Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg Financiers and providers within health care, education and social services 2012

OE 29 SM 1401 Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012 Financiers and providers within health care, education and social services 2012 I korta drag Offentlig sektor största finansiären inom vård, skola och omsorg Offentlig sektor är inte oväntat den största finansiären inom vård, skola och omsorg, både av den verksamhet som utförs i offentlig regi samt den som utförs i privat regi. Inom utbildningsområdet finansierade offentlig sektor 67 procent av de privata utförarnas verksamhet. Motsvarande inom hälso- och sjukvård var 62 procent, inom omsorgsområdet uppgick andelen till 89 procent Fortsatt ökning av köp av verksamhet Under år 2012 köpte kommunerna verksamhet för 85 miljarder, landstingen för 41 miljarder. Jämfört med året innan har köp av verksamhet ökat med 5 procent, både för kommunerna och landstingen. I förhållande till utvecklingen av de totala bruttokostnaderna så har köp av verksamhet ökat två procentenheter mer än de totala bruttokostnaderna som under samma period ökat med ungefär 3 procent. Antalet sysselsatta fortsätter att öka Antalet sysselsatta inom vård, skola och omsorg ökade under 2012 med 23 000 personer, vilket är en ökning med 2 procent. Ökningen har skett i samtliga sektorer, men störst har ökningen varit bland de privatägda företagen. Sysselsättningen ökade mest inom omsorgsområdet. Skillnad i utbildningsnivå Inom utbildningsområdet hade kommunerna en högre andel sysselsatta med eftergymnasial utbildning än vad de privata företagen hade, 69 mot 60 procent. Inom hälso- och sjukvårdsområdet däremot var andelen med eftergymnasial utbildning ungefär lika stor cirka 70 procent. Inom omsorgsområdet hade 27 procent av de sysselsatta inom kommunal sektor eftergymnasial utbildning, medan sysselsatta inom privata företag hade en högre andel med 29 procent. Monica Leonardsson, SCB, tfn 019-17 62 81 monica.leonardsson@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1654-3505 Serie Offentlig ekonomi OE29SM1401. Utkom den 2 oktober 2014. URN:NBN:SE:SCB-2012-OE29SM1401_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

SCB 2 OE 29 SM 1101 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Finansiärer och utförare inom utbildningsområdet 4 Finansiärer och utförare inom hälso- och sjukvårdsområdet 5 Finansiärer och utförare inom omsorgsområdet 5 Köp av verksamhet fortsätter att öka 6 Köp av verksamhet varierar inom landet 7 Goda nyckeltal för företag inom vård, skola och omsorg 9 Antalet sysselsatta fortsätter öka 11 De sysselsattas utbildningsnivå varierar 12 Skillnader i lönenivån ökar mellan sektorerna 13 Utförarregistret 2013 13 Tabeller 14 Teckenförklaring 14 1. Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom utbildningsområdet 2012, miljoner kronor 15 2. Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom hälso- och sjukvårdsområdet 2012, miljoner kronor 16 3. Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom omsorgsområdet 2012, miljoner kronor 17 4. Kommunernas köp av verksamhet fördelat på utförare 2012, miljoner kronor 18 5. Kommunernas köp av verksamhet från privata företag samt från föreningar och stiftelser 2005-2012, miljoner kronor 19 6.Landstingens köp av verksamhet fördelat på utförare 2012, miljoner kronor 20 7. Landstingens köp av verksamhet från privata företag samt från föreningar och stiftelser 2005-2012, miljoner kronor 21 8. Landsting och kommuners köp av verksamhet fördelat på län 2012. Andel av bruttokostnaden i procent 22 9. Antal företag, produktions-, förbruknings- och förädlingsvärde efter företagsform 2012, miljoner kronor 23 10. Nyckeltal i medelvärde för företag inom vård, skola och omsorg, 2012 24 11 a. Nyckeltal i median och kvartiler för företag inom utbildningsområdet 2012 25 11 b. Nyckeltal i median och kvartiler för företag inom hälso- och sjukvård 2012 26 11 c. Nyckeltal i median och kvartiler för företag inom omsorgsområdet 2012 27 11 d. Nyckeltal i median och kvartiler för företag inom vård, skola och omsorg 2012 28 11 e. Nyckeltal i median och kvartiler för företag inom tjänstesektorn 2012 29

SCB 3 OE 29 SM 1101 12. Antal sysselsatta fördelat på verksamhet och kön inom vård, skola och omsorg 2012 30 13. Antal sysselsatta fördelat på verksamhet och kön inom vård, skola och omsorg 2000, 2008-2012 31 14. Antal sysselsatta fördelat på sektor och kön inom vård, skola och omsorg 2000, 2008-2012 32 15. Antal sysselsatta fördelat på verksamhet och utbildningsnivå 2012 33 16. Genomsnittlig månadslön inom vård, skola och omsorg 2012, kronor 34 17. Antal utförare inom kommunerna per län fördelat på verksamhetsområde 2013 35 18. Antal utförare per landsting fördelat på verksamhetsområde 2013 36 Fakta om statistiken 37 Detta omfattar statistiken 37 Objekt och population 37 Redovisningsgrupper 37 Definitioner och förklaringar 38 Så görs statistiken 43 Datainsamling 43 Statistikens tillförlitlighet 43 Bra att veta 43 Ekonomisk statistik 43 Utförarregistret 44 In English 45 Summary 45 Financiers and providers in health care, education and social services in 2012: 45 Public sector largest financier within health care, education and social services 45 Purchases of services continue to rise 45 Number of employees also increases 45 Differences in levels of education 45 List of tables 46 List of terms 47

SCB 4 OE 29 SM 1101 Statistiken med kommentarer Finansiärer och utförare inom utbildningsområdet Under år 2012 utfördes verksamhet för totalt 333 miljarder 1 inom utbildningsområdet. Det är kommunerna som är de största utförarna inom detta område och ansvarar bland annat för förskola, grundskola och gymnasieskola. De utförde verksamhet för 206 miljarder, en ökning med 4 miljarder sedan året innan. Av de 206 miljarderna finansierades 91 procent genom kommunernas egna medel, främst i form av kommunalskatter och generella statsbidrag. Övriga finansiärer är staten som lämnat ett driftsbidrag på 7 miljarder, samt hushållen som betalat taxor och avgifter för 6 miljarder, varav det mesta var avgifter till förskola och skolbarnomsorg. Efter kommunerna är det staten som är den största utföraren inom utbildningsområdet. Staten ansvarar för universitets- och högskoleutbildning och utförde verksamhet för 59 miljarder, varav 46 miljarder finansierades av staten själv. Övrig finansiering stod bland annat ideella organisationer, hushåll och privata företag för med sammanlagt 7,5 miljarder. De privata utbildningsföretagen, exempelvis företag som driver friskolor, utförde verksamhet för nästan 42 miljarder. Det innebär en ökning med 2 miljarder sedan året innan. Av de 42 miljarderna stod kommunerna för 25 miljarder 2 av finansieringen. En del av de privata företagens verksamhet finansierades av andra privata företag, som till exempel personalutbildningsföretag. Hushållen stod för 9 miljarder av finansieringen och avser bland annat avgifter till trafikskolor och liknande. Sammanlagt stod det offentliga för 67 procent av finansieringen av de privatägda företagens verksamhet. Det är en ökning med två procentenheter sedan året innan. Diagram 1. De privata utbildningsföretagens finansiärer, procent 0,4 6,5 0,7 10,7 22,3 59,4 Staten Landsting Primärkommun Privatägda företag Hushåll och individer Utlandet Källa: Företagens ekonomi 2012. Se tabell 1. 1 Samtliga belopp i denna rapport avser belopp i löpande priser. 2 25 miljarder är det belopp som de privata företagen anger. Motsvarande värde anges av kommunerna till 23 miljarder. Se fakta om statistiken.

