Tillgänglig service för alla

Tillgänglig service för alla Serviceplan för Hedemora kommun 2015-2018 Antagen i kommunfullmäktige 2015-02-17 1

Innehåll Inledning... 3 Serviceplanens framtagande... 3 Serviceplan 2015-2018... 4 Syfte... 5 Avgränsningar, begrepp och definitioner... 5 Problembeskrivning... 5 Övergripande mål för service på landsbygden... 6 Prioriteringar i ÖP... 7 Strategi... 7 Planering, genomförande och utvärdering... 8 Mat, bensin, pengar och paket... 8 Ungdomars uppväxtmiljö och äldres livsvillkor... 9 Landsbygdens företagssamhet... 10 Vägar, bussar, bredband... 11 Referenser... 12 Bilaga serviceutbud... 13 2

Inledning Tillgång till god IT-kommunikation, livsmedelshandel, hälso- och sjukvård, m.m. behövs för att vardagslivet ska fungera. Etablering av olika verksamheter skapar arbetstillfällen och bidrar till en levande landsbygd. Permanent- och fritidsboende kan ge underlag för lokal service som till exempel butiker, skolor och kollektivtrafik. Attraktiva boendemiljöer kan även bidra till företagsetableringar. Livsmedelsförsörjningen är viktig men lanthandeln fyller en bredare funktion som mötesplats och för social trygghet. På de mindre orterna är lanthandeln ofta den sista offentliga lokalen som är tillgänglig till vardags. När butiken har stängt så finns det ingen naturlig träffpunkt där man stöter ihop med andra människor. Därefter måste det sociala livet i mycket högre grad arrangeras; t ex som aktiviteter i bystuga eller som privata tillställningar. Om lanthandeln läggs ned försvinner ofta även annan service som butiken står för, som post- och paketservice, utlämning av apoteksvaror, spelombud och ombud för systembolaget samt möjlighet att ta ut kontanter. Ett samhälles servicepunkter är nära förknippade med varandra. Försvinner butiken från orten krymper förutsättningarna för att erbjuda förskola, skola och äldreomsorg. Och tvärtom. Samordning mellan offentlig och kommersiell service förutsätter ett aktivt deltagande från kommunerna. När butiken i Garpenberg stängde den sista dec 2013 försvann samma dag apoteksombudet, svenska spel, bussgods, postombudet och paketutlämning för Schenker och DHL. Servicefunktioner som vi vet är svåra att få tillbaka när de försvunnit. Köpmönster förändras snabbt och de personer/grupper som av olika anledningar har det lite svårare att ta sin in till centralorten för sina ärenden blir ännu mer utsatta och beroende av kommunen, grannar eller anhöriga. Å anda sidan; Det faktum att Garpenberg genom gruvan har en verksamhet som inte går att flytta talar för att orten med rätt attityd och stödjande insatser har långsiktigt goda förutsättningar att hålla en rimlig servicenivå. Den här serviceplanen ska gälla från 2015-2018 och är en revidering av den serviceplan som antogs av kommunfullmäktige 2008. Serviceplanens framtagande Öppna ortsmöten har hållits i Vikmanshyttan, Garpenberg och Dala-Husby om lanthandeln och den kommersiella service som ofta är kopplad till butiken. I samband med detta har en enkät skickats ut till hushållen om deras köpbeteende. Vi har diskuterat servicefrågorna utifrån olika gruppers perspektiv och behov (ungdomar i 8:an som bor utanför tätorten, Kommunbygderådet paraply för lokala utvecklingsgrupper, LRF Hedemora, Torsdagsklubben- företagare i Vikmanshyttan och med politiker i strategiutskottet). Vi har under våren tagit fram en ny organisation och arbetssätt för kommunbygderådet som syftar till att stärka landsbygdens representation och representativitet i viktiga frågor. I framtagandet av serviceplanen har hänsyn tagits till Hedemoras lokala landsbygdsprogram och de rekommendationer som finns i den tidigare serviceplanen. Det regionala serviceprogrammet för Dalarna (RSP 2014-2018) har varit vägledande. RSP är ett länsövergripande ramprogram som beskriver huvuddragen för arbetet med service på landsbygden de kommande åren och tyngdpunkten ligger på lanthandeln och de kommersiella tjänster som brukar kopplas ihop med den. 3

