Finlands Landtdags Bankfullmäktiges BERÄTTELSE till Landtdagens Bankutskott omfattande året 1907. Helsingfors 1908, fclnska Litteratur-sällskapets tryckeri.
o A ret 1907 har på verldsmarknaden medfört rubbningar och svårigheter, hvilka kännbart återverkat på det ekonomiska läget i Finland samt Finlands Banks verksamhet. Medan vid årets ingång den föregående tidens gynnsamma förutsättningar, ymnig skörd, uppsving i flere industrigrenar samt fördelaktiga pris för flertalet produkter, trots höga räntesatser, gjorde sig gällande, antydde på den nordamerikanska penningemarknaden tidtals inträffande störingar, att en svår kris lätteligen kunde inträda. Trävarumarknaden, under alla förhållanden så viktig för Finland, var vid årets början mycket tillfredsställande, men en efter hand yppad minskning i köplusten inledde det prisfall, som på hösten för snart sagdt alla trävarumarknadens artiklar betydligt reducerade det af rörelsen påräknade resultatet och då äfven andra industrier togo intryck däraf, framstod ställningens allvar allt inera tydligt. Tidtals försporda förebud till en förbättring af den amerikanska penningemarknaden visade sig vara bedrägliga, och mot årets slut inträdde därstädes en kris, Ii var s like i våldsamhet sällan försports. På samma gång ställdes så betydande anspråk på europeiskt kapital, att yerldsdelens främsta penninginstitut, med Englands bank i spetsen, sågo sig nödsakade att steg för steg höja sina räntesatser för att skydda sin guldkassa mot de stegrade anspråken. På de flesta hufvudorter för den medeleuropeiska rörelsen sprang räntan sålunda upp till 7 8 / 0 ; endast den franska penningemarknaden var nog stark att öfver hufvud stanna vid 4 5 %; i Danmark och Sverige uppgick räntan under krisens svåraste skede till 8 8 : 2 / n. Först mot' årets slut visade sig de bättre tendenser, hvilka sedermera ledt till räntesatser, närmare svarande emot de normala. Inledande öfversigt af penningemarknaden.
För Finland och dess penninginstitut lindrades svårigheterna betydligt därigenom, att landets affärsrörelse i afsevärdt ringa grad-opererar med upplånadt utländskt kapital. Den industriella företagsamheten, i och för sig anspråkslös, hade därtill under föregående tid iakttagit stor varsamhet, något som jämväl berodde på nyss genomgångna svåra politiska störingar, hvilka hotat de flesta grenar af nationellt lif. Någon nämnvärd öfverspekulation hade ej förekommit och de betalningsinställelser som inträffade voro hvarken många eller betydande. Den inhemska kapitalbildningen visade sig i en fortgående rundlig tillväxt af privatbankernas depositionsstock samt ännu vid höstens ingång relativt god tillgång på penningar i landets olika delar. Emellertid måste ju den utländska krisen kännbart inverka på läget äfven hos oss, om ock symptomen härstädes framträdde senare än i länder med lifligare förbindelser med verldsmarknaden. Den omständigheten att ett långt tidigare påtänkt utländskt statslån ännu icke kunnat upptagas måste själffallet för ett så kapitalfattigt land som Finland vara af stor betydelse. Vidare innebar äfven den mot årets slut sväfvande frågan om utbetalning af 20 miljoner mark åt ryska riksskattkammaren en svårighet, hvaraf Finlands Bank under alla förhållanden komme att få sin del, särskildt om det gällde att plötsligt erlägga detta betydande belopp i ryskt eller annat utländskt mynt på en tid, då bankens utländska tillgodohafvanden redan strängt medtagits för betäckande af den mer än vanligt stora importen. Ehuru landets ekonomiska lif ej var gäldbundet till utlandet, måste dock den försvårade eller försämrade exporten samt strängare betaltalningsvillkor för importörerne snart göra penningetillgången knapp. Den oförutsedda kalamitet, att den äfven i sitt eget land högt ansedda Hamburger firman Haller, Söhle & C:o plötsligt inställde sina betalningar, gjorde vid början af den kritiska tiden ett belopp af omkring 1,880,000 Reichsmark för Finlands Bank indisponibelt, om ock utsikt föreligger, att en större eller mindre del däraf skall återfås, Några tecken till att inhemska kapital skulle börjat draga sig till utlandet hafva väl ej försports, men den lockelse en betydande räntedifferens alltid utöfvar har dock icke kunnat helt lämnas ur räkningen. Då Finlands Banks utländska valuta inom kort tid nedgått med ett tiotal miljoner mark, medan däremot den
inhemska utlåningen vuxit med dubbla beloppet däraf samt fortfarande visade stigande tendens, blef det nödvändigt att vidtaga särskilda mått och steg, på det att banken jämlikt sin uppgift måtte kunna upprätthålla stadga och säkerhet i landets penningeväsende samt befordra och underlätta penningomsättningen i landet. Med afseende härå har bankens förvaltning sin plikt likmätigt skridit till de åtgärder i afseende å räntesatserna, som ej mindre de ekonomiska förhållandena inom landet samt bankens ställning än äfven den utländska marknadens läge funnos påkalla. Närmare detaljer rörande besluten i fråga angifvas nedan i den efter protokollen gjorda sammanställningen af förvaltningens verksamhet. Att ställningen sedermera hunnit i någon mån förbättras, må till slut antydas, om ock denna omständighet ligger utom området för nu ifrågakonmiande redogörelse. Uti berättelsen öfver sin verksamhet för åren 1906 och 1907 ansågo dåvarande Bankfullmäktige, med afseende bl. a. därå att Finlands Bank under alla omständigheter måste vara beredd att tillhandahålla landet dess behof af utländsk valuta äfvensom förse rörelsen inom landet med nödiga cirkulationsmedel, för sin plikt att framhålla att nämnda åligganden i hög grad skulle försvåras i fall Bankens tillgångar minskades genom att de odisponerade vinstmedlen bestämdes att användas till andra ändamål. Landtdagen beslöt också, i enlighet med Bankutskottets förslag, öfverföra 10 miljoner mark till Finlands Banks reservfond. Bankfullmäktige äro af den åsigt att äfven denna gång, med afseende å omfånget och betydelsen af Finlands Banks verksamhet samt det allt fortfarande allvarsamma läget å penningemarknaden, reservfonden borde förstärkas med beloppet af årsvinsten. Dispositionen af vinstmedlen.
