POLIS (högre YH) Urvalsgrunder 12.2.2016 GODKÄNDA AV POLISYRKESHÖGSKOLANS STYRELSE 12.2.2016
INNEHÅLL 1. ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR INTAGNING AV STUDERANDE... 2 2. DEN KOMPETENS SOM UTBILDNINGEN GER OCH MÅLGRUPP FÖR UTBILDNINGEN... 2 3. ANSÖKNINGSFÖRFARANDE... 2 4. BEHÖRIGHET... 3 5. URVALSPROV... 4 6. TILLGÄNGLIGHET I ANTAGNING AV STUDERANDE... 6 7. ANTAGNING AV STUDERANDE OCH INFORMERING... 6 8. BEHANDLING AV KÄNSLIGA UPPGIFTER... 6 9. IKRAFTTRÄDANDE... 7 1
1. ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR INTAGNING AV STUDERANDE Dessa urvalsgrunder berör studerande som söker sig till den högre yrkeshögskoleutbildningen för polis polis (högre YH) som genomförs vid Polisyrkeshögskolan (Polamk). Examen är en förmans- och ledarutbildning som ger behörighet för polisbefälsuppgifter. Den omfattar minst 120 studiepoäng och den målsatta tiden för avläggande av examen är två (2) år. Enligt lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013) fastställer Polisstyrelsen årligen antalet nybörjarplatser för utbildningen för examen polis (högre YH). Enligt lagen om Polisyrkeshögskolan bestämmer Polamk om grunderna för antagning av studerande. 2. DEN KOMPETENS SOM UTBILDNINGEN GER OCH MÅLGRUPP FÖR UTBILDNINGEN De allmänna målen för studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen för polis fastställs i förordningen om Polisyrkeshögskolan (282/2014). Kärnkompetensområden för examen polis (högre YH) är kompetens som sakkunnig, ledningskompetens och kompetens inom forskningsutveckling. Utbildningen förbereder studeranden för polisbefälsuppgifter samt erbjuder studeranden den kompetens som behövs i dessa uppgifter. Studeranden får också färdigheter att skaffa fram, behandla och tillämpa forskningsinformation i sitt eget arbete och för att i större omfattning utveckla organisationen. Dessutom stärker studierna studerandens internationella kompetens. Målgruppen för utbildningen är personer som siktar på lednings-, expert- eller utvecklingsuppgifter inom polisbefälet. 3. ANSÖKNINGSFÖRFARANDE Man ansöker till utbildningen via Wilma-anslutningen i den offentliga förvaltningens säkerhetsnätverk (TUVE). Om sökanden inte har tillgång till Wilma-anslutningen till exempel på grund av tjänstledighet kan man också söka till utbildningen med en pappersblankett, som kan beställas från Polisyrkeshögskolan. I samband med ansökan frågas förutom efter personuppgifter och utbildningsbakgrund också frågor som berör motivation, tidsanvändning och karriärmål, och som utnyttjas i urvalsprovets intervjuskede. I ansökningsskedet uppger sökanden också sin närmaste chefs kontaktuppgifter för ett utlåtande. Polamk publicerar närmare ansökningsanvisningar på polisförvaltningens intranät (Sinetti). 2
4. BEHÖRIGHET Polis (högre YH) är en högre yrkeshögskoleexamen enligt lagen om Polisyrkeshögskolan och förordningen om Polisyrkeshögskolan. Eftersom målet med utbildningen är att ge behörighet att arbeta som en sådan polisman som avses i polislagen (872/2011), kan en person som uppfyller kraven i 23 och 24 i lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013) antas som studerande. Till utbildningen kan antas en person som har avlagt grundutbildningen för polis och som har minst tre års arbetserfarenhet inom området för inre säkerhet efter sin grundutbildning för polis. Villkoren gällande behörighet för ansökan bör uppfyllas innan ansökningstiden löper ut. Med grundutbildning för polis avses examen polis (YH), grundexamen för polis, tjänsteexamen för polis och tjänsteexamen för polismanskap. Noggrannare anvisningar om hur arbetserfarenheten räknas meddelas i ansökningsanvisningen. En person som avstängts från tjänsteutövning är inte behörig att söka under den tid avstängningen från tjänsteutövningen pågår. Personer som avlagt en högskoleexamen antas för avläggande av examen polis (högre YH). Alla högskolexamina är lämpliga som grund för avläggande av examen polis (högre YH), med följande undantag: Personer som avlagt polisbefälsexamen eller polisbefälsexamens A-del är inte behöriga att söka till examen polis (högre YH) på grund av den befälsutbildning som arbetsgivaren stöder och genom vilken de redan har fått befälsbehörighet. De antagna som inte har avlagt en högskoleexamen antas först till den examensinriktade studier för polis (YH) som omfattar 45 studiepoäng, och därefter kan de utan skilt urvalsförfarande gå vidare till utbildningen för examen polis (högre YH). Ansöknings- och urvalsförfarandet är en helhet där sökandena bedöms enligt samma urvalsgrunder oberoende av utbildningsbakgrund. 3
