1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430150 psci beslutat av Regeringen 2001-03. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun: Vellinge Läge: 3 km väster om Vellinge Kyrka Markägare: Enskild Areal: 395,0 ha Vellinge är förutom ett Natura 2000-område också: som ingår i SPA-området Falsterbo-Foteviken, av riksintresse för naturvården (N91), i Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet, som är strandskyddsområde, som är klass I och II i ängs- och hagmarksinventeringen 1990 som är CW-område. Vad betyder Natura 2000? Natura 2000-områdena ska bidra till att skyddsvärda naturtyper och arter får ett långsiktigt bevarande. Att en mark brukas på ett lämpligt sätt är i många fall en förutsättning för att skyddsvärda naturtyper och arter ska kunna bevaras. Bevarandeplanen ska peka ut naturvärdena för ett område och beskriva vad som krävs för att värdena långsiktigt ska finnas kvar. Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2003-09-04, 2003-09-24 samt 2003-10-03. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www 205 15 Malmö Kungsgatan 13 040-25 20 00 vx 040-25 22 55 6 88 11-9 lansstyrelsen@m.lst.se www.m.lst.se 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 044-25 20 00 vx 044-25 22 55 5050-3739
2(8) Tabell 1.s naturtyper med arealer årtal och Natura 2000-koder inom parentes Naturtyp Areal (ha) Sublittorala sandbankar (1110) 25,3 Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten (1140) 144,3 *Laguner (1150) 3,5 Ler- och sandsediment med glasört och andra ettåriga växter (1310) 0,9 Salta strandängar (1330) 135,6 *= prioriterad naturtyp enligt Natura 2000 Totala arealen naturtyper: 309,7 Bevarandesyfte och bevarandemål Det övergripande bevarandesyftet är att upprätthålla ovan nämnda naturtyper i gynnsam bevarandestatus inom den biogeografiska regionen. För innebär detta följande bevarandemål: Areal Naturtypen sublittorala sandbankar (1110) ska omfatta nuvarande areal på 25 ha. För naturtypen sublittorala sandbankar (1110) ska arealen vegetationsklädda sandbottnar bibehållas eller öka. Naturtypen ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten (1140) ska omfatta nuvarande areal på 144 ha. Naturtypen laguner (1150) ska omfatta nuvarande areal på minst på 3,5 ha. Naturtypen ler- och sandsediment med glasört och andra ettåriga växter (1310) ska omfatta en areal på ungefär 1 ha. Naturtypen kan tillåtas variera på grund av naturliga förlopp. Den ska dock ej ersättas av bladvassvegetation. Naturtypen salta strandängar (1330) ska utgöra en areal på minst 135 ha. Naturtypen kan med fördel öka i areal och ersätta de bladvassområden som förekommer. Struktur och funktion För naturtypen sublittorala sandbankar (1110) ska totalkväve, totalfosfor, och klorofyll a uppfylla minst tillståndsklass 2 (NV99). Igenväxning utav vass ska ej förekomma i naturtyperna ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten (1140) och laguner (1150). Naturtypen salta strandängar (1330) ska vara välavbetad varje år och växter såsom vass och säv ska ej kunna etablera sig i zonen mot havet. Naturtypen ler- och sandsediment med glasört och ettåriga växter (1310) ska vara väl avbetad så att vass och säv inte kan etablera sig.
