Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet KULM

Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet KULM Verksamhetsåret 2001 Rapport 2002:6

Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet KULM Verksamhetsåret 2001 Växtavdelningen 2002-06-14 Referens Håkan Alfredsson Lovisa Eriksson Liisi Johansson Kaisa Malmkvist Helena Olsson Eva-Lena Petersson Anna Pettersson Elisabeth Melin (samordning)

Innehåll 1 Inledning... 7 1.1 KULM- syfte och mål... 7 1.2 Avgränsning... 7 1.3 Omfattning och inriktning... 7 2 Verksamhetens syfte och innehåll... 11 2.1 Kompetensområde 1- Biologisk mångfald och kulturmiljövärden... 11 2.2 Kompetensområde 2, Miljökänsliga områden... 11 2.3 Kompetensområde 3, Ekologisk produktion... 12 3 Resultat- jämförelser åren 2000-2001... 13 3.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden... 13 3.2 Miljökänsliga områden... 18 3.3 Främjande av ekologisk produktion... 28 4 Länens och organisationernas verksamhet... 35 4.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden... 35 4.1.1 Länsstyrelser... 35 4.1.2 Organisationer... 37 4.2 Miljökänsliga områden... 37 4.2.1 Länsstyrelser... 37 4.2.2 Organisationer... 39 4.3 Ekologisk produktion... 39 4.3.1 Länsstyrelser... 39 4.3.2 Organisationer... 40 5 Jordbruksverkets verksamhet... 41 5.1 Regionalt placerade rådgivare... 41 5.2 Informationsmaterial... 41 5.3 Kampanjer och projekt... 42 5.4 Mässor... 43 5.5 Fortbildning... 43 5.6 Kontrollverksamheten... 44 6 Utvärdering av kurser och enskild rådgivning... 45 7 EP Utvärdering av dokumentationen för enskild rådgivning... 47 8 Bilaga... 51 5

1 Inledning 1.1 KULM- syfte och mål Enligt Miljö- och landsbygdsprogram för Sverige år 2000-2006, i fortsättningen benämnt LBU-programmet, ska kompetensutveckling genomföras inom jordbruket med inriktning på miljön. Verksamheten ska bedrivas inom ramen för KULM, som står för kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet. Syftet med KULM är att motivera och utbilda lantbrukare och andra personer verksamma inom jordbruket att använda produktionsmetoder som är hållbara på lång sikt både ekonomiskt och ekologiskt. Särskild vikt ska läggas vid sådan utbildning och rådgivning som underlättar för lantbrukarna att fullgöra sina miljöåtaganden i miljöstöden. Förutom LBU-programmet har ett antal obligatoriska utbildningar 1, som var ett krav i miljöstöden från föregående programperiod, genomförts. Målgruppen är verksamma inom jordbruket, deras familjemedlemmar och anställda inom jordbruket, maskinstationer och liknande verksamhet riktad mot jordbruket samt berörda markägare (vid arrende). Ytterligare en målgrupp som varit aktuell t ex för fortbildningar är de rådgivare och informatörer som arbetar med kompetensutvecklingen. 1.2 Avgränsning Denna rapport är avgränsad till att omfatta den verksamhet som bedrivs enligt LBUprogrammet. I tabeller och diagram som presenteras i denna rapport kommer vissa jämförelser mellan de två första åren att göras. Endast verksamhet utanför mål 1-området ingår i rapporten om inte annat anges. Den kompetensutveckling som bedrivs inom skogsbruket presenteras inte heller i denna rapport. För kompetensutvecklingsåtgärder inom KULM omfattar LBU-programmet endast åtgärder utanför mål 1-området. För de obligatoriska utbildningarna som grundas på den föregående programperioden omfattas dock hela landet. Mål 1-området har egna programdokument som har godkänts av EU. Mål 1-området består av hela Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län samt delar av Gävleborgs, Värmlands och Dalarnas län. För den kompetensutveckling som bedrivs av länsstyrelserna inom mål 1-området utnyttjades ca 10,6 miljoner kr år 2001 exklusive medel för obligatoriska utbildningar. 1.3 Omfattning och inriktning I LBU-programmet bedrivs verksamheten inom följande kompetensområden: 1. Biologisk mångfald och kulturmiljövärden. 2. Skydd av miljökänsliga områden (växtnäring och bekämpningsmedel). 3. Åtgärder för att främja ekologisk produktion. 1 Obligatorisk utbildning inom kompetensområde 1 samt REKO- utbildningar inom kompetensområde 2 7

Enligt LBU-programmet ska kompetensutvecklingen inom de olika kompetensområdena planeras och genomföras på regional och lokal nivå. Varje länsstyrelse ska årligen upprätta ett länsprogram med operativa mål för verksamheten efter samråd med lokala representanter för målgruppen och andra intressenter. Åtgärderna omfattar olika typer av kursverksamhet, enskild rådgivning samt utgivning av informationsmaterial och nyhetsblad. I princip ska alla jordbrukare och anställda inom jordbruket erbjudas enskild rådgivning eller utbildning under programperioden. Målet är 60 000 deltagare per år. Som ett komplement till den verksamhet som bedrivs inom länsprogrammen får organisationer med riksomfattande verksamhet ansöka om medel direkt från Jordbruksverket. Jordbruksverket stödjer verksamheten genom att anordna fortbildningskurser för rådgivare och informatörer, ta fram informationsmaterial och samordna och utvärdera verksamheten på nationell nivå. Jordbruksverket har dessutom en regional organisation som arbetar med olika understödjande aktiviteter i frågor som rör växtnäring, bekämpningsmedel och ekologisk produktion. Under år 2001 utnyttjades 149 miljoner kr för KULM verksamheten (exkl. mål 1) varav 8,6 miljoner kr för kvarvarande obligatoriska utbildningar som var ett krav i miljöstöden i det tidigare miljöprogrammet. Av dessa medel utnyttjades 94,7 miljoner kr inom länsprogrammen, 6,1 miljoner kr till organisationernas aktiviteter och 39,6 miljoner kr till Jordbruksverkets verksamhet. Fördelningen totalt mellan kompetensområdena var följande: Biologisk mångfald och kulturmiljövärden 61,2 miljoner kr, miljökänsliga områden 54,6 miljoner kr och ekologisk produktion 33,2 miljoner kr. Mkr 60 50 Biologisk mångfald Miljökänsliga områden Ekologisk produktion 40 30 20 10 0 Länsstyrelser Organisationer Obligatorisk utbildning SJV Figur 1. Totalt utnyttjade KULM-medel i miljoner kr(mkr) år 2001 fördelade per kompetensområde 8

Fördelningen per län av de utnyttjade KULM-medlen inklusive den obligatoriska utbildningen framgår av figur 2. Mkr 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 2. Totalt utnyttjade KULM-medel i miljoner kr (Mkr) per län 2001 inkl. obligatorisk utbildning. För att öka utnyttjandegraden av KULM-medlen infördes inför 2001 möjlighet för länsstyrelserna att dels till viss grad flytta medel mellan kompetensområdena och dels till viss grad överbudgetera. Såväl möjligheten till omflyttning som till överbudgetering utnyttjades av flera län. Resultatet blev att utnyttjandegraden av länsstyrelsernas KULM-medel blev något över 100 %. Tidigare år har utnyttjandegraden uppgått till 75-85 %. 9