Serviceplan 2015-2018 Serviceplanen ska ge en helhetsbild av den tillgängliga servicen, både kommersiell och offentlig, som finns på landsbygden samt ha en plan för vad som är rimlig servicenivå och hur den ska upprätthållas. En aktuell serviceplan är en förutsättning för att länsstyreslen ska ta eventuella beslut om ekonomiskt stöd till lanthandeln, eller initiativ som syftar till att behålla den servicen som en lanthandel kan erbjuda. Serviceplanen och kommunens varuförsörjningsplan hänger ihop och kompletterar varandra. Serviceplanen är också ett verktyg för olika aktörer som vill utveckla landsbygden och ska ses som ett komplement till kommunens översiktsplanearbete. Serviceplanen gäller under mandatperioden 2015-2018, och ligger i fas med Dalarnas regionala serviceprogram, RSP. En serviceplan ska fungera både i ett långsiktigt perspektiv såväl som i det kortsiktiga åtgärdsinriktade. Här återfinns bland annat de övergripande prioriteringarna när det gäller servicefrågor samt serviceområden som är viktiga för alla kommundelarna. Om man vill kan man sedan komplettera med analys av, och åtgärder riktade till de olika orterna. Bilden visar exempel på kommersiell, offentlig och ideell service som i någon form kan ingå i ett serviceutbud på landsbygden. Transport/logistik, IT/bredband och kollektivtrafik är viktig infrastruktur för att kunna upprätthålla ett serviceutbud. Punkten i mitten ska illustrera serviceplanen och möjligheten att kombinera nya och alternativa servicelösningar. 4

Syfte Syftet är skapa en helhetsbild av tillgänglig service och en metod för att vidmakthålla en rimlig servicenivå för landsbygdens boende, företagare och besökare. Serviceplanen ska vara ett verktyg i kommunens planeringsarbete och ett underlag för Länsstyrelsens prioriteringar avseende landsbygdsutveckling. Avgränsningar, begrepp och definitioner I det här sammanhanget har vi definierat landsbygden utifrån fem prioriterade orter; Stjärnsund, Dala-Husby, Vikmanshyttan, Garpenberg och Långshyttan. Den breda innebörden av service gör att avgränsningar är nödvändiga för ett tydligt arbetsätt. En god service på rimlig nivå betyder en service som ska fungera tillräckligt bra för att svara mot vad som kan begäras, på en nivå där utgifter ska stå i proportion till utbytet. Serviceplanens fokus ligger på den kommersiella service som är kopplad till sista butiken på orten, här kallad lanthandeln, och då dagligvaror, betaltjänster, paket, försändelser och ombud. En servicepunkt samlar praktisk service från myndigheter, kommuner och företag och fungerar som en social mötesplats för invånarna Servicepunkter kan vara lösningen då butiken lagts ned eller för att stärka existerande butiker. Offentlig service blir i det här sammanhanget det samma som kommunal. Serviceplanen ska belysa och ta hänsyn till sambandet mellan offentlig, kommersiell och ideell service. Exempelvis bredbandsutbyggnaden och kopplingen till de lokala utvecklingsgrupperna. Hemsändningsbidrag lämnas till kommuner som helt eller delvis bekostar hemsändning till hushåll av dagligvaror för att tillgängligheten till livsmedel på landsbygden ska vara tillfredsställande. Bidraget riktas till personer som har svårt att ta sig till en livsmedelsaffär. Problembeskrivning Olika servicebehov Service har olika innebörd för olika människor; för vissa kan närheten till en dagligvarubutik kännas avgörande, medan andra behöver besöka arbetsförmedlingens kontor regelbundet. En skola i byn kan få barnfamiljer att flytta dit, och vård och omsorgsservicen är central för många. Andra är beroende av en fungerande paketdistribution, att kunna lämna dagskassor eller tanka fordon, för att kunna starta företag. Toleransnivån för hur långt man har till olika servicefunktioner är olika för olika service. Service kopplas till många olika aktörer; företag, myndigheter och kommuner, vilket kräver olika sätt att hantera servicefrågorna på. Ändrade köpbeteenden Tätortshandeln konkurrerar om lanthandelns kundunderlag. En ökad arbetspendling och koncentrationen av service till tätorten minskar köptroheten på landsbygden, då inköpen kan samordnas med utnyttjande av annan service. Samtidigt riskerar alltfler hushåll att inte längre klara sina inköp själva utan blir beroende av kommunens eller annan hjälp. De som exempelvis inte kan ta del av ny teknik av ekonomiska eller andra skäl, som inte har tillgång till bil för att pendla och handla, som inte får bankkort eller konto, eller som är funktionsnedsatta, riskerar att marginaliseras och ställas vid sidan av utvecklingen. 5