Granskning af Bankens lånerörelse. Särskilda af Bankfullmäktige handlagda ärenden. 1. Den uti Finlands Banks reglemente påbjudna revision af Bankens förvaltning för år 1906 har förrättats af Ständernas bankrevisorer under mars och april månader år 1907. I enlighet med revisorernes tillstyrkan och i stöd af stadgandena härom i bankreglementet hafva Bankfullmäktige å Ständernas vägnar den 5 april 1907 meddelat Bankdirektionen ansvarsfrihet för Bankens förvaltning under år 1906. 2 - Hvarje månad hafva Bankfullmäktige på grund af Bankens böcker och räkenskaper samt rapporterna från afdelningskontoren verkstält sådan granskning af Bankens rörelse och utlåning, som i 2 af den för Fullmäktige utfärdade instruktion angifves. För öfrigt hafva Bankfullmäktige jämväl hvarje månad utbegärt och genomgått Bankdirektionens månad. memorialprotokoll för nästföregående Revision af Bankens förvaltning. Inventeringar. a) vid hufvudkontoret. 3 - I enlighet med föreskriften i 40 af gällande bankreglemente hafva Bankfullmäktige verkstält inventering af hufvudkontorets kassahvalf och samtliga kassor äfvensom låne- och säkerhetshandlingar samt depositioner, hvilket skett den 5, 6, 8, 9, 12, 13 och 16 november. Det
vid sagda inventering konstaterade resultat, hvilket delgifvits Bankdirektionen, har varit med Bankens böcker öfveren stämmande. Beträffande Bankens afdelningskontor hafva Bankfullmäktige, på samma gång förordnanden för de af Fulltoren i lands- b) vid konmäktige utsedda diskontledamöterne utfärdats, jämväl anmodat desse att en gång i månaden på tider, som de själfva orten. funne för godt att i hvarje fall särskildt bestämma, verkställa föreskrifna inventeringar vid kontoren. Dessutom hafva inspektioner verkstälts: vid kontoret i Kuopio den 25 26 januari af dåvarande tillförordnade ledamoten i Direktionen Öfverkamreraren Broberg; vid kontoret i S:b Michel den 28 29 januari af t. f. direktören i Banken Öfverkamreraren Broberg; vid kontoret i Kotka den 20 21 november af t. f. Bankdirektören Basilier, samt vid kontoret i Björneborg den 10 11 december af t. f. Bankdirektören Basilier. Såsom inventeringsman för kontorets i S:t Petersburg c) vid kontoret i S:t kassor har fungerat Chefen för Finska Passexpeditionen verklige Statsrådet, Friherre Th. Bruun och såsom dennes suppleant Rättegångsbiträdet vid samma ämbetsvärk Petersburg. Kollegiirådet H. J. Helenius. 4. Efter hand som. förslitna sedlar till hufvudkontoret Förbränning inkommit och till större antal samlats, hafva Bankfullmäktige låtit genom tillkallade fruntimmer uppräkna de sedlar. af förslitna befintliga förråden af dylika sedlar, hvilka därefter förbränts uti den i Bankens ekonomiebyggnad inrättade ugn. Uppgifter om sålunda förbrända sedlar ingå i Bankfullmäktiges protokoll för den 4, 6 och 8 februari, 29 och 31 maj, 4 och 6 juni, 12, 14 och 16 september samt 7, 9, 11 och 16 november 1907. 5 - Enligt beslut af den 8 februari 1902 och 18 maj 1903 hafva följande räntesatser tillämpats vid Bankens lånerörelse : 5 procent vid diskontering af rena affärsvexjar äfvensom bankdepositionsbevis med en löptid icke öfverstigande tre månader; Bestämningar angående Banken» vexd- och lånerörelse.
5 J /2 procent för enahanda vexlar och depositionsbevis med längre löptid än tre månader ända till sex månader; 6 procent vid diskontering af samtliga öfriga vexlar oberoende af deras längre eller kortare löptid; 5 procent för hypotekslån och kassakreditiv mot pant af guld och silfver, finska statsverkets och Finlands Hypoteksförenings å utländskt mynt lydande med statsgaranti försedda obligationer samt utländska obligationer, utfärdade af stater eller försedda med statsgaranti; samt 5 l / 2 procent för enahanda lån och kreditiv mot pant af annat slag. Inträdesafgiften för kassakreditiv beräknades efter Va % P er år, men kreditiven beviljades på endast ett hälft år. Dessutom var Direktionen berättigad att, på sätt äfven därförinnan varit bestämdt, i förekommande fall vid diskontering af vexlar, som icke voro att betraktas såsom rena affärsvexlar, tillämpa de för rena affärsvexlar gällande satser samt att särskildt, såsom dittills förfarits, utan afseende å vexlarnes beskaffenhet beräkna dessa sistnämnda satser för vexlar, som rediskonterades af privatbankerna. Den 26 februari 1907 höjdes räntsesatserna med en half procent, med undantag af ofvan under punkt 3 nämnda vexlar, vid hvilkas diskontering fortfarande skulle erläggas 6 procents ränta. Den 5 november 1907 höjdes samtliga räntesatser ytterligare med i / z procent samt slutligen den 26 i samma månad ännu med */2 procent, hvarigenom från denna tid följande räntesatser i Bankens utlåning tillämpats: 6 */2 procent vid diskontering af rena affärsvexlar äfvensom bankdepositionsbevis med en löptid icke öfverstigande tre månader; 7 procent för enahanda vexlar och depositionsbevis med längre löptid än tre månader ända till sex månader; 7 procent vid diskontering af samtliga öfriga vexlar oberoende af deras längre eller kortare löptid; 6 */2 procent för hypotekslån och kassakreditiv mot pant af guld och silfver, finska statsverkets och Finlands Hypoteksförenings å utländskt mynt lydande med statsgaranti försedda obligationer samt utländska obligationer, utfårdade af stater eller försedda med statsgaranti; samt 7 procent för enahanda lån och kreditiv mot pant af annat slag. Bestämningarna angående inträdesafgiften för kassakreditiv, lånetiden för kreditiv och Direktionens rätt att i
förekommande fall vid diskontering af vexlar, hvilka icke äro att betraktas såsom rena affäsrvexlar, tillämpa de för rena affärsvexlar gällande satser samt att beräkna dessa sistnämnda satser för vexlar, som rediskonterades af privatbankerna, hafya bibehållits oförändrade sådana de varit vid årets början. f\ & Den 17 oktober 1907 erhöll Finlands Bank telegrafiskt meddelande om att Bankens äldsta ombud i Hamburg firman Haller, Söhle & C:o instält sina betalningar. Denna underrättelse var fullkomligt oväntad, isynnerhet som bemälda firma enligt af Direktionen ännu nyligen införskaffade upplysningar allt fortfarande åtnjöt stori anseende och ansågs obetingadt vederhäftig för sina förbindelser. Ordföranden i Bankens Direktion Herr C. von Collan, hvilken omedelbart härå afreste till Hamburg för att å ort och ställe införskaffa närmare upplysningar angående denna beklagliga händelse, har uti sin i ärendet afgifna redogörelse framhållit att firmans oförmodade betalningsintällelse väckt den största häpnad icke blott i Hamburg utan äfven i hela Tyskland. Då den ena af delegarene i firman Doktor Martin Söhle i april månad år 1904 afled, uppskattades firmans nettoförmögenhet till S eller 9 miljoner tyska mark och inträdde en af Herr Söhles fem barn Doktor J. C. Söhle i sin faders ställe såsom delegare i bemälda firma. Den andre delegaren var då Herr Liibbers, efter hvilkens för ungefär halftannat år sedan timade frånfälle såsom delegare i firman inträdde hans son Herr Liibbers junior. Den omständigheten att sålunda endast en femtedel af Doktor Martin Söhles förmögenhet kvarstannade i firman skulle visserligen i och för sig varit egnad att väcka betänkligheter, men enär enligt tysk lag rättsinnehafvare under fem års tid, räknadt från dödsdagen, med hela sin förmögenhet äro ansvariga för de skulder, hvilka uppstått under den ailidnes lifstid, tillmättes berörda omständighet icke större betydelse, utan antogs att firman Haller, Söhle & C:os affärställning åtminstone till år 1909 skulle förblifva oförändrad. Sedermera har likväl uppdagats att firmans affärställning redan under Martin Söhles lifstid varit helt och hållet undergräfd. Firman, hvilken ursprungligen idkat hufvudsakligen bankrörelse, hade un- Bankens utländska ombud.