SCB 5 OE 29 SM 1101 Finansiärer och utförare inom hälso- och sjukvårdsområdet Under år 2012 utfördes verksamhet inom hälso- och sjukvårdsområdet för totalt 321 miljarder. Landstingen dominerar verksamheten inom hälso- och sjukvård och utförde verksamhet till ett värde av 247 miljarder. Jämfört med föregående år är det en ökning med 7 miljarder. Landstingen finansierade själva verksamheten med 227 miljarder genom landstingsskatt och generella statsbidrag. Staten gav bidrag och köpte verksamhet för 10 miljarder. Hushållen finansierade verksamheten genom patientavgifter med 6 miljarder. De privatägda företagen är en annan stor utförare inom området och svarade för en verksamhet på nästan 57 miljarder, varav 30 miljarder finansierades av landstingen. 3 Hushållen finansierade verksamheten med 15 miljarder genom patientavgifter. Privata företag stod för 6 miljarder av finansieringen genom exempelvis företagshälsovård. Totalt stod den offentliga sektorn för 62 procent av de privata företagens finansiering. Motsvarande siffra föregående år var 57 procent. Diagram 2. De privata hälso- och sjukvårdsföretagens finansiärer, procent 6,5 10,8 27,2 52,5 Staten Landsting Primärkommun Privatägda företag Hushåll och individer 2,9 Källa: Företagens ekonomi 2012. De offentligt ägda företagen utförde verksamhet för 12 miljarder inom hälsooch sjukvård. Landstingen finansierade 10 miljarder av detta, följt av hushållen som stod för 2 miljarder av finansieringen. Se tabell 2. Finansiärer och utförare inom omsorgsområdet Under år 2012 utfördes verksamhet inom omsorgsområdet för totalt 232 miljarder. Kommunerna är de största utförarna inom detta område och utförde verksamhet till ett värde av 169 miljarder, vilket motsvarar en ökning med 3 miljarder jämfört med året innan. Finansieringen av detta gjordes till 141 miljarder av kommunerna själva genom främst kommunalskatter och generella statsbidrag. Staten bidrog med 11 miljarder genom driftbidrag och ersättningar för personlig assistens. Hushållen bidrog med 10 miljarder av finansieringen. 3 30 miljarder är det belopp som de privata företagen anger. Motsvarande värde anges av landstingen till 23 miljarder. Se fakta om statistiken.

SCB 6 OE 29 SM 1101 De privatägda företagen utförde verksamhet inom omsorgsområdet för nästan 48 miljarder, en ökning med 4 miljarder sedan året innan. Kommunerna finansierade detta med 31 miljarder 4, medan staten svarade för 11 miljarder. Hushållen och privata företag stod för totalt 5 miljarder. Offentlig sektor finansierade 89 procent av de privatägda företagens verksamhet inom detta område. Det motsvarar en minskning med 3 procentenheter sedan året innan. Diagram 3. De privata omsorgsföretagens finansiärer 2,1 64,3 8,9 22,7 2,0 Staten Landsting Primärkommun Privatägda företag Hushåll och individer Källa: Företagens ekonomi 2012. Staten utförde verksamhet genom Statens institutionsstyrelse och Migrationsverket för 5 miljarder. Se tabell 3. Köp av verksamhet fortsätter att öka Kommuner Kommunernas köp av verksamhet inom vård, skola och omsorg uppgick till totalt 85 miljarder, varav 47 miljarder avser köp inom utbildningsområdet och 39 miljarder avser köp inom vård- och omsorgsområdet. Det motsvarar en ökning med 5 procent sedan året innan. Utvecklingen av köp av verksamhet ligger något högre än utvecklingen av de totala bruttokostnaderna som under samma period ökat med ungefär 3 procent. Inom utbildningsområdet är det köp av verksamhet av förskole- och grundskoleverksamhet som ökat. Inom vård- och omsorgsområdet är det köp av verksamhet av vård- och omsorg, äldre och funktionshindrade som bidragit mest till ökningen. Under 2012 köpte kommunerna utbildningsverksamhet från privata företag för 23 miljarder kronor, och från föreningar/stiftelser för 11 miljarder. En ökning med ungefär 2 miljarder för vardera utförare. Den verksamhet där kommunerna köpte mest verksamhet från privata företag är gymnasieskola, värdet uppgick till 8 miljarder. Den verksamhet där kommunerna köpte mest verksamhet från föreningar/stiftelser är förskoleverksamhet där värdet uppgick till 6 miljarder. Inom vård- och omsorg köpte kommunerna verksamhet för 30 miljarder från privata företag, och från föreningar/stiftelser för 3 miljarder. Köp av verksamhet från privata företag har ökat med drygt 2 miljarder sedan föregående år, medan 4 31 miljarder är det belopp som de privata företagen anger. Motsvarande värde anges av kommunerna till 29 miljarder. Se fakta om statistiken.

SCB 7 OE 29 SM 1101 köp av verksamhet för föreningar/stiftelser ligger på ungefär samma nivå som året innan. Sedan 2005 har kommunernas köp av utbildningsverksamhet från privata företag och föreningar/ stiftelser ökat med 16 miljarder. Kommunernas köp av verksamhet inom vård- och omsorg har även här ökat med 16 miljarder sedan år 2005. Se tabell 4 och 5. Landsting Landstingens köp av verksamhet uppgick till 41 miljarder under 2012. Precis som för kommunerna innebär det en ökning jämfört med föregående år på 5 procent. Den värdemässigt största delen, 57 procent, köper landstingen från privata företag. Inom hälso- och sjukvården köptes verksamhet för 23 miljarder från privata företag, en ökning med en miljard sedan året innan. Den verksamhet där landstingen köper mest verksamhet är inom primärvården. Bland andra offentliga utförare är det huvudsakligen från andra landsting och landstingsägda företag som landstingen köper verksamhet ifrån. Landstingen köpte verksamhet från dessa utförare för 17 miljarder under 2012. Det är främst fråga om specialiserad somatisk vård. Se tabell 6 och 7. Köp av verksamhet varierar inom landet Landsting och kommuners köp av verksamhet inom vård, skola och omsorg varierar kraftigt i landet. Precis som tidigare år är det i Stockholms län där det förekommer mest köp av verksamhet. Där uppgick köp verksamhet från privata företag och föreningar/stiftelser till 20 procent av den totala bruttokostnaden. Därefter kommer Region Skåne där motsvarande andel uppgick till 12 procent. De län där det förekommer minst köp av verksamhet är Kalmar län där köp av verksamhet uppgick till 3 procent, följt av Norrbottens och Dalarnas län där andelen uppgick till 4 procent. I genomsnitt för hela riket köpte kommuner och landsting verksamhet för 11 procent av bruttokostnaden, vilket motsvarar en ökning med en procentenhet sedan året innan. Se tabell 8.