Kommunala prioriteringar Kommunen tvingas ständigt göra avvägningar mellan den ekonomiska situationen och välfärdsfrågorna. Ska en liten byskola få finnas kvar trots att befolkningsunderlaget är litet? Hur ska vård och omsorg bäst organiseras för att möta de ekonomiska kraven? Vilken omfattning ska det vara på den fysiska infrastrukturen? Delat ansvar Ansvaret för att boende, företagare och besökare i mindre bygder/orter ska ha tillgång till en för bygden rimlig service måste delas mellan kommunen och de lokalt berörda. Många olikartade, otraditionella lösningar kan etableras om man har en samsyn och samordning med ansvar. Det är ytterst viktigt att ha helhetstänkande och förstärkt samverkan mellan lokalbefolkning, föreningsliv, det lokala näringslivet och kommunens egna verksamheter Mobiltäckning och tillgång till bredband löper som en röd tråd genom allt arbete på området landsbygdsutveckling och visar att servicefrågorna måste hanteras i ett större sammanhang. Samtidigt gör den breda innebörden av service att avgränsningar är nödvändiga för ett tydligt arbetsätt. Övergripande mål för service på landsbygden Det övergripande målet med serviceplanen är att skapa nya hållbara servicelösningar på lands- och glesbygden som utgår från de lokalt varierande förutsättningar som finns i varje kommundel. Det ska finnas en god service på rimlig nivå för alla som bor, besöker och verkar i Hedemora kommun. Detta uppnås genom att kommunen, näringslivet och de ideella krafterna verkar för: Att lanthandeln finns kvar på fem prioriterade orter, och om det inte är kommersiellt möjligt ersätts med väl fungerande servicepunkter En ökad samverkan kring lokaler, logistik och servicetjänster En tydligare koppling till företagande och tillväxt. T.ex. i BID-samarbeten 1 Att hitta nya tekniska lösningar och innovativa idéer. Hållbarhetsmål De horisontella målen miljö, jämställdhet och integration är viktiga för en hållbar utveckling som är avsikten med serviceplanen Exempelvis är miljöpåverkan stor vid transporter som måste ske om tillgänglig service inte kan erbjudas i närområdet. Många landsbygdskommuner är i behov av inflyttare. Samtidigt är många personer med utländsk bakgrund i behov av jobb. Dalarnas regionala serviceprogram visar att områden som har låg tillgänglighet till service, 1 BID, Business Improvement District, är en metod för affärsdriven stadsutveckling men som lämpar sig väl även för landsbygdsutveckling. I korthet går den ut på att samordna privata och offentliga servicelösningar och utvecklingsprojekt som kan förbättra och utveckla lokalsamhället. Fokus ligger på konkreta satsningar på fysiska miljöer, service och attraktionskraft. 6

negativ befolkningsutveckling etc. också visar traditionella könsmönster (genuskontrakt). För att serviceinsatserna ska svara mot mäns respektive kvinnors olika behov och livssituationer och att bemötandet och tillgängligheten till servicetjänster ska bli bättre för personer med funktionsnedsättning och utländsk bakgrund behövs det i samverkan tas fram handlingsinriktade mål och relevant statistisk. Prioriteringar i ÖP Översiktsplanen har en nyckelroll för att prioritera områden och bidra till en positiv landsbygdsutveckling. Aktuella planeringsfrågor för kommunerna att hantera i sina översiktsplaner, som berör landsbygden, är bland annat utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen och områden lämpliga för utbyggnad av vindkraft. Jord- och skogsbruket betydelse och företagens karaktär är viktiga att beakta i den kommunala översiktsplanen. Turismen skapar efterfrågan på nya upplevelser och svenska landsbygder kan erbjuda natur- och kulturmiljöer med unika värden. För att människor även fortsättningsvis ska kunna fortsätta att bo och verka på landsbygden krävs en god grundläggande service. I Hedemora kommun pågår (nov 2014) arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. I den föreslår vi att dessa punkter beaktas. Utveckla och bevara en rimlig servicenivå i hela kommunen. Se vikten av den bärande infrastrukturen, IT/bredband, transport/ logistik och kollektivtrafik. Arbeta för att underlätta lokal upphandling Se den utmaning som demografin utgör Strategi En viktig del är att se över vilka förutsättningar en ort har att upprätthålla olika servicefunktioner och hur den fysiska miljön ska utvecklas. Utbud och lokalisering av den statliga servicen, exempelvis post, polis och försäkringskassa har kommunen svårt att påverka. När det gäller den kommunala servicen behöver kommunens olika planeringssystem vara kopplade till varandra för att inte vissa utvecklingsområden ska hamna utanför. För att uppnå mål och syfte i denna plan bör följande lokala strategi gälla: Samtliga fem kringorter ska bedömas som strategiska ur service- och försörjningssynpunkt och bör av befolkningsmässiga och geografiska skäl ha ett grundläggande basserviceutbud. Kommunen ska arbeta för att kommun- och länsgränser inte är ett hinder för att upprätthålla en god service på rimlig nivå för dem som bor och verkar i kommunen. Kommunen ska utse kontaktperson i Kommunbygderådet. Personen kan ge råd, stöd, information och förmedla kontakter som rör ideell verksamhet med syfte att utveckla landsbygden. Regelbundna kontakter och samverkan mellan kommunen och kommunbygderåd/ företrädare för den aktuella bygden rörande servicefrågor. 7