3(8) Typiska arter För naturtypen sublittorala sandbankar (1110) och ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten (1140) ska den typiska arten bandtång förekomma. För naturtypen ler- och sandsediment med glasört och ettåriga växter (1310) ska de typiska arterna glasört och saltmålla förekomma. För naturtypen salta strandängar (1330) ska de typiska arterna blåsklöver, glasört, ormax, saltmålla, saltnarv, strandkrypa och trift förekomma. För naturtyperna ler- och sandsediment med glasört och ettåriga växter (1310) och salta strandängar (1330) ska även de typiska fåglarna gulärla, rödbena, småtärna, större strandpipare, sydlig kärrsnäppa och tofsvipa förekomma. Framtida uppföljning av planen kan medföra att nuvarande bevarandemål ändras och att nya mål läggs till. Beskrivning Områdesbeskrivning är ett område med mycket höga växt- och fågelvärden. ingår också i SPA-området Falsterbo-Foteviken just på grund av områdets höga fågelvärden. har lång hävdkontinuitet och har använts som betesmark i många generationer. Det är bland annat detta som gett upphov till de naturvärden som idag förekommer. Större delen av utnyttjas idag som betesmark. Det finns dock mindre områden där det idag inte betas och som därmed domineras av högväxt vegetation med bland annat bladvass och havssäv. är välinventerat på fåglar och man finner bland annat gulärla, rödbena, skärfläcka, småtärna, större strandpipare, sydlig kärrsnäppa och tofsvipa (fågellivet beskrivs mer ingående i bevarandeplanen för SPA-området Falsterbo- Foteviken). Naturtyper Salta strandängar (1330) På land dominerar naturtypen Salta strandängar (1330). Naturtypen varierar en hel del där vissa områden är finare än andra. Vanliga arter man finner är bland annat blåsklöver, glasört, grått saltgräs, gulkämpar, havsälting, gåsört, krypven, kvickrot, rödsvingel, saltnarv, salttåg, spjutmålla, strandaster, strandkrypa, strandkämpar och trift. Lite mer sällsynta växter som förekommer är t ex busktörne, dikesskräppa, ormax, praktnejlika, saltmålla, smal käringtand och vårkällört. I de friska partierna längst bort från havet finner man växter såsom brudbröd och rödkämpar på tuvorna. Ler- och sandsediment med glasört och ettåriga växter (1310) Naturtypen Ler- och sandsediment med glasört och andra ettåriga växter (1310), finner man huvudsakligen på så små ytor att de ej är avgränsbara utan har tagits med som en
4(8) naturlig del i naturtypen salta strandängar. Dessutom så ändrar naturtypen årligen utbredningsområde på grund av naturliga vattenståndsändringar. Det finns dock några större områden som karterats som denna naturtyp. Växter som dominerar är ofta glasört, saltnarv och strandkrypa. Havet (1110, 1140 och 1150) Naturtyperna sublittorala sandbankar (1110) och ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten (1140) domineras växtmässigt av bandtång. Större delen av områdets havsmiljö har ansetts vara naturtypen ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten (1110). Detta är en generalisering som i framtiden kommer att behöva undersökas om det stämmer. Vattenområdena är mycket långgrunda och domineras av bandtång. Långgrunda vattenområden med bandtång är en mycket viktig livsmiljö för många fiskar speciellt som lekmiljö och uppväxtmiljö för deras yngel. Sand- och lerbottnarna som blottas vid lågvatten är viktiga för många av områdets vadare som födosöksmiljö. Allt detta tillsammans med välhävdade strandängar skapar ett fågelparadis. I den södra delen finns två mindre vattenområden som delvis har snärjts av från havet som anses vara naturtypen laguner (1150). Områdena är grunda med ler- och sandbotten och sparsam vegetation. Mängden småfisk är dock riklig. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Ett nära samarbete mellan berörda myndigheter och den som äger eller brukar en mark är en av de viktigaste förutsättningarna för att ett områdes värdefulla livsmiljöer och arter ska finnas kvar. För bevarandstatus av naturtyperna på land är ett fortsatt bete den enskilt viktigaste faktorn för att områdets värden ska bestå. Sambete mellan kor och får eller häst är att föredra då detta skapar bäst förutsättningar för s växter och fåglar. En förlängd betessäsong på hösten anses också gynna de växter och djur som är knutna till strandängar. Det är av stor betydelse att bete sker, där det är lämpligt, en bit ut i vattnet. Detta är en förutsättning för områdets unika fågelliv. Bete en bit ut i vattnet håller borta bladvass och annan hög vegetation och skapar öppna sandiga och leriga ytor där vadarfåglar kan finna föda. För gynnsam bevarandestatus för vattenområdena (1110, 1140 och 1150) gäller bland annat: varierande salthalt, naturligt vattenflöde, ständigt pågående deltabildning, artrik vegetation, grunda bottnar som blottas vid lågvatten.