10 der årens lopp småningom utvidgat sin verksamhet samt isynnerhet begynt i stor skala understöda hvarjehanda improduktiva industriföretag, först genom att bevilja dem kredit och sedan, då egna kapital ej härtill mera förslogo, genom att acceptera deras vexlar till obegränsade belopp. Huru det varit möjligt att ända till det sista hemlighålla firmans dåliga affärsställning, derom har man tillsvidare icke kunnat erhålla någon tillfredsställande förklaring. Otvifvelaktigt är att Finlands Bank kommer att lida en ansenlig förlust till följd af detta sitt mångåriga ombuds betalningsinställelse. Med hänsyn därtill att tysk lag, så som ofvan anförts, ålägger rättsinnehafvare att under fem års tid ansvara för den aflidnes skulder samt att en ansenlig del af Finlands Banks fordran härleder sig från Doktor Martin Söhles lifstid, kan man dock hoppas att hans barn kunna åläggas att till motsvarande belopp gälda Bankens fordran. Då enligt Bankens reglemente bland annat Bankens ostridiga fordringar hos dess utländska ombud räknas såsom valuta för dess sedelutgifningsrätt och tillkännagifvandena angående Bankens ställning, ifall Bankens fordran hos firman Haller, Söhle & C:o i dessa skulle bibehållas oförändrad, vore egnade att gifva allmänheten en vilseledande uppfattning om Bankens ställning, beslöto Bankfullmäktige den 5 november 1907, i enlighet med Direktionens därom gjorda framställning, att ifrågavarande fordran, hvars belopp utgjorde sammanlagdt 1,886,707 tyska mark och 3 pfennig, i dess helhet skulle öfverföras till de osäkra fordringarne och sålunda afföras från Bankens bilanser. Uti skrifvelse af den 25 november 1907 föreslog Direktionen för Banken att i stället för den numera insolventa firman Haller, Söhle & C:o skulle åt Banken antagas flere ombud för att sålunda öka säkerheten för Bankens depositioner och föreslog i sådant afseende följande banker, hvilka erbjudit Finlands Bank sina tjänster, nämligen : i Hamburg: Filiale der Dresdner Bank in Hamburg, hvilken förfogade öfver egna medel till ett belopp af ungefär 164,5 miljoner tyska mark, och Vereinsbank in Hamburg, hvars egna medel utgjorde 33, e miljoner tyska mark, samt. i Berlin: Disconto Gesellschaft in Berlin, hvilken hade egna medel ungefär 227, e miljoner tyska mark. Till denna framställning funno Bankfullmäktige den
11 23 november 1907 godt bifalla på de villkor som protokollet för sagda dag närmare utvisar. 7. I anledning deraf att kassahvalfvet i Bankens hufvudkontor icke ansetts erbjuda tillräcklig säkerhet beträf- rörande kon- Åtgärder fande möjlighet till inbrott beslöto Bankfullmäktige, i torslokalerna enlighet med Direktionens därom gjorda framställning, och Bankens den 22 februari 1907 att hvalfvet skulle ombyggas i enlighet med ett af Bankens arkitekt Professorn G. Nyström 1) flufvud- fastigheter. uppgjord förslag, hvarjämte Bankfullmäktige för sagda kontoret. ändamål beviljade ett anslag af 61,933 mark samt för anskaffandet af nödiga befunna nya myntskåp 25,000 mark Ėmedan de elektriska ledningarna i Bankens hufvudbyggnad icke befunnits erbjuda nödig säkerhet med afseende å eldfara beslöto Bankfullmäktige, på framställning af Bankens Direktion och sedan sakkunnige afgifvit utlåtande i ärendet, den 6 juni 1907 bemyndige Direktionen att för anordnandet af de elektriska ledningarne sålunda att all eldfara vore utesluten använda 9,725 mark. På framställning af Direktionen beviljade Bankfullmäktige den 6 juni 1907 ett anslag af 750 mark för att bereda någon af Bankens tjänstemän tillfälle att främst i grannländerna taga kännedom om anordningarne af vexelkassorna i de större centralbankerna. Sedan vexelkassö- Ärenden angående ackord hafva icke förekommit Åtgärder som. flere än ett, hvilket handlagts den 23 november. angå enskilda personers förbindelser till 8 - Banken. På framställning af Direktionen hafva Bankfullmäktige den 20 december 1907 förordnat att särskilda Ban- och öfver- Afskrifning kens tillgodohafvanden till ett belopp af inalles 60,909 föring af mark 39 penni skulle till osäkra öfverföras. Därjämte. fordringar hafva Bankfullmäktige bifallit till afskrifning helt och till osäkra. hållet af en del tidigare för osäkra förklarade fordringar, utgörande sammanlagdt 80,361 mark 73 penni.»
