Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-04-07 1.0 Irma Cupina Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning 1

Innehållsförteckning Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt... 1 Inledning... 3 Utmaningar och framgångsfaktorer... 3 Prognos... 4 Brist- och överskottsyrken... 5 Malmös arbetsmarknad... 7 Arbetslöshet... 8 Mätmetoder... 9 Utveckling av arbetslösheten... 9 Arbetslöshet 2014 enligt Arbetsförmedlingen... 10 Antalet arbetslösa malmöbor... 10 Arbetslöshet som andel av arbetskraften... 11 Utrikesföddas andel av arbetslösheten respektive av befolkningen... 13 Arbetslösa ungdomar... 13 Arbetslöshet hos personer med funktionsnedsättning... 14 Tid i arbetslöshet... 14 Arbetslöshet enligt AKU... 15 Varsel... 15 Sysselsättningsgrad... 16 Mätning av sysselsättningsgraden... 16 Sysselsättningsgrad enligt RAMS... 16 Sysselsättningsgrad enligt AKU... 17 Arbetspendling över kommungräns inom Sverige... 18 Pendling till den danska arbetsmarknaden... 19 Pendling enligt Örestat: Malmö Danmark... 20 Dansk pendlingsstatistik... 20 Bilaga 1: Så mäts arbetslöshet... 20 Bilaga 2: Arbetskraftsundersökningar (AKU) och Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)... 23 2

Inledning Denna årsanalys belyser arbetsmarknad, arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 samt påverkande faktorer som varsel och pendling. I de fall då statistik inte finns tillgänglig för 2014 redovisas senast tillgängliga uppgifter. Årsanalysen har tidigare år sammanställts av stadskontorets före detta avdelning för integration och arbetsmarknad (INAR), men sedan 2014 ansvarar Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (AGVF) för denna uppgift. Utifrån aktuell statisk och prognoser från SCB och Arbetsförmedlingen presenteras några resonemang kring arbetsmarknaden i förhållande till stadens utmaningar. Syftet är att bistå läsaren med en nulägesbild av stadens förutsättningar och utveckling. Materialet kan med fördel användas av en bred skara aktörer till allt från beslutsunderlag till omvärldsbevakning. Under högkonjunkturen till och med 2008 sjönk såväl antalet arbetslösa män och kvinnor som biståndsbehovet för att sedan stiga i takt med den försämrade konjunkturen. I år bryts den negativa trenden och arbetslösheten minskar något i Skåne och i riket i stort. Den positiva utvecklingen återfinns även i Malmö om än marginellt samtidigt som antalet varsel minskade. Jämfört med resten av Sverige är nedgången i Skåne relativt svag trots stark efterfrågan på arbetskraft. I samtliga övriga län började antalet arbetslösa män och kvinnor minska både några månader tidigare och snabbare än i Skåne. Arbetslösheten i Malmö är högre i jämförelse med andra län och i riket som helhet. Utmaningar och framgångsfaktorer Malmö är en attraktiv stad med en växande befolkning. 2014 hade Malmö 318 107 invånare och ett positivt flytt- och födelsenetto. Med nuvarande tillväxttakt förväntas Malmös befolkning passera 350 000 år 2020 och 400 000 invånare år 2030. Malmö en ung och utbildad stad, 2013 var nästan halva befolkningen under 35 år och 31 % av invånarna över 25 år hade minst 3 årig efter gymnasial utbildning. 31 % av stadens invånare är födda utomlands de största grupperna är födda i Irak och Danmark. Näringslivet i Malmö är varierat och omfattar många olika branscher, vilket ger staden en bra bredd. Det är drygt 62 000 kvinnor och män som arbetspendlar till Malmö från andra kommuner så Malmö fungerar som en viktig hubb i den regionala ekonomiska utvecklingen. Fördelningen mellan de olika sektorerna i Malmö liknar fördelningen i riket som helhet. Näringslivet står för 70 % av Malmös arbetstillfällen och offentlig verksamhet för 26 % Antalet förvärvsarbetande kvinnor och män i Malmö ökade med ca 1 900 till 162 941 under 2013 (senaste tillgängliga siffror från SCB). Både in- och utpendlingen till/från Malmö är fortsatt stor. Trots mindre förändringar under 2014 är nästan 40 % av de som arbetar i Malmö inpendlare. I Malmö är det nästan ingen skillnad mellan sysselsättningsgraden för kvinnor och för män (0,9 procentenheter). Motsvarande skillnad i riket är 2,8 procentenheter. Under 2013 uppgick sysselsättningen i Malmö till 64 %. 3