Förberedande samverkan över traditionella verksamhetsgränser i kommunen när faktiska risker för nedläggning och dylikt uppstår. Utredningar och förslag gällande servicefrågor skall innehålla relevanta konsekvensbeskrivningar. Årliga handlingsplaner tas fram i medverkan med olika aktörer där man bestämmer vilka konkreta insatser som ska genomföras och vilken uppföljning man avser göra inom varje område. Handlingsplanen anpassas efter lokala förhållanden där platsspecifika, otraditionella servicelösningar kan förekomma. Planering, genomförande och uppföljning av olika insatser ska präglas av miljöhänsyn, jämställhet och integration över generations- och nationalitetsgränser. Planering, genomförande och utvärdering I planeringsprocesser är det viktigt att ha en god dialog med kvinnor och män, byalag, intresseföreningar, folkrörelser m.m. för en positiv utveckling av landsbygden. Kommunen ska ge förutsättningar för aktörer på den lokala nivån att påverka kommunala och regionala beslut. Årliga handlingsplaner tas fram i medverkan med olika aktörer där man bestämmer vilka konkreta insatser som ska genomföras och vilken uppföljning man avser göra inom varje område. Handlingsplanen anpassas efter lokala förhållanden där platsspecifika, otraditionella servicelösningar kan förekomma. Fokus ska ligga på insatser som skapar, förbättrar eller utökar lokal service för landsbygdsbefolkningen och -företag. Varje nämnd och styrelse ansvarar för att inom sitt ansvarsområde vidta åtgärder i planen och budgetera för de kostnader som åtgärderna medför. Kommunstyrelsen har ett ansvar för att handlingsplanen genomförs och att de genomförda åtgärderna utvärderas. Mat, bensin, pengar och paket Tillväxtverket har i en studie 2 visat att lanthandlarna skulle vara lönsamma för invånarna även om dessa subventioneras med mellan 10 000-70 000 kr i månaden. Den sociala nyttan ej inräknad. Genom att undersöka kostnader för ökat bilåkande, ökad tidsåtgång, betalningsvilja, tillgänglighetseffekter och minskade inköpspriser kunde nyttan av den lokala butiken beräknas. Därtill kommer service i form av betaltjänster, paket, drivmedel mm som ofta är kopplad till sista butiken på orten. För samhället och kommunen kan det alltså vara en god affär att underlätta driften av lanthandel genom subventioner, samordningslösningar och att arbeta med köpbeteenden. Kommunen bör därför vara öppen för, och aktivt bidra till 2 Samhällsekonomiska effekter av nedläggning av butiker på landsbygen. Tillväxtverket Rapport 0116 8

alternativa och otraditionella lösningar för att behålla den service som är kopplad till sista butiken på orten. Detta kan ske enskilt eller i samverkan med andra servicegivare. Kommunen ska verka för att bevara de befintliga butikerna och återfå en dagligvaruhandel i Garpenberg. Om det inte är möjligt ska servicepunkter vara det prioriterade alternativet. Landsbygdshushåll med rätt till hemsändning ges möjlighet att få varor hemsända och lanthandlaren bör själv få avgöra om leverans sker via eget fordon, genom utnyttjande av kommunens distributionsservice eller annat distributionssätt. Kommunen ska verka för att de bensinstationer/pumpar som finns tillgängliga för allmänheten bevaras. Överföra fler kommunala servicefunktioner till lanthandlarna eller servicepunkterna. Exempel på detta kan vara informationscentra i butikerna på landsbygden, blanketter och broschyrer för att nå både bofasta och besökare. Kommunen vid upphandling ger förutsättningar som möjliggör för lanthandlarna att vara med och konkurrera. Hemtjänsten ska i första hand handla i den butik som finns närmast brukaren. Därför bör man undersöka om det upplägg man har idag är det mest lämpade eller om det finns andra alternativ. Regelbundet bjuda in till samråd mellan kommunen, lanthandeln och konsumenter i aktuella frågor. Ungdomars uppväxtmiljö och äldres livsvillkor När det kommer till den kommunala, icke kommersiella servicen finns det som regel politiskt antagna styrdokument och mål som inkluderar landsbygden. Dessa är därför delvis integrerade i serviceplanen. Kommunen fäster stor vikt vid yngre barns behov av att ha en skola i sin närhet och strävar därför efter att erbjuda barnomsorg och utbildning som håller hög kvalitet oavsett om skolan finns i centralorten eller på landsbygden. Detta kan innebära att små förskoleavdelningar och grundskolor är motiverade på landsbygden nära där barnen bor. Men även om utbildningens kvalitet alltid är viktigast behöver för- och nackdelar vägas mot varandra. Exempelvis kan för få barn på en skola ha negativa konsekvenser för utbildning och social interaktion. En alltför lång resväg till skolan kan vara negativt ur andra aspekter. Kommunens strategi är att bevara och utveckla landsbygdsskolan så länge detta är möjligt med hänsyn taget till barnens rätt till en hög utbildningskvalitet och ekonomiska konsekvenser. Vid förändringar i kommunens skolverksamhet på landsbygden ska kommunen väga in fler perspektiv än rent utbildningsmässiga och även se till skolans betydelse för bygden i stort. 9

