Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige?

Relevanta dokument
rt 2010 o p ap cial r o S

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?


Delaktighet och inflytande i samhället

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011



Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /


Regionala skillnader i användningen av adhd-läkemedel bland barn en fråga om psykosocial miljö?

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%)

SCB: Sveriges framtida befolkning

Hälsan i norr och i söder. Föredrag vid möte med Kommissionen för jämlik hälsa 21 september 2016 i Luleå

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra



Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Att växa upp i ekonomisk utsatthet. SKL 5 februari, 2018 Eva Mörk





Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015






förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010




Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015
















Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015






Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015










Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015





Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015


Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015



Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015


Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015


Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015













Transkript:

Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige? Sofie Gustafsson, Lunds universitet Thomas Eriksson, Lunds universitet

Bakgrund god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (Hälso- och sjukvårdslagen) Högkostnadsskydd för läkemedel: 2200 kr Sämre hälsa bland utrikes födda Hjärt- och kärlsjukdom (Gadd et al, 2003) Psykisk ohälsa (Bayard-Burfield et al, 2001) Självmord (Johansson et al, 1997) Självskattad hälsa (Lindström et al, 2001)

Tidigare studier Få studier på svenska data: Sundquist (1993) Nordin et al (2013)

Syfte Studerar skillnader i läkemedelsanvändning bland utrikes födda och inrikes födda personer Förklaras skillnanderna av: Hälsa Socioekonomiska faktorer

HILDA ULF år 2004 och 2005 (Statistiska centralbyrån) Innehåller: hälsa, livsstil, ålder, utbildning, disponibel inkomst, civilstånd och antal barn i hushållet Läkemedelsregistret (Socialstyrelsen) juli 2005 - nov 2007 Alla uthämtade läkemedel på recept Eftersom vi vill kontrollera för utbildning, fokuserar vi enbart på personer som är 25 år eller äldre N=8488 individer, varav 11 procent är utrikes födda

Variabler Mått på läkemedelsanvändning (juli 2005-nov2007): Binär variabel: köpt läkemedel eller ej köpt läkemedel Kontinuerlig variabel: mängden uthämtade läkemedel mätt i DDD Förklarande variabler: Utrikes född eller inrikes född Nordisk bakgrund (Finnland, Norge och Danmark) Västerländsk bakgrund (Västeuropa, och Nordamerika) Icke-Västerländsk bakgrund (övriga länder) Hälsa, livsstil, ålder, utbildning, inkomst, civilstånd m.fl.

Steg 1 Har köpt läkemedel på recept Ja Nej Steg 2 Antal uthämtade DDD 18 procent

Resultat för alla läkemedel: Män Har köpt läkemedel (n=4078) Utrikes födda 0.03 Nordisk bakgrund 0.01-0.02-0.01 Västerländsk bakgrund -0.00 0.02 0.02 Icke-Västerländsk bakgrund 0.05 0.05 0.06 Justerat för hälsa - - Ja Ja Justerat för SES - - - Ja Antal uthämtade DDD (n=3114) Utrikes födda -25.97 Nordisk bakgrund 495.18 929.44 746.85 Västerländsk bakgrund -804.22-393.96-385.53 Icke-Västerländsk bakgrund -93.03-188.75-193.20 Justerat för hälsa - - Ja Ja Justerat för SES - - - Ja

Resultat för alla läkemedel: Kvinnor Har köpt läkemedel (n=4410) Utrikes födda -0.02 Nordisk bakgrund -0.03-0.04-0.04 Västerländsk bakgrund 0.03 0.02 0.02 Icke-Västerländsk bakgrund -0.03-0.03-0.04 Justerat för hälsa - - Ja Ja Justerat för SES - - - Ja Antal uthämtade DDD (n=3877) Utrikes födda -226.23 Nordisk bakgrund 14.03-287.97-356.50 Västerländsk bakgrund 377.67 259.48 88.06 Icke-Västerländsk bakgrund -499.61-358.32-471.54 Justerat för hälsa - - Ja Ja Justerat för SES - - - Ja

Resultat för utvalda läkemedelsgrupper Män Hjärt- och kärlsjukdom inkl. typ 2 diabetes: Nordisk och icke-västerländsk, högre sannolikhet Magsår: Nordisk, lägre sannolikhet Kvinnor Magsår och smärta: Icke-Västerländsk, högre sannolikhet Preventivmedel Icke-Västerländsk, lägre sannolikhet

Slutsats Det finns skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes och inrikes födda personer i Sverige. Geografisk områden (Nordisk, Västerländsk och övrig) Läkemedelsgrupper Skillnaderna förklars delvis av: Hälsa SES Andra faktorer

Möjliga tolkningar: (1) Söker vård på olika sätt (2) Vård ges på olika villkor Hälsa 1 2 Vårdkontakt Utfall: Läkemedelsbehandling Andra utfall: Annan behandling

TACK!