Trots att sysselsättningen i Malmö har ökat under de senaste fyra åren, i linje med den ökning som har skett i riket och i de andra storstäderna, är arbetslösheten fortsatt hög i jämförelse. Arbetslösheten uppgår till 15 % av arbetskraften, dubbelt så hög som i riket i stort. För ungdomar i Malmö är arbetsmarknadsläget ännu dystrare över 23 procent av arbetskraften i åldern 18-24 år saknar arbete. Skillnaderna mellan olika grupper, t.ex. mellan kvinnor och män, utrikes- och inrikes födda, och mellan ungdomar och övriga, är stora och ihållande över tid. Trots att Malmö har en något mindre könssegregerad arbetsmarknad än riket som helhet arbetar 83 % av alla förvärvsarbetande män inom näringslivet jämfört med 56 % av de förvärvsarbetande kvinnorna. Inom den kommunala sektorn är könsfördelningen omvänd med 24 % kvinnor och 7 % män. Bidragande faktorer till att Malmö har en arbetsmarknad i tillväxt samtidigt som arbetslösheten är högst i landet: Malmö en ung stad och ungdomsarbetslösheten i allmänhet är högre än i den övriga befolkningen. Skillnaderna mellan olika grupper är stora och ihållande över tid. Cirka 8 097 personer arbetspendlar från Malmö till Danmark. De räknas inte in i Arbetsförmedlingens och SCBs statistik, vilket gör arbetslösheten någon procent högre i jämförelse med andra städer. Inpendlingen har betydelse då arbetspendlingen från andra kommuner är stor. En följd av detta är att Malmöbor inte alltid anställs till de nya jobb som skapas i Malmö. Antal förvärvarsarbetande i Malmö är totalt 162 941, endast 100 111 är bosatta i Malmö. Malmö har en stor andel högt kvalificerad arbetskraft som alla konkurrerar om samma jobb. Matchningsproblematik med obalanser mellan tillgång och efterfrågan av arbetskraft och kompetensförsörjning. Allt detta påverkar sannolikt arbetslösheten, men det kan vara svårt att avgöra samspelet mellan de olika faktorerna. Prognos Arbetsförmedlingen förutser en sysselsättningstillväxt i sin arbetsmarknadsprognos för Skåne 2014 och 2015. Den största tillväxten förväntas inom privata tjänster och bygg. Länets arbetsgivare är fortsatt optimistiska trots att de skånska förväntningarna jämfört med föregående prognos har dämpats något. Under prognosperioden ökar arbetskraftsutbudet trots en relativt svag befolkningsutveckling, delvis på grund av att arbetskraftsdeltagandet succesivt blir större. En starkt påverkande faktor till ökningen är att fler personer som tidigare var utanför arbetsmarknaden på grund av sjukskrivning eller svag förankring på arbetsmarknaden nu söker jobb via Arbetsförmedlingen. Malmö har en stor andel yngre män och kvinnor som konkurrerar på arbetsmarknaden samtidigt som många som flyttar till Skåne är i arbetsför ålder. Trots att fler får jobb påverkar det inte arbetslösheten märkbart eftersom arbetskraften samtidigt ökar. Under 2015 ökar efterfrågan på arbetskraft något mer än utbudet vilket leder till att fler arbetslösa får arbete, enligt Arbetsförmedlingens undersökning. Dock 4

förutspås den räknade sysselsättningstillväxten vara för svag för att synas i arbetslöshetsstatistiken. Samtidigt som arbetslösheten är fortsatt hög ökan även antal bristyrken. Störst behov rapporteras från små och medelstora företag inom byggverksamhet, IT och teknik samt inom industrin vilka behöver yrkeserfaren arbetskraft för att behålla konkurrenskraften på marknaden. Glappet mellan de arbetsökande och efterfrågan på arbetskraft är att många saknar en längre eftergymnasial utbildning eller rätt yrkesfärdigheter och hantverksskicklighet, som majoriteten av bristyrkena kräver. Inget i prognoserna tyder på att Skånes tudelade arbetsmarknad kommer att förändras i någon större mening utan kraftfulla insatser ifrån en bred skara aktörer. Det som framkommit i olika prognoser från Arbetsförmedlingen avseende Skåne 2014 och 2015 är att: Skillnaderna mellan olika grupper är stora och ihållande över tid. 62 procent av de som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen tillhör numera grupper av arbetslösa med en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Denna grupp står för ökningen av arbetslösheten de senaste åren. De aktuella siffrorna tredje kvartalet 2014 pekar på att trenden håller i sig. Den starkaste sysselsättningstillväxten väntas inom yrken som kräver utbildning på eftergymnasial nivå. Utbildning och erfarenhet blir allt viktigare för den arbetsökande. De som saknar gymnasiekompetens har allra svårast att komma in på arbetsmarknaden. Närmare hälften av gruppen utsatta har som högst förgymnasial utbildning. Med tanke på att nästan samtliga varaktiga arbeten kräver fullgjord gymnasieutbildning är arbetsmarknadsutsikterna inte goda för korttidsutbildade. Brist- och överskottsyrken Ett urval av yrken som bedöms vara förknippade med en brist- respektive överskottssituation i Skåne ett år framåt enligt Arbetsförmedlingens prognos för 2015. Bristyrken Apotekare/Receptarier Bagare/Konditor Bilmekaniker/Lastbilsmekaniker Biomedicinska analytiker Djuruppfödare Civilingenjörer Fastighetstekniker Företagssäljare Förskollärare o fritidspedagoger Grundskollärare Gymnasielärare (ej samhällskunskap m.fl.) Ingenjörer och tekniker (el, kemi, maskin, m.fl.) IT Specialister (systemerare m.m.) Kockar och kokerskor Larmtekniker 5

Lastbilsförare/bussförare Logistiker Läkare/Tandläkare Maskinförare Maskinreparatörer Medicinska sekreterare Murare Plåtslagare Revisorer m.fl. Sjuksköterskor Specialpedagoger Speditörer Styr- och reglertekniker Träarbetare Verkstadsmekaniker Verkstygsmakare VVS-montörer Överskottsyrken Administratörer, kontorspersonal mm. Arkitekter Banktjänstemän Barnskötare Brevbärare Ekonomiassistenter mm. Fabriksarbetare, lagerarbetare m.fl. Flygvärdinnor Frisörer, hudterapeuter m.fl. Fritidsledare m.fl. Försäljare, dagligvaror, fackhandel m.fl. Godshanterare, expressbud m.fl. Grovarbetare inom bygg och anläggning Handläggare/utredare Journalister, informatörer m.fl. Köks- och restaurangbiträden Maskinoperatörer (div.) Montörer (div.) Piloter Sjukvårdsbiträden m.fl. Receptionister m.fl. Städare m.fl. Truckförare Trädgårdsarbetare m.fl. Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Väktare 6