SCB 8 OE 29 SM 1101 Diagram 4. Köp av verksamhet från privata företag och föreningar/stiftelser fördelat på län. Andel av bruttokostnaden Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län 0 5 10 15 20 25 Källa: Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting 2012. Antal företag inom vård, skola och omsorg ökar Inom vård, skola och omsorg fanns det drygt 55 000 företag och organisationer/stiftelser under 2012 och av dessa är drygt 32 000 enskilda näringsidkare 5. Sedan året innan har antalet företag inom dessa branscher ökat med nästan 3 000 företag. Flest antal företag fanns inom hälso- och sjukvårdsområdet med 27 000 företag. Omsorgsområdet är det område där det fanns minst företag, drygt 5 000. Det totala produktionsvärdet för företagen inom vård, skola och omsorg uppgick till 173 miljarder under 2012, en ökning med 10 miljarder sedan året innan. Det motsvarar det cirka 3 procent av näringslivets totala produktionsvärde (exklusive finansiella företag). Förädlingsvärdet, det vill säga bidraget till bruttonationalprodukten (BNP), är för företagen inom vård, skola och omsorg lika med 113 miljarder, vilket är 6 procent av förädlingsvärdet för det totala näringslivet (exklusive finansiella företag). Se tabell 9. 5 Med enskild näringsidkare avses hushåll med företagarinkomst från rörelse.

SCB 9 OE 29 SM 1101 Goda nyckeltal för företag inom vård, skola och omsorg Avkastning på totalt kapital Avkastning på totalt kapital visar att företag inom vård, skola och omsorg totalt ligger högre jämfört med företag i den totala tjänstesektorn, 10,7 procent jämfört med 6,3 procent. Avkastningen varierar dock mellan de tre branscherna vård, skola och omsorg, samt även mellan olika storleksklasser. Den bransch som visar på starkast avkastning är omsorgsbranschen som har en avkastning på 12,2 procent. Inom utbildningsbranschen är avkastningen lägst med 7,6 procent. Diagram 5. Avkastning på totalt kapital, medelvärde, 2012 14 12 11,4 12,2 10,7 10 8 6 7,6 6,3 4 2 0 Utbildning Hälso-o sjukvård Omsorg Totalt vård, Tjänstesektorn skola o omsorg Källa: Företagens ekonomi 2012 Avkastning på eget kapital Avkastning på eget kapital är högst inom omsorgsbranschen med 23,6 procent. Samma nyckeltal inom den totala tjänstesektorn visar på 10,5 procent. Precis som avkastningen på totalt kapital visar avkastningen på eget kapital på lägst avkastning för företag inom utbildningsbranschen, värdet uppgick till 17,1 procent. Diagram 6. Avkastning på eget kapital, medelvärde, 2012 25 23,6 20 17,1 19,2 20 15 10 10,5 5 0 Utbildning Hälso-o sjukvård Omsorg Totalt vård, Tjänstesektorn skola o omsorg Källa: Företagens ekonomi 2012

SCB 10 OE 29 SM 1101 Soliditet och likviditet Soliditeten ligger på 43 procent för företagen inom vård, skola och omsorg totalt jämfört med 31 procent för totala tjänstesektorn. Likviditeten är också den högre för företagen inom vård, skola och omsorg totalt jämfört med totala tjänstesektorn, 149 jämfört med 104 procent. Den bransch inom vård, skola och omsorg som visar på högst värden för dessa nyckeltal är hälso- och sjukvårdsbranschen som visar en soliditet på 48 och en likviditet på 184 procent. Diagram 7. Soliditet och likviditet, medelvärde, 2012 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 122 35 Utbildning 184 48 Hälso-o sjukvård Soliditet Omsorg 133 Likviditet 149 42 43 104 31 Totalt vård, Tjänstesektorn skola o omsorg Källa: Företagens ekonomi 2012 Rörelsemarginal och vinstmarginal Rörelsemarginal och vinstmarginal ligger, till skillnad mot nyckeltalen ovan, däremot båda högre för den totala tjänstesektorn jämfört med företagen inom vård, skola och omsorg. Störst är skillnaden för vinstmarginalen där värdet för vård, skola och omsorg totalt är 6,8 procent jämfört med den totala tjänstesektorn där värdet nästan är det dubbla med 12,7 procent. Diagram 7. Rörelsemarginal och vinstmarginal, medelvärde, 2012 Rörelsemarginal Vinstmarginal 14 12 12,7 10 8 6 4 3,4 4,5 6,4 7,7 7,8 5,6 5,3 6,8 7 2 0 Utbildning Hälso-o sjukvård Omsorg Totalt vård, Tjänstesektorn skola o omsorg Källa: Företagens ekonomi 2012

SCB 11 OE 29 SM 1101 Nettoomsättning/anställd Nettoomsättning per anställd ligger högre inom totala tjänstesektorn jämfört med vård, skola och omsorg totalt, 1 653 tkr jämfört med 761 tkr. Variationen inom branscherna vård, skola och omsorg är ganska stor. Lägst omsättning per anställd är det inom omsorgsbranschen med 540 tkr, och högst inom hälsooch sjukvård där omsättningen per anställd är det dubbla med 1 090 tkr. Diagram 8. Nettoomsättning/anställd tkr, medelvärde, 2012 1800 1600 1653 1400 1200 1000 1090 800 600 400 753 540 761 200 0 Utbildning Hälso-o sjukvård Omsorg Totalt vård, Tjänstesektorn skola o omsorg Källa: Företagens ekonomi 2012 Nettoomsättning per anställd mätt enligt medianvärdet visar inte på lika stora skillnader mellan branscherna som enligt medelvärdet. Medianvärdet visar att nettoomsättning per anställd ligger högst inom hälso- och sjukvård med 796 tkr, jämfört med den totala tjänstesektorn som visar på 755 tkr. Se tabell 10-11. Antalet sysselsatta fortsätter öka Antalet personer sysselsatta inom vård, skola och omsorg fortsätter att öka och uppgick under 2012 till drygt 1,2 miljoner. Jämfört med 2011 innebär det en ökning med nästan 23 000, eller 2 procent. Ökningen av antalet sysselsatta har skett inom samtliga tre branscher. Den största ökningen är dock inom omsorgsbranschen där ökningen uppgick till 12 500, eller 3 procent. Inom utbildningsbranschen ökade antalet sysselsatta med 2 procent. Inom hälso- och sjukvårdsbranschen gick antalet sysselsatta ned mellan 2010 och 2011, men under 2012 har sysselsättningen inom detta område ökat med en procent. Ser man på antalet sysselsatta fördelat på sektorer så har en ökning skett i samtliga sektorer. Den sektor där antalet sysselsatta ökat mest är dock bland de privatägda företagen som ökat med nästan 13 000. Sedan år 2000 har totala antalet sysselsatta inom vård, skola och omsorg ökat med cirka 17 procent eller drygt 175 000 personer. Ökningen har framförallt skett inom de privata företagen där antalet sysselsatta under denna tidsperiod ökat med drygt 131 000. Detta motsvarar en ökning med hela 145 procent. De sysselsatta inom vård, skola och omsorg domineras av kvinnor, 79 procent av de sysselsatta inom dessa områden är kvinnor. Den sektor som hade flest sysselsatta var kommunsektorn med 52 procent av de 1,2 miljonerna, följt av landstingen med 19 procent och därefter de privatägda