5. URVALSPROV Ansökningsskedet Ansökning via Wilma Inbjudan till urvalsprov Första skedet Skriftligt prov (vid Polamk och vid behov på andra platser) Andra skedet Bedömning av lämplighet (vid Polamk och vid behov på andra platser) Antagningsbeslut Antagningsbeslut FÖRSTA SKEDET ANDRA SKEDET Urvalsprovet består av två delar. Alla behöriga sökanden kallas till det första skedet av urvalsprovet. Till andra skedet kallas högst dubbelt så många sökande som det finns nybörjarplatser. Antagningen av studerande görs utifrån urvalsprovet. Sökandena avlägger urvalsprovet på examensspråket. Polamk kan kräva att sökandena anmäler sig till provet. Alla behöriga sökande kallas till det första skedet. Det första skedet består av ett skriftligt prov som genomförs på dator under övervakning. Provet avläggs vid Polisyrkeshögskolan och vid behov vid en på förhand överenskommen polisenhet eller vid en annan läroanstalt. Sökandena kallas till det andra skedet i den ordningsföljd deras poäng i det skriftliga provet anger. I det andra skedet ingår en lämplighetsbedömning, som innehåller en simuleringsuppgift, personlig intervju och psykologiska test. Sökanden som kallas till det andra skedet ombeds lämna in ett utlåtande från polisenheten som sedan utnyttjas i lämplighetsbedömningen. Polisenheten får en begäran om utlåtande före urvalsprovets andra skede. 4
Utlåtande från polisenheten För att säkerställa en jämlik bedömning ska två personer vid polisenheten ge ett gemensamt utlåtande om sökanden. Sökandens närmaste chef och en förman inom befälet som känner sökanden som arbetstagare ska ge utlåtandet. Sökanden får se utlåtandet efter urvalsprocessen. Utlåtandet kan utnyttjas vid intervjun, men det poängsätts inte. BEDÖMNING OCH POÄNGSÄTTNING Det högsta poängantalet i urvalsprovet är hundra (100) poäng. De högsta poängantalen i urvalsprovets delar är: det skriftliga provet 40 poäng och bedömningen av lämplighet 60 poäng. Skriftligt prov 40 poäng o 0 40 poäng noggrannhet) (glidande poängsättning, men en halv poängs Frågorna i det skriftliga provet baserar sig på den kompetens som sökanden skaffat sig i arbetslivet samt på läsmaterial som meddelats på förhand. Dessutom kan man i det skriftliga provet dela ut engelskspråkigt material utifrån vilket sökanden ska svara på de frågor som ställs. För att kunna svara på frågorna krävs att sökanden kan hantera och förstår det lästa materialet samt har en förmåga att personligen bedöma det lästa. I bedömningen fäster man uppmärksamhet både vid sakinnehållet och vid hur tydliga och logiska argumentationerna är, hur de egna tankarna förs fram och om personen har en förmåga att kombinera olika delar och uppfatta större helheter. Bedömning av lämplighet 60 poäng o psykologisk del 0 30 poäng o intervju 0 24 poäng o simuleringsuppgift 0 6 poäng (glidande poängsättning) (0, 4, 8, 12, 16, 20, 24 poäng) (0, 2, 4, 6 poäng) Lämplighetsbedömningen omfattar en simuleringsuppgift, en personlig intervju och psykologiska test. I bedömningen av den psykologiska delen betonas om det är fråga om en grupp sökande för vilka man redan tidigare har bedömt de grundläggande kraven för polisarbetet de av sökandens färdigheter som är centrala med tanke på utbildningsmålen för examen polis (högre YH). I fråga om utvecklingsförmågor som är väsentliga med tanke på kompetensen som sakkunnig, ledningskompetensen och kompetensen inom forskningsutveckling bedöms kompetenspotentialen bland annat med hjälp av personlighetskartläggningar och problemlösningsuppgifter. 5
Intervjun görs individuellt och varar totalt 45 minuter. I denna tid ingår också en simuleringsuppgift, som inleder intervjun. Intervjuerna genomföras av tre personer, varav en är psykolog och de två andra är anställda vid Polisyrkeshögskolan eller en polisenhet som fått utbildning i att intervjua. 6. TILLGÄNGLIGHET I ANTAGNING AV STUDERANDE För att i så hög grad som möjligt garantera tillgänglighet kan det första skedet av urvalsprovet vid behov och i mån av möjlighet genomföras vid en polisenhet eller annan läroanstalt. I urvalsprovet för examen polis (högre YH) beviljas inga specialarrangemang i form av extra tid. Sökandenas individuella behov har redan beaktats vid fastställandet av tiden för avläggande av urvalsprovet. 7. ANTAGNING AV STUDERANDE OCH INFORMERING Polisyrkeshögskolan fattar beslutet om antagning av studerande. Beslut om antagningen meddelas elektroniskt till den sökande. De sökande som antas till utbildningen antas i rangordning enligt det totala poängantalet i urvalsprovet. Om två eller flera sökande fått samma poängantal bestäms rangordningen mellan dem enligt det totala poängantalet i lämplighetsbedömningen. Om också det poängantalet är det samma för två eller flera sökande avgör i första hand poängantalet i intervjun och i andra hand poängantalet i den psykologiska delen. Om de sökande också i dem har samma poängantal antas alla sökande med samma poängantal till utbildningen. De som antagits till utbildningen ska ta emot studieplatsen inom den utsatta tiden och anmäla sig som närvarande eller frånvarande. Polisyrkeshögskolan kan endast av motiverade skäl godkänna frånvaroanmälan. De som antagits till utbildningen ska inom den tid som Polisyrkeshögskolan fastställt skicka in ett matrikelutdrag för granskning av behörigheten. Polisyrkeshögskolan kan återkalla antagningen om den sökande har gett felaktiga uppgifter om sig själv. 8. BEHANDLING AV KÄNSLIGA UPPGIFTER Då det gäller antagning av studerande har Polisyrkeshögskolan rätt att behandla känsliga uppgifter som avses i 11 3 och 4 punkten i personuppgiftslagen 523/1999, d.v.s. uppgifter som beskriver eller är ämnade att beskriva: 6
o brottslig gärning, straff eller annan följd av ett brott, och o personens hälsotillstånd, sjukdom eller handikapp eller behandlingsåtgärder eller motsvarande åtgärder som han eller hon genomgått. 9. IKRAFTTRÄDANDE Dessa urvalsgrunder träder i kraft den 12 februari 2016. 7