Malmös arbetsmarknad En arbetsmarknad i tillväxt Antalet arbetstillfällen 1 i Malmö ökar stadigt sedan flera år tillbaka bortsett från en nedgång under lågkonjunkturen 2009. Antalet arbetstillfällen från 2007 till 2013 har ökat med nästan 14 000. Förvärvsarbetandet under samma period har ökat mer för kvinnor än för män, både sett som antal och procentuellt. Trots en ökning av förvärvsarbete för kvinnor är det totala antalet kvinnor som förvärvsarbetar lägre än män, procentfördeliningen 52 % män och 48 % kvinnor har stått oförändrad de senaste fem åren. Diagram 2. Antal förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i Malmö 2007-2013 90000 85000 80000 75000 70000 65000 60000 55000 50000 Källa: SCB 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Struktur Uppgifterna från SCB i tabell 1 visar att nästan 39 % av de som arbetade i Malmö år 2013 var inpendlare, resten var bosatta i Malmö. Likt föregående år var det fler kvinnor än män i gruppen som var bosatta och arbetade i Malmö, medan 57 % av pendlarna var män. män kvinnor Tabell 1. Antal förvärvsarbetande, bosatta i Malmö och inpendlare, 2013 Näringsgren Kvinnor Män Samtliga Förvärvsarbetande 78482 84459 162941 Förvärvsarbetande, bosatta i Malmö 51265 48846 100111 Inpendlare till Malmö 27217 35613 62830 Källa: SCB Näringslivet står för 70 % av Malmös arbetstillfällen och offentlig verksamhet för 26 % (i riket som helhet är motsvarande siffror 68 % och 27 %). Fördelningen mellan de olika sektorerna i Malmö liknar fördelningen i riket som helhet (se tabell 2). Sedan 2011 har det endast skett mycket små förändringar i denna fördelning. Tabell 2. Andel förvärvsarbetande (dagbefolkning) efter sektor 2013. Malmö och riket. Malmö Riket Sektor Kvinnor Män Kvinnor Män Kommun 24 % 7 % 28 % 7 % Landsting 9 % 2 % 9 % 2 % Statlig förvaltning, affärsverk, företag 7 % 5 % 6 % 5 % Näringslivet 56 % 83 % 52 % 83 % Övriga organisationer och offentliga institutioner 4 % 3 % 5 % 3 % 1 Antalet förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i kommunen 7

Summa 100 % 100 % 100 % 100 % Tabell 2 visar också att det finns stora skillnader i var kvinnor och män i Sverige och i Malmö arbetar. Malmö har en något mindre könsegregerad arbetsmarknad än riket som helhet men trots det arbetar 83 % av alla förvärvsarbetande män inom näringslivet jämfört med 56 % av de förvärvsarbetande kvinnorna. Inom den kommunala sektorn är könsfördelningen omvänd med 24 % kvinnor och 7 % män. I tabell 3 som visar antalet förvärvsaretande inom olika näringsgrenar syns samma mönster. De största näringsgrenarna i Malmö är handel, företagstjänster samt vård och omsorg och sociala tjänster (se tabell 3). Detta är något annorlunda i riket som helhet, där tillverkning och utvinning är en viktigare näringsgren än i Malmö. Tabell 3. Antal förvärvsarbetande efter näringsgren 2013. Malmö och riket. Näringsgren Malmö, antal kvinnor Malmö, antal män Malmö, Antal totalt Malmö, Andel Riket, Andel A jordbruk, skogsbruk och fiske 85 185 270 0 % 2 % B+C tillverkning och utvinning 2867 7625 10492 6 % 12 % D+E energiförsörjning; miljöverksamhet 596 1341 1937 1 % 1 % F byggverksamhet 1109 8812 9921 6 % 7 % G handel 10947 13624 24571 15 % 12 % H transport och magasinering 2235 7160 9395 6 % 5 % I hotell- och restaurangverksamhet 3059 3358 6417 4 % 3 % J information och kommunikation 2789 7076 9865 6 % 4 % K finans- och försäkringsverksamhet 1587 1790 3377 2 % 2 % L fastighetsverksamhet 1169 1846 3015 2 % 2 % M+N företagstjänster 10906 13974 24880 15 % 11 % O offentlig förvaltning och försvar 6250 4427 10677 7 % 6 % P utbildning 11539 4251 15790 10 % 10 % Q vård och omsorg; sociala tjänster 17618 4660 22278 14 % 16 % R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m. 4358 3720 8078 5 % 4 % 00 okänd verksamhet 1368 610 1978 1 % 1 % Summa 78482 84459 162941 100 % 100 % Källa: SCB Arbetsförmedlingen skriver i sin prognos för Skåne 2014 att tillväxten på arbetsmarknaden är störst i branschgruppen privata tjänster och inom branschen byggverksamhet vilket är nytt. Ytterligare förbättring, om än något svagare, syns inom branschgruppen offentliga tjänster. Sysselsättningen inom jord- och skogbruk, samt industri bedöms kvarstå på en mer eller mindre oförändrad nivå under 2014, för industrin förväntas en mindre förbättring under 2015. Arbetslöshet Under 2014 börjar antalet arbetslösa gradvis att sjunka i hela landet, i Skåne har antalet minskat med 2,8 procent jämfört med samma period föregående år. Nedgången i Malmö är dock relativt svag jämfört med övriga Skåne och Sverige. Medelantalet arbetslösa per månad i Malmö under 2014 står kvar på samma nivå som året innan och minskar något i åldersgruppen 18-24 år. Arbetslösheten i Malmö är fortsatt högre än i riket som helhet och i jämförelse med andra stora städer. Det finns stora skillnader i andelen arbetslösa i olika grupper arbetslösheten är högre bland ungdomar, högre bland utrikes födda samt högre för män än för kvinnor i alla grupper. 8