SCB 12 OE 29 SM 1101 företagen med 18 procent. Minst antal sysselsatta fanns inom de offentligt ägda företagen med 2 procent. Se tabell 12, 13 och 14. De sysselsattas utbildningsnivå varierar Inom utbildningsområdet fanns det drygt 474 000 sysselsatta, av dessa hade 70 procent eftergymnasial utbildning. Den sektor med flest sysselsatta inom utbildningsområdet är kommunsektorn. Totalt uppgick antalet anställda till nästan 317 000, av dessa hade 69 procent eftergymnasial utbildning. Inom den privata sektorn, där nästan 89 000 var sysselsatta, var utbildningsnivån lägre. Inom denna sektor hade 60 procent genomgått eftergymnasial utbildning. Sysselsatta inom den statliga sektorn hade högst utbildningsnivå med 87 procent som hade eftergymnasial utbildning. Hälso- och sjukvårdsområdet sysselsatte drygt 298 000 personer. Merparten av dessa, 75 procent, var sysselsatta inom landstingssektorn. Av dessa hade 70 procent genomgått eftergymnasial utbildning. Sysselsatta inom den privata sektorn hade något högre utbildningsnivå, 71 procent hade eftergymnasial utbildning. Omsorgsområdet sysselsatte ungefär 436 700, varav 72 procent återfanns inom kommunsektorn och av dessa hade 27 procent eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel inom den privata sektorn var 29 procent. Inom omsorgsområdet är utbildningsnivån lägst, där hade 62 procent gymnasial utbildning och 28 procent eftergymnasial utbildning. Inom utbildnings- samt hälso- och sjukvårdsområdet varierar andelen med gymnasieutbildning mellan 26-28 procent. Inom dessa båda områden hade ungefär 70 procent eftergymnasial utbildning. När man jämför utbildningsnivåer mellan olika sektorer så bör man tänka på att olika verksamheter ställer olika krav på formell utbildning. Privata företag dominerar till exempel inom trafikskolor och liknande, medan det offentliga dominerar inom till exempel forskarutbildning. Se tabell 15. Diagram 6. Andel av sysselsatta med eftergymnasial utbildning år 2012 80 70 60 50 40 30 Offentliga Privata 20 10 0 Utbildning Hälso- o sjukvård Omsorg Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 2012.

SCB 13 OE 29 SM 1101 Skillnader i lönenivån ökar mellan sektorerna För sysselsatta inom hälso- och sjukvård är det skillnad på den genomsnittliga lönenivån beroende på om man är sysselsatt inom privat eller offentlig sektor. Inom den privata sektorn ligger lönenivån ungefär 8 procent högre än för de sysselsatta inom offentlig sektor. Skillnaden mellan privat respektive offentlig sektor har ökat sedan föregående år då skillnaden var 6 procent. Även inom omsorgsområdet är lönenivån högre inom privat sektor jämfört med offentlig sektor. Här är skillnaden 4 procent, året innan var skillnaden knappt 2 procent Inom utbildningsområdet är lönenivån ungefär densamma mellan privat respektive offentlig sektor, dock ligger det något högre i offentlig sektor. Se tabell 16. Utförarregistret 2013 I denna rapport redovisar vi för första gången även delar av resultatet från undersökningen Utförarregistret. För mer information om denna undersökning se vidare i avsnittet Fakta om statistiken. Undersökningen visar att under 2013 hade kommuner och landsting tillsammans köpt verksamhet från drygt 34 000 privata utförare inom verksamhetsområdena vård, skola och omsorg. Vi har bland dessa utförare kunnat identifiera 9 700 unika utförare. Kommunens utförare I tabell 17 redovisas kommunernas utförare aggregerat per län. Kommunerna i Stockholms län har angett att de köpt verksamhet från drygt 10 000 utförare. Västra Götalands kommuner har angett köp av verksamhet från 4 226 utförare. Region Skåne har upphandlat verksamhet från 3 884 utförare. Det län med minst antal utförare är Gotland med 125 utförare. Det genomsnittliga antalet utförare per kommun är 104 utförare. Det verksamhetsområde där det förekommer flest köp från privata utförare är inom kategorin Individ och familjeomsorg, följt av Förskola/fritidshem samt Gymnasieskola. Minst antal utförare finns inom kategorin Övrigt där hälso- och sjukvård samt färdtjänst ingår. Se tabell 17. Landstingens utförare Det landsting med flest utförare är Region Skåne med 765 utförare. Därefter kommer Stockholms läns landsting som uppgett 631 utförare 6. Det landsting med minst antal utförare är Jämtland med 36 utförare. Det genomsnittliga antalet utförare per landsting är 190. Det är mest vanligt att landstingen köper verksamhet från privata utförare inom primärvården. Ungefär 49 procent av landstingens privata utförare finns inom primärvården. Orsaken till att landstingen upphandlar mest verksamhet inom primärvården är införandet av vårdval som startade 2007 och blev obligatoriskt i Hälso- och sjukvårdslagen 2010. Minst antal utförare finns det inom tandvården. Se tabell 18. 6 Stockholms läns landsting har angett ytterligare ungefär 1 300 utförare, dessa har vi dock inte fått någon träff på i Företagsregistret och de redovisas därför inte i tabell 18.

SCB 14 OE 29 SM 1101 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

SCB 15 OE 29 SM 1001 1. Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom utbildningsområdet 2012, miljoner kronor 1. Financial flows between financiers and providers within education 2012, SEK millions Finansiär Utförare Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer 7 Hushåll och individer Utlandet Stat 46 195 631 6 976 0 780 2 704.. 0 95 Landsting 716 723 20 82 20 276.. 0 0 Primärkommun 716 467 187 555 2 176 908 24 799.. 350 0 Kommunalförbund 0 2 0 0 0 0...... Offentligt ägda företag 0 0 0 0.......... Privatägda företag 1 651 16 0 0 706 4 456...... Ideella organisationer 4 699 5 0 0 0 0...... Hushåll och individer 1 170 14 6 543 0 117 9 319...... Utlandet 1 523 0 226 0 0 172...... Okänt 2 045 273 4 244 366 0 0...... Totalt 58 713 2 130 205 564 2 624 2 533 41 727 19 856.... Källa: Räkenskapssammandrag för landsting, kommuner och kommunalförbund 2012, Företagens ekonomi 2012, Organisationers ekonomi 2011 och Universitetskanslerämbetets årsrapport 2013. 7 Beloppet 19 856 mnkr är en sammanslagning av uppgifter från Företagens ekonomi och Organisationers ekonomi. Det finns ingen fördelning på kunder i Organisationers ekonomi därför kan inte någon uppdelning på finansiärer göras.

SCB 16 OE 29 SM 1001 2. Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom hälso- och sjukvårdsområdet 2012, miljoner kronor 2. Financial flows between financiers and providers within health care 2012, SEK millions Finansiär Utförare Stat Landsting Primärkommun Komförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer 8 Hushåll och individer Utlandet Stat 723 9 608 193 0 562 3 690.. 0 698 Landsting 0 227 276 90 0 9 728 29 730.. 5 24 Primärkommun 0 330 1 276 0 15 1 665.. 0 0 Kommunalförbund 0 7 0 0 0 0...... Offentligt ägda företag 0 190 0 0.......... Privatägda företag 0 188 0 0 196 6 127...... Ideella organisationer 0 9 0 0 0 0...... Hushåll och individer 0 6 488 83 0 1 890 15 399...... Utlandet 0 115 0 0 0 27...... Okänt 158 3 053 102 0 1 6...... Totalt 881 247 264 1 744 0 12 392 56 645 2 538.... Källa: Räkenskapssammandrag för landsting och kommuner 2012, Företagens ekonomi 2012 och Organisationers ekonomi 2011. 8 Beloppet 2 358 mnkr är en sammanslagning av uppgifter från Företagens ekonomi och Organisationers ekonomi. Det finns ingen fördelning på kunder i Organisationers ekonomi därför kan inte någon uppdelning på finansiärer göras.