5(8) Ytterligare information om naturtyperna i tabell 1 kan hämtas från Naturvårdsverkets art- och biotopvägledningar under rubrikerna Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus och Ekologiska krav. Se Naturvårdsverkets webbplats www.naturvardsverket.se. Risk för skada De största riskerna för områdets naturtyper på land är bland annat: upphörd hävd, markexploatering, ridning och hundrastning, dränering, uppläggande av muddermassor, all tillförsel av kväve, på grund av mänsklig påverkan, t ex gödsling, läckage från angränsade marker och övergödning. De största riskerna för områdets naturtyper i havet är: övergödning, drivande algmattor, uppförande och drift av vindkraftverk, utsläpp av olja och kemikalier, för stort uttag av fisk, fiske med redskap som skadar bottnarna och icke selektiva fiskeredskap, sandtäktverksamhet, muddringar (även dumpningar av muddermassor) och dikningar. Områdets fågelliv är ytterst känsligt för störningar, framförallt under häckningsperioden. Därför måste det aktiva friluftslivet vara hänsynstagande för att områdets typiska fåglar ska finnas kvar. Till exempel är rastning av hundar (med eller utan koppel) direkt olämpligt under fåglarnas häckningsperiod. Så är även ridning t ex i strandzonen direkt olämpligt under fåglarnas häckningsperiod. Ytterligare information om naturtyperna i tabell 1 kan hämtas från Naturvårdsverkets art- och biotopvägledningar under rubriken Hotbild. Se Naturvårdsverkets webbplats www.naturvardsverket.se. Bedömning av bevarandestatus Vid fältbesök konstaterades bevarandestatusen för områdets naturtyper (se tabell 2). Huvudsakligen har vegetationen legat till grund för bedömning av bevarandestatusen för områdets naturtyper. Detta gäller ej naturtyperna 1310 och 1330 där man även vägt
6(8) in fågelvärdena som är knutna till dessa två naturtyper (se formulerade bevarandemål). Fågelvärdenas minskande status för området är således orsak till att alla naturtyper inte har högsta bevarandestatus. Även de övriga naturtyperna är en förutsättning för området fågelvärden även om man för tillfället inte tagit hänsyn till fågelvärdena när bevarandestatus bedömts för dessa naturtyper. Detta är dock något som med största sannolikhet kommer att ändras framöver. Därför kommer troligen bevarandestatusen även för naturtyperna 1140 och 1150 att graderas ned ett steg framöver. Tabell 2. Bevarandestatus 2003 för områdets naturtyper Naturtyp Sublittorala sandbankar (1110) Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten (1140) *Laguner (1150) Ler- och sandsediment med glasört och andra ettåriga växter (1310) Salta strandängar (1330) Bevarandestatus Mycket gott bevarande Mycket gott bevarande Mycket gott bevarande Gott bevarande Gott bevarande Skydd och bevarandeåtgärder Ingrepp som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd av länsstyrelsen enligt 7 kapitlet 27-29 miljöbalken. Detta gäller oavsett om ingreppet sker inom eller utanför ett Natura 2000-område. Bevarandeplanen ska också fungera som underlag för bedömningen av om tillstånd behövs och om tillstånd kan ges. Markägare har rätt till ersättning om tillstånd inte kan ges och Natura 2000 innebär avsevärda begränsningar i pågående markanvändning inom den berörda delen av fastigheten. Mer information finns i Naturvårdsverkets broschyr Natura 2000 Värdefull natur i Sverige och på Naturvårdsverkets webbplats www.naturvardsverket.se. Skydd ingår i strandskyddsområde. Samtliga områden inom Natura 2000-området som idag betas har åtgärdsplaner upprättade inom miljöstöden betesmarker och slåtterängar. För de betesmarker som har åtagande för skötsel av betesmarker och slåtterängar inom ramen för stöd för miljövänligt jordbruk gäller de särskilda skötselvillkor som finns i upprättade åtgärdsplaner. Bevarandeåtgärder Om områdets naturtyper ska kunna öka i areal (huvudsakligen salta strandängar och Ler- och sandsediment med glasört och andra ettåriga växter) så krävs återupptagen hävd på de strandängspartier som idag inte betas. Dessa områden finner man huvudsakligen i den södra delen. Utökad hävd skulle också gynna områdets unika fågelliv.
