. C M Uppdragsarkeologi AB B Kula HB
C. M Uppdragsarkeologi AB B Kula HB 2
3
Kula HB och CMB Uppdragsarkeologi AB har tillsammans genomfört en arkeologisk utredning och en slutundersökning, under 2014 och 2015, i samband med anläggande av vindkraftparken Höge väg på Maltesholms gods ägor. Kula HB har dessutom gjort en kulturlandskapsinventering 2013 (Connelid 2014, Hulting Lindgren et al 2014 & 2016). Parken berör ett antal fornlämningar som främst utgörs av fossil åkermark, gravar och hålvägar. De hittills genomförda arkeologiska undersökningarna inom vindkraftparken har haft ett tydligt agrarhistoriskt fokus och i första hand berört fossil åkermark, närmare bestämt den typ av miljöer som allmänt brukar kallas röjningsröseområden. Dynamiken i utnyttjandet av många röjningsröseområden är ofta möjlig att komma åt genom tvärvetenskapligt samarbete mellan exempelvis arkeologi och historisk geografi. De fossila odlingsmiljöerna inom vindkraftparken utgör i själva verket något av en provkarta över hur marken fungerat under skilda historiska epoker. Ett område som ovanligt väl belyser den ovan nämnda 4 Fig. 1. Aktuell socken för undersökningen, Östra Sönnarslövs socken, visas med rött. utvecklingen och variationsrikedomen bland formerna utgörs av fornlämningen Ö Sönnarslöv 405:1. Ett ovanligt välbevarat system med s k bandparceller, det vill säga långsmala åkerytor avgränsade av stensträngar, detaljkarterades till delar. Det fossila odlingslandskapet och övriga kulturhistoriska spår inom Ö Sönnarslöv 405:1 uppvisar, en enastående variationsrikedom och hör till de mest intressanta Fig. 2. Platsen för den utökade detaljkarteringen är markerad med blå ring på utdrag ur Vägkartan. Skala 1:100 000.
fornlämningsmiljöerna som hittills detaljkarterats inom länet. Områdets pedagogiska värden är betydande och kan med fördel användas för att levandegöra det arkeologiska kulturarvet i den här typen av skogsmiljöer. Projektbeskrivning Kula HB och CMB Uppdragsarkeologi AB har i ett samarbetsprojekt fått anslag av Länsstyrelsen i Skåne län, till ett mindre kunskapsprojekt (Lst dnr 431-4701 -2016). Tyngdpunkten låg på att slutföra detaljkarteringen av lämningarna inom Ö Sönnarslöv 405:1 samt att genomföra en kunskapsförmedling. Tyvärr tillät inte fälttiden framrensning av en misstänkt stensättning, vilket också var önskvärt att genomföra inom projektet. Resultaten från dessa fördjupade insatser redovisas i denna basrapport och presenteras på ett lättfattligt sätt i form av en enkel broschyr som kan delas ut till besökare i området i samband med exkursioner som genomförs av föreningar i trakten. Innehållet i broschyren blev utgångspunkten för en mindre utbildningsinsats där ett par företrädare för de lokala hembygdsföreningarna, Sönnarslövs byalag, Huaröds byalag, Bevara Linderödsåsen, FK Åsen samt Maltesholms gods, informeras närmare om resultaten från de arkeologiska undersökningarna. Dessa personer förmedlar sedan i sin tur resultaten vidare i bygden genom exkursioner eller liknande aktiviteter. En stor fördel är här att framför allt föreningen FK Åsen, genom Bengt Ahlstedt, sedan tidigare har ett etablerat samarbete med familjen Palmstierna på Maltesholm, och årligen genomför flera kulturhistoriska vandringar i trakten. Tidigare genomförda undersökningar inom Ö Sönnarslöv 405:1 Inom Ö Sönnarslöv 405:1 genomfördes 2014 och 2015 en fördjupad detaljkartering som inriktades på att undersöka återbruket av den fossila åkermarken samt att försöka förstå vilken utbredning de regelbundna parcellstrukturerna tidigare har haft (Hulting Lindgren et al 2014 & 2016). Återbrukandet av odlingsmarken avspeglar betydelsen av det markbundna kapitalet, som med en engelsk term kallas landesque capital. Med denna term förstås hur löpande investeringar i form av stenröjning, upparbetning och vidmakthållande av biologisk aktivitet i matjord, hägnadsstrukturer etc utgör en resurs som styr ett framtida utnyttjande av marken. Det markbundna kapitalet är platsspecifikt och har gång efter annan påverkat hur marken kommit att användas, t ex valet av odlingssystem, storleken på gödselgivorna, såtäthet etc men säkerligen i viss mån även sådant som bebyggelsens lokalisering. Bandparcellernas utbredning var större än förväntat och fornlämningen uppvisade en stor komplexitet och innehöll även röjningsrösen, gravar, vägar, hålvägar, terrasseringar, hak, röjda ytor och kolningsbottnar, se fig. 5. Vid undersökningarna kunde en del rösen dateras via 14 C-analys vilken föregicks av vedartsanalys som visar på en lövskogsflora under förhistorisk tid och medeltid och i sen historisk tid barrskog. Ett påträffat fröfragment, Galium, tillhör ett släkte i familjen måreväxter som omfattar cirka 400 arter. Arterna är örtartade och både ettåriga och fleråriga arter finns. Efter analys av rösenas uppbyggnad kombinerat med 14 C-dateringarna kunde minst fyra röjningsfaser under perioderna folkvandringstid, vendeltid, senmedeltid/tidig, historisk tid (1700-1800-tal) påvisas. Detaljkarteringen uppvisar ytterligare minst en fas i form av bandparcelleringen som troligtvis skett under sen vikingatid och tidig medeltid (jfr Connelid 2002, Hulting Lindgren et al 2016). Fornlämningen ligger, enligt 1700- och 1800-talskartorna, i utmarksmiljö, dels under Maltesholms gods och dels under Östra Sönnarslövs by. Vid denna tidpunkt kan utmarken ha använts för odling i ett system med långtidsträda, ett odlingssystem som med en engelsk term