% Mätmetoder Arbetslösheten mäts oftast enligt tre olika mått antal arbetslösa, arbetslösa som andel av arbetskraften och arbetslösa som andel av befolkningen. Kännedom om antalet arbetslösa är grundläggande för att kunna bedöma behov och dimensionering av insatser. För jämförelser med andra kommuner och mellan länder är i stället andelen arbetslösa ett bättre mått. Den officiella arbetslöshetsstatistiken på riksnivå tas fram av Statistiska centralbyrån, SCB, genom Arbetskraftsundersökningar, AKU. Arbetsförmedlingen redovisar varje månad statistik som utgår från arbetslösa registrerade hos Arbetsförmedlingen. Läs mer om hur arbetslöshet mäts i bilaga 1. Utveckling av arbetslösheten Malmö har historiskt präglats av hög arbetslöshet. År 1996 var arbetslösheten som andel av befolkningen, 15,3 % för åldersgruppen 16-64 och 20,2 % för åldersgruppen 18-24, högre än i Skåne som helhet. antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen minskade kontinuerligt under en långvarig högkonjunktur som varade fram till finanskrisen 2008. I samband med finanskrisen började arbetslösheten stiga igen med kortvariga undantag till samma nivå som i början av 2000-talet i Skånes samtliga regiondelar och kommuner. I år bryts den negativa trenden och arbetslösheten minskar något i båda åldersgrupper i Skåne och i riket i stort. Den positiva utvecklingen återfinns även i Malmö om än marginellt, antalet arbetslösa i åldersgruppen 18-24 har minskat med 0,5 procentenheter under året och står relativt oförändrad i åldersgruppen 16-64. Jämför med resten av Sverige är nedgången i Skåne relativt svag trots stark efterfrågan på arbetskraft. I samtliga övriga län började antalet arbetslösa minska några månader tidigare och i klart snabbbare takt än i Skåne. Diagram 3. Arbetslösa, 16-64 år, 1996-2014. Andel av befolkningen 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Malmö Skåne Riket Källa: Arbetsförmedlingen Diagram 4. Arbetslösa, 18-24 år, 1996-2014. Andel av befolkningen % 15,0 Malmö Skåne Riket 10,0 5,0 0,0 Källa: Arbetsförmedlingen 9

Arbetslöshet 2014 enligt Arbetsförmedlingen (Källmaterial till alla tabeller och diagram i avsnittet: Arbetsförmedlingen) I följande avsnitt definieras arbetslösa som Arbetsförmedlingens begrepp totalt inskrivna arbetslösa bestående av kategorierna öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. I den registerbaserade arbetskraften ingår inte grupper som studerande ungdomar, gränspendlare eller personer försörjda på annat sätt än genom arbete men som inte ser sig som arbetslösa, och är därför mindre än befolkningen. Det får som följd att samma antal arbetslösa utgör en större andel av den registrerade arbetskraften än om de jämförs med hela den aktuella befolkningsgruppen. I tabell 4 syns effekten av de två olika beräkningsmodellerna. Tabell 4. Inskrivna arbetslösa 2014 som andel av befolkningen respektive arbetskraften. Medelvärde Malmö Skåne Riket 16-64 år Andel av befolkningen 10,5 7,6 6,3 Andel av arbetskraften 14,9 10,1 8 18-24 år Andel av befolkningen 12,6 10,7 9,1 Andel av arbetskraften 23,3 19,2 15 Antalet arbetslösa malmöbor Diagram 5 och 6 ger en överblick över antalet arbetslösa män och kvinnor i Malmö under de senaste åren. Antalet arbetslösa har stadigt ökat sedan 2009 fram till 2013 då ökningen har stannat av. Medelantalet arbetslösa per månad i Malmö under 2014 står kvar på samma nivå som året innan med 2 1207 personer i åldersgruppen 16-64. I åldersgruppen 18-24 år minskar antalet något från 3 922 personer 2013 år antal till 3 815 personer under 2014. Diagram 5. Antal arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen, 16-64 år. Malmö, medelvärde/mån 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 kvinnor 5 723 7 385 7 828 8 267 9 151 9 371 Män 8 106 9 942 10 088 10 932 12 055 12 438 Samtliga 13 829 17 328 17 916 19 200 21 206 21 207 10

Uppsala Lund Jönköping Stockholm Linköping Riket Örebro Göteborg Västerås Skåne län Helsingborg Kristianstad Norrköping Malmö Diagram 6. Antal arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen, 18-24 år. Malmö, medelvärde/mån 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kvinnor 1 046 1 354 1 373 1 501 1 623 1 551 Män 1 513 1 825 1 862 2 108 2 299 2 264 Samtliga 2 559 3 178 3 235 3 609 3 922 3 815 Arbetslöshet som andel av arbetskraften Malmö har högre arbetslöshet än övriga kommuner i Skåne men även jämfört med riket i stort. Diagram 7 visar arbetslösheten i ett antal stora kommuner i Sverige för åldersgruppen 16-64 år. Mönstret är i stort sett detsamma för åldergruppen 18-24 år. Diagram 7. Arbetslöshet som andel av arbetskraften, 16-64 år, december 2013 och 2014, utvalda kommuner 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd, 16-64 år dec 2013 dec 2014 2014 uppgick andelen arbetslösa av den registrerade arbetskraften i Malmö till 14,9 % i åldersgruppen 16-64 (årsmedeltal för 2014). Arbetslösheten är högre för män (16,6 %) än för kvinnor (13,2 %) men ligger kvar på ungefär samma nivå som 2013 vilket går att utläsa i diagram 8. 11