Målet att med utbildningsinsatser av olika slag nå 60 000 deltagare per år uppnåddes även 2001, då antalet blev 71 230 deltagare. De senaste årens resultat framgår av tabell 1. Observera att en lantbrukare kan ha fått rådgivning eller deltagit i utbildning vid flera tillfällen och inom flera program under samma år. Tabell 1: Kompetensutveckling i hela landet inkl mål 1- områden utförd av länsstyrelsen och andra aktörer Kompetensområde/ delprogram 2001 2000 1999 BIOLOGISK MÅNGFALD Enskild rådgivning, antal jordbrukare 13 270 7 360 3 600 Utbildning, antal jordbrukare 9 760 18 780 23 500 VÄXTNÄRING Enskild rådgivning, antal jordbrukare 3 260 5071 4 300 Utbildning, antal jordbrukare 15 910 8078 19 000 varav aktiviteter inom Reko-stödet -enskild rådgivning, antal jordbrukare 460 1 360 1 200 -utbildning, antal jordbrukare 5 040 5 260 5 600 BEKÄMPNINGSMEDEL Enskild rådgivning, antal jordbrukare 1 910 1 800 1 500 Utbildning, antal jordbrukare 6 270 5 290 13 500 EKOLOGISK PRODUKTION Enskild rådgivning, antal jordbrukare 5 660 6 470 7 300 Utbildning, antal jordbrukare 15 190 13 360 16 200 TOTALT Enskild rådgivning, Antal enskilda Rådgivningstillfällen Utbildning, Antal deltagare 24 100 47 130 20 700 45 530 16 700 72 200 10

2 Verksamhetens syfte och innehåll 2.1 Kompetensområde 1- Biologisk mångfald och kulturmiljövärden Verksamheten inom kompetensområde 1 ska, i samverkan med andra miljöåtgärder och styrmedel, bidra till att de miljökvalitetsmål som riksdagen fastställt uppnås. Den ska också bidra till att regionala miljömål för biologisk mångfald och kulturmiljövärden uppnås. Det är i första hand miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap som har betydelse för kompetensområdet. Verksamheten ska ge lantbrukare motivation att vidta åtgärder för att bevara och förstärka odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturhistoriska värden. Aktiviteterna ska ge kunskaper om odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden, sambanden mellan hävdhistoria och biologiska värden, skötsel av markslag och landskapselement samt andra åtgärder för att bevara och förstärka mångfalden i odlingslandskapet. 2.2 Kompetensområde 2, Miljökänsliga områden Verksamheten inom kompetensområde 2, Miljökänsliga områden, syftar till att minska hälsooch miljöriskerna vid användning av bekämpningsmedel samt att minska miljöbelastningen till följd av förluster av växtnäring. Verksamheten ska på detta sätt bidra till att de uppsatta miljömålen uppnås. Kompetensutveckling rörande växtnäring inom jordbruk och trädgård Verksamheten inom växtnäringsområdet ska planeras och genomföras så att hänsyn tas till de regionala miljömålen. Det är främst det nationella miljökvalitetsmålet Ingen övergödning, men även målen Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Levande kust och skärgård, Bara naturlig försurning samt Ett rikt odlingslandskap som har nära anknytning till växtnäringsområdet. Fokusering bör göras på åtgärder som regionalt bedöms angelägna och kostnadseffektiva i arbetet med att förbättra växtnäringsutnyttjandet och därmed minska förlusterna från jordbruket. Kompetensutveckling om användning av bekämpningsmedel inom jordbruk och trädgård Verksamheten syftar till att minska användningen av bekämpningsmedel samt att minska hälso- och miljöriskerna då bekämpningsmedel används. Länsprogrammet inom detta område ska utformas utifrån de regionala miljömålen. Grunden för de regionala miljömålen är de nationella miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, och Ett rikt odlingslandskap. Handlingsprogram för att minska hälso- och miljöriskerna vid användning av bekämpningsmedel till år 2001 samt internationella överenskommelser ligger också till grund för miljömålen. Eftersom handlingsprogrammet endast sträcker sig till 2001 och Jordbruksverket för närvarande håller på att utarbeta ett handlingsprogram för 2002 till 2006, har inte några nya mål formulerats ännu. Tills vidare gäller de mål som formulerats i det nuvarande handlingsprogrammet. Syftet är att öka målgruppens kunskap och kompetens inom ämnesområdet bekämpningsmedel. I all verksamhet ska syftet att minska användningen och/eller minska riskerna eller åstadkomma en mer/bättre anpassad bekämpning tydligt framgå. 11

2.3 Kompetensområde 3, Ekologisk produktion. Ekologisk produktion är ett medel för att uppnå riksdagens miljökvalitetsmål Ett rikt odlingslandskap och En giftfri miljö. Verksamheten ska också bidra till att regionala miljömål för ekologisk produktion uppnås. Målet är att den ekologiskt odlade arealen bör uppgå till 20 % år 2005 och den ekologiska animalieproduktionen bör öka. Av antalet mjölkkor och slaktdjur av nöt och lamm bör 10 % finnas i ekologisk produktion till år 2005. Verksamheten ska inriktas på att informera och intressera lantbrukare för ekologisk produktion såväl som på att utbilda och lämna råd till lantbrukare som planerar, genomför eller redan genomfört omläggning till ekologisk produktion. Syftet ska vara att främja omläggning till och utveckling av ekologiskt lantbruk. För att nå ut till lantbrukarna bör verksamheten främst inriktas på aktiviteter som är utåtriktade, t ex enskild rådgivning, kurser och fältvandringar. 12

3 Resultat- jämförelser åren 2000-2001 3.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden Länsstyrelser Den verksamhet som bedrivs inom kompetensområde 1 genomförs i huvudsak av länsstyrelserna genom länsprogrammen. Länsstyrelsernas verksamhet presenteras i tabell 2. Under år 2001 deltog 20 600 personer ur målgruppen i någon aktivitet. Det är 3 000 deltagare färre än år 2000. Dessutom deltog 220 rådgivare i olika former av fortbildning. Observera att en och samma person kan ha deltagit i flera aktiviteter. Tabell 2. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen, kompetensområde 1 åren 2000 och 2001. Aktivitet Akt.kod Deltagare Utb. belopp (kr) Deltagare Utb.belopp (kr) 2001 2001 2000 2000 Allmogeåker A 35 900 63 100 Studiecirkel C 160 52 800 170 86 600 Demonstrationsgård D 30 300 Enskild rådgivning kort EK 1 670 3 838 200 320 350 000 Enskild rådgivning plan EP 70 410 000 330 2 053 200 Fortbildningskurs F 220 185 100 190 183 500 Informationsmaterial I 36 700 377 900 Kurs K 7 320 1 979 000 15 080 8 087 600 Nyhetsblad, artikel N 228 400 147 900 Demonstrationsodling O 10 000 Studieresa R 20 4 400 50 17 700 Fält & gårdsvandring V 710 308 400 1 850 515 300 Expertmedverkan X 16 400 93 700 Åtgärdsplan ÅP 10 660 46 412 700 5 810 30 477 700 Övrigt Ö 315 500 Marknadsför. Samord. Uppföljn. M U S 1 710 100 2 293 400 Summa 20 830 55 218 100 23 800 45 103 400 13

