(Sto 5845, Odeon D-2769) Insp. i Stockholm, 15 januari 1936 12.Kop en ros fran Bois de BouIogne 3:05 (Fred Winter - Nils Georg) Einar Groths orkester ' (Sto 6638, Odeon D-3072) Insp. i Stockholm, 20 oktober 1939 13.En viol, monsieur! 3:10 (Kai Gullmar - Gus Morris) Einar Groths ork. (Sto 6639, Odeon D-3072) Insp. i Stockholm, 20 oktober 1939 14.Mina lappar ar roda som blod 3:09 (Meine Lippen sie kiissen so heiss) (Franz Lehar - S. S. Wilson) Studio-orkester, dir. av Einar Gtoth (Sto 6904, Odeon D-5035) Insp. i Stockholm, 17 april 1942 15.Du ser pi mig 3:14 (Ich spiir in mir) (Peter Kreuder - S. S. Wilson) Studio-orkester, dir. Einar Gtoth (Sto 6905, Odeon D-5035) Insp. i Stockholm, 17 april 1942 16. Far jag llirnna nigra blornrnor 3:15 (Nils Ferlin - Lille Bror Soderlundh) Studio-orkester, dir. Einar Gtoth (Sto 6914-2, Odeon D-5038) Insp. i Stockholm, 29 april 1942 17. Valdemar 2:42 (Er heisst Waldemar) (Michael Jary - Rune Moberg) Einar Groths orkester (Sto 7922-1, Odeon D-5492) Insp. i Srockholm, 22 november 1949 18. Din kyss av eld 2:49 (Kiss of Fire) (Lester Allen - Robert Hill - Gosta Rybrant) Studio-orkester. dir. Arne Hiilphers (ZL-2-2S, Odeon ZA-15) Insp. i Stockholm, 20 augusti 1952 19. Serenata 2:54 (Toselli - Karl-Lennart) Sune Waldimirs orkester (Sto 8433-1S, Odeon ZA-20) Insp. i Stockholm, 3 oktober 1953 20. ViII ni se en stjarna? 3:22 (Wenn der weisse Flieder wieder bliiht) (Franz Doelle - Berco) Ake Jelvings orkester (Sto 8511-lS, Odeon ZA-21) Insp. i Stockholm, 28 maj 1954 Urval och sammanstallning: Sture Hallstrom. Originalskivorna utlanade av Per Ahlin och Gunnar Bredevik. Ljudrestaurering: Ingemar Lindqvist, audiolabstockholm.com
Zarah Leander - Vill ni se en stj arna? 20 originalinspelningar film aren 1931-1954 15 mars 1907-23 juni 1981 Hon foddes som Zarah Stina Hedberg i Karlstad 1907 och blev pappan Anders favorit och enda dotter i en barnaskara om fern. Z i fornamnet fick hon av en anmoder pa mamman Mathildas sida. Mycket musik )rllde hemmet - en elvarummare pa Jarnvagsgatan i Karlstad. Pappan var road av poesi och musik, och spelade garna flo j t till donerns pianospel. Innan hon )rllt fern borjade Zarah ta lektioner pa piano och senare pa violin, men annu uppe i tonaren kunde nagon talang for sang inte anas hos henne. I en av hennes memoarbocker skriver hon "Idag ar jag glad over att den fick mogna i skymundan i otamjt tillstand. T ank vad datidens sangpedagoger hade kunnat stalla till med!" Fran 1924 hade Zarah sin hemvist i Riga i det mellan varldskrigen sjalvstandiga Lettland under overinseende av Rut Silfverhielm, en vaninna till hennes mor. De tva aren i Riga skulle ra berydelse for Zarahs forkovran inom musik och spdk, framst ryska, som da hade ungefar samma status i Sverige som engelskan numera har. Rut blev i praktiken Zarahs guvernant, och hon var den forsta som forstod och upptackte Zarahs ovanliga egenskap som kontraalt. Infor henne vagade Zarah antligen prova att ra tonerna an borja bara, att kanna att det blev sang av det hon hade inom sig. Hennes langtan stod till teatern, men hon misslyckades an bli antagen till Dramatens elevskola och lika ilia gick det nar hon provsjong for den legendariske operachefen John Forsell. Nar hon sedermera gjorde sin debut som artist skedde det i Bods i Ernst Rolfs turnerande revy 1929. Dar framforde hon for forsta gangen "ViII ni se en stjarna" maskerad till Greta Garbo, som sangen egendigen var tankt att handla om. Genom livet skulle dock den har sangen folja Zarah som hennes hogst egna signaturmelodi. Ernst Rolf var kungen i nojesbran-
schen, en folklig och folkkar kung. Men sjalv var han praktiskt taget aldrig med i denna turne. I tidningarna skrev recensenter om "Rolfs revy minus Rolf". I chef ens franvaro fick Zarah overta Rolfs ordsvallande "Tidningskolportorernas paradrnarsch", dar tempot ar sa svindlande att ahorarna knappt klarar art uppfatta satiren mellan orden. Tidningarna gay goda vitsord till Zarah, fast hon var den gronaste nykomlingen i ensemblen, dar sa etablerade stjarnor som Tutta Rolf och Fridolf Rhudin ingick. Gefle-Posten skrev "En sympatisk debmant med en kraftig rost som sjong Rolf-kupletter med nastan samma bravur som Rolf sjalv." Hennes debut infor stockholmspubliken skedde i nyarsrevyn 1930 pa Folkan, "Det glada Stockholm", under ledning av Karl Ewert. Det var en blixtrande debut med hennes roda har flammande nastan som av eld. En av sangerna hon framforde herte "Jag vet inte varfor jag gor det", och denna blev ocksa den forsta hon sjong in pa skiva i februari 1930. Nu kom framgangarna slag i slag, som smultron tradda pa stra. Fran paskcid fortsatte Zarah pa Folkan och hjalpte dar till art cimra pa "Karl Gerhards Nybygge" under nagra varmanader. Pa hosten var hon publikmagnet i revyn "Stockholm blir Stockholm", dar hon sjong bl.a. "Fran topp till ra" och "Stockholm blir Stockholm". Aret 1930 gjorde hon aven filmdebm i "Dantes Mysterier" dar, formom den da hyllade danske illusionisten Harry Jansen, aven Gustav Lovas och Eric Abrahamsson medverkade. TIdningarna hyllade henne; "En bedarande representant for de underjordiska makter, vilka den store trollkarlen manar fram". Med 1930 ars framgangar hade Zarah snabbt etablerat sig som primadonna och affischnamn. Aret darpa fick hon rollen som Hanna Glavari i Karl Gerhards bearbetning och modernisering av Franz Lehars "Glada.Ankan", dar hon i en lite revymassig variant pa operetten spelade mot Gosta Ekmans Danilo. Det var en for sin tid djarv satsning som av kritiken kallades "funkis-.ankan" men blev en publiksucce. En viktig del i succen fanns sakert hos Jules Sylvain, som hade arrangerat Franz Lehars sekelskiftesmusik med