Diagram 8. Arbetslöshet som andel av den registerbaserade arbetskraften (%). Kvinnor och män 16-64 år 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 Kvinnor 2013 Kvinnor 2014 Män 2013 Män 2014 Arbetslösheten är avsevärt mycket högre för ungdomar, 18-24 år, under 2014 sjönk den något till 23,3 % (årsmedeltal 2014) jämfört med förra året då den uppgick till 24,5 % (årsmedeltal för 2013). Arbetslösheten är högre för män (27,9 %) än för kvinnor (18,8 %) även bland ungdomar. Diagram 9 visar utvecklingen under åren 2013 och 2014 i mer detalj. Diagram 9. Arbetslöshet som andel av den registerbaserade arbetskraften (%). Kvinnor och män 18-24 år 35 30 25 20 15 10 5 Kvinnor 2013 Kvinnor 2014 Män 2013 Män 2014 Diagram 10 visar att skillnaderna i arbetslöshet mellan olika grupper är mycket stora och en analys av dessa skillnader över tid visar att förhållandet grupperna emellan håller i sig. Skillnader mellan män och kvinnor återfinns i alla grupper och högst arbetslöshet finns bland utrikesfödda unga män. 12

Diagram 10: Arbetslöshet som andel av den registerbaserade arbetskraften. December 2014. 45,0 41,7 40,0 34,7 35,0 29,8 30,0 27,9 26,3 25,0 18,8 20,0 16,6 15,0 13,2 10,0 5,0 0,0 kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män 16-64 år 18-24 år Utrikes födda 16-64 årutrikes födda 18-24 år Andel av arbetskraften (%) Utrikesföddas andel av arbetslösheten respektive av befolkningen Utrikesfödda i Malmö har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med dem som är födda i Sverige, även om det finns skillnader mellan olika åldersgrupper. Under 2014 utgjorde utrikesfödda arbetslösa 60 % av samtliga arbetslösa i åldern 16-64 och 34 % i åldersgruppen 18-24. 31 % av Malmös befolkning är födda utomlands. Vid jämförelse mellan utrikesföddas andel av befolkningen och hur stor andel utlandsfödda utgör av de arbetslösa framgår att utlandsfödda är kraftigt överrepresenterade bland arbetslösa i hela åldersgruppen 16-64 år. (Tabell 5). Tabell 5. Utrikesföddas andel av antalet arbetslösa 2013 16-64 år 18-24 år Andel av arbetslösa 60 % 34 % Arbetslösa ungdomar Under 2014 var i medeltal 3 815 ungdomar. 18-24 år, i Malmö inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det motsvarade 12,6 % av befolkningen och 23,3 % av den registerbaserade arbetskraften. Tabell 6 visar att arbetslösheten var högre för unga män än för unga kvinnor och att arbetslösheten var avsevärt mycket högre bland utrikesfödda ungdomar. Den grupp som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden är unga utrikesfödda män där arbetslösheten är 41,7%, nästan dubbelt så hög som för unga i stort. Tabell 6. Arbetslöshet hos ungdomar, 18-24 år, medeltal/mån 2014 Kvinnor Män Samtliga Samtliga 18,8 27,9 23,3 Utrikesfödda 34,7 41,7 38,5 13

Arbetslöshet hos personer med funktionsnedsättning I december 2014 var 2 581 personer med någon form av funktionsvariation inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen i Malmö. Av dessa var 185 ungdomar, 18-24 år. 1 059 var utrikesfödda, varav 32 var i åldersgruppen 18-24 år. Tabell 7. Särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning, pågående december 2014 16-64 år 18-24 år Kvinnor Män Kvinnor Män Lönebidrag 372 465 21 32 Offentligt skyddat arbete, OSA 77 97 2 4 Utvecklingsanställning 173 312 35 76 Trygghetsanställning 453 628 9 6 Kulturarvslyftet 2 1 0 0 Utvecklingsanställning Samhall 0 1 0 0 Summa 1077 1504 67 118 Tid i arbetslöshet Det är svårare för personer som varit arbetslösa länge att komma tillbaka in på arbetsmarknaden, därför är det viktigt att följa hur länge personer är arbetslösa. Arbetsförmedlingens statistik för Malmö visar att tiden i arbetslöshet överlag har varit oförändrad under december 2014 jämfört med samma period föregående år. Det finns alltså inga tecken på att långtidsarbetslösheten ökar trots att arbetslösheten legat på en hög nivå under flera år. Ungdomar på väg att etablera sig på arbetsmarknaden har generellt en större rörlighet mellan perioder av arbete och perioder av arbetslöshet än äldre. Det illustreras i diagram 11 som visar att 44 % av de inskrivna ungdomarna en arbetslöshetstid som är längre än 6 månader jämfört med 63 % i åldersgruppen 16-64 år. I åldersgruppen 16-64 år har också var femte person varit arbetslös mer än två år i följd mot endast var 20:e i gruppen ungdomar. Av de faktorer som finns att tillgå i Arbetsförmedlingen statistik (ålder, kön och utländsk bakgrund), är det åldern som har störst betydelse för tiden i arbetslöshet. Utrikes födda utgör dock ca 65 % av samtliga som varit arbetslösa 6 månader eller mer, och 67 % av samtliga som varit arbetslösa 12 månader eller mer. Detta går att jämföras med att utrikes födda uppgår till 60 % av den totala arbetslösheten. Risken för långtidsarbetslöshet är därmed högre både för utrikesfödda och äldre. Inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen från dessa grupper definieras därför som tillhörande utsatta grupper vilket är grupper med i genomsnitt lägre jobbchans och därmed större risk för varaktig arbetslöshet. 14

