Lars Tornstam Gerotranscendens det positiva åldrandet Teorin om gerotranscendens uttrycker ett nytt och mer hoppingivande sätt att förstå utvecklingen genom livet och fram mot ålderdomens vishet. Gerotranscendens betecknar både själva slutstadiet i en naturlig livslång utveckling mot mognad och vishet, och processen som leder dit. Enligt den empiriskt förankrade teorin erfar individer som utvecklas på detta sätt en rad förändringar på vägen mot denna mognad och vishet förändringar som inte sällan misstokas i negativa termer av yngre och medelålders människor. Hit hör t.ex. omdefinitioner av det egna jaget, tid, rum, liv och död. Man får nya insikter i fundamentala existensiella frågor. Man blir också ofta mer selektiv i valet av sociala och andra aktiviteter, och behovet av den goda kontemplativa ensamheten ökar. En ny form av gränsöverskridande samhörighet med världsalltet kommer, och tillfredsställelsen med tillvaron ökar. Den unga och medelålders personalen inom äldreomsorgen är för det mesta okunnig om den sorts utveckling som torin om gerotranscendens beskriver, vilket leder till att en del äldre människor som är gott på väg i denna utveckling misstolkas och felbehandlas. Det har emellertid gjorts försök med att synliggöra gerotranscendensutvecklingens särart för vårdpersonal, och att översätta teorin till praktiska handlingsrekommendationer. Gerotranscendensens dimensioner Den kosmiska dimensionen Tid och barndom. Definitionerna av tid och rum förändras, så att till exempel gränsen mellan dåtid och nutid suddas ut - transcenderas., vilket också ofta innefattar ett återvändande till, och en omtolkning av barndomen. Barndomen och tidigare utvecklingsstadier belyses och omtolkas (transfigureras) i ljuset av det levda livet. Återvändandet till tidigare utvecklingsstadier lyfter dessa till någonting högre. Slutet blir början - i transfigurerad form. Förhållandet till tidigare generationer. En ökande samhörighetskänsla och övergång från ett länk- till ett kedjeperspektiv. Det viktigaste är inte längre den enskilda länken (det egna livet) utan kedjan (det genom generationer fortgående livet). Liv och död. Avtagande rädsla för döden och en ny uppfattning om sammanhanget mellan liv och död. 1
Livets mysterium. Accepterande av det mystiska i tillvaron. Livets glädjeämnen. Förskjutning från storstilade händelser till vardagliga subtiliteter. Glädjen att uppleva makrokosmos i mikrokosmos, att till exempel uppleva alltet i en blomma. Jaget Självkonfrontation. En ökad kännedom om jagets både positiva och negativa sidor. I synnerhet en ökad kännedom om jagets mörkare sidor - det Jung kallar "skuggan". Självkonfrontationen innefattar också en minskad benägenhet att projicera de egna mörka sidorna på andra. Minskad självcentrering. Insikt om att man inte är universums medelpunkt. Om emellertid självkänslan är låg från början, handlar det snarare om att man under livet får lite mer av av självcentrering Kroppstranscendens. Medvetenhet om och hänsynstagande till den egna kroppen utan att fixeras vid den. Självtranscendens. Egoism ersätts med altruism. Denna förändring verkar vara vanligare bland män, som kanske har mer egoism att transcendera. Egointegritet. Eriksons åttonde och sista utvecklingssteg, där livet accepteras och bejakas, sådant det nu kommit att bli. Livets pusselbitar faller på plats. Detta är ett tillstånd som kan kräva lugn och ro i en positiv kontemplativ ensamhet. Livets skönhet överskådas från bergets topp. Personliga och sociala relationer Förändrad innebörd och betydelse av relationer. Ökad grad av selektivitet. Minskat intresse för ytliga relationer. Ökat behov av positiv ensamhet. Medvetenhet om rollspelen i livet. Ökad medvetenhet om skillnaden mellan jaget och de roller man spelar, ibland parat med ett behov att kasta maskerna, ibland parat med en befriande insikt om att roller är nödvändiga. Mogen emaniciperad barnslighet. En förmåga att som gammal överskrida onödiga sociala konventioner och agera barnsligt oskuldsfullt. Man tappar inte den vuxna rationaliteten, utan lägger till spontanitet och oskuldsfullhet till den vuxna omdömesförmågan och skickligheten. Kan till exempel ta sig uttryck i att man på ett barnsligt oskuldsfullt och förtjust sätt vågar ställa dumma frågor, som man inte tidigare vågade av rädsla för att göra bort sig. Modern asketism. Ökad insikt om att gods och guld, utöver det man behöver för att leva komfortabelt, kan vara tyngande. Man vill ha nog för en modern definition av ett bekvämt liv, men inte mer. 2
Transcendent vardagsvishet. Ungdomens tvärsäkerhet om vad som är rätt och fel ersätts med en insikt om att gränsen är flytande och att det beror på. Detta leder till en minskad benägenhet att döma och fördöma, liksom att ge andra människor goda råd. Man blir mer vidsynt och tolerant. Läsa mer Gerotranscendens-hemsidan: www.soc.uu.se/research/gerontology/gerotrans.html Tornstam, Lars, 2005, Åldrandets socialpsykologi, 7:e rev. utgåvan, Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Tornstam, L., 2005, Gerotranscendence. A Developmental Theory of Positive Aging, New York: Springer Publishing Company. 3