SCB 17 OE 29 SM 1001 3. Finansiella flöden mellan finansiärer och utförare inom omsorgsområdet 2012, miljoner kronor 3. Financial flows between financiers and providers within social services 2012, SEK millions Finansiär Utförare Stat Landsting Primärkommun Kommunalförbund Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisa tioner 9 Hushåll och individer Utlandet Stat 3 296 0 11 194 2.. 10 906.. 0 0 Landsting 0 0 341 54.. 973.. 0 0 Primärkommun 1 326 0 140 611 261.. 30 840.. 811 0 Kommunalförbund 0 0 0 0.. 0...... Offentligt ägda företag 0 0 0 0.......... Privatägda företag 0 0 0 0.. 1 000...... Ideella organisationer 0 0 0 0.. 0...... Hushåll och individer 0 0 10 143 0.. 4 273...... Utlandet 5 0 101 0.. 0...... Okänt 24 0 6 759 13.. 4...... Totalt 4 650 0 169 149 330.. 47 996 7 865.... Källa: Räkenskapssammandrag för landsting, kommuner och kommunalförbund 2012, Företagens ekonomi 2012 och Organisationers ekonomi 2011 samt ett antal. årsredovisningar. 9 Beloppet 7 865 mnkr är en sammanslagning av uppgifter från Företagens ekonomi och Organisationers ekonomi. Det finns ingen fördelning på kunder i Organisationers ekonomi därför kan inte någon uppdelning på finansiärer göras.

SCB 18 OE 29 SM 1001 4. Kommunernas köp av verksamhet fördelat på utförare 2012, miljoner kronor 4. Purchases of activities by municipalities 2012, SEK millions Verksamhet Utförare Stat Kommun Landsting Kommunalförbund Kommunägda företag Övriga företag Fören o stiftelser Enskilda Totalt UTBILDNING Förskoleverksamhet 36 3 306 1 17 7 199 5 767 109 13 438 Förskoleklass 4 0 35 0 1 328 239 7 614 Grundskola 123 13 1 027 6 36 6 245 3 808 113 11 371 Obligatorisk särskola 12 2 248 0 0 184 59 1 506 Gymnasieskola 27 450 6 728 1 519 62 7 665 865 112 17 428 Gymnasiesärskola 2 59 676 104 2 178 51 1 1 073 Kom. vuxenutbildning 3 7 263 171 19 937 36 2 1 438 Särvux 0 0 10 11 0 5 0 0 26 Övrig utbildning 8 2 58 31 6 654 4 5 808 Totalt 215 536 9 351 1 843 143 23 395 10 869 350 46 702 VÅRD OCH OMSORG Hälso- och sjukvård, primärvård 0 487 0 0 706 196 0 0 1 389 Vård o omsorg, äldre o funktionshindrade 59 402 645 111 654 23 389 2 778 234 28 272 Missbrukarvård för vuxna 322 35 78 14 6 1 342 334 93 2 224 Barn- ungdomsvård 813 37 132 11 25 3 533 243 426 5 220 Övrig IFO inkl. familjerätt 5 7 64 13 5 270 49 19 432 Flyktingmottagande 14 4 55 21 53 845 63 56 1 111 Totalt 1 213 972 974 170 1 449 29 575 3 467 828 38 648 Andel av bruttokostnad, % UTBILDNING 0 0 4 1 0 9 4 0 18 VÅRD OCH OMSORG 1 0 0 0 1 13 2 0 17 Källa: Räkenskapssammandrag för kommuner 2012.

SCB 19 OE 29 SM 1001 5. Kommunernas köp av verksamhet från privata företag samt från föreningar och stiftelser 2005-2012, miljoner kronor 5. Purchases of activities by municipalities from private enterprises and from non-profit associations and foundations 2005-2012, SEK millions UTBILDNING 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Privata företag 10 532 11 897 11 398 15 860 18 178 20 209 21 487 23 395 Föreningar och stiftelser 7 282 7 818 7 978 8 695 9 321 9 717 10 567 10 869 Totalt 17 814 19 715 19 376 24 555 27 499 29 926 32 054 34 264 VÅRD OCH OMSORG Privata företag 14 436 15 143 16 711 18 698 21 525 24 240 27 418 29 575 Föreningar och stiftelser 2 264 2 657 2 750 2 941 3 081 3 158 3 373 3 467 Totalt 16 700 17 800 19 461 21 639 24 606 27 398 30 791 33 042 Andel av bruttokostnad, % UTBILDNING Privata företag 5 6 5 7 8 8 9 9 Föreningar och stiftelser 4 4 4 4 4 4 4 4 VÅRD OCH OMSORG Privata företag 8 8 9 9 10 11 12 13 Föreningar och stiftelser 1 1 1 1 1 1 2 2 Källa: Räkenskapssammandrag för kommuner 2012.

SCB 20 OE 29 SM 1001 6.Landstingens köp av verksamhet fördelat på utförare 2012, miljoner kronor 6. Purchases of activities by county councils 2012, SEK millions Verksamhet Utförare Stat Landsting Kommun inkl. kom. förbund Landstingsägda företag Privata företag Föreningar/ stiftelser Hushåll och individer Utlandet HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Primärvård 4 316 273 140 12 061 96 1 0 12 891 Specialiserad somatisk vård 15 7 485 45 6 824 7 841 469 7 23 22 709 Specialiserad psykiatrisk vård 33 700 47 14 1 551 107 0 1 2 453 Tandvård 31 27 0 902 869 0 0 0 1 830 Övrig hälso- och sjukvård 16 142 22 20 1 130 17 0 0 1 348 Totalt 99 8 671 388 7 900 23 452 689 9 25 41 232 Totalt UTBILDNING Totalt 3 9 11 3 27 39 0 0 93 Andel av bruttokostnad, % HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 0 3 0 3 9 0 0 0 15 UTBILDNING 0 0 0 0 1 2 0 0 4 Källa: Räkenskapssammandrag för landsting 2012.

SCB 21 OE 29 SM 1001 7. Landstingens köp av verksamhet från privata företag samt från föreningar och stiftelser 2005-2012, miljoner kronor 7. Purchases of activities by county councils from private enterprises and from non-profit associations and foundations 2005-2012, SEK millions 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Privata företag 14 280 14 444 14 994 16 185 18 064 20 779 22 427 23 452 Föreningar och stiftelser 399 460 513 562 568 623 701 689 Totalt 14 679 14 904 15 507 16 747 18 632 21 402 23 128 24 140 UTBILDNING Privata företag: 20 26 21 25 31 16 26 27 Föreningar och stiftelser 21 24 14 48 41 43 40 39 Totalt 41 50 35 73 72 59 66 67 Andel av bruttokostnad, % HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Privata företag 7 6 7 7 8 8 8 9 Föreningar och stiftelser 0 0 0 0 0 0 0 0 UTBILDNING Privata företag 1 1 1 1 1 1 1 1 Föreningar och stiftelser 1 1 1 2 2 2 2 2 Källa: Räkenskapssammandrag för landsting 2012.

SCB 22 OE 29 SM 1001 8. Landsting och kommuners köp av verksamhet fördelat på län 2012. Andel av bruttokostnaden i procent 8. County councils and municipalities purchases of activities by county 2012. Percent of total costs LÄN Privata företag och föreningar/stiftelser Utbildning Vård och omsorg Totalt Stockholm 22 19 20 Uppsala 12 9 10 Södermanland 13 6 8 Östergötland 11 10 10 Jönköping 8 5 6 Kronoberg 10 6 7 Kalmar 5 3 3 Gotland 7 9 8 Blekinge 11 3 5 Skåne 13 11 12 Halland 11 10 10 Västra Götaland 11 6 7 Värmland 7 5 6 Örebro 8 4 5 Västmanland 14 9 11 Dalarna 6 4 4 Gävleborg 9 7 8 Västernorrland 8 3 5 Jämtland 6 5 5 Västerbotten 7 4 5 Norrbotten 6 3 4 Totalt riket 13 9 11 Källa: Räkenskapssammandrag för landsting och kommuner 2012.