Diagram 11. Andel kvar i arbetslöshet efter arbetslöshetstidens längd, december 2014 80% 60% 40% 20% 0% kvinnor 16-64 år män 16-64 år > 6 mån > 12 mån > 24 mån kvinnor 18-24 år män 18-24 år > 6 mån 62% 63% 43% 46% > 12 mån 41% 43% 19% 22% > 24 mån 21% 22% 4% 6% Arbetslöshet enligt AKU Arbetskraftsundersökningarna (AKU) är en urvalsundersökning och är inte tillräckligt omfattande för att ge samma säkerhet i resultaten på vid regional nedbrytning som vid redovisning på riksnivå. För att tillgodose ett stort intresse redovisar SCB ändå AKU årsvis och kvartalsvis nedbrutet på de tre största kommunerna samt för övriga kommuner sammanslagna. Den internationellt jämförda åldersgruppen är 15-74 år men i SCB gör även en fördelning för åldersgruppen 20-64 år. På grund av osäkerhetstalen för stora kommuner finns dessa siffror inte uppdelade på kön. Tabellerna 8 och 9 visar på samma mönster som arbetsförmedlingens statistik. Arbetslösheten i Malmö är hög jämfört med andra kommuner, Skåne och riket som helhet. Sedan 2009 har arbetslösheten i Malmö ökat i högre takt jämfört med riket som helhet och i de andra storstäderna. Tabell 8. Arbetslöshet enligt AKU, procent av arbetskraften 15-74 år. Stora kommuner. Årsmedeltal Stockholm Göteborg Malmö Övriga Riket 2009 6,6 10,0 10,1 8,4 8,3 2010 6,7 10,2 9,6 8,7 8,6 2011 6,8 9,5 11,0 7,7 7,8 2012 7,0 9,5 12,3 7,8 8,0 2013 6,6 9,8 12,6 7,9 8,0 2014 7,1 9,9 13,3 7,7 8,0 Tabell 9. Arbetslöshet enligt AKU, procent av arbetskraften 20-64 år. Stora kommuner. Årsmedeltal Stockholm Göteborg Malmö Övriga Riket 2009 5,7 9,1 9,2 7,3 7,3 2010 6,2 9,2 8,8 7,6 7,6 2011 5,8 8,5 10,6 6,7 6,9 2012 6,1 8,6 11,5 6,9 7,1 2013 5,7 9,1 11,9 7,0 7,2 2014 6,3 9,0 12,3 6,8 7,1 Varsel Konjunkturförändringarna avspeglas i antalet lagda varsel. En topp inträffade 2009 då totalt 13 053 varsel lades i Skåne. Under 2014 lades 6267 varsel i Skåne vilket är en minskning sedan både 2012 och 2013 (se diagram 12). Upp till hälften av lagda varsel verkställs inte. Varsel är därför inte ett mått på faktiskt minskat antal arbetstillfällen men kan ses som en indikation på arbetsgivarnas aktuella bedömning av marknadsläget. 15

Diagram 12. Antal varsel i Skåne 2000-2014 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Källa: Arbetsförmedlingen Sysselsättningsgrad Mätning av sysselsättningsgraden Sysselsättningsgraden, eller förvärvsfrekvensen, är ett mått på hur stor andel de som arbetar utgör av befolkningen. Statistiska centralbyrån tillhandahåller två olika redovisningar av sysselsättningsgraden - AKU respektive RAMS (registerbaserad arbetsmarknadsstatistik). De skiljer sig åt avseende aktualitet, mätmetod, urval och innehåll. Detaljer kring dessa redovisningar finns i bilaga 2 Sysselsättningsgrad enligt RAMS Senast tillgängliga statistik är från 2013. I RAMS saknas uppgifter om inkomster i annat land och pendlare med inkomster i Danmark finns därför inte med i statistiken. De omfattade närmare 5,5 % av den registerbaserade arbetskraften och 2,5 % av den totala befolkningen i Malmö år 2014. I Stockholm och Göteborg finns också gränspendlare utanför RAMS-statistiken men i mindre omfattning. Sysselsättningen i Malmö har ökat under de senaste fyra åren, i linje med den ökning som har skett i riket och i de andra storstäderna. Även om man lägger till de 5,5 % som pendlar till Danmark är sysselsättningen i Malmö lägre än i riket som helhet. Diagram 13 visar att sysselsättningen i Malmö varierat med konjunkturen under de senaste 15 åren men att sysselsättningsgraden inte har ökat trots att antalet arbetstillfällen i staden har ökat. 16

Diagram 13. Förvärvsintensitet 1999-2013 enligt RAMS. Procent av befolkningen 20-64 år Stockholm Göteborg Malmö Riket 85 80 75 70 65 60 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: SCB Diagram 14 visar sysselsättningen för kvinnor och män i riket och stora kommuner år 2013. I Malmö är det nästan ingen skillnad mellan sysselsättningsgraden för kvinnor och för män (0,9 procentenheter). Motsvarande skillnad i riket är 2,8 procentenheter. Diagram 14. Sysselsättning 2013. Procent av befolkningen. 20-64 år 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Stockholm Göteborg Malmö Riket Kvinnor 77,1 71,8 63,6 75,7 Män 78,5 74,1 64,5 78,5 Källa: SCB Sysselsättningsgrad enligt AKU I diagram 15 och 16 redovisas sysselsättning enligt AKU dels för åldersgruppen 15-74 år och dels för åldersgruppen 20-64 år. På grund av osäkerhetstal för stora kommuner finns dessa siffror inte uppdelade på kön. Den väsentligt lägre förvärvsfrekvensen för 15-74 år beror främst på att de arbetande också relateras till befolkningsgrupper som endast i begränsad utsträckning förvärvsarbetar, som skolungdomar och pensionärer. 17