Den totala kostnaden för länsstyrelsernas verksamhet inom länsprogrammen uppgick till 55,2 miljoner kr. Kostnaden för verksamheten var därmed drygt 10 miljoner kr högre än för år 2000. Figur 3 visar kostnaden för länens verksamhet åren 2000 och 2001. Mkr 8 7 6 2000 2001 5 4 3 2 1 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 3. Länens verksamhet i miljoner kronor (Mkr) inom kompetensområde 1 för åren 2000-2001. I figur 4 nedan visas hur länen fördelat sina medel mellan de olika aktiviteterna. 100% 80% 60% Gemensamma kostnader 40% Demonstration Information Grupputbildning 20% Enskild rådgivning 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 4. Länens kostnader för verksamheten procentuellt fördelad på enskild rådgivning (ÅP, EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, A, D) samt gemensamma kostnader (M, U, S). 14

År 2001 dominerades verksamheten till stor del av åtgärdsplanearbetet. Figur 5 visar antalet framtagna planer i länen år 2001 och år 2000. Observera att enstaka planer kan vara dubbelredovisade. Exklusive mål 1 upprättades totalt 10 700 åtgärdsplaner under 2001 och 6 000 åtgärdsplaner år 2000. Det slutfördes totalt sett 16 700 åtgärdsplaner under år 2000 och 2001. Detta kan jämföras med det prognostiserade antalet, som uppgick till totalt 19 500 åtgärdsplaner. Antal ÅP 1400 1200 1000 2000 2001 800 600 400 200 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 5. Antalet åtgärdsplaner (ÅP) som upprättats inom kompetensområde 1 åren 2000 och 2001. Kostnaden för åtgärdsplanerna uppgick till 46,4 miljoner kronor år 2001 och 30,5 miljoner kronor år 2000. Figur 6 visar hur stor snittkostnaden per plan var för de olika länen år 2000 och 2001. Kostnaden varierar mellan 2 575 7 717 kronor per åtgärdsplan år 2001 och mellan 3 410 6 900 kronor år 2000. Länen kunde maximalt rekvirera 8 500 kronor per åtgärdsplan. 15

Kr/ÅP 9000 8000 7000 6000 2000 2001 5000 4000 3000 2000 1000 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 6. Genomsnittlig kostnad per åtgärdsplan (ÅP) inom kompetensområde 1 under åren 2000 och 2001. I figur 7 har antalet deltagare i aktiviteterna kurs, studiecirkel, studieresa, fält- och gårdsvandring samt enskild rådgivning jämförts med antalet lantbruksföretag i de olika länen. Detta för att få en uppfattning om i vilken utsträckning länsstyrelserna har nått ut till målgruppen med sin verksamhet. Diagrammet ger inte en helt rättvis bild av deltagandet eftersom målgruppen egentligen är större än antalet lantbruksföretag. Dessutom kan en och samma deltagare ha deltagit i flera aktiviteter och därför räknats flera gånger. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2000 2001 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 7. Andel lantbruksföretag som deltagit i enskild rådgivning (EP, EK och ÅP) eller grupputbildning (K, V, C, R, F) inom kompetensområde 1 i procent av det totala antalet lantbruksföretag i respektive län. 16

Länsstyrelsernas kostnader per lantbruk i länet under åren 2000 och 2001 framgår av figur 8. Kostnaderna uppgår till som mest 1 980 kronor år 2001 och 1 750 kronor år 2000. Anledningen till den höga kostnaden är att enskild rådgivning i form av åtgärdsplaner genomförts i stor utsträckning. Kr/lantbruk 2500 2000 2000 2001 1500 1000 500 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 8. Länsstyrelsernas kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 1 åren 2000 och 2001. Organisationer Till organisationer som bedriver verksamhet som kompletterar länsprogrammen betalades 1,3 miljoner kr år 2001 att jämföra med 1,6 miljoner kr år 2000. År 2001 var det uteslutande föreningar för bevarandet av utrotningshotade svenska husdjursraser som fick del av dessa medel. Genomförda aktiviteter framgår av tabell 3. Sammantaget utnyttjades 95 % av de tilldelade medlen jämfört med 94 % år 2000. Tabell 3. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 1 åren 2000 och 2001. Aktivitet Akt.kod Deltagare Utb.belopp (kr) Deltagare Utb.belopp (kr) 2001 2001 2000 2000 Enskild rådgivning kort EK 1 090 103 400 1 380 141 700 Fortbildningskurs F 10 8 000 30 24 000 Informationsmaterial I 1 110 800 1 043 400 Kurs K 270 94 000 500 230 300 Nyhetsblad,artikel N 23 000 Studieresa R 130 20 000 Expertmedverkan X 5 600 Övrig aktivitet Ö 18 500 106 300 Summa 1 370 1 334 700 2 040 1 594 300 17

3.2 Miljökänsliga områden Länsstyrelser Huvuddelen av all verksamhet riktad direkt till målgruppen som bedrivs inom kompetensområde 2 genomförs av länsstyrelserna genom deras länsprogram. Inom kompetensområde 2 nåddes totalt 26 870 lantbrukare inom länsprogrammen, vilket är en ökning med 3 500 deltagare jämfört med år 2000. Antalet deltagare ökade både på bekämpningsmedelsområdet och växtnäringsområdet vilket är mycket positivt. Ämnesområde bekämpningsmedel De aktiviteter som under år 2001 redovisat flest deltagare är kurser samt fält- och gårdsvandringar. Dessa aktiviteter tillsammans med enskild rådgivning, kort, är de aktiviteter som utgör de största kostnadsposterna. I tabellen nedan redovisas antalet deltagare samt den totala kostnaden för den genomförda verksamheten på bekämpningsområdet i länen. Tabell 4. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen, kompetensområde 2, bekämpningsmedel åren 2000 och 2001. Aktivitet Akt.kod Deltagare Utb.belopp (kr) Deltagare Utb.belopp (kr) 2001 2001 2000 2000 Demonstrationsgård D 20 900 Enskild rådgivning kort EK 1 290 804 800 1 170 817 200 Enskild rådgivning plan EP 60 305 000 320 510 200 Fortbildningskurs F 10 2 500 Informationsmaterial I 332 300 91 800 Greppa N rådgivning plan IREP 40 108 000 Kurs K 3 230 634 400 2 580 888 700 Nyhetsblad, artikel N 463 700 381 800 Demonstrationsodling O 493 000 530 200 Studieresa R 90 64 500 10 5 700 Fält & gårdsvandring V 2 490 595 900 2 910 517 700 Expertmedverkan X 66 200 32 900 Övrig aktivitet Ö 362 800 844 600 Marknadsf. Samordn. Uppföljn. M U S 256 300 205 800 Summa 7 210 4 489 400 6 990 4 847 500 18

