finns fastställda: Reglerna för behörighet, antagning och urval är gemensamma, oberoende av slutmål, licentiat- eller doktorsexamen. Den som önskar avlägga licentiatexamen skall anmäla detta till Forskarutbildningsnämnden på särskild blankett som hämtas på nätet http://www.liu.se/ffk/. Anmälan bör ske senast en månad före beräknad tidpunkt för examen. Den vetenskapliga uppsatsen (licentiatavhandlingen) bedöms av en av institutionen utsedd granskningskommitté om minst tre disputerade lärare och tilldelas betyget godkänd eller underkänd. Innan betyg sätts på uppsatsen skall den ha ventilerats vid ett seminarium vid institutionen.

15 Därvid skall en extern opponent medverka som antingen hämtas från annat lärosäte eller annan institution. Opponenten skall ha doktorsexamen. Det obligatoriska seminariet skall hållas under terminstid och utlysas senast tre veckor i förväg. Endast om det finns särskild motivering kan dessa krav frångås, varvid dekanus fattar beslut. Den vetenskapliga uppsatsen skall finnas tillgänglig minst tre veckor före licentiatseminariet. Den kan då ha en preliminär utformning och få sin slutliga form efter seminariet. Den slutliga texten skall skickas till: universitetsbiblioteket (10 ex), Filosofiska fakultetens kansli, FFK (2 ex) samt institutioner/ämnen vid övriga universitet och högskolor (enligt praxis) Information om det förestående licentiatseminariet sprids i förväg av institutionen på lämpligt sätt. Betyg på de prov som ingår i forskarutbildningen skall bestämmas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Doktorsavhandling Allmänt Bestämmelser om doktorsexamen och disputation finns i högskoleförordningen kap 9 samt i universitetsstyrelsens beslut om lokala regler avseende forskarutbildning (RS U2:99). Institutionerna har också fastställt egna anvisningar för det praktiska tillvägagångssättet vid disputation. Avhandlingsserie, förlagspublicering Doktorsavhandlingar vid Filosofiska fakulteten skall publiceras i fakultetens gemensamma skriftserie Linköping Studies in Arts and Science och/eller i någon av de befintliga institutionsserierna. Den gemensamma skriftserien administreras av fakultetskansliet (se anvisningar nedan). Anvisningar för publicering i den gemensamma skriftserien Om doktorsavhandlingen skall publiceras i fakultetens gemensamma skriftserie Linköping Studies in Arts and Science skall du vända dig till fakultetskansliet och Coyntha Sedvall för att få följande: ISBN och ISSN. För att få ett ISBN behövs uppgift om fullständig titel på avhandlingen, disputationsdatum, doktorandens namn och födelseår. Linköping Studies in Arts and Science-nr Kort fakultetstext (svensk eller engelsk) som skall återfinnas i inledningen av avhandlingen

16 Om avhandlingen ges ut på förlag är det de som lämnar ut ISBN. Detta nummer ska meddelas till Coyntha Sedvall. LiU har tagit fram riktlinjer för hur avhandlingar som framläggs vid LiU ska se ut: Framsida: Avhandlingarna ska ha en universitetslogotype med enhetlig form, storlek och placering, enligt exempel i beslutet (se länk nedan). Logotypen kan beroende på omslaget återges i LiU-blått, svart eller vitt. Avhandlingsserie anges i sidtopp. Rygg: Årtal och LiU-sigill i botten. Baksida: Logotype och adress i botten, enligt exempel. Omslag: Rubriker ska sättas med typsnittet Scala, olika skärningar och vikter kan förekomma. Papperskvalitet: Vitt bestruket. Tryck: Omslaget ska i övrigt utformas så att det går att producera med offset- eller digitaltryck Mall och olika exempel återfinns här: http://www.filfak.liu.se/forskarutbildning/examen/publicering?l=sv Var i avhandlingen ISSN, ISBN, skriftserienummer, fakultetstext och logotype skall återfinnas i de mallar som finns här: http://www.filfak.liu.se/forskarutbildning/examen/publicering?l=sv Spikbladet ska innehålla en svensk och en engelsk sammanfattning av avhandlingen. Till följd av beslutet är mallen för spikbladen nu tvåsidiga. För vidare information se: http://www.filfak.liu.se/forskarutbildning/examen/publicering?l=sv Linköping University Electronic Press Om inte upphovsrättsliga hinder eller andra hindrande omständigheter (närmare info ges av fakultetskansliet) föreligger skall avhandlingar från Filosofiska fakulteten från och med 1 januari 2005 även publiceras elektroniskt via Linköping University Electronic Press: http://www.ep.liu.se/index.sv.asp Publiceringsöverenskommelse finns även här: http://www.filfak.liu.se/forskarutbildning/blanketter?l=sv