SCB 23 OE 29 SM 1001 9. Antal företag, produktions-, förbruknings- och förädlingsvärde efter företagsform 10 2012, miljoner kronor 9. Output, intermediate consumptions and value added 2012, SEK millions Verksamhet Antal företag Produktionsvärde Förbrukningsvärde Förädlingsvärde UTBILDNING 23 092 50 263-21 162 29 101 Aktiebolag etc. 8 832 47 690-19 962 27 728 Enskilda näringsidkare 14 260 2 572-1 199 1 373 Andel av näringslivet, % 2,2 0,9 0,6 1,4 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 27 027 72 554-29 304 43 249 Aktiebolag etc. 11 491 67 889-27 633 40 256 Enskilda näringsidkare 15 536 4 665-27 633 40 256 Andel av näringslivet, % 2,5 1,3 0,9 2,1 OMSORG 5 284 50 553-9 544 41 008 Aktiebolag etc. 3 014 49 185-9 193 39 992 Enskilda näringsidkare 2 270 1 368-351 1 017 Andel av näringslivet, % 0,5 0,9 0,3 2,0 TOTALT VÅRD, SKOLA, OMSORG 55 403 173 369-60 010 113 359 Aktiebolag etc. 23 337 164 764-56 789 107 975 Enskilda näringsidkare 32 066 8 605-3 222 5 383 Andel av näringslivet, % 5,2 3,2 1,8 5,5 TOTALA NÄRINGSLIVET 1 061 283 5 399 018-3 341 442 2 057 575 Aktiebolag etc. 431 479 5 170 857-3 219 755 1 951 102 Enskilda näringsidkare 629 804 228 161-121 688 106 473 Källa: Företagens ekonomi 2012. 10 I kategorin Aktiebolag etc. ingår aktiebolag, handelsbolag och kommanditbolag, samt även utländska filialer och statliga affärsverk. Kategorin Enskilda näringsidkare avser hushåll med företagarinkomst från rörelse.

SCB 24 OE 29 SM 1001 10. Nyckeltal i medelvärde för företag inom vård, skola och omsorg, 2012 10. Average key ratios for company within health care, education and social services,2012 UTBILDNING Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Soliditet Likviditet Rörelsemarginal Vinstmarginal Kapitalets omsättningshastighet Omsättning/ anställd tkr 0-19 anställda 7,7 13,4 43 133 4,5 7,3 1,1 749 20-49 anställda 6,3 15,1 33 127 2,6 2,4 2,6 729 50-99 anställda 10,4 27,1 35 144 3,7 4,7 2,2 755 100-199 anställda 0,9 1,6 24 108 0,2 0,3 2,8 677 200- anställda 7,8 33,2 21 99 3,0 3,2 2,4 785 Totalt 7,6 17,1 35 122 3,4 4,5 1,7 753 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Soliditet Likviditet Rörelsemarginal Vinstmarginal Kapitalets omsättningshastighet Omsättning/ anställd tkr 0-19 anställda 16,1 24,8 60 239 13,9 15,0 1,1 1 150 20-49 anställda 11,8 26,2 41 136 4,6 5,0 2,4 1 199 50-99 anställda 5,7 11,7 34 122 2,2 2,7 2,1 1 249 100-199 anställda 6,3 15,9 28 103 2,9 3,4 1,8 1 305 200- anställda 8,2 11,8 42 181 3,2 4,9 1,7 1 006 Totalt 11,4 19,2 48 184 6,4 7,7 1,5 1 090 OMSORG Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Soliditet Likviditet Rörelsemarginal Vinstmarginal Kapitalets omsättningshastighet Omsättning/ anställd tkr 0-19 anställda 10,4 13,1 51 231 7,8 22,8 0,5 658 20-49 anställda 17,2 43,0 37 148 7,5 8,1 2,1 578 50-99 anställda 18,6 48,9 36 133 6,2 6,4 2,9 499 100-199 anställda 17,2 42,7 40 141 5,4 5,6 3,1 502 200- anställda 11,5 30,5 34 99 4,6 4,9 2,3 524 Totalt 12,2 23,6 42 133 5,6 7,8 1,6 540 TOTALT VÅRD, SKOLA, OMSORG Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Soliditet Likviditet Rörelsemarginal Vinstmarginal Kapitalets omsättningshastighet Omsättning/ anställd tkr 0-19 anställda 11,9 18,6 52 189 9,5 13,4 0,9 878 20-49 anställda 11,6 28,5 37 136 4,7 4,9 2,4 743 50-99 anställda 11,2 28,8 35 134 4,1 4,7 2,4 708 100-1999 anställda 8,6 24,1 31 115 3,3 3,7 2,3 731 200- anställda 9,2 19,1 36 132 3,7 4,6 2,0 725 Totalt 10,7 20,0 43 149 5,3 6,8 1,6 761 TOTALA TJÄNSTESEKT- ORN Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Soliditet Likviditet Rörelsemarginal Vinstmarginal Kapitalets omsättningshastighet Omsättning/ anställd tkr 0-19 anställda 6,7 10,6 31 118 11,2 20,9 0,3 1 737 20-49 anställda 6,1 8,3 35 102 6,3 10,6 0,6 1 657 50-99 anställda 5,8 12,0 27 95 4,7 9,4 0,6 1 725 100-199 anställda 6,2 9,7 30 86 5,7 11,6 0,5 1 724 200- anställda 5,5 11,5 31 93 4,1 6,5 0,8 1 545 Totalt 6,3 10,5 31 104 7,0 12,7 0,5 1 653

SCB 25 OE 29 SM 1001 11 a. Nyckeltal i median och kvartiler för företag 11 inom utbildningsområdet 2012 11 a. Median key ratios and quartiles for enterprises within education 2012 Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Soliditet Antal anställda Q1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 0-19 -2,0 7,6 23,9-1,0 14,6 49,3 23 47 68 20-49 -0,4 6,7 16,7 0,0 20,9 55,7 15 30 48 50-99 2,2 9,4 23,8 3,7 29,2 72,9 20 34 47 100-199 -11,8 3,9 15,7-72,2 14,7 56,7 11 24 36 200-2,7 11,6 15,9 1,9 40,2 85,3 11 20 34 Totalt -1,7 7,6 23,5-0,9 15,3 50,0 21 45 66 Likviditet Rörelsemarginal Omsättning/anställd tkr Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 0-19 112 181 318-1,7 3,5 15,3 365 507 811 20-49 90 123 171-0,3 1,7 5,8 510 600 766 50-99 106 141 183 0,2 3,0 8,2 521 639 775 100-199 92 105 138-2,8 1,2 4,4 471 661 933 200-94 110 128 1,0 3,2 5,5 617 766 953 Totalt 110 172 305-1,5 3,3 13,6 386 524 807 Vinstmarginal Kapitalets omsättningshastighet Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q1 Median Q 3 0-19 -1,0 4,1 17,2 0,8 1,9 3,4 20-49 -0,1 2,0 6,1 2,3 3,6 5,1 50-99 0,9 3,5 9,0 2,1 3,2 4,8 100-199 -2,8 1,4 4,5 2,7 3,4 4,2 200-1,1 3,4 5,5 2,3 2,9 3,5 Totalt -0,9 3,8 15,3 0,9 2,0 3,6 Källa: Företagens ekonomi 2012. SNI 85 enligt SNI2007. 11 För information om vilka företag som ingår i denna tabell se Fakta om statistiken