I figur 9 visas hur länens beviljade belopp har fördelats för åren 2000 och 2001. Totalt utnyttjades ca 4,5 miljoner kr inom bekämpningsmedelsområdet. Det kan jämföras med föregående års utnyttjande på 4,8 miljoner kr. Mkr 1,2 1 0,8 2000 2001 0,6 0,4 0,2 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 9. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom området bekämpningsmedel åren 2000 och 2001. Figur 10 visar hur länen fördelat sina medel mellan de olika aktiviteterna. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Gemensamma kostnader Övrigt Demonstration Information Grupputbildning Enskild rådgivning 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 10. Länens verksamhet procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, D), övrigt (Ö) och gemensamma kostnader (M, U, S). Figuren visar ämnesområdet bekämpningsmedel. 19

I figur 11 visas kostnaderna per enskild rådgivning, plan (EP) i de olika länen för bekämpningsmedelsområdet. I figuren redovisas snittkostnaden för åren 2000 och 2001. För det län som har genomfört enskild rådgivning, plan, har kostnaderna ökat med ca 1 500 kronor per plan i jämförelse med 2000. Inom bekämpningsmedelsområdet är enskild rådgivning, plan, inte någon omfattande verksamhet vilket visas i att flertalet län inte genomfört någon sådan rådgivning inom området. Kr 9000 8000 7000 2000 2001 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 11. Länsstyrelsernas genomsnittliga kostnad per enskild rådgivning, plan (EP), under åren 2000 och 2001.Figuren visar ämnesområdet bekämpningsmedel. Figur 12 visar antalet deltagare i någon av aktiviteterna kurs, fält- och gårdsvandring, studiecirkel, studieresa eller enskild rådgivning (kort eller plan) i procent av antalet lantbruksföretag i länet. Åren 2000 och 2001 har jämförts i diagrammet. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2000 2001 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 12. Andel lantbruksföretag som har deltagit i enskild rådgivning (EP, EK) eller grupputbildning (K, V, C, R, F) i procent av det totala antalet lantbruksföretag i respektive län. Figuren visar ämnesområdet bekämpningsmedel. 20

Det är endast fyra län som har nått ut till en större procentandel deltagare än föregående år. Övriga län har samtliga nått ut till en lägre andel deltagare jämfört med år 2000. För Mål-1- områden är endast obligatorisk utbildning (Reko) medräknad. Totalt sett har antalet deltagare ökat något under 2001. Det är framförallt kursverksamheten som har nått fler deltagare men även enskild rådgivning, kort, har ökat något. Diagrammet ger inte en helt rättvisande bild av det antal företag som nåtts, då enskilda lantbrukare kan ingå som deltagare i fler än en aktivitet, och dels kan flera deltagare komma från samma lantbruksföretag. De följande två diagrammen visar hur många kronor respektive län har använt per lantbruksföretag och per hektar inom bekämpningsmedelsområdet. Kr/lantbruk 140 120 100 2000 2001 80 60 40 20 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 13. Länsstyrelsens kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 2, bekämpningsmedel åren 2000 och 2001. Skillnaderna inom ämnesområde bekämpningsmedel är ganska stora och varierar mellan 10 kr/lantbruksföretag upp till knappt 120 kr/lantbruksföretag. Det finns inget samband med att det län som totalt sett får mest medel inom ämnesområde bekämpningsmedel också har den högsta kostnaden per lantbruksföretag eller vice versa att län med totalt sett liten tilldelning har en låg kostnad per lantbruksföretag. 21

Kr/hektar 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Figur 14. Länsstyrelsernas kostnader i kr per hektar inom kompetensområde 2, bekämpningsmedel åren 2000 och 2001. Variationen i hur mycket medel som varje län använt per hektar är inom ämnesområde bekämpningsmedel mycket liten. Summorna varierar mellan 20 öre/hektar till knappt 4 kr/hektar. Det går inte att se några tendenser till att län med hög total medelstilldelning inom ämnesområdet även har en hög kostnad per hektar eller vice versa att län med totalt sett liten tilldelning inom ämnesområdet har en låg kostnad per hektar. 2000 2001 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Ämnesområde växtnäring I tabellen nedan, tabell 5, redovisas antalet deltagare och den totala kostnaden för den genomförda verksamheten för ämnesområde växtnäring inom länsprogrammen. Kursverksamhet, enskild rådgivning, plan, inom Greppa Näringen och fält- och gårdsvandringar är de aktiviteter som redovisat flest deltagare. De mest kostnadskrävande verksamheterna har varit kurser, enskild rådgivning, plan, inom Greppa Näringen och enskild rådgivning, plan, övriga. Aktiviteter inom projektet Greppa Näringen redovisas för sig genom prefixet IR framför aktivitetskoden. 22

Tabell 5. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen, kompetensområde 2, växtnäring åren 2000 och 2001. Aktivitet Akt.kod Deltagare Utb.belopp (kr) Deltagare Utb.belopp (kr) 2001 2001 2000 2000 Demonstrationsgård D 20 900 Enskild rådgivning kort EK 1 890 2 196 800 1 560 970 800 Enskild rådgivning plan EP 700 2 786 300 3 110 7 663 600 Fortbildningskurs F 60 25 000 20 23 000 Informationsmaterial I 195 300 157 000 Greppa N rådgivning kort IREK 270 700 600 Greppa N rådgivning plan IREP 1 380 4 958 000 Greppa N övrigt IRÖ 1 884 100 1 511 400 Kurs K 12 370 4 787 500 8 620 5 033 200 Nyhetsblad, artikel N 475 800 213 700 Demonstrationsodling O 491 700 304 500 Studieresa R 470 271 800 160 111 500 Fält & gårdsvandring V 2 520 440 000 2 920 388 300 Expertmedverkan X 142 100 157 700 Övrig aktivitet Ö 932 000 792 200 Marknadsf. Uppföljn. Samordn. M U S 1 018 100 902 100 Summa 19 660 21 305 100 16 390 18 249 900 Totalt utnyttjades ca 21,3 miljoner kr till ämnesområde växtnäring, fördelat på 15,2 miljoner kr för KULM och ca 6,1 miljoner kr för Reko. I figur 14 visas hur länens utnyttjade belopp har fördelats åren 2000 och 2001. Mkr 8 7 6 2000 2001 5 4 3 2 1 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 15. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom ämnesområdet växtnäring åren 2000 och 2001. 23