12 ren F. Muller, åt hvilken Direktionen gifvit detta uppdrag, på grund af uti särskilda länder af honom gjorda iakttagelser uppgjort förslag till förändring af arbetsordningen vid Bankens vexelkassor och Direktionen däröfver afgifvit utlåtande, beslöto Bankfullmäktige den 14 september 1907 i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Herr Mullers förslag införa vid vexelkassorna i Bankens hufvudkontor en förändrad arbetsordning, hvilken afsåg att underlätta arbetet samt åstadkomma en jämnare fördelning af arbetet i kassorna till nytta för såväl bankens tjänstepersonal som allmänheten. Vexelkontoret kommer sålunda att bestå af tre särskilda afdelningar, i hvilka enligt närmare meddelade föreskrifter komma att ombesörjas: i första afdelningen invexling af sedlar och guldmynt samt utvexhng af sedlar, guld och allt slags skiljemynt, i andra af delningen endast invexling af silfver- och kopparmynt samt i tredje afdelningen sortering af sedlar. Enär för införandet af ofvananförda förändring i vexlingsrörelsen det till höger om Bankens vestibyl belägna rummet måste tagas i anspråk, bemyndigade Bankfullmäktige Direktionen att med Bankens medel bestrida kostnaden för en enkel inredning af berörda rum. 2) Wiborg. Uti sitt betänkande angående Bankens styrelse och förvaltning under åren 1900 1904 uttalade Bankutskottet vid 1904 1905 års landtdag att det vore välbetänkt om bankstyrelsen komme att egna sin uppmärksamhet åt de tillfällen, som kunde yppa sig att för de större kontorens räkning uppköpa lämpliga fastigheter. Enär Direktionen för Banken redan en längre tid insett nödvändigheten af att Bankens kontor i Wiborg blefve inrym dt i en större och tidsenligare lokal, i hvilken jämväl kassahvalfvet skulle erbjuda nödig säkerhet mot möjligen skeende inbrott, och framlidne Kommunalrådet O. Cloubergs rättsinnehafvare åt Banken till salu utbjudit sin egande gård och tomt N:o l i Salakkalahti stadsdel af Wiborgs stad för ett pris af 575,000 mark, beslöto Bankfullmäktige den 2 oktober 1907, begagnande sig af detta lämpliga tillfälle, att för Bankens räkning inköpa sagda fastighet. Tomten, som är belägen i centrum af staden å lifligt trafikerad plats i hörnet af Torgoch Torkeisgatan, har en areal af 2,350,67 kvadratmeter samt en längd af 59,38 ometer mot Torkeisgatan och 39,59 meter mot Torggatan. A tomten finnas uppförda ett stenhus i två våningar med fasad åt Torkeisgatan, ett bonings-
hus af trä i det hörn, som bildas af förberörda två gators skärning, några mindre ekonomiebyggnader af trä samt en magasinsbyggnad af sten. Sedan Direktionen beträffande användningen af sagda fastighet föreslagit att den mot Torkeisgatan belägna stenbyggnaden skulle lämnas orörd samt att hörnbyggnaden och den bredvid densamma belägna mindre byggnaden skulle nedrifvas och å platsen uppföras ett tvåvånings stenhus, hvaraf nedre våningen skulle inredas till banklokal och den öfre till boningslokal för bankkommissarien, beslöto Bankfullmäktige den 14 oktober 1907 uppdraga åt Bankens arkitekt Professorn Gr. Nyström att uppgöra ritningar och kostnadsförslag till en byggnad af omförmald beskaffenhet å tomten. Uti skrifvelse af den 28 maj 1907 meddelade Direk-3) Kuopio, tionen för Banken att Enkefru Ungern erbjudit sig att för ett pris af 85,000 mark åt Banken försälja sin i Kuopio stad egande gård och tomt, hvilken, till arealen 4,400 kvadratmeter, är belägen å god plats i stadens affärscentrum och för närvarande lämnar en årlig afkastning af omkring 3,300 mark. Då detta anbud enligt sakkuniges utsago var för Banken synnerligen fördelaktigt, anhöll Direktionen om bemyndigande att för sagda pris inköpa nämnda gård och tomt, framhållande tillika att, enär det angående Bankens nuvarande kontorslokal gällande hyresaftalet nyligen blifvit förnyadt, afsigten icke vore att under de närmaste åren för Bankens räkning bebygga den till inköp föreslagna tomten. Denna framställning blef af Bankfullmäktige den 28 maj 1907 bifallen. Sedan Direktionen föreslagit, att Bankens kontor i 4) Tammer- Tammerfors måtte berättigas att anskaffa till sin lokal fors. tidsenlig elektrisk belysning i form af s. k. glödlampor samt att för antydda ändamål använda enligt uppgjordt kostnadsförslag 457 mark 30 penni, funno Bankfullmäktige godt den 23 november 1907 bifalla till omförmälda framställning. I enlighet med af Direktionen derom gjorda förslag 5) Ule&borg. bemyndigade Bankfullmäktige den 7 maj och den 9 juli 1907 Direktionen att använda sammanlagdt 6,750 mark för utförande af särskilda remontarbeten å Bankens i Uleåborg stad egande gård. 13
14 10. Anslag för Det å Bankens stat upptagna anslaget för aflönande extra biträ- af extra biträden har enligt Bankfullmäktiges förordnanden. den påförts följande delvis nya delvis ökade arvoden: Arvodet för kontorsskrifvaren vid kontoret i Sordavala, hvilket härintills utgjort 75 mark i månaden, har till följd af ökadt arbete höjts till 150 mark i månaden att utgå tillsvidare, räknadt från 1907 års början. Vid hufvudkontoret har anstalts ett femte kontorsbiträde utöfver de fyra, som för närvarande äro sysselsatta med förande af personalkonti, med enahanda aflöning som tillkommer de förut anstälda, nämligen 125 mark i månaden jämte sedvanlig förhöjning efter 5 och 10 års tjänstgöring. Enär utskrifvandet af nya personalkonti, för hvilket arbete ett extra biträde med en aflöning af 125 mark i månaden varit anstäldt, beräknats taga i anspråk en tid af ytterligare sex månader, har härjemte för sagda ändamål beviljats enahanda belopp som härintills. o Åt kanslisten i Banken Fröken Helmi Olsoni har tilldelats ett personelt lönetillskott af 50 mark i månaden, räknadt från 1907 års början. För tillfälligt ökande af arbetskrafterna i vexelkassorna har beviljats att användas tillsvidare i mån af behof ända till 50 mark i månaden, räknadt från den l maj 1907. Emedan det till följd af den stegrade rörelsen i Bankens vexelkassor visat sig nödvändigt att den person, som härintills endast tidtals fungerat såsom sedelsortererska i vexelkassorna, blefve för framtiden fast anstäld, hafva Bankfullmäktige för sagda ändamål beviljat ett anslag af 50 mark i månaden, räknadt från den l september 1907, hvarigenom bemälda biträde kommer att åtnjuta ett arvode af 100 mark i månaden. För anordnandet af vexelrörelsen vid hufvudkontoret på ett tidsenligt sätt har beviljats ett tillskottsarvode af 50 mark i månaden åt ett kassörsbiträde vid ofvervakandet af arbetet i sedelsorteringskontoret äfvensom ett arvode af 10 mark om dagen åt det kassörsbiträde, hvilket komme att anförtros penningevexlingen vid en tillfällig kassa, som kommer att anordnas i sammanhang med omförmälda reglering af vexelrörelsen. För aflönandet vid kontoret i "Wiborg af en extrakontorsskrifvare och ett andra kassörsbiträde hafva Bank-