SCB 26 OE 29 SM 1001 11 b. Nyckeltal i median och kvartiler för företag inom hälso- och sjukvård 2012 11 b. Median key ratios and quartiles for enterprises within health care 2012 Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Soliditet Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 0-19 5,2 20,2 39,1 6,7 32,7 65,6 44 65 79 20-49 1,1 13,3 27,2 0,3 39,6 103,6 16 29 48 50-99 -3,5 9,6 23,3-14,1 29,3 80,6 20 27 41 100-199 1,7 13,0 26,9 0,0 40,5 97,7 13 23 43 200- -0,6 6,9 17,2-22,0 20,0 40,2 15 24 37 Totalt 5,0 19,8 38,6 6,4 32,7 66,1 43 64 78 Likviditet Rörelsemarginal Omsättning/anställd tkr Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 0-19 155 280 532 2,9 15,5 35,4 414 784 1 179 20-49 97 130 183-0,2 4,8 10,6 816 1 134 1 385 50-99 94 126 169-2,0 2,8 7,5 875 1 204 1 395 100-199 86 107 139-0,8 4,85 8,3 899 1 250 1 545 200-84 119 158-0,7 2,1 5,2 799 941 1 183 Totalt 150 272 520 2,6 14,8 34,6 429 796 1 193 Vinstmarginal Kapitalets omsättningshastighet Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q1 Median Q 3 0-19 3,7 16,8 38,6 0,6 1,3 2,3 20-49 0,2 5,4 10,9 2,1 3,0 4,0 50-99 -1,7 3,1 8,2 2,0 3,1 3,9 100-199 0,6 5,1 9,2 1,9 3,0 3,7 200- -0,2 2,8 7,0 1,9 3,0 3,7 Totalt 3,5 16,0 37,5 0,6 1,3 2,3 Källa: Företagens ekonomi 2012. SNI 86 enligt SNI2007.

SCB 27 OE 29 SM 1001 11 c. Nyckeltal i median och kvartiler för företag inom omsorgsområdet 2012 11 c. Median key ratios and quartiles for enterprises within social services 2012 Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Soliditet Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 0-19 0,8 13,7 32,4 0,0 31,5 71,0 22 42 62 20-49 3,4 15,4 28,0 8,8 43,6 80,9 15 33 51 50-99 6,6 15,9 27,0 17,1 54,6 88,5 14 26 48 100-199 5,2 16,9 25,7 20,8 44,9 70,9 23 33 46 200-6,7 16,7 25,1 18,6 53,5 92,8 21 31 40 Totalt 1,6 14,5 30,1 0,7 36,0 73,9 20 39 58 Likviditet Rörelsemarginal Omsättning/anställd tkr Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 0-19 119 173 285 0,0 5,6 14,4 393 524 772 20-49 104 140 204 0,8 5,4 11,0 428 527 688 50-99 98 116 159 1,5 4,1 8,0 403 488 592 100-199 103 138 177 1,7 4,7 7,4 384 463 571 200-107 125 156 1,1 4,6 6,8 440 506 589 Totalt 112 159 255 0,2 5,3 12,8 403 516 730 Vinstmarginal Kapitalets omsättningshastighet Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q1 Median Q 3 0-19 0,2 6,3 15,8 1,3 2,4 3,9 20-49 1,1 5,8 11,4 1,9 3,1 4,5 50-99 1,6 4,2 8,2 2,7 3,7 4,8 100-199 1,8 4,9 7,7 2,9 3,6 4,2 200-1,6 5,2 7,0 2,9 3,8 4,7 Totalt 0,6 5,8 13,7 1,5 2,7 4,1 Källa: Företagens ekonomi 2012. SNI 87-88 enligt SNI2007.

SCB 28 OE 29 SM 1001 11 d. Nyckeltal i median och kvartiler för företag inom vård, skola och omsorg 2012 11 d. Median key ratios and quartiles for enterprises within health care, education and social 2012 Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Soliditet Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 0-19 1,4 14,9 33,4 0,2 26,3 61,0 32 56 75 20-49 0,7 10,9 24,4 0,3 31,8 70,6 15 31 49 50-99 3,1 12,8 26,1 7,5 39,8 84,5 17 30 48 100-199 1,5 13,1 25,0 6,2 39,9 70,2 15 30 45 200-2,7 12,4 22,4 4,2 38,6 87,3 16 27 39 Totalt 1,4 14,5 32,7 0,3 26,9 62,1 30 54 73 Likviditet Rörelsemarginal Omsättning/anställd tkr Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 0-19 129 223 430 0,2 8,8 26,7 389 628 1 034 20-49 98 129 189 0 3,4 8,9 476 610 848 50-99 100 127 175 0,9 3,5 8,0 457 587 779 100-199 93 123 164 0,4 3,9 7,6 430 559 895 200-97 119 154 0,5 3,6 6,2 495 612 852 Totalt 123 210 403 0,2 7,8 24,4 401 625 1 015 Vinstmarginal Kapitalets omsättningshastighet Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q1 Median Q 3 0-19 0,7 9,7 29,2 0,7 1,6 2,8 20-49 0,2 3,5 9,3 2,1 3,3 4,7 50-99 1,0 3,9 8,6 2,3 3,5 4,8 100-199 0,5 4,2 7,9 2,6 3,3 4,2 200-1,1 3,9 6,8 2,3 3,3 4,1 Totalt 0,7 8,7 26,9 0,8 1,7 3,1 Källa: Företagens ekonomi. 2012 SNI 85-88 enligt SNI2007.

SCB 29 OE 29 SM 1001 11 e. Nyckeltal i median och kvartiler för företag inom tjänstesektorn 2012 11 e. Median key ratios and quartiles for enterprises within service industry 2012 Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Soliditet Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 0-19 0,3 8,2 25,0 0,0 17,3 53,7 20 45 69 20-49 1,5 9,0 21,2 1,0 27,0 66,5 14 28 44 50-99 1,8 8,2 19,3 0,9 25,1 68,0 13 26 42 100-199 1,4 7,9 18,0 1,4 23,6 62,0 13 26 42 200-1,7 7,8 18,4 1,8 26,0 68,5 12 25 38 Totalt 0,3 8,2 24,7 0,0 17,7 54,3 19 44 68 Likviditet Rörelsemarginal Omsättning/anställd tkr Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 Q 1 Median Q 3 0-19 101 179 347-0,8 7,9 27,8 361 741 1 292 20-49 87 120 169 0,3 4,0 9,7 652 1 001 1 473 50-99 88 115 158 0,3 3,7 8,9 669 1 064 1 652 100-199 85 114 156 0,0 3,8 8,0 597 1 060 1 755 200-92 114 148 0,3 3,5 7,8 602 1 034 1 568 Totalt 100 174 336-0,7 7,5 26,5 376 755 1 305 Vinstmarginal Kapitalets omsättningshastighet Antal anställda Q 1 Median Q 3 Q1 Median Q 3 0-19 0,2 9,5 32,2 0,3 1,1 2,3 20-49 0,6 4,4 10,4 1,5 2,4 3,6 50-99 0,8 4,3 10,1 1,3 2,3 3,4 100-199 0,6 4,7 9,9 1,3 2,4 3,4 200-0,8 4,0 8,8 1,5 2,4 3,5 Totalt 0,2 9,0 30,8 0,4 1,2 2,4 Källa: Företagens ekonomi. SNI 49-96 enligt SNI2007.