Figur 16 nedan visar hur länen fördelat sina medel mellan de olika aktiviteterna. 100% 80% 60% 40% 20% Gemensamma kostnader Övrigt Demonstration Information Grupputbildning Enskild rådgivning 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 16. Länens verksamhet procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, D), övrigt (Ö) och gemensamma kostnader (M, U, S). Figuren visar ämnesområdet växtnäring inom kompetensområde 2. I figur 17 visas kostnaderna per enskild rådgivning, plan (EP), i de olika länen ämnesområde växtnäring. I figuren redovisas snittkostnaden för åren 2000 och 2001. De flesta länen har höjt sina genomsnittskostnader i jämförelse med 2000. Nästan hälften har höjt genomsnittskostnaden med 1 000 kronor eller mer. Kr 9000 8000 7000 6000 2000 2001 5000 4000 3000 2000 1000 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 17. Länsstyrelsernas genomsnittliga kostnad per enskild rådgivning, plan (EP), åren 2000 och 2001. Figuren visar ämnesområdet växtnäring. 24

I nedanstående diagram har en jämförelse gjorts mellan antalet deltagare i olika aktiviteter jämfört med antalet lantbruksföretag i länet. De aktiviteter som tagits med i jämförelsen är enskild rådgivning, kurser, studieresor samt fält- och gårdsvandringar. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2000 2001 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 18. Andel lantbruksföretag som deltagit i enskild rådgivning (EP, EK) eller grupputbildning(k,v, C R, F) i procent av det totala antalet lantbruksföretag i respektive län.. Figuren visar ämnesområdet växtnäring inom kompetensområde 2. För ämnesområde växtnäring är det ungefär lika många län som har höjt respektive sänkt andelen av målgruppen som deltagit i aktiviteter i jämförelse med år 2000. Tre län har legat kvar på ungefär samma nivå som föregående år. Diagrammet ger inte en helt rättvisande bild av det antal företag som nåtts då enskilda lantbrukare kan ingå som deltagare i fler än en aktivitet, och dels kan flera deltagare komma från samma lantbruksföretag. Totalt sett har antalet deltagare ökat i jämförelse med år 2000. Kurser, fält- och gårdsvandringar och enskild rådgivning, kort, har ökat medan den enskilda rådgivningen, plan, har minskat. De följande två diagrammen visar hur många kronor respektive län har använt per lantbruksföretag och per hektar inom växtnäringsområdet. 25

Kr/lantbruk 900 800 700 2000 2001 600 500 400 300 200 100 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 19. Länsstyrelsernas kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 2, växtnäring åren 2000 och 2001. För ämnesområde växtnäring varierar det använda beloppet mellan 78 kr/lantbruksföretag och 770 kr/lantbruksföretag. För ämnesområde växtnäring är det ganska hög korrelation mellan att län med totalt hög medelstilldelning också har en hög kostnad per lantbruksföretag. Kr/hektar 25 20 2000 2001 15 10 5 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 20. Länsstyrelsernas kostnader i kr per hektar inom kompetensområde 2, växtnäring åren 2000 och 2001. 26

Inom ämnesområde växtnäring är variationen större i kr/hektar för de olika länen. Summan varierar mellan 2 kr/hektar till 22 kr/hektar. Även här finns en ganska god korrelation till att län med totalt sett hög medelstilldelning också har en hög kostnad per hektar. Organisationer Ett antal organisationer bedriver verksamhet som syftar till att komplettera länsprogrammen. Organisationernas verksamhet handlar framförallt om att utveckla odlingskoncept t.ex. IP (Integrerad Produktion), medverka i kampanjer t.ex. Säkert Växtskydd och Greppa Näringen samt att ta fram informationsmaterial. Ämnesområde bekämpningsmedel Inom bekämpningsmedelsområdet har, liksom föregående år, den största delen av medlen utnyttjats för framtagande och produktion av informationsmaterial samt övriga aktiviteter. De organisationer som varit verksamma inom området under år 2001 var Grön Produktion, Trädgårdsutveckling AB (numera GRO Konsult), Torslunda Försöksstation och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Insatserna har, liksom tidigare år, till stor del riktats mot trädgårdsnäringen. Tabell 6. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 2, ämnesområdet bekämpningsmedel åren 2000 och 2001. Aktivitet Akt.kod Deltagare Utb.belopp (kr) Deltagare Utb.belopp (kr) 2001 2001 2000 2000 Studiecirkel C 150 46 600 Enskild rådgivning kort EK 770 136 700 450 127 100 Enskild rådgivning plan EP 70 134 700 40 114 400 Fortbildningskurs F 10 4 300 Informationsmaterial I 363 900 558 200 Kurs K 310 116 400 400 202 600 Nyhetsblad, artikel N 4 700 62 600 Demonstrationsodling O 14 000 10 500 Studieresa R 10 7 900 Fält & gårdsvandring V 20 9 000 Övrig aktivitet Ö 266 800 741 400 Summa 1 170 1 046 200 1060 1 875 600 Sammanlagt har ca 1,0 miljoner kr (97 %) av beviljade 1,1 miljoner kr omsatts i verksamhet vilket är en minskning i kronor i jämförelse med år 2000. 27

Ämnesområde växtnäring För växtnäringsområdet har ca 80 % av medlen använts inom projektet Greppa Näringen (kurser, informationsmaterial och övrigt). De organisationer som verkade inom området var Grön Produktion, Trädgårdsutveckling AB (numera GRO-konsult), Svensk Mjölk, Optima AB och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Tabell 7. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 2, området växtnäring åren 2000 och 2001. Aktivitet Akt.kod Deltagare Utb.belopp (kr) Deltagare Utb.belopp (kr) 2001 2001 2000 2000 Studiecirkel C 150 46 600 Enskild rådgivning kort EK 750 89 600 440 122 900 Enskild rådgivning plan EP 70 134 700 80 272 200 Fortbildningskurs F 10 4 300 Informationsmaterial I 25 000 352 500 Greppa N Fortb.-kurs IRF 50 46 500 0 Greppa N Info.material IRI 341 600 1 163 500 Greppa N Kurs IRK 50 65 500 Greppa N Övrigt IRÖ 350 200 1 003 400 Kurs K 160 64 600 430 169 500 Nyhetsblad, artikel N 4 700 30 400 Demonstrationsodling O 10 600 Studieresa R 10 7 900 Fält & gårdsvandring V 20 7 400 Summa 1 030 1 056 900 1190 3 256 700 Utnyttjandegraden har överlag varit god. Totalt har 1,06 miljoner kr (92 %) av beviljade 1,1 miljoner kr utnyttjats. 3.3 Främjande av ekologisk produktion Länsstyrelser Huvuddelen av utbetalade medel har gått till länsstyrelserna för genomförande av länsprogrammen. Tabell 8 visar antalet deltagare och kostnader på aktivitetsnivå för den genomförda verksamheten år 2001 inom kompetensområde 3. Under året utnyttjades drygt 22 miljoner kr av länen, vilket är en minskning med knappt 1,8 miljoner kr eller 7 %. Ungefär 17 700 deltagare, knappt 5 % fler än år 2000, nåddes av aktiviteterna enskild rådgivning, kurser, studiecirklar, studieresor och fält- och gårdsvandringar. Utöver dessa aktiviteter har många inom målgruppen nåtts av andra aktiviteter som t.ex. informationsmaterial, nyhetsblad, artiklar och demonstrationsodlingar. 28