Det ska vara möjligt att söka alternativa skollösningar för barn med långa avstånd till skolan även bortom administrativa kommungränser om detta är i enlighet med barnens och deras utbildnings bästa. Verka för att behålla och utveckla mötesplatser, typ allaktivitetshus. Det ska finnas tillgång till idrottsmöjligheter, spontanidrott och tillgängliga natur- och rekreationsområden i alla fem kringorter. De äldre är inte en homogen grupp. De lever under olika förhållanden och med vitt skilda villkor, har olika värderingar och livsstilar. I rapporten Bo bra på äldre dar kan vissa drag dock utläsas. Människor vill i stor utsträckning bo kvar i sin bostad och sitt område så länge de kan. När man väljer eller blir tvungen att flytta så är alternativen främst en tillgänglig lägenhet med hyresrätt eller bostadsrätt. Efterfrågan på senior- och trygghetsboende 3 har ökat och tillgänglighet till vardagsservice är en grundläggande kvalitet. Trygghet och gemenskap framstår som viktiga kvaliteter. Det gör att många äldre vill flytta närmare tätorterna. Det behövs en mångfald av alternativa och tillgängliga bostadsformer för äldre. Genom att stödja lanthandeln och/eller utvecklandet av väl fungerande servicepunkter underlättar kommunen för de äldre som önskar, att bo kvar på sin hemort. Landsbygdens företagssamhet Lokal service är förutsättningen för att företag ska kunna etablera sig och utvecklas på landsbygden, vilket är en avgörande faktor för tillväxt och attraktionskraft. Enligt organisationen Företagarna i Dalarna står småföretagen i länet för den största andelen - 30 procent - av skatteintäkterna i kommunerna. De menar att service på landsbygden är en fråga om överlevnad för samtliga företag oavsett bransch. Gällande kommunal service är denna ofta centralt placerad. För att öka servicemöjligheterna på landsbygden kan kommunen tillsammans med lanthandlarna, andra företagare eller föreningar stödja utvecklingen av lokala servicelösningar där intresse och underlag för sådana finns. Det kan ske på olika sätt beroende på lokala behov och förutsättningar. Lokala servicelösningar kan vara en servicegivare som används som utgångspunkt för att utöka annan service. Det kan också vara flera intressenter som tillsammans över ett geografiskt område tillhandhåller olika slag av service. Där lanthandel saknas kan kommunen bidra till fungerande servicepunkter där den kommunala servicen blir mer tillgänglig för företag och kommuninvånare. Detta kan t.ex. ske i form av tjänsteköp eller att man håller med information i form av blanketter och e-tjänster. 3 Serviceboenden är egna lägenheter med tillgång till personal. Seniorboenden och trygghetsboenden är funktionellt utformade bostäder (hyresrätter, bostadsrätter) ofta med tillgång till bovärd och gemensamhetslokaler. Någon exakt definition finns inte. Särskilt boende för äldre är för den som inte kan bo kvar i sitt hem på grund av sitt vårdbehov 10

Kommunen bör vara öppen för, och aktivt bidra till alternativa och otraditionella lösningar för att landsbygdens företag ska ha tillgång till grundläggande servicefunktioner. Detta kan ske enskilt eller i samverkan med andra servicegivare. Kommunen har det övergripande ansvaret för planering och långsiktig drift av servicepunkterna och för att tillskjuta resurser för genomförandet i nära samverkan med lokala föreningar och företag. Vägar, bussar, bredband Utvecklingen av ny teknik är i många delar positiv för landsbygden, inte minst för att den minskar beroendet av närhet till olika inrättningar. De landsbygdsbor som är etablerade i samhället och har god ekonomi och hälsa klarar att hantera en lägre servicegrad. De som inte kan ta del av ny teknik av ekonomiska eller andra skäl, riskerar att marginaliseras och ställas vid sidan av utvecklingen. Därför bör tillgången till, och utvecklingen av ny teknik anpassas även för de grupper som idag riskerar att ställas utanför. Att utveckla separata eller parallella lösningar för de grupperna vore att öka marginaliseringen. Ny teknik kan också minska behovet av transporter. Kommunen ska ha en övergripande samverkan med övriga länsaktörer (Region Dalarna, Dalatrafik och närliggande kommuner) för att enskilda personer och företag via tåg, buss eller taxi, ska ha tillgång till grundläggande servicefunktioner. Kommunen ska verka för att bredband uppkopplat med en hastighet som möjliggör de vanligaste bredbandstjänsterna, Internet, telefoni och TV, finns tillgänglig i hela kommunen. Det kan göras genom att ta tillvara externa finansieringsmöjligheter för bredbandsutbyggnad i samverkan med lokalbefolkningen och andra aktörer samt att samordna anläggandet av bredbandsnät. Kommunen ska verka för och uppmuntra utvecklingsidéer där ny teknik erbjuder nya lösningar på gamla problem GIS tekniken skall användas för att underlätta serviceplanering. 11