SCB 30 OE 29 SM 1001 12. Antal sysselsatta fördelat på verksamhet och kön inom vård, skola och omsorg 2012 12. Employment by activity and gender within education, health care and social services 2012 Totalt Sektor SNI2007 Verksamhet Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer 85 Utbildning 56 801 2 828 316 904 8 814 64 986 23 922 474 255 86 Hälso- och sjukvård 339 223 615 2 275 14 639 54 854 2 311 298 033 87-88 Omsorg 3 974 296 315 544 2 787 101 980 13 120 436 701 Totalt 61 114 226 739 633 723 26 240 221 820 39 353 1 208 989 Totalt Kvinnor Sektor SNI2007 Verksamhet Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer 85 Utbildning 30 133 1 790 255 041 4 529 45 408 16 267 352 898 86 Hälso- och sjukvård 216 180 516 1 846 12 201 41 316 1 848 237 943 87-88 Omsorg 1 890 229 274 384 2 220 77 562 9 736 366 021 Totalt 32 239 182 535 531 271 18 680 164 286 27 851 956 862 Totalt Män Sektor SNI2007 Verksamhet Stat Landsting Kommun Offentligt ägda företag Privatägda företag Ideella organisationer 85 Utbildning 26 668 1 038 61 863 4 555 19 578 7 655 121 357 86 Hälso- och sjukvård 123 43 099 429 2 438 13 538 463 60 090 87-88 Omsorg 2 084 67 40 160 567 24 418 3 384 70 680 Totalt 28 875 44 204 102 452 7 560 57 534 11 502 252 127 Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 2012. Totalt

SCB 31 OE 29 SM 1001 13. Antal sysselsatta fördelat på verksamhet och kön inom vård, skola och omsorg 2000 12, 2008-2012 13. Employment by activity and gender within education, health care and social services 2000, 2008-2012 Totalt SNI2007 Verksamhet 2000 2008 2009 2010 2011 2012 85 Utbildning 304 636 450 780 445 510 461 519 466 863 474 255 86 Hälso- och sjukvård 308 852 306 315 302 166 301 867 294 997 298 033 87-88 Omsorg 420 109 398 624 398 064 412 780 424 200 436 701 Totalt 1 033 597 1 155 719 1 145 740 1 176 166 1 186 060 1 208 989 Kvinnor 2000 2008 2009 2010 2011 2012 SNI2007 Verksamhet 85 Utbildning 207 769 338 977 333 995 343 903 348 302 352 898 86 Hälso- och sjukvård 253 589 247 759 243 673 243 016 236 072 237 943 87-88 Omsorg 377 124 338 930 336 574 348 284 357 060 366 021 Totalt 838 482 925 666 914 242 935 203 941 434 956 862 Män 2000 2008 2009 2010 2011 2012 SNI2007 Verksamhet 85 Utbildning 96 867 111 803 111 515 117 616 118 561 121 357 86 Hälso- och sjukvård 55 263 58 556 58 493 58 851 58 925 60 090 87-88 Omsorg 42 985 59 694 61 490 64 496 67 140 70 680 Totalt 195 115 230 053 231 498 240 963 244 626 252 127 Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 2012. 12 År 2000 redovisas enligt SNI 2002.

SCB 32 OE 29 SM 1001 14. Antal sysselsatta fördelat på sektor och kön inom vård, skola och omsorg 2000 13, 2008-2012 14. Employment by sector and gender within education, health care and social services 2000, 2008-2012 Totalt Sektor 2000 2008 2009 2010 2011 2012 Stat 40 925 50 715 52 283 59 001 59 477 61 114 Landsting 222 910 232 575 226 275 226 460 225 908 226 739 Kommun 623 019 651 259 630 350 631 107 626 703 633 723 Offentligt ägda företag 20 167 21 273 21 636 26 260 26 079 26 240 Privatägda företag 90 356 162 144 177 494 194 930 209 231 221 820 Ideella org o stiftelser 36 220 37 753 37 702 38 408 38 662 39 353 Totalt 1 033 597 1 155 719 1 145 740 1 176 166 1 186 060 1 208 989 Kvinnor Sektor 2000 2008 2009 2010 2011 2012 Stat 20 814 26 503 27 196 30 861 31 616 32 239 Landsting 181 111 188 714 182 946 183 221 182 443 182 535 Kommun 528 819 547 863 529 885 530 621 526 257 531 271 Offentligt ägda företag 14 912 15 763 15 886 18 507 18 485 18 680 Privatägda företag 66 982 119 761 131 493 144 627 155 124 164 286 Ideella org o stiftelser 25 844 27 062 26 836 27 366 27 509 27 851 Totalt 838 482 925 666 914 242 935 203 941 434 956 862 Män Sektor 2000 2008 2009 2010 2011 2012 Stat 20 111 24 212 25 087 28 140 27 861 28 875 Landsting 41 799 43 861 43 329 43 239 43 465 44 204 Kommun 94 200 103 396 100 465 100 486 100 446 102 452 Offentligt ägda företag 5 255 5 510 5 750 7 753 7 594 7 560 Privatägda företag 23 374 42 383 46 001 50 303 54 107 57 534 Ideella org o stiftelser 10 376 10 691 10 866 11 042 11 153 11 502 Totalt 195 115 230 053 231 498 240 963 244 626 252 127 Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 2012. 13 År 2000 redovisas enligt SNI 2002.

SCB 33 OE 29 SM 1001 15. Antal sysselsatta fördelat på verksamhet och utbildningsnivå 2012 14 15. Employment by activity and level of education 2012 Verksamhet Grundskolenivå Gymnasial utbildningsnivå Eftergymnasial utbildningsnivå Okänd utbildningsnivå Totalt UTBILDNING Stat 886 5 416 49 591 908 56 801 Landsting 217 1 036 1 571 4 2 828 Kommun 13 444 84 601 218 626 233 316 904 Offentligt ägda företag 242 1 630 7 017 114 9 003 Privatägda företag 4 786 29 819 53 697 417 88 719 Totalt 19 575 122 502 330 502 1 676 474 255 HÄLSO- O SJUKVÅRD Stat 11 83 244 1 339 Landsting 3 919 63 044 156 372 280 223 615 Kommun 68 698 1 509 0 2 275 Offentligt ägda företag 274 4 437 9 995 21 14 727 Privatägda företag 1 481 15 042 40 453 101 57 077 Totalt 5 753 83 304 208 573 403 298 033 OMSORG Stat 286 1 613 2 072 3 3 974 Landsting 9 101 186 0 296 Kommun 26 158 204 137 83 868 381 314 544 Offentligt ägda företag 215 1 517 1 057 5 2 794 Privatägda företag 15 503 64 861 33 856 873 115 093 Totalt 42 171 272 229 121 039 1262 436 701 TOTALT Stat 1 183 7 112 51 907 912 61 114 Landsting 4 145 64 181 158 129 284 226 739 Kommun 39 670 289 436 304 003 614 633 723 Offentligt ägda företag 731 7 584 18 069 140 26 524 Privatägda företag 21 770 109 722 128 006 1 391 260 889 Totalt 67 499 478 035 660 114 3341 1 208 989 ANDEL, % Stat 2 12 85 1 100 Landsting 2 28 70 0 100 Kommun 6 46 48 0 100 Offentligt ägda företag 3 29 68 1 100 Privatägda företag 8 42 49 1 100 Totalt 6 40 55 0 100 Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 2012. 14 Företagen inkluderar i denna tabell även ideella organisationer och stiftelser.