15 fullmäktige, i likhet med hvad föregående år varit fallet, för år 1907 beviljat ett anslag af 4,200 mark, hvaraf skulle tilldelas den förre 3,000 mark och den senare 1,200 mark. De närmare motiven till Bankfullmäktiges berörda beslut finnas angifna i protokollen för den 15 januari, 22 februari, 7 och 28 maj, 30 augusti, 14 september och 31 december. H Af det å stat upptagna anslaget för beredande af Öfriga ansemesterledighet åt Bankens ämbets- och tjänstemän har slagsfrågor. användts under år 1907 Fmk 17,197: 54 penni. Bank-a) Semesterfullmäktiges beslut beträffande dispositionen af semester- anslaget, anslaget återfinnes i protokollen för den 7 och 28 maj sagda år. Sedan Bankfullmäktige den 25 februari 1905 beslu- b) Diskretit ställa till Direktionens förfogande ett anslag af 2,200 tionsmedmark att i lämpliga rater utgifvas åt förre Kontorsskrif- len. våren vid Bankens kontor i Kuopio E. W. Wartiainen, hvilken för obotlig sjukdom beviljats afsked från sin berörda befattning, hafva Bankfullmäktige, i anledning af därom gjord ansökan, med fästadt afseende å i saken föreliggande synnerligen ömmande omständigheter, den 26 januari 1907 funnit godt af Bankens medel ytterligare ^ tillägga bemälde Wartiainen ett understöd i ett för allt af 500 mark. De tvänne penningeräknarene och vaktmästaren äfvensom vaktmästarebiträdet vid kontoret i S:t Petersburg hafva ur diskretionsmedlen tillagts sedvanliga gratifikationer till påsken och nyåret till ett belopp af sammanlagdt 430 rubel. Dessutom har af ifrågavarande anslag tilldelats Öfvervaktmästaren H. J. Paulin en gratifikation af 400 mark. Efter det kanslisten för utländsk korrespondens vid c) Pensio- Bankens hufvudkontor Paul Horn, på därom gjord an- ner. sökan, den 10 oktober 1907 blifvit entledigad från nämnda befattning, hafva Bankfullmäktige den 14 i samma månad tillagt Kanslisten Horn en lifstidspension af 1,800 mark om året, motsvarande hälften af den med hans innehafda kanslisttjänst enligt stat förenade lön. Vaktmästaren vid Bankens kontor i S:t Petersburg A. Wasiljeff, hvilken på begäran erhållit afsked från sin befattning, räknadt från den l februari 1908, hafva Bank-
16 fullmäktige den 14 oktober 1907 tilldelat en lifstidspension af 1,000 mark om året, motsvarande den Wasiljeff enligt stat tillkommande lön. d) Expense- Sedan Direktionen anmält att de för kontoren i S:t medlen. Petersburg och Tammerfors för år 1907 bestämda expensemedel till följd af ökad rörelse icke komme att räcka till för ändamålet samt att enligt verkstälda beräkningar kontoret i S:t Petersburg nödgades använda omkring 400 mark samt kontoret i Tammerfors omkring 300 mark utöfver sagda expensemedel, beviljade Bankfullmäktige den 5 december 1907 för ändamålet omförmälda tillskottsanslag. I enlighet med stadgandet i anm. 8 af den för Banken faststälda staten af den 5 mars 1906 hafva Bankfullmäktige, med bifall till Direktionens i ärendet framstälda förslag, den 5 december 1907 faststält sagda anslag att under år 1908 utgå till följande belopp nämligen: vid kontoren i Björneborg, Uleåborg, Kuopio, Joensuu, Sordavala, Tavastehus, S:t Michel, Jyväskylä och Kotka 1,000 mark för enhvar, vid kontoren i Åbo och Nikolaistad 1,200 mark för hvardera, vid kontoret i Tammerfors 1,500 mark, vid kontoret i S:t Petersburg 2,200 mark samt vid kontoret i Wiborg 3,200 mark. 12. Bankens Sedan samtliga i Helsingfors stad arbetande privattjänstetid banker beslutit att under sommarmånaderna om lördaunder som- garna stänga sina expeditioner kl. 2 e. m. för att sålunda marmåna- bereda sin personal möjlighet till tidigare afresa från staderna. den för vistelse å landsbygden under söndagarna, hafva Bankfullmäktige, på därom af Direktionen gjord framställning, den 28 maj 1907 bifallit till att en dylik åtgärd finge vidtagas beträffade Finlands Bank. 13. Ständerhu- Sedan Ständerhusets arkitekt Professorn G. Nyström, sets ombygg- enligt honom af Bankfullmäktige meddeladt uppdrag, uppnad. gjort förslag jämte ritningar till ombyggande af Ständerhuset, enligt hvilket förslag totalkostnaden beräknats till 1,927,182 mark, och Öfverstyrelsen för allmänna byggnaderna samt Arkitektklubben på begäran afgifvit utlåtanden öfver sagda förslag, hafva Bankfullmäktige efter
skedd granskning af förslaget jämte skrifvelse af den 31 maj 1907 öfversändt de till ärendet hörande handlingarna till Landtdagens Statsutskott, förordande Ständerhusets ombyggande enligt det af Herr Nyström uppgjorda förslag. Därjämte hafva Bankfullmäktige föreslagit tillsättande af en byggnadsnämnd med uppdrag att sluta aftal med arkitekten samt att besluta angående de ändringar i förslaget, som vid detaljritningarnas utarbetande måhända befunnes nödiga äfvensom sedermera öfvervaka fullföljandet af byggnadsföretaget. 14. I anseende till de å en del orter i landet föröfvade Åtgärder för våldsdåden beslöto Bankfullmäktige vid sammanträden Bankens den 15 januari, 12 september, 2 oktober och 20 decem- skyddande ber 1907, på framställning af Direktionen, vidtagande af sär- mot öfverfall. skilda åtgärder för kontorens i landsorten säkerställande mot öfverfall och beviljade härför nödiga anslag. 17 15. Uti Landtdagens skrifvelse af den 2 november 1907 Frågan om anmäldes att Landtdagen beslutit att Bankfullmäktiges ändring af förslag angående förändrade bestämningar rörande Ban- reglementet kens sedelutgifning och reservfond samt direktörsbefatt- för Finlands ningens på extra stat ombildande till ordinarie icke för Bank. denna gång föranledt till åtgärd samt att Landtdagen beslutit uppdraga åt Bankfullmäktige att upptaga Bankens reglemente till förnyad granskning och på samma gång upgöra nytt förslag äfven rörande förenämnda frågor. Yid den 31 december 1907 skedd föredragning af sagda skrifvelse beslöto Bankfullmäktige att ärendet skulle framdeles ånyo föredragas. 16. Enär med den stegrade affärsrörelsen i landet och Frågan owi den däraf föranledda lifligare omsättningen af större pen- utgifvandet ningesummor behofvet af större betalningsmedel äfven gjorde of sedlar till sig gällande, hafva Bankfullmäktige funnit det önskligt 1,000 marks att utom de för närvarande i rörelsen varande sedlarne valör. jämväl sedlar af 1,000 marks valör komme till använd- 2
18 ning och beslöto Bankfullmäktige med afseende härå den 28 maj 1907 hos Landtdagens Bankutskott hemställa om vidtagande af åtgärd derhän att Finlands Bank berättigades utgifva i rörelsen sedlar jämväl af sagda valör. 17. Frågan om Då det i en snar framtid blir nödvändigt att utuistyrseln a/gifva nya sedlar och Bankfullmäktige ansett lämpligt att, Bankens nya för erhållande af en i konstnärligt afseende fullt tillfredssedlar. ställande utstyrsel af sedlarna, anordna pristäflan, beslöto Bankfullmäktige den 17 juli 1907 anmoda Direktionen för Banken att enligt densamma meddelade anvisningar utlysa dylik täflan. 18. Di-skontkom- Sedan andra suppleantbefattningen vid Bankens konmittéerna. tor i Wiborg blifvit ledig därigenom att förre suppleanten Konsularagenten C. E. Ekström utsetts till ledamot i diskontkommittén i stället för Kommerserådet W. Hackman, förordnade Bankfullmäktige den 29 april 1907 Handlanden William Otsakorpi att vara andre suppleant i sagda diskontkommitté till årets slut. I anledning däraf att ledamoten i diskontkommittén i Åbo, Lagmannen O. J. Tammelin anmält sig förhindrad att deltaga i kommitténs arbeten förordnade Bankfullmäktige den o 14 augusti 1907 Justitierådmannen vid Magistraten i Åbo stad E. P. J. Thomé att till årets slut vara ledamot i sagda diskontkommitté. Emedan osuppleanten i diskontkommittén vid Bankens kontor i Åbo Handlanden A. M. Fredrikson anmält sig förhindrad att deltaga i kommitténs arbeten på den grund att han inträdt såsom kontrollent i bestyreisen för Nordiska Aktie bankens kontor i sagde stad, förordnade Bankfullmäktige den 14 oktober 1907 Handlanden E. W. Nylund att vara suppleant i diskontkommittén i stället för Handlanden Fredrikson till årets slut. Till ledamöter och suppleanter i diskontkommittéerna vid Bankens kontor i landsorten utsagos för år 1908 genom Bankfullmäktiges beslut af den 26 november 1907: i Björneborg till ledamöter: Häradshöfdingen, Lagmannen Theodor Leopold Eck och Kontorsföreståndaren