Tabell 8. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen, kompetensområde 3 åren 2000 och 2001. Aktivitet Akt.kod Deltagare Utb.belopp (kr) Deltagare Utb.belopp (kr) 2001 2001 2000 2000 Studiecirkel C 290 99 400 220 114 900 Demonstrationsgård D 88 500 99 600 Enskild rådgivning kort EK 3 690 2 905 700 3 370 1 741 000 Enskild rådgivning plan EP 840 5 010 800 1 460 6 225 200 Fortbildningskurs F 140 130 700 150 68 300 Informationsmaterial I 1 511 500 2 478 800 Kurs K 9 180 5 219 900 7 350 5 762 800 Nyhetsblad, artikel N 1 625 700 2 028 200 Demonstrationsodling O 746 600 866 500 Studieresa R 450 639 800 740 543 700 Fält & gårdsvandring V 3 090 1 007 200 3 570 1 084 700 Expertmedverkan X 150 000 154 400 Övrig aktivitet Ö 1 938 100 1 754 600 Marknadsf. Uppföljn. Samordn. M U S 1 279 400 1 218 100 Summa 17 680 22 353 300 16 860 24 140 800 Av genomförda aktiviteter är det kursverksamheten som nått flest lantbrukare, till en kostnad motsvarande ca en fjärdedel av utnyttjat belopp. Den enskilda rådgivningen hade näst flest deltagare och stod för ca en tredjedel av kostnaderna. Informationsmaterial och nyhetsblad uppgick till 14 %. Under året mottog drygt 800 lantbrukare enskild rådgivning plan (EP), vilket är en minskning med drygt 40 % jämfört med år 2000. Dessutom fick knappt 3 700 lantbrukare enskild rådgivning kort (EK), vilket är något fler, 8 %, än år 2000. Fält- och gårdsvandringar har intresserat 13 % färre deltagare än år 2000. Sammanfattningsvis utgjorde kurser, enskild rådgivning, informationsmaterial och nyhetsblad tillsammans 73 % av totalt utnyttjade medel inom länsprogrammen, kompetensområde 3 under år 2001. I figur 21 visas utnyttjat belopp per län inom kompetensområde 3. Västra Götalands län och Skåne län tilldelades betydligt större belopp än övriga län men sett till fördelade medel per lantbruk ligger Västra Götalands och Skåne län i nivå med övriga län. Mkr 8 7 2001 2000 6 5 4 3 2 1 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Län Figur 21. Länens verksamhet i miljoner kronor (Mkr) inom kompetensområde 3 år 2000 och 2001. 29

Figur 22 visar hur fördelningen av kostnader har varit mellan aktiviteterna övrigt, demonstration, information, enskild rådgivning och grupputbildning per län år 2001. Vilka aktiviteter som ingått i de olika kategorierna framgår av figurtexten. Av figuren kan utläsas att de största posterna av utnyttjade medel gått till information, enskild rådgivning och grupputbildning. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Gemensamma kostnader Övrigt Demonstration Information Grupputbildning Enskild rådgivning 10% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 22. Länens verksamhet procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning ( K, V, C, R, F ), information (I, N, X), demonstration (O, A, D), övrigt (Ö) samt gemensamma kostnader (M, U, S) inom kompetensområde 3. En jämförelse av länens kostnader för enskild rådgivning plan (EP) visas i figur 23. Alla län, utom Jönköpings län, har ökat sina genomsnittliga kostnader för enskild rådgivning plan (EP). Den genomsnittliga kostnaden var under år 2001 ca 6 100 kr jämfört med 4 800 kr år 2000, vilket motsvarar en ökning med 26 %. 30

Kr 9000 8000 7000 2000 2001 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 AB C D E F G H I K N M O S T U W X Län Figur 23. Länsstyrelsernas genomsnittliga kostnad per enskild rådgivning plan (EP) åren 2000 och 2001 inom kompetensområde 3. I figur 24 har antalet deltagare satts i relation till totala antalet lantbruksföretag i respektive län. Under år 2001 hade länsstyrelserna i snitt nått 24 % av lantbruksföretagen, med aktiviteterna kurs, fält- och gårdsvandring, studiecirkel, studieresa eller enskild rådgivning, vilket är exakt samma snittvärde som för år 2000. Tre län, Östergötlands-, Kronobergs- och Gotlands län, har med nämnda aktiviteter inom kompetensområde 3 nått över 40 % av lantbrukarna. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2000 2001 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 24. Andel lantbruksföretag som har deltagit i enskild rådgivning (EP, EK) eller grupputbildning (K, V, C, R, F) i procent av det totala antalet lantbruksföretag i respektive län inom kompetensområde 3. 31

Ett mått på hur mycket medel som satsats per lantbruksföretag i respektive län visas i figur 25. Den genomsnittliga kostnaden var 299 kr/lantbruksföretag inom kompetensområde 3 under 2001. Flertalet av länen ligger på samma nivå som föregående år. Kr/lantbruk 500 450 400 2001 2000 350 300 250 200 150 100 50 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 25. Länsstyrelsernas kostnader per lantbruksföretag åren 2000 och 2001 inom kompetensområde 3. Organisationer Ca tio organisationer har bedrivit verksamhet som kompletterar länsprogrammen inom kompetensområde 3. Det är endast hälften så många som år 2000. Exempel på organisationer som beviljats medel är Centrum för uthålligt lantbruk (CUL) inom SLU, Ekologiska lantbrukarna, Hushållningssällskapens Service AB, Ekokött och KRAV. Dessa organisationers verksamhet har bl.a. bestått av att ta fram medlemstidningar, nyhetsbrev, och broschyrer, rådgivningsmaterial och statistik. Därutöver har lämnats information via hemsidor på Internet, via telefon och genom medverkan vid utställningar och mässor. 32

Tabell 9. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 3 åren 2000 och 2001. Aktivitet Akt.kod Deltagare Utb.belopp (kr) Deltagare Utb.belopp (kr) 2001 2001 2000 2000 Enskild rådgivning kort EK 1 150 179 000 1760 225 300 Fortbildningskurs F 50 45 500 Informationsmaterial I 1 370 500 2 553 300 Kurs K 60 97 900 Nyhetsblad, artikel N 95 600 277 400 Expertmedverkan X 26 900 Övrig aktivitet Ö 1 025 000 1 080 800 Summa 1 150 2 670 100 1870 4 307 100 Under år 2001 har organisationerna utnyttjat mindre medel än år 2000, men fördelningen mellan aktiviteterna är däremot i stort sett den samma. Av de utnyttjade medlen för 2001 har 55% använts för olika typer av informationsmaterial, nyhetsblad och artiklar. Under övrigt, som är den näst största posten i tabellen, ingår bl.a. deltagande på mässor, slaktstatistik och rapporter. Kostnader för enskild rådgivning utgör 7 % av de rekvirerade medlen. 33