Referenser # 4 av 5 jobb skapas i små företag Företagarna Dalarna Rapport juli 2014. Dalarnas regionala serviceprogram 2014-2018 Länsstyrelsen Dalarnas län Landsbygdsprogram Hedemora kommun Serviceplan 2008 Hedemora kommun Kommunens strategi för bredbandsutbyggnad Samhällsekonomiska effekter av nedläggning av butiker på landsbygen. Tillväxtverket Rapport 0116 Inlaga kultur, fritid och rekreation till översiktsplan Hedemora kommun Trafikplan Hedemora 2014 Bo bra på äldre dar - Kreativitet och nytänkande när det gäller bostäder och boendemiljö för äldre. Slutrapport Hjälpmedelsinstitutet 2012. Intervjuer med företagargruppen Torsdagsklubben, elever från Vasaskolan, LRF och Skogsägarna Intervjuer med företrädare för hemstjänsten och skolledning Utredningen Stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygdsområden- SOU: 2014:01 BID-handboken - BID Sweden och Tillväxtverket 12

Bilaga serviceutbud Presentation av butiksorter och basserviceutbud *Vikmanshyttan *Garpenberg *Dala-Husby *Stjärnsund *Långshyttan Några förklaringar till tabellerna: Kontanthantering/betaltjänster Är tjänster man använder för att betala med, ta ut kontanter, sätta in dagskassor, betala räkningar osv. Boende anpassat för äldre och särskilt boende Boende anpassat för äldre bygger på att man är frisk nog att klara sig i stort sett själv i funktionellt utformade bostäder med gemenskapslokaler och tillgång till bovärd eller personal vissa tider. Till skillnad från särskilt boende/ äldreboende ingår varken mat, service, omvårdnad eller sjukvård men man kan ha hemtjänst. Bredband via fiber 2009 beslutade regeringen att minst 90 % av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s år 2020. För att få tillgång till den kapaciteten behöver man gå från bredband via ADSL (teleledning) till bredband via fiber (kabel i mark eller luft) Fibernätet i Hedemora är utbyggt till samtliga fem kringorter, men alla hushåll, företag och byar är inte anslutna. Det finns en del frågetecken om vad och hur man ska mäta utbyggnaden kopplat till grundläggande service. Eventuellt behövs det ett länsgemensamt sätt att mäta fiberutbyggnaden på enskilda orter. Därför finns inget svar i tabellen, men punkten finns med för att markera vikten av utbyggnaden. 13

Vikmanshyttan ett högteknologiskt företagscentrum i gammal bruksmiljö. Dagens spetsteknikföretag som CTEK och Creator finns mitt i bygdens historia illustrerad av bl.a. Bruksmuseet och Norns Bruk, som har anor från 1600-talet. Här finns också Vikmanshyttans kyrka omtalad för sin vackra arkitektur och Dalarnas enda gokarthall. I Vikmanshyttan finns Sveriges och Nordens enda industriella stentryckeri. I Vikmanshyttan var 1073 personer folkbokförda 2013, vilket är en minsking med 23 personer sedan 2007. I Vikmanshyttans skola går 96 elever F-6 fördelade på 43 flickor och 53 pojkar. Här finns träffpunkten Lyckträffen för äldre och två gruppboenden. Folkets hus och Granbo bystuga är ofta nyttjade samlingslokaer. Vikmanshyttans samråd som är ett paraply för de ideella föreningarna, är medlem i Hedemora kommunbygderåd och därmed en företrädare för samlade intressen i övergripande frågor som rör bygden. SERVICEUTBUD Vik Vik 2014 2008 Kopplat till butiken Dagligvarubutik Apotek/apoteksombud Post/postombud Kontanthantering/Betaltjänster Mindre uttag Systembolagsombud Svenska spel Lotter Bussgodsutlämning Paketutlämning Annan kommersiell Café/minicafé Korvkiosk Restaurang/värdshus Hotell/vandrarhem Kiosk Drivmedel Kommunal Skola F-6 Förskola 1-5 år Gruppboende Boende anpassat för äldre Särskilt boende för äldre Fritidsgård Statlig Bredband via fiber Utbyggnad pågår Största företagen 2014 (antal anställda) Wikmanshyttan Safety tillverkar skyddsutrustning till skog-, trädgårds-, verkstads-, varvs- och byggindustrin. Ca 50 anställda CTEK Sweden AB utvecklar och tillverkar smarta batteriladdare och har ca 50 anställda Dalforsrån AB är en av Europas ledande tillverkare av hårdsvetsade rullar till stålverk. Ca 40 anställda Creator är ett produktutvecklingsföretag som hjälper andra företag att utveckla nya produkter eller att förbättra sitt sortiment. 37 anställda Primab tillverkar byggnadskonstruktioner och balkonger av stål och har 30 anställda Erasteel Kloster AB tillverkar bl.a. snabbstål och har i Vikmanshyttan 43 anställda. 14