Clae Gotthard von Rehausen samt till suppleanter: VicekonsulnsHugo Rosenlew och Stadskamreraren Johan Leineberg; i Joensuu till ledamöter: Handlanden Wilhelm Hämäläinen och Lektorn, Filosofiedoktorn Johan Wilhelm Ronimus samt till suppleanter: Handlandene Johan Pitko och Kalle Parviainen; i Jyväskylä till ledamöter: Hofrådet Adolf Wilhelm von Zweygberg och Apotekaren Frans Kiljander samt till suppleanter: Prokuristen Hugo Parviainen och Vicehäradshöfdingen Hjalmar Hollmerus; i Kotka till ledamöter: Vicekonsuln Olof Bulow och Stadskamreraren, Vicehäradshöf dingen Gösta Nordgren samt till suppleanter: Andre Stadsläkaren, Medicinelicentiaten Viktor Hugo Alfthan och Tullförvaltaren Robert Fredrik Wilhelm Staudinger; i Kuopio till ledamöter: Häradshöfdingen Frans Oskar Möller och Politierådmannen Johan Fredrik Dahlström samt till suppleanter: Läneräntmästaren Herman Werner Sahlstein och Prokuristen Reino Brunila; i S:t Michel till ledamöter: Kommerserådet Carl Fredrik Pöndinen och Trafikdirektörsassistenten August Fredrik Granfelt samt till suppleanter: Kaptenen Woldemar Winter och Vicehäradshöfdingen Ernst Edvard Rosenqvist; i Nikolaistad till ledamöter: Kommerserådet Carl Johan Hartman och Borgmästaren Ivar Wilhelm Hasselblatt samt till suppleanter: Handlanden Johan Edvard Backman och Vicekonsuln Lennart Eliel Backman; i Sordavala till ledamöter: Häradshöf dingen Karl Gustaf Berg och Handlanden Wilhelm Sorvali samt till suppleanter Handlandene Alexander Johan Nissin och Ossian Evert Kivinen; i Tammerfors till ledamöter: Kommunalrådet Carl Wilhelm Åkerlund och Apotekaren Thomas Clayhills samt till suppleanter: Fabrikanten Oskar Björkell och Vicehäradshöfdingen Walter Bjökstén; i Tavastehus till ledamöter: Ingeniören Johan Henrik Holmen och Handlanden Anders Gustaf Skogster samt till suppleanter Justitierådmannen Otto Hjalmar Alexander Sundel och Fabrikanten Gustaf Richard Fältmars; i Uleåborg till ledamöter: Politieborgmästaren Johan Arthur Castren och Kommerserådet Fredrik Adolf Riekki samt till suppleanter Justierådmannen Torsten Lundberg och Poltierådmannen Oskar Gustaf Laurin; i Wiborg till ledamöter: Hofrättsrådet Egid William Ejfvengren och Konsularagenten Carl Edvin Ekström 19
20 samt till suppleanter: Bokhandlaren Viktor Hoving och Handlanden William Otsakorpi; i Åbo till ledamöter: Kommunalrådet Hans Gustaf Hoffstedt och Politierådmannen, Vicehäradshöfdingen Ernst Petter Johan Thomé samt till suppleanter: Handlanden Evert "Wilhem Nylund och Kaptenen Friherre Rolf Maximilian Carpelan. 19. Bankkom- Sedan bankkomissarietjänsten vid Finlands Banks missarietjän- kontor i Tammerfors den 27 februari 1907 blifvit ledig sterna. till följd däraf att Bankkommissarien E. J. Grönvik sagda dag på begäran undfått afsked, uppfördes af Direktionen på förslag till tjänstens återbesättande i första rummet Bankkomissarien vid kontoret i Björneborg Filosofiemagistern E. Enqvist, i andra rummet Bankkomissarien vid kontoret i Jyväskylä I. O. P. Ruotzi samt i tredje rummet Bankkomissarien vid kontoret i Joensuu E. Broms. Af desse erhöll Bankkomissarien Enqvist Bankfullmäktiges förord till tjänsten; och blef Enqvist sedermera den l juni 1907 af Kejserliga Senaten därtill utnämnd. På förslag till den genom förenämnda utnämning ledigblifna bankkommissarietjänsten i Björneborg uppfördes af Direktionen i första rummet Bankkomissarien vid kontoret i Joensuu E. Broms, i andra rummet Bankkomissarien vid kontoret i Kotka Filosofiemagistern W. Krogius och i tredje rummet^ sekreteraren i Banken Yicehäradshöf dingen M. Sabelli. Ärendet öfverlämnades af Bankfullmäktige jämte underdånig hemställan af den 12 september 1907 till Kejserliga Senatens afgörande, därvid Fullmäktige till tjänstens erhållande förordade Bankkommissarien Broms, hvilken jämväl sedermera den 23 påföljande oktober blef utnämnd till bankkommissarie vid kontoret i Björneborg. För återbesättandet af bankkomissarietjänsten i Joensuu uppförde Direktionen å förslag i första rummet Kassören vid kontoret i Tammerfors A. L. B,. Löfgren, i andra rummet Kassören vid kontoret i Björneborg, Filosofiemagistern A. F. Timgren samt i tredje rummet Kassören vid kontoret i Wiborg Y. B. PetreHus. Uti underdånig hems...l.m af den 20 december 1907 insände Bankfullmäktige handlingarna i ärendet till Kejserliga Senaten, hvarvid Fullmäktige till tjänstens erhållande förordade Kassören Löfgren.
21 Sedan Kejserliga Senaten den 4 april 1907 förordnat Bankkomissarien vid Bankens kontor i Wiborg K. Basilier att förestå direktörsbefattningen på extra stat i Bankens Direktion till dess frågan angående ombildandet af denna tjänst till ordinarie blifvit afgjord, förordnade Bankfullmäktige den 17 i sagda april månad dåvarande Bankkommissarien vid kontoret i Björneborg E. Enqvist att, räknadt från den l påföljande maj, förestå kontoret i Wiborg under den tid Bankkommissarien Basilier enligt omförmälda förordnande är ledamot af Direktionen. Efter det Bankkomissarien Enqvist blifvit förordnad att under förenämnda tid förestå kontoret i Wiborg, förordnade Bankfullmäktige den 7 maj 1907 Kassören vid kontoret i Björneborg A. F. Timgren att tillsvidare förestå bankkommissarietjänsten vid sistnämnda kontor. Sedan Bankkomissarien Enqvist den l juni 1907 utnämnts till bankkommissarie vid kontoret i Tammerfors, men på grund af förenämnda förordnande förestod kontoret i Wiborg, förordnade Bankfullmäktige den 17 juli 1907 andre Kamreraren vid hufvudkontoret O. A. F. Lindeblad att förestå kontoret i Tammerfors, räknadt från den l september, sålänge Bankkommissarien Enqvists förordnande att förestå kontoret i Wiborg fortfar. Tjänstledighet dels för sjukdom dels för enskilda angelägenheter har under ifrågavarande tid åtnjutits af föreståndaren e för nedannämnda kontor nämligen: i Kuopio O. Wallenius från den 16 mars till den 16 april samt från den 8 till den 24 augusti; i Björneborg E. Enqvist från den 8 april till den 8 maj; i Åbo A. Gripenberg under juni månad samt från början af augusti till sin död den 2 november; i Nikolaistad V. O. Gadding från den l juli till den l september; i S:t Petersburg K. O. Lindberg från den 23 juli till den 7 september: i Joensuu E. Broms från den 13 juni till den 12 juli och från 11 oktober till månadens slut; i Tavastehus B. E. Sundgren från den 17 augusti till den 31 i samma månad; i S:t Michel K. G. Åkesson från den 16 juli till månadens utgång; i Jyväskylä L O. P. Euotzi från den 27 september till den 25 november; samt i UJeåborg E. Rehnbäck från den 16 december till årets slut.