4 Länens och organisationernas verksamhet För att få jämförbara verksamhetsberättelser från län och organisationer sammanställdes ett antal frågor. De handlade dels om en utvärdering av verksamheten 2001 och dels om önskemål och idéer för framtiden. De frågor som handlade om måluppfyllelse och genomförda aktiviteter beskrivs i denna årsredovisning. Framåtriktade frågor om hur verksamheten, samarbetet mm skulle kunna förändras och förbättras kommer att behandlas i ett annat sammanhang. På frågan om hur länen och organisationerna ser på Jordbruksverkets stödjande roll inom KULM-verksamheten har många svar avsett helt andra frågeställningar. I rapporten redovisas därför inga svar under respektive kompetensområde. Allmänt kan dock sägas att kontakterna med Jordbruksverket både centralt och regionalt har fungerat bra och att man fått den information och den hjälp man behövt. Några har dock framfört önskemål om förbättrat stöd. Samarbetet har därför varit en central fråga och många idéer finns om ytterligare samarbete i framtiden. Samordningsträffen för länen har varit uppskattad liksom kompetensområdesträffarna. Flera organisationer påpekar att KULM-verksamheten möjliggjort aktiviteter som det annars inte skulle finnas ekonomiskt utrymme för. Fortbildningen för rådgivare borde utannonseras minst sex månader i förväg och utbudet av fortbildningskurser har varit för litet. Regelverket har upplevts svårtolkat. Administrationen har upplevts betungande med många blanketter att hantera. Frågorna om de regionala miljömålen uppnåtts, aktiviteternas inriktning och bemötande samt om mättnad upplevts i form av minskat intresse rapporteras nedan per kompetensområde. 4.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden 4.1.1 Länsstyrelser 4.1.1.1 Måluppfyllelse Har ni nått de uppsatta regionala miljömålen och de mål som angivits i länsprogrammet? Länsstyrelserna har i de flesta fall inte hunnit formulera regionala miljömål och redovisar därför inget om detta i sina årsredovisningar. Några län har angett att de regionala miljömålen är under utarbetande. Vissa län har kommenterat KULM-verksamhetens betydelse för miljömålen. Uppfattningen är att KULM bidrar positivt till ökade kunskaper om och förståelse för bevarandevärdena. Samtidigt påpekas att det är svårt att kvantifiera effekterna av måluppfyllelsen. I ett län satte man upp ett av målen utifrån det utvärderingssystem som tillämpas för kurser och enskild rådgivning i KULM. En nivå på NDI (nöjdhetsindex) för kursverksamhet sattes upp som mål. De flesta län har i sina länsprogram betonat vikten av att alla som söker tilläggsersättning inom det nya stödet för betesmarker och slåtterängar ska få ett rådgivningsbesök. Målet har varit att de brukare som har marker som uppfyller kriterierna för tilläggsersättning ska få en åtgärdsplan. I de flesta fall har länsstyrelserna hunnit med de åtgärdsplaner som behövt göras. Detta trots att vissa län underskattat hur många åtgärdsplaner som skulle behöva upprättas. Två län har konstaterat motsatsen. Där var antalet sökande lägre än beräknat. 35

Även den obligatoriska utbildningen från den föregående programperioden har lyfts fram i länsprogrammen. Stödtagarna har i hög grad tagit del av den utbildning som erbjudits. I något län bedöms intresset för obligatorisk utbildning som lågt och det har därför varit svårt att locka deltagare. Aktiviteter som kurser, fältvandringar och skötselplaner vid sidan av obligatorisk utbildning har minskat kraftigt jämfört med tidigare år och mål som rör dessa aktiviteter har i många fall inte nåtts. Detta på grund av att åtgärdsplanerna tagit stora resurser i anspråk. 4.1.1.2 Aktiviteter Beskriv några av de aktiviteter ni haft, både lyckade och mindre lyckade. Vad har de handlat om, vilken inriktning har de haft och hur har de bemötts av målgruppen? Åtgärdsplanerna har krävt störst resurser och haft högst prioritet under året. Orsaken till detta är att lantbrukare måste ha en åtgärdsplan för att få den högre ersättningen, så kallad tilläggsersättning, i stödet för betesmarker och slåtterängar. Det är betesmarker och slåtterängar med höga natur- eller kulturvärden som kan vara berättigade till tilläggsersättning Arbetet verkar ha fungerat tillfredsställande och lantbrukarna har varit positivt inställda till rådgivningen. Synpunkter på arbetet med åtgärdsplanerna har varit sparsamma. Sättet att arbeta på anses vara en bra metod för att ge lantbrukare ökad kompetens. Arbetet bedöms ha stor effekt på bevarandet av biologisk mångfald och kulturmiljö. Lantbrukarna uppskattar gårdsbesöken och ser dem som något positivt. Något län konstaterar att konkreta skötselanvisningar ger lantbrukarna motivation och därmed kan kvaliteten på resultatet bli högre. Lantbrukarna har enligt två län uppskattat att de inte behövt ansvara för bedömning av de biologiska och kulturhistoriska värdena samt fastställande av arealen. Flera län påpekar att arbetsbelastningen för länsstyrelsen varit hög. Ett län uppger att rådgivningsbesöken är positiva för länsstyrelsen eftersom besöken ger goda kunskaper om länet och goda brukarkontakter. Möjligheten att ge konkreta skötselråd är dessutom värdefull. Något län menar att det varit svårt att avgöra vilka marker som skulle få tilläggsersättning och därmed en åtgärdsplan. I försök att lösa problemet hölls en kurs där rådgivare från angränsande län bjöds in. Syftet var att se om andra län gjorde likartade bedömningar för marker som ansågs vara svårbedömda. Det visade sig att länen hade likartade uppfattningar om de marker som besöktes. Två län har upplevt vissa problem med att få bedömningar från kontroller att överensstämma med de bedömningar som gjordes när åtgärdsplanerna upprättades. Två länsstyrelser skriver att den extra tilldelningen av medel för åtgärdsplanearbetet var ett positivt tillskott. Tre länsstyrelser uppger att de inte haft medel för att täcka alla kostnader för verksamheten. Viss enskild rådgivning förutom åtgärdsplaner har förekommit. Det är framförallt enskild rådgivning kort till lantbrukare som sökt tilläggsersättning, men där markerna endast uppfyller kraven för grundersättning. Ett mycket begränsat antal skötselplaner har sammanställts under året. Det är gårdsbesöken som ger lantbrukarna den största behållningen tack vare skötselråden till den egna brukningsenheten. Ett av länen har skrivit att den personliga kontakten mellan myndigheten och den enskilde är mycket viktig. Förutom kurser för obligatorisk utbildning har kursverksamheten till stora delar fått stå tillbaka. De kurser som hållits spänner över en rad olika områden. Exempel på lyckade och uppskattade kurser är kurser om historiska kartor, köttproduktion i naturbetesmarker och restaurering av betesmarker. Kurser där teori och praktik varvas och där konkreta exempel visas har 36