7(8) Staten har det övergripande ansvaret för skötseln av Natura 2000-områden och för att bevarandemålen uppnås. En förutsättning för att nå målen är ett gott samarbete mellan staten och den eller dem som äger eller brukar marken. Om skötseln av ett Natura 2000- område orsakar merkostnader för en markägare eller arrendator kan ersättning fås, till exempel miljöersättning för betesmarker. Markägaren kan även skriva skötselavtal med Länsstyrelsen. Mer information om regler, ansvar och ersättningar i samband med Natura 2000 finns i Naturvårdsverkets broschyr Natura 2000 Värdefull natur i Sverige och på Naturvårdsverkets webbplats www.naturvardsverket.se. Restaureringsåtgärder Återupptagen hävd av icke hävdade områden kommer att kräva nystängsling. För att minska mängden bladvass kan det vara nödvändigt att ta bort denna maskinellt. Ett bra betestryck med flera djurslag (varav ett är nöt) är bäst om man vill hålla borta bladvassen. Löpande skötsel Fortsatt bete och skötsel enligt upprättade åtgärdsplaner inom miljöstödet. Viktigt att tänka på Alla som planerar att utföra en åtgärd som man tror kan påverka ett områdes naturvärden ska på ett tidigt stadium kontakta Länsstyrelsen. Det underlättar eventuell tillståndsprövning som Länsstyrelsen ska göra. När det gäller åtgärder på skogsmark ska istället Skogsvårdstyrelsen kontaktas. Uppföljning 1. Kontroll av naturtypernas areal, struktur och funktion och typiska arter vart 5-6 år. 2. Sammanställning och utvärdering av skydd och meddelade tillstånd. Övrigt Bevarandeplanen gäller tills vidare. Bevarandeplanen kommer att revideras om ny kunskap ger anledning till det. Referenser Artdatabankens Artfaktablad (1992-2001) för de rödlistade arterna inom området. Artdatabankens information till Länsstyrelsen i Skåne län om rödlistade arter, GIS-skikt. Länsstyrelsen i Skåne län (2003), Information lagrad i Kartongen (GIS-skiktsgrupperna Miljö resp. Lantbruk).
8(8) Löfroth M. (ed.) 1997. Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000. Naturvårdsverket. Naturvårdverket förlag. Naturvårdsverkets art- och naturtypsvägledningar, 2003. Nordiska Ministerrådet 1998. Vegetationstyper i Norden. (ed. Lars Påhlsson). TemaNord 1998:510. Nordiska Ministerådets sekretariat. Bilaga 1. Karta med naturtyper enligt Natura 2000 Upprättad av Länsstyrelsen i Skåne län Planförfattare: Kristian Nilsson Senast reviderad 2005-12-12 av Kristian Nilsson
Bilaga 1, Översiktskarta över Natura 2000-områdena vid Falsterbo Tygelsjö-Gessie N Falsterbohalvön (SCI) och Falsterbo-Foteviken (SPA) Falsterbo skjutfält Natura 2000 - fågel (SPA) Natura 2000 - habitat (SCI) 10 0 10 20 kilometer
N Bilaga 1. Natura 20000-området med naturtyper enligt Natura 2000 Natura 2000 - habitat (SCI) natura naturtyper.shp 1110 Sublittorala sandbankar 1130 Estuarier 1140 Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten 1150 Laguner 1310 Ler och sandsediment med glasört och andra annueller 1330 Salta strandängar Övrigt 2 0 2 4 kilometer