22 Under förenämnda ledigheter hafva enligt Bankfallmäktiges förordnanden bankkommissariebefattningarna i regeln föreståtts af kassörerne vid resp. kontor. För öfrigt har under sommaren semesterledighet beviljats föreståndarene för kontoren på en månad, hvarjämte en del af bemälde föreståndare af Direktionen på ansökan tilldelats kortare tids ledighet, dock icke utöfver en vecka för gången. 20. Sedan Bankfullmäktige den 18 december 1906 för- ordnat Öfverkamreraren i Banken Arthur Broberg att under två månader förestå ett genom förre ordföranden i Direktionen K. T. A. Wegelius' utnämning till senator ledigblifvet direktörsämbete, förordnade Bankfullmäktige den 22 februari 1907 Öfverkamreraren Broberg att fortfarande handhaf va sagda direktörsämbete tills därom annorlunda kan vara förordnadt. Den 20 februari 1907 utnämnde Hans Kejserliga Majestät ledamoten å extra stat i Direktionen Bankdirektören Clas Herman von Collan till ordförande i Bankens Direktion. I anledning af Bankfullmäktiges den 22 mars 1907 därom gjorda framställning förordnade Kejserliga Senaten den 4 påföljande april Bankkommissarien vid kontoret i Wiborg Kaarlo BasiKer att förestå direktörsämbetet å extra stat till dess frågan angående ombildandet af sagda tjänst till ordinarie blifvit afgjord. Bankdirektionen. 21. Finska rprå- Sedan Bankfullmäktige den 19 november 1906 beslutit kets använd-att Fullmäktiges skrifvelser därefter skulle afiattas jämväl ning i bank-på finska språket samt att Bankfullmäktiges dåvarande förvdltnin- ordförande skulle uppmana Direktionen att taga under gen. öfvervägande möjligheten af en ökad användning af sagda språk i bankens skriftvexling, hafva Bankens Direktion och Bankfullmäktige i sin skriftvexling sinsemellan äfvensom Bankfullmäktige i all sin skriftvexling användt finska och svenska språken jämsides. Af Bankens kontor hafva en del användt svenska och en annan del, till antalet fyra, finska språket i sin brefvexling med Direktionen. Den 21 oktober 1907 beslöto Bankfullmäktige att
23 Fullmäktiges protokoll därefter skulle affattas på finska, å hvilket språk jämväl Bankfullmäktiges skrifvelser sedan dess expedierats. Uti Landtdagens skrifvelse af den l oktober 1907, hvilken ankom till Bankfullmäktige i slutet af derpåföljande december månad, meddelades att Landtdagen uppdragit åt Bankfullmäktige att vidtaga sådana åtgärder att finska språket från den l januari 1908 blefve Finlands Banks förvaltnings- och bokföringsspråk samt att vaka deröfver att i den mån nya sedlar för Finlands Bank tillverkas, finska språket å desamma beredes främsta rummet och att sedlarna af olika valör göras tillräckligt olika hvarandra. Vid den 31 december 1907 skedd föredragning af ärendet beslöto Bankfullmäktige meddela Landtdagens förnämnda beslut åt Bankens Direktion till kännedom och för vidtagande af deraf påkallade åtgärder. 22. BankfuU- mäktiges tjänstgöring. Sedan Ständerna den 28 mars 1905 utsett till Bankfullmäktige Herr F. Stjernvall, Friherre E. G. Palmen samt Herrar M. Hallberg och K. J. Ståhlberg hafva, efter det Herrarne Stjernvall och Ståhlberg utnämnts till senatorer och ledamöter i Kejserliga Senatens Ekonomiedepartement, från 1907 års början till den 18 derpåföljande oktober såsom bankfullmäktige tjänstgjort Herr M. Hallberg, såsom ordförande, Friherre O. Wrede såsom suppleant för Herr Stjernvall, Friherre E. G. Palmen samt Herr P. Ahmavaara såsom suppleant för Herr Ståhlberg. Vid tillfälligt förfall hafva såsom bankfullmäktige tjänstgjort suppleanterne Herrar Bonsdorff, Hjelt, Hallsten, Idman, Boisman och Polon. Jämlikt 74 i Landtdagsordningen af den 20 juli 1906 förrättades den 18 oktober 1907 val af Landtdagens bankfullmäktige och revisorer samt deras suppleanter, hvarvid blefvo valde: Till bankfullmäktige: Professorn vid Alexanders Universitetet Friherre Ernst Gustaf Palmen, Prokuristen vid centrallaget för handelsandelslagen i Finland Heikki Lindsoos, förre Senatorn Alexander Lennart Gripenberg, Possessionaten Hjalmar Gabriel Paloheimo, Verkställande Direktören för ömsesidiga lifförsäkningsbolaget Suomi Wilhelm Alexander Lavonius och Kommerserådet Gösta Björ-
24 kenheim, af hvilka de tre första voro valda att deltaga i alla å Bankfullmäktiges handläggning ankommande ärenden. Till suppleanter för bankfullmäktige: Till förste suppleant Referendariesekreteraren Akseli August Listo, till andre suppleant Handlanden Karl Henrik Renlund, till tredje suppleant Handlanden Juho Santaholma, till fjerde suppleant Lyceilektorn Filosofiedoktorn Hugo Magnus Johannes Relander, till femte suppleant Försäkringsinspektören Filosofiemagistern Gustaf Onni Immanuel Hallsten och till sjätte suppleant Medicinalrådet Gustaf Rudolf Idman. Till revisorer för Banken: Inspektören för handelsläroverken Professorn Ernst Jakob Woldemar Bonsdorff, Tidningsredaktören Wäinö Alfred Tanner, Grosshandlaren Juho Lallukka och Landtbruksrådet Karl Wilhelm Bruncrona, samt till revisorssuppleanter: till förste suppleant Direktören för finska affärsmännens Handelsinstitut Kyösti Nestor Järvinen, till andre suppleant Filosofiemagistern Väinö Wuolijoki, till tredje suppleant Snickaren Jaakko Emil Perttilä och till fjerde suppleant Filosofiedoktorn Arvid Neovius. Efter det omförmälda val skett sammanträdde Bankfullmäktige den 21 oktober 1907, hvarvid utsagos till ordförande Friherre Palmen och till viceordförande förre Senatorn Gripenberg. Härefter hafva vid tillfälligt förfall såsom bankfullmäktige tjänstgjort Herrar Renlund, Listo och Relander. Helsingfors den 15 januari 1908. E. G. Palmen. Heikki Lindroos. Lennart Gripenberg. H. G. Paloheimo. W. A. Lavonius. Gösta Björkenheim. G. E. Winter.