Diagram 15. Sysselsättning enligt AKU, procent av befolkningen 15-74 år. Riket och stora kommuner. Årsmedeltal Källa: SCB Diagram 16. Sysselsättning enligt AKU, procent av befolkningen 20-64 år Riket och stora kommuner. Årsmedeltal Källa: SCB 76,0 74,0 72,0 70,0 68,0 66,0 64,0 62,0 60,0 58,0 56,0 54,0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Stockholm 72,1 71,5 71,7 72,0 73,6 73,7 Göteborg 64,6 64,6 65,5 65,7 65,8 66,3 Malmö 62,6 63,1 62,3 61,7 63,1 63,9 Riket 64,7 64,4 65,4 65,5 65,7 66,2 86,0 84,0 82,0 80,0 78,0 76,0 74,0 72,0 70,0 68,0 66,0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Stockholm 82,3 81,0 82,1 82,3 83,6 82,9 Göteborg 75,0 75,0 76,4 76,5 76,2 76,4 Malmö 72,2 74,7 72,9 72,0 73,4 73,6 Riket 78,3 78,1 79,4 79,4 79,7 80,0 Stockholm Göteborg Malmö Riket Stockholm Göteborg Malmö Riket Arbetspendling över kommungräns inom Sverige År 2013 pendlade 62 830 personer inom Sverige till arbete i Malmö och 30 800 pendlade ut från Malmö. Det innebär att över 32 030 fler personer pendlade in till Malmö än ut från Malmö. Sedan 2004 och fram tills 2012 har pendlingen till Malmö ökat mer än pendlingen från Malmö och nettot har ökat med nästan 6 000 personer (diagram 17). In och ut pendlingen ökade även under 2013 men nettot ökar inte och bryter därmed trenden från tidigare år. 18

Diagram 17. Pendling till och från Malmö, exklusive Danmark 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Inpendlare Utpendlare Källa: SCB Fler män än kvinnor pendlar till och från Malmö och en större andel av de förvärvsarbetande männen pendlar. Bland de förvärvsarbetande som helhet är 52 % män och 48 % kvinnor medan fördelningen bland pendlare är 57 % män och 43 % kvinnor. Mönstret stämmer med det pendlingsmönster som påvisats i olika studier att män arbetspendlar i större utsträckning än kvinnor. Detta speglar sig också i att det finns fler kvinnor än män som bor och arbetar i Malmö. Lund är den kommun som Malmö har störst pendlingsutbyte med. Antalet som pendlar till Lund är 10 369, något fler än de 9 759 personer som pendlar från Lund. Tabellerna 10 och 11 visar i mer detalj till och från vilka kommuner pendlingen sker. Tabell 10. De fem största utpendlingskommunerna för Malmö 2013. Exkl. pendling över riksgräns Utpendlingskommun Män Kvinnor Totalt Lund 5658 4711 10369 Burlöv 1674 921 2595 Stockholm 1101 814 1915 Helsingborg 944 774 1718 Vellinge 846 728 1574 Övriga 6936 5389 12325 Summa 17159 13337 30496 Källa: SCB Tabell 11. De fem största inpendlingskommunerna för Malmö 2013. Exkl. pendling över riksgräns Inpendlingskommun Män Kvinnor Totalt Lund 5415 4344 9759 Vellinge 3550 3541 7091 Trelleborg 2972 2345 5317 Svedala 2327 2277 4604 Lomma 1848 1637 3485 Övriga 19501 13073 32574 Summa 35613 27217 62830 Källa: SCB Pendling till den danska arbetsmarknaden Arbetspendlingen hade sin topp 2008 då över 11 000 personer pendlade från Malmö till Danmark 2 och har minskat sedan dess. Enligt Örestat pendlade 8 097 personer 2 I pendlingssiffrorna ingår danskar som flyttat till Sverige men fortsatt arbeta i Danmark 19

första kvartalet 2014 jämfört med 8 469 personer under samma period 2013. Sedan 2008 har pendlingen till Danmark minskat av flera anledningar, dels har läget på den danska arbetsmarknaden försämrats och dels har priserna på bostäder i Danmark samt valutakursen gjort det mer fördelaktigt för danskar att återvända till Danmark. Pendling enligt Örestat: Malmö Danmark Uppgifterna i Örestat bygger på den registerbaserade statistik som tas fram av Danmarks Statistik och svenska SCB. Örestat publicerar en tidsserie fram till 2011 och siffror per kvartal för 2012-2014. Pendlingen har minskat sedan 2008, pendlarna utgör fortfarande en stor andel av den registerbaserade arbetskraften i Malmö, närmare 5,5 % år 2014. Diagram 18 visar en fortsatt stadig minskning av pendlingen mellan 2013-2014 till 8 097 personer under kvartal 1 2014. 96 % av pendlingen över sundet sker från Sverige till Danmark. Pendlingen från Danmark till Malmö har legat på ca 3-400 personer de senaste åren och har ökat något men är betydligt svagare. Diagram 18 bis. Arbetspendling från Malmö till Danmark, per kvartal 2013-2014 2013 2014 Kvartal1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal 1 8469 8501 8422 8273 8097 Källa: Örestat, registerbaserad statistik från Danmarks Statistik och SCB Dansk pendlingsstatistik Den danska Arbejdsmarkedsstyrelsen publicerar statistik över pendlare som inte är danska medborgare (utländsk arbetskraft, bosatt utanför Danmark). Tabellerna nedan visar antalet svenska medborgare som pendlat till Själland och är därför inte jämförbara med siffrorna från Örestat. Tabell 12 visar effekterna av den försämrade danska arbetsmarknaden tydligt med en minskad pendling även under 2013. Antalet pendlande ungdomar minskat i synnerhet. Siffrorna visar också att kvinnors pendlande minskat i högre utsträckning än männens. Tabell 12. Pendling från Sverige till Själland, Danmark, svenska medborgare, 2009-2013. Antal personer med arbetsinkomst per år 2009 2010 2011 2012 2013 Förändring 2009-2013 Kvinnor 6 714 6 138 5 666 5 298 4 922-1 792-27 % Män 7 376 6 891 6 748 6 625 6 352-1 024-14 % Totalt 14 090 13 029 12 414 11 923 11 274-2 816-20 % 16-24 år 3 733 2 816 2 250 1 999 1 539-2 194-59 % 25-49 år 10 328 10 131 9 875 9 423 9 139-1 189-12 % 50-65+ år 1 882 1 828 1 929 2 061 2 095 213 11 % Bilaga 1: Så mäts arbetslöshet Arbetslösheten anges vanligen som antal arbetslösa eller som andel av arbetskraften eller befolkningen. Det finns två huvudsakliga producenter av statistik över den svenska arbetslösheten: Statistiska Centralbyrån, SCB, med enkätundersökningen Arbetskraftsun- 20