Garpenberg en levande gruvort med anor från 1300-talet. I dag bedrivs världsledande gruvverksamhet av Boliden AB som också är kommunens största privata arbetsgivare. Ortens näringsliv är starkt präglat av gruvan och ett stort antal entreprenörsföretag, både inom och utanför kommunen, är knutna till gruvverksamheten. Den ståtliga herrgården byggdes 1801 och är norra Sveriges största. I anslutning till herrgården finns f.d. skogshögskolans lokaler där det bedrivits forskning och utveckling inom skog och trä fram till slutet av 1990-talet. 2013 var 930 personer folkbokförda i Garpenberg. Det är en minskning med 86 personer sedan 2007. I Garpenbergs skola F-6 går 44 barn, (24 flickor och 20 pojkar). I Annaskolan, som är en Waldorf-friskola går 67 elever i klass F-9. Dormsjöskolan som är ett hem för vård och boende (HVB) med integrerad friskola har tillstånd för 28 boende. I centrala Garpenberg finns flera samlingslokaler, bl.a. i kommunens fastigheter och i Folkets Hus. Här finns också möjlighet för pensionärer att köpa lunch på skolan. Garpenbergs byalag är medlem i Hedemora kommunbygderåd och har förutsättningar att bli en företrädare för samlade intressen i övergripande frågor som rör bygden. Idag (nov 2014) finns ingen butik eller servicepunkt i Garpenberg. SERVICEUTBUD Gar Gar Kopplat till butiken Dagligvarubutik Apotek/apoteksombud Post/postombud Kontanthantering/betaltjänster 2014 2008 Mindre uttag Systembolagsombud Svenska spel Bussgodsutlämning Paketutlämning Annan kommersiell Café/minicafé Korvkiosk Restaurang/värdshus Hotell/vandrarhem Kiosk Drivmedel Kommunal Skola F-6 Förskola 1-5 år Gruppboende Boende anpassat för äldre? Särskilt boende för äldre Fritidsgård Statlig Bredband via fiber Utbyggnad pågår Största företagen 2014 (antal anställda) Boliden ca 400 anställda och ca 150 underleverantörer Dormsjöskolan (Stiftelsen och skolan) ca 50 anställda Annaskolan 19 anställda 15

Smedby med omnejd en levande jordbruksbygd på Dalälvens norra sida. Husbybygden är en levande jordbruksbygd på båda sidor om Dalälven. Kyrkan är en av Dalarnas äldsta medeltidskyrkor vackert belägen vid Dalälven och längs Husbyringen. Traktens historiska betydelse utmärks även av de två kungsgårdarna; Näs kungsgård och Husby kungsgård där privilegiebrevet för Falu koppargruva undertecknades 1347. Ortens näringsliv kännetecknas av jord- och skogsbruk samt mindre hantverks- och tjänsteföretag. Här finns hotell, ett familjeföretag som fått många fina utmärkelser för mat, boende och service av yttersta klass. I Smedby finns flera samlingslokaler och bygdegårdsföreningar som också är medlemmar i Hedemora Kommunbygderåd. Däremot är inte föreningarna samlade i en gemensam utvecklingsgrupp. 2013 var 977 personer folkbokförda i Husby församling. Det är en minsking med 6 personer sen 2007. I Smedby skola F-6 går det 82 elever (50 flickor och 32 pojkar) SERVICEUTBUD Dal Dal 2014 2008 Kopplat till butiken Dagligvarubutik Apotek/apoteksombud Post/postombud Kontanthantering/betaltjänster Mindre uttag Systembolagsombud Svenska spel Lotter Bussgodsutlämning Paketutlämning Annan kommersiell Café/minicafé Korvkiosk Restaurang/värdshus Hotell/vandrarhem Kiosk Drivmedel Kommunal Skola F-6 Förskola 1-5 år Gruppboende Boende anpassat för äldre Särskilt boende för äldre Fritidsgård Statlig Bredband via fiber Utbyggnad pågår Största företagen (antal anställda) Bengtsbo Skogsentreprenad AB 8 anställda Aspnäs Maskin & Lantbruk och Stig Arvidssons Åkeri AB med vardera 5 anställda Ragnarssons Skogsentreprenad och Dala Husby Åkeri AB med vardera 4 anställda 16