Summarisk öfversigt af Finlands Banks ställning och verksamhet år 1907. Sid. I. Finlands Banks ställning ultimo December 1907 2 H. Utdrag ur Bankens månadsbilanser 4 III. Bankens kassabestånd 5 IV. kassaomsättning 5 V. Eesultatet af Bankens verksamhet ir 1907 6 VI. Innestående vinstmedel (,
I. Finlands Banks ställning Aktiva. Metallisk valuta för sedelutgifning. Metallisk kassa: finskt guldmynt 16,302,120 ryskt och utländskt guldmynt... 8,750,648 84 omyntadt guld..... 320,796 95 guld hos myntverket 19,166 98 25,392,732 77 Finskt silfvermynt... '... 1,805,192 50 Obligationer å utländskt mynt... 27,591,299 78 Kontokuranter i utlandet 57,903,196 26 Banksedlar ochf» kuponger å utländskt mynt 216,297 07 Vexlar å utländskt mynt i portfölj. 2,198,450 34 115,107,16872 Utestående fordringar. i Vexlar å finskt mynt i portfölj... Hypotekslån Primitiva lån På kassakreditiv utestående 54,655,880 92 24,168,678 97 5,700 23 4,960,414 99 83,790,67511 Of riga tillgångar. Omyntadt silfver Kopparmynt Obligationer å finskt mynt.... JDiverse räkningar. Protesterade inhemska vexlar... Bankfastigheter Inventarier 1,739,755 46 100 28,053 17 69,027 97 168,278 16,069 83 15,244 03 218,815 38 1,739,855 46 2,255,34384 Summa Fmk 1 J201,153,187 67
ultimo December 1907. Passiva. Vid anför äran betalbara förbindelser: ntelöpande sedlar postremissvexlar invisningar på kontoret i S:t Petersburg innest. på upp- och af skrifningsräkn. med Statsverket innest. på upp- och af skrifningsräkn. med andra å deponerade vexlar inkasseradt... statslåneannuiteter innestående... kontokuranter i utlandet diverse räkningar disponerade vinstmedel 95,026,745 257,021 79 11,023 70 27,825,798 95 268,045 49 6,780,112 67 34,605,911 62 171,551 83 6,247 21 994,559 42 518,708 05 1,691,066 51 7,789,470 65 139,381,239 27 Grundfond Reservfond, hvari ingår värdet af bankfastigh. o. invent. med 1,739,855: 45 Odisponerade vinstmedel Metallisk valuta för sedelutgifn.. 115,107,168: 72 Derutöfver eger Banken utgifva sedlar för.. 40,000,000: - 155,107,168: 72 Afgår ofvan specificerade avir sta förbindelser. 139,381,239: 27 och å bevilj. kassakreditiv innest 2,153,885: 01 141,535,124: 28 Obegagnad sedelntgifningsrätt. 13,572,044: 44 25,000,000 31,739,855 46 56,739,855 46 5,032,092 94 Summa Fmk 1201,153,187 67
II. Utdrag ur Bankens månadsbilanser år 1907. Månad. Valuta för sedelutgifning. Guld. Finskt silfvermynt. Utländska valutor. Utestående fordringar. Öfriga tillgångar. Vid anfordran betalbara förbindelser. I tå de på beviljade kassakreditiv. Utelöpande sedlar. Öfriga förbindelser. Obegagnad sedelutgifningsrätt. Fmk. Fmk. Fmk. Fmk. Fmk. Fmk. Fmk. Fmk. Fmk. Januari... Februari... Mars.... April.... Maj.... Juni.... Juli.... Augusti... September.. Oktober... November.. December.. 27,039,795 27,064,309 27,119,824 27,419,420 28,011,281 27,792,748 27,995,606 28,246,002 28,904,979 27,291,640 26,036,219 25,392,733 1,524,951 1,577,951 1,418,048 1,426,663 1,358,252 1,317,914 1,481,165 1,559,017 1,443,581 1,722,905 1,686,775 1,805,193 93,287,852 91,971,129 92,860,744 94.617,483 93,519,381 96,845,297 99,765,342 98,444,431 98,927,181 95,483,436 88,479,576 87,909,243 66,591,517 68,514,196 69,449,972 66,914,857 69,989,021 68,011,650 63,749,790 64,711,092 66,848,144 74,684,344 83,016,312 83,790,675 1,592,728 1,479,265 1,493,402 1,481,333 1,472,334 1,574,666 1,538,819 1,566,743 1,582,143 1,526,920 2,095,885 2,255,344 1,503,863 2,519,928 2,778,298 2,959,425 2,641,192 3,282,250 2,228,187 1,934,609 2,204,085 2,295,537 1,820,971 2,153,885 90,611,311 95,120,988 97,375,213 94,792,785 95,9203,02 94,232,299 93,659,264 95,097,548 97,363,114 97,912,520 95,639,094 95,026,745 39,991,387 35,632,009 34,680,472 36,145,795 37,011,209 39,316,361 38,103,986 36,321,198 36,663,809 40,717,870 42,991,395 44,354,494 29,746,037 27,340,463 26,564,632 29,565,562 27,316,211 29,125,049 35,250,676 34,896,094 33,044,734 23,572,054 15,751,109 13,572,044
finskt guldmynt... ryskt och utländskt guldmynt omyntadt guld... silfver... finskt silfvermynt... kopparmynt... banksedlar och kuponger å utländskt mynt.. Bankens egna sedlar.. 111. Bankens kassabestånd. Ultimo Dec. 1906. Ultimo Dec 1907. Fmk 16,372,410: 10,156,530: 83 220,416: 22 12,573: 49 1,515,556: 25 79,447: 27 Fmk 16,302,120: 8,750,648: 84 320,796: 95 28,053: 17 1,805,192: 50 69,027: 97 201,409: 47 216,297: 07 284,112,596: 240,114,134: Fmk 312,670,939: 53 Fmk 267,606,270: 50 IV. Bankens kassaomsättning. Totalomsättningen på kassaräkning utgjorde år 1907 i debet och kredit tillsammans Fmk 1,964,991,388: 17. Fördelad på de skilda kontoren var denna omsättning: vid hufvudkontoret i Helsingfors Fmk 949,959,382: 78 vid kontoret i Wiborg 207,228,054: 19 Åbo 112,612,606: 03 S:t Petersburg 110,768,817: 85 Björneborg 100,803,572: 90 Tammerfors 96,708,489: Kotka 85,564,186: 66 f Nikolaistad 69,406,109: 75 Uleåborg 55,625,198: 84 Kuopio 37,845,659: 95 Sordavala 36,389,545: 46 S:t Michel 35,789,483: 87 Tavastehus 25,371,182: 24 Joensuu 20,870,840: 61 Jyväskylä 20,048,258: 04