varit särskilt lyckade. Vidare framhålls vikten av att föra en dialog vid kurserna. Kurser med ett grundläggande innehåll efterfrågas inte i lika hög grad som kurser med ett fördjupat eller praktiskt innehåll. Kurser och skötselplaner har fått stå tillbaka till förmån för åtgärdsplanerna. Flera länsstyrelser påpekar att detta är något som måste kompenseras under följande år eftersom kurser och skötselplaner är efterfrågade aktiviteter. 4.1.1.3 Minskat intresse Märker ni mättnad inom vissa områden, och i så fall vilka? Vad anser ni att den beror på? Nästan hälften av länsstyrelserna har framfört åsikten att kursverksamheten behöver bli mer fördjupad och specialinriktad. Det verkar finnas en mättnad för kurser med grundläggande innehåll. 4.1.1.4 Skapa intresse Hur gör ni för att skapa intresse för viktiga områden/aktiviteter, som det kan vara svårt att locka deltagare till? Tips? Idéer? Att samverka med organisationer t ex den lokala LRF-avdelningen har angetts som en viktig framgångsfaktor. På det sättet har intresset väckts hos en större del av målgruppen. 4.1.2 Organisationer De organisationer som tilldelades medel inom kompetensområde 1 bestod uteslutande av föreningar för bevarandet av utrotningshotade husdjursraser. Målet för föreningarna är att bevara de olika husdjursraserna och flera föreningar anser att KULM-medlen är helt nödvändiga för att bevarandearbetet ska kunna fortgå i nuvarande utsträckning. De flesta föreningar uppger att medlemstidningarna är den främsta källan för att nå ut med information till målgruppen och att tidningarna är mycket uppskattade. Annan verksamhet har varit kurser, telefonrådgivning, konferenser, informationsmöten och utställningar. Flera föreningar anser att anslagen inte räcker till för all den verksamhet de önskar bedriva. Några föreningar anser att det är onödigt mycket krav på dokumentation vid telefonrådgivning. 4.2 Miljökänsliga områden 4.2.1 Länsstyrelser 4.2.1.1 Måluppfyllelse Har ni nått de uppsatta regionala miljömålen och de mål som angivits i länsprogrammet? De flesta länsstyrelser har i sina redovisningar skrivit att de regionala miljömålen inte är formulerade ännu och att arbetet med att fastställa dem pågår. Därför går det inte heller att avgöra om några av de regionala miljömålen har nåtts. De flesta länsstyrelser har dock helt eller delvis nått de operativa mål som sattes upp för verksamheten 2001. Flera länsstyrelser har kommenterat att det varit svårt att nå målen för Reko. Det har t.ex. handlat om att alla stödtagare ska ha gått grundkurs, att 70 % av stödtagarna har gått fortbildningskurs m.m. Andra län har utan svårigheter nått de mål som ställts för Reko. 37

4.2.1.2 Aktiviteter Beskriv några av de aktiviteter ni haft, både lyckade och mindre lyckade. Vad har de handlat om, vilken inriktning har de haft och hur har de bemötts av målgruppen? Flera länsstyrelser har skrivit att kursdagar med teori på förmiddagen och praktik/demonstration på eftermiddagen varit en bra kombination som lockat deltagare. Här följer ett urval av de aktiviteter som varit lyckade. Kurser och fältvandringar som handlat om miljöbalken har varit lyckade och omtyckta av målgruppen, ett län har påpekat att eftersom de lyckades få delfinansiering av sina miljöbalkskurser/temadagar kunde de ta upp hela miljöbalken vilket deltagarna uppskattade mycket. Seminarier och kurser om våtmarker har rönt stort intresse i två län. Enskild rådgivning om bekämpningsmedelshantering har av aktören upplevts som positiv. I ett par län har växtnäringsbalanser varit mycket efterfrågade av målgruppen, växtnäringsbalansberäkningar som även innefattar spridningstidpunkter, växtnäringsutnyttjande m.m. har upplevts positivt av målgruppen. Några län har skrivit att kurser med externa föreläsare ofta är populära. Studieresor upplevs av flera län som aktiviteter som uppskattas av målgruppen. Jord-/markpackning är ett område som flera länsstyrelser uppger lockar deltagare till aktiviteter t.ex. har en aktivitet om markpackning/fånggröda varit en lyckad fortbildning inom Reko. Projektsatsningar på hantering av bekämpningsmedel inom avrinningsområden eller vattenskyddsområden har genomförts av några länsstyrelser och där har mottagandet varit positivt. Ett län har haft en fältvandring för kvinnor vilket var en lyckad aktivitet. Ytterligare lyckade ämnesområden som nämnts av enstaka län är höstbearbetningsdag med teori på förmiddagen och demonstration på eftermiddagen, demonstration av energi och resursbevarande jordbearbetning och sådd, höst/vårspridning, höst/vårbearbetning, växtnäring/vallodling/utfordring, hästgödsel, reglerad dränering och temakurs om Tistlar och skräppor. 4.2.1.3 Minskat intresse Märker ni mättnad inom vissa områden, och i så fall vilka? Vad anser ni att den beror på? Några län har inte märkt någon mättnad överhuvudtaget, andra märker en viss mättnad och ytterligare några har konstaterat mättnad inom vissa områden. Något län påpekar att det finns en viss mättnad för miljöfrågor i stort och att utbudet av kurser till lantbrukare är stort och att deras tid är begränsad. Inom växtnäringsområdet har flera län skrivit att de börjar märka en viss mättnad på växtnäringsbalanser. Om lantbrukaren har gjort en balans och uppfyllt REKO räcker det. Det börjar även bli svårt att få deltagare till REKO-utbildningar trots att alla inte har uppfyllt sina åtaganden. Inom bekämpningsmedelsområdet har ett fåtal län skrivit att det är svårt att få deltagare till gruppaktiviteter. De är nöjda efter att ha gått behörighetsutbildningen och att fältvandringar med temat Reducerade doser intresserar allt färre. 4.2.1.4 Skapa intresse Hur gör ni för att skapa intresse för viktiga områden/aktiviteter, som det kan vara svårt att locka deltagare till? Tips? Idéer? Många län menar att det är viktigt att samarbeta med andra organisationer t.ex. lokala LRFavdelningen när man ska genomföra en aktivitet. Ett län har använt sig av personligt adresserade kallelser till en utvald grupp inom ett geografiskt område eller med en viss produktionsinriktning med gott resultat. Något län pekar på att det är viktigt att inbjudan är skriven så att lantbrukarna kan se att de har nytta av kunskaperna i den egna produktionen. Ytterligare en synpunkt var att det är bäst att lägga kurser på kvällstid eftersom många i målgruppen är deltidslantbrukare. 38