dersökningar, AKU, samt Arbetsförmedlingen och dess registrering av arbetslösa. Båda använder begreppen arbetslös och arbetskraft men med delvis olika innebörd. Det finns olika ändamål med arbetslöshetsstatistik. Kännedom om antalet arbetslösa är viktigt för att kunna bedöma behov och dimensionering av insatser. För jämförelser med andra kommuner och mellan länder är i stället andelen arbetslösa ett bättre mått. Arbetskraften Arbetskraften kan beskrivas som den del av befolkningen som står till arbetsmarknadens förfogande, d v s kan arbeta och vill arbeta. I arbetskraften ingår i princip inte studerande eller andra personer som försörjer sig på annat sätt än genom arbete och heller inte söker arbete. Definitionen av arbetskraften och därmed också dess storlek skiljer sig åt i Arbetsförmedlingens och SCB:s statistik. Bland annat är bestämningen av arbetskraften inte lika aktuell i Arbetsförmedlingens statistik som i AKU. Gränspendlare som har sin anställning i Danmark räknas inte in i Arbetsförmedlingens arbetskraftsbegrepp men väl i AKU:s. Följden blir att olika antal arbetslösa jämförs med olika storheter i de båda mätningarna. Arbetslösa Även definitionen av arbetslösa skiljer sig åt och Arbetsförmedlingens statistik och AKU omfattar delvis olika populationer. Arbetsförmedlingen utgår från de som är inskrivna och redovisar åldersgrupperna 16-64 år respektive 18-24 år. AKU riktar sin enkät till ett urval personer i åldersintervallet 15-74 år som själva får beskriva sin relation till arbetsmarknaden. Man behöver inte vara inskriven hos Arbetsförmedlingen för att räknas som arbetslös i AKU. Beräkning av arbetslösheten Som framgått utgår Arbetsförmedlingens statistik och AKU från olika grunder men sedan Arbetsförmedlingen började redovisa arbetslösheten som andel av den registrerade arbetskraften har skillnaden mot AKU:s siffror minskat. För en kommun som Malmö med stor gränspendling överskattas emellertid arbetslösheten i Arbetsförmedlingens statistik, vilket bör beaktas vid jämförelser med andra kommuner. En annan skillnad är den mellan arbetslösheten mätt som andel av arbetskraften respektive som andel av befolkningen. Tabellen nedan visar skillnaden vid olika sätt att redovisa arbetslösheten för personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Malmö. Malmö, arbetslösa inskrivna hos Arbetsförmedlingen 2012 Andel av arbetskraften Antal personer Andel av befolkningen 16-64 år 19 200 9,5 14,0 18-24 år 3 609 12,1 23,0 Källa: Arbetsförmedlingen Jämförelse - arbetsförmedlingens olika beräkningar av arbetslöshet Malmö - Andel av arbetskraften, andel av befolkningen och antal arbetslösa, 16-64 21

Malmö - öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd, 16-64 år Procent av arbetskraften Procent av befolkningen Antal arbetslösa Befolkningen % Antal 18 250 000 16 14 200 000 12 10 150 000 8 6 100 000 4 50 000 2 0 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Ungdomar Mätning och jämförelse av ungdomsarbetslöshet innehåller en särskild problematik eftersom ungdomarnas deltagande på arbetsmarknaden i vissa avseenden skiljer sig från andra åldersgrupper. I Sverige är andelen studerande ungdomar hög. Studerande räknas normalt inte in i underlaget för arbetskraften som därför begränsas i högre grad än för äldre grupper. Vidare förekommer relativt ofta att ungdomar anmäler sig som arbetssökande trots att de är heltidssysselsatta, oftast med studier, vilket medför att antalet arbetslösa ungdomar överskattas. Effekten blir att andelen arbetslösa ungdomar tenderar att bli relativt mycket högre än vad som gäller för andra åldersgrupper beräknat som andel av arbetskraften. Se tabellen ovan Särskilt problematiskt kan det bli när ungdomsarbetslösheten jämförs mellan olika länder. I exempelvis Danmark och Tyskland har elever i yrkesutbildning i stor utsträckning den praktiska delen av utbildningen förlagd på arbetsplats vilket medför att de räknas som arbetande och bidrar till utökning av arbetskraften. I Sverige råder motsatta förhållandet. Yrkesstuderande har praktik inom utbildningssystemet och räknas inte in i arbetskraften. Resultaten blir högre arbetslöshetstal för ungdomar i Sverige och lägre arbetslöshetstal för ungdomar i Danmark och Tyskland, under i övrigt lika förhållanden. Se mer information på Arbetsförmedlingens och Statistiska centralbyråns hemsidor. 22

Bilaga 2: Arbetskraftsundersökningar (AKU) och Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) AKU (Arbetskraftsundersökningar) är en urvalsundersökning genomförd av SCB varje månad där ett antal personer i åldersintervallet 15-74 år besvarar frågor om sin arbetsmarknadssituation under en viss vecka i referensmånaden. AKU ger en aktuell bild av sysselsättningen och i materialet ingår även gränspendlare, personer som är bosatta i Sverige men arbetar utomlands. I och med att det är en enkätundersökning, och inte bygger på registerdata, finns ett osäkerhetstal. RAMS (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik) är en registerbaserad undersökning, sammanställd årsvis av SCB. Den väsentligaste källan är skatteadministrationens register. Statistiken innehåller ingen osäkerhet eftersom den bygger på faktiska data. Uppgifterna är tillgängliga i december året efter registreringsåret. I RAMS ingår inte pendlare till utlandet. Senast tillgängliga statistikår är 2012. 23