Stjärnsund - Idyllisk gammal bruksort och en levande alternativbygd vid sjön Grycken. Christopher Polhem grundade 1699 Stjärnsunds bruk och här tillverkades varor på ett avancerat sätt med hjälp av vattendrivna maskiner. Bruksdriften lades ned under 1930- och 1940-talen och efter årtionden av stagnation, minskande befolkning och tilltagande yttre förfall har bruket från mitten av 1980-talet fått nytt liv. Inflyttare har tillfört nya verksamheter och idéer. Orten som är en del av Husbyringen består av många fina gamla hus och byggnader som bland annat Herrgården, Smedjan och kyrkan. Idag kännetecknas ortens näringsliv av många mindre tjänsteföretag och kulturanknutna företag. Sedan 2013 finns ett centrum för lärande inom ämnet permakultur. I Stjärnsund finns Folket Hus och Husbyringens besökscentrum som fungerar som samlingslokaler. Stjärnsundskiosken (lanthandel) är en viktig informell samlingsplats för byn. Stjärnsund har ett rikt föreningsliv men har ingen gemensam utvecklingsgrupp och är inte representerade i Hedemora kommunbygderåd. 2013 var 461 personer folkbokförda i Stjärnsund, vilket är en ökning med 9 personer sen 2007. I Stjärnsund finns en förskola men ingen skola 1-6, utan barnen går i skolan i Långshyttan, Annaskolan i Garpenberg eller i Smedby skola SERVICEUTBUD Stj Stj 2014 2008 Kopplat till butiken Dagligvarubutik Apotek/apoteksombud Post/postombud Kontanthantering/betaltjänster Systembolagsombud Svenska spel Bussgodsutlämning Paketutlämning Annan kommersiell Café/minicafé Korvkiosk Restaurang/värdshus Hotell/vandrarhem Kiosk Drivmedel Kommunal Skola F-6 Förskola 1-5 år Gruppboende Boende anpassat för äldre Särskilt boende för äldre Fritidsgård Statlig Bredband via fiber Utbyggnad pågår Största företagen 2014 (antal anställda) Stjärnsunds Svetsmekano, 9 anställda. Utvecklar produkter för sågverks- och Limträindustrin. Nikor, 8 anställda. Erbjuder branschspecifika utbildningar mot främst industrin. Österbyns Åkeri och Fredholms bröd med vardera 3 anställda. men det finns över 80 registrerade företag i Stjärnsund, de flesta enmansföretagare. 17

Långshyttan ett unikt brukssamhälle där järn- och stålhantering bedrivits i 600 år. Långshyttan är kommunens näst största ort. Här finns större och mindre företag med tillverkningsindustri inom stål och trä samt handel och restauranger. Långshyttan är ett unikt brukssamhälle längs ekomuseet Husbyringen. Här har järn- och stålhantering bedrivits i 600 år och bruket i Långshyttan var pionjärer inom den moderna typen av masugn, som kom på 1800-talet, och så småningom även inom tillverkning av rostfritt stål. Bengtsgården, Mulltimmerhyttan, och Modellkammaren skildrar järnets och bygdens historia. Brukshotellet uppfört 1856 ligger i en park där stora gamla valsverksmaskiner finns uppställda. Älgparken är en nyare turistattraktion. 2013-2014 drabbades Långshyttan hårt den största arbetsgivaren, Outokumpu Stainless, beslutade att lägga ner sin verksamhet på orten. I Långshyttan finns flera grupper som engagerar sig aktivt i frågor som rör Långshyttan som ort men ingen gemensam utvecklingsgrupp. 2013 var 1778 personer bokförda i Långshyttan, vilket år en minskning med 145 personer sen 2007. I Jonsboskolan F-6 går 122 barn, (66 flickor och 56 pojkar) SERVICEUTBUD Lån Lån 2014 2008 Kopplat till butiken Dagligvarubutik Apotek/apoteksombud Post/postombud Kontanthantering/betaltjänster Systembolagsombud Svenska spel + ATG Bussgodsutlämning Paketutlämning Annan kommersiell Café/minicafé Korvkiosk Restaurang/värdshus Hotell/vandrarhem Kiosk Drivmedel Kommunal Skola F-6 Förskola 1-5 år Gruppboende Boende anpassat för äldre Särskilt boende för äldre Fritidsgård Statlig Bredband via fiber Utbyggnad pågår Största företagen 2014 (antal anställda) Erasteel Kloster, valsar snabbstål och höglegerat verktygsstål. 100 anställda Setra Limträfabrik 45 anställda Långshyttans slipservice LSA. Tillverkning av och service på skärande och kapande verktyg för metall- och träbaserade material. ca 50 anställda Elinstallatörer ca 35 anställda Systembalkong, balkonger och balkongräcken. 26 anställda. 18