17 Doktorsavhandlingens form En doktorsavhandlingen är ett självständigt vetenskapligt arbete som ska visa att doktoranden tillägnat sig nödvändiga färdigheter för att genomföra vetenskapliga studier. Doktorsavhandlingen utformas antingen som ett enhetligt sammanhängande verk (monografi) eller som en sammanfattning av vetenskapliga uppsatser som doktoranden har författat ensam eller gemensamt med andra personer (sammanläggningsavhandling). Doktorsavhandlingen ska skrivas på svenska, danska, norska, engelska, franska eller tyska. Doktorsavhandling som ej är skriven på engelska, franska eller tyska ska innehålla en sammanfattning på något av dessa språk. Till doktorsavhandlingen fogas ett kortfattat engelsk- och svenskspråkigt referat (=abstract). En doktorsavhandling kan utformas på väldigt många olika sätt. Det finns dock vissa gemensamma allmänna punkter som kan vara till stöd vid arbetet med att utforma en avhandling: Avhandlingen ska vara disponerad så att det är lätt för en läsare att se vad som motiverade arbetet, vilket resultat det gav och varför resultatet är av värde. Det ska finnas ett abstract och en sammanfattning där läsaren kan få en överblick över innehållet. Av innehållet ska tydligt framgå vilket problem som behandlats, i vilket vetenskapligt sammanhang problemet ingår och hur problemt avgränsats i avhandlingen. De metoder som använts för att lösa problemet ska beskrivas och motiveras. En genomgång av tidigare studier och litteratur på området ska redovisas och diskuteras Det ska tydligt framgå vad som är referat av tidigare arbeten och vad som är författarens eget bidrag. När det finns medförfattare till en artikel ska det tydligt framgå vad som är författarens respektive medförfattares bidrag. Referenser ska anges på ett tydligt sätt som ej kan missuppfattas så att källor och litteratur lätt kan identifieras. Avhandlingen kan innehålla bilagor, t.ex. intervjuguider eller enkäter som använts. Hänvisningar till bilagorna ska finnas i texten. Bilagorna placeras i slutet av studien, efter källförteckningen. Bilagorna namnges och numreras. De allmänna synpunkterna gäller oavsett avhandlings form som monografi eller sammanläggningsavhandling. För sammanläggningsavhandling har Tema T i övrigt fastslagit följande riktlinjer: En sammanläggningsavhandling ska bestå av sammanfattning och samtliga särtryck.

18 En sammanläggningsavhandling ska normalt bestå av minst fyra artiklar och en inledning, s.k. kappa. Det är inte antalet artiklar i en avhandling som är avgörande, utan de vetenskapliga rön som doktoranden bidrar med och redogör för i den sammanbindande delen (kappan). Oavsett antalet och typen av artiklar skall dessa och den sammanbindande delen behandla ett enhetligt forskningsproblem eller - område så, att den studerandes egen helhetsprestation motsvarar de krav som ställs på en avhandling. I kappan beskrivs forskningsområde. Där ska också finnas avsnitt om tidigare forskning, metod och teori samt korta referat av innehållet i artiklarna. Artiklarna kan vara avsedda för publicering i svenska och utländska tidskrifter, antologier, proceedings eller motsvarande, företrädesvis med kollegial granskning (peer review). Minst en av artiklarna ska vara publicerad eller accepterad. En majoritet av dem bör vid disputationstillfället vara inskickade. Högst 50% av artiklarna ska normalt sett vara samförfattade. Vid samförfattande ska anges vilken del av artikeln som avhandlingsförfattaren haft huvudansvar för. Vid disputationen måste författaren kunna redogöra för de grundläggande vetenskapliga principerna som tillämpats också i de delar av avhandlingen som hon eller han ej haft huvudansvar för. Frågor om copyright ska beaktas så att tillstånd införskaffas för utgivningen av redan publicerade artiklar. För tryckning av manuskript som accepterats men inte ännu publicerats, behövs också tillstånd av förlaget. Tryckning av tidigare publicerat material sker enligt förlagets villkor (vilket oftast innebär att det är oredigerat såväl till innehållet som till formalia, dvs. en "fotokopia" av artikeln). En del förlag tillåter tryckning endast i ett begränsat antal, detta antal skall vara tillräckligt för att de som deltar i granskningen av avhandlingen skall kunna ta del av den. Den sammanbindande delen och de opublicerade artiklarna kan sedan tryckas i en större upplaga för att täcka universitetets och doktorandens behov. Artikelmanuskript som är accepterade men ännu inte publicerade och som saknar tryckningstillstånd av förlaget, kan inte tryckas i avhandlingen och därmed inte heller ingå som delarbete i den. Electronic Press vid LiU har specialkompetens kring copyright, så se även: http://www.ep.liu.se Dessa riktlinjer är avsedda att ange en standard från vilken avvikelser kan förekomma. Avgörande är att kvalitetskraven på en sammanläggningsavhandling är desamma som på en monografiavhandling. Tryckning

19 Inför tryckning och publicering av avhandlingen rekommenderas att doktoranden tar kontakt med Eva Danielsson för att få vägledning och råd. Normalt sätter doktoranderna själva sina avhandlingar. Allmänt gäller även att doktoranden själv bör kontakta den som ska trycka avhandlingen i mycket god tid före disputationen. De flesta av tema T:s avhandlingar är tryckta på universitetets eget tryckeri (Liutrycks hemsida: http://www.liu.se/om-liu/organisation/uf/lis/tryckeri?l=sv). Avhandlingen kan också ges ut på ett bokförlag. Doktoranden uppmanas att söka tryckningsbidrag från lämpliga stiftelser och fonder, något som bör ske i god tid. Doktorsavhandlingar vid Filosofiska fakulteten skall tryckas i en minsta upplaga av 150 exemplar om inte institutionens önskar trycka en större upplaga. Dessa exemplar skall distribueras enligt anvisningarna nedan. Anmälan av disputation Huvudhandledaren skall anmäla disputation till fakulteten på särskild blankett med förslag till fakultetsopponent, ordförande vid disputationen och ledamöter i betygsnämnd. Blankett finns för nedladdning här: http://www.filfak.liu.se/forskarutbildning/blanketter?l=sv. Anmälan skall vara fakulteten tillhanda senast två veckor före nämndens nästkommande sammanträde. Tiden mellan anmälan och disputation bör vara minst två månader. Tid och plats för disputation Disputationen skall normalt äga rum under terminstid på tid och plats som rektor fastställer. Om disputation skall äga rum på annan tid än terminstid erfordras synnerliga skäl och särskilt medgivande av dekanus. Lokal för disputationen bokas av ämnet/institutionen. Fakultetens handläggare svarar för att tid och plats för disputation i rektors namn tillkännages i god tid före disputationen. För detta ändamål används en förtryckt blankett. Distribution Senast 3 terminsveckor före disputationen skall doktorsavhandlingen distribueras enligt följande (Eva Danielsson ombesörjer leverans enligt punkt 1-3): 1. Till universitetsbiblioteket (förvärvsenheten) levereras 10 exemplar. Biblioteket lämnar intyg på leveransen. Till fakultetskansliet levereras 10 exemplar.

20 Detta ombesörjs av Eva Danielsson. 2. Runt 150 exemplar lämnas till tema T, dels för intern distribution, dels för utskick till andra universitet och miljöer. Tema T svarar för denna distribution, som är obligatorisk, samt lämnar ett kvitto. 3. Ett exemplar lämnas till Temainstitutionens centrala kansli. 4. Återstående exemplar av avhandlingen fördelas mellan temat och doktoranden. Doktoranden bör erhålla minst 50 exemplar. Överblivna exemplar arkiveras. 5. Originalmanuskriptet läggs i arkivet. Vid förfrågan från andra universitet, företag eller privatpersoner brukar temat sälja överblivna exemplar. Priset fastställs i samråd med avdelningschefen. Försäljningen brukar ombesörjas av tema T. Spikning Dekanus (prodekanus) skriver på ett exemplar av avhandlingen senast tre veckor före disputationen. Senast vid denna tidpunkt spikas det påskrivna exemplaret på universitetets officiella anslagstavla. Dessförinnan skall Registrator i hus Origo kontaktas. Samtidigt lämnas kvittona från institutionen och biblioteket på leveransen av avhandlingen. Om synnerliga skäl föreligger kan dekanus medge förkortad spikningstid. Temas avhandlingar brukar också spikas utanför Tem 21 (Elysion) i T-huset. Betygsnämnd, ordförande vid disputationen och fakultetsopponent Betyg för doktorsavhandling skall bestämmas av en betygsnämnd som ska bestå av tre eller fem ledamöter. Sedan anmälan om disputation inkommit till fakulteten fastställer nämnden antalet ledamöter och utser dem. Fakulteten utser också fakultetsopponent och ordförande vid disputationen. Majoriteten av ledamöterna i betygsnämnden skall utses bland lärare vid annan högskola eller liknande. Den som varit handledare för doktoranden får inte ingå i nämnden annat än om det finns synnerliga skäl. Betygsnämnden utser ordförande inom sig. Fakultetsopponent och ledamot i betygsnämnd vid filosofiska fakulteten skall ha docentkompetens (betr. utländsk opponent ha motsvarande vetenskapliga kompetens). Endast om synnerliga skäl föreligger kan annan person utses som fakultetsopponent/ledamot i betygsnämnd. Sådant förslag skall utförligt motiveras av institutionen i samband med anmälan om disputation.

21 Disputationsakten Ordningen vid disputation är den följande: Ordföranden öppnar disputationsakten och hälsar de närvarande välkomna. Han/hon presenterar respondenten och titeln på dennes avhandling, fakultetsopponenten samt ledamöterna i betygsnämnden. Ordföranden redogör också för ordningen vid disputationen. Ordförande lämnar därefter över ordet till respondenten, som redogör för eventuella korrigeringar av tryckfel och/eller andra rättelser i avhandlingen. Därefter lämnas ordet till fakultetsopponenten, som vanligen först ger en sammanfattning av innehållet i avhandlingen (ca 20 minuter). Sedan respondenten givits tillfälle att kommentera denna sammanfattning, inleds en diskussion där opponenten framför frågor och synpunkter på bland annat uppläggning, metoder och resultat. Denna del av disputationsakten beräknas ta 1 2 timmar. Därefter förklaras ordet fritt, varvid åhörarna har rätt att ställa frågor till respondenten i den ordning ordföranden bestämmer. Respondenten ska ges tillfälle att besvara varje diskussionsinlägg. Ordföranden tackar därefter de agerande och förklarar disputationen avslutad. Betygsnämnden sammanträder normalt omedelbart efter disputationen då protokoll upprättas. Godkänns avhandlingen innehåller beslutet bara denna information. Underkänns avhandlingen skall däremot skälen för detta redovisas. Fakultetsopponenten har rätt att närvara vid sammanträden med nämnden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Huvudhandledare skall närvara vid sammanträde med betygsnämnden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Betygsnämnden är beslutsför när samtliga ledamöter är närvarande. Som nämndens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Betyg Doktorsavhandlingen skall bedömas med något av betygen godkänd eller underkänd. Vid betygsättningen skall hänsyn tagas till innehållet i avhandlingen och till försvaret av densamma. En avhandling som författas av två eller flera personer gemensamt får godkännas som doktorsavhandling om författarnas insatser kan särskiljas. Ett beslutsprotokoll skrivs ut och undertecknas av samtliga ledamöter. Godkänns avhandlingen innehåller beslutet bara denna information. Underkänns avhandlingen får nämnden och/eller ledamöter i nämnden motivera beslutet och i

22 förekommande fall reservera sig mot det. I ett sådant fall är det möjligt för handledaren att lämna ett särskilt yttrande. Examensbevis Efter disputationen skickas protokollet från betygsnämndens sammanträde till registrator och kopia till fakultetskansliet (ombesörjs av tema T). Om alla moment i övrigt för doktorsexamen är klara, kan doktoranden då ansöka om examensbevis. Ansökan görs på särskild blankett. Till ansökan bifogas utdrag ur Forskar-Ladok (erhålls av den administrativa assistenten på tema T) som visar att avslutad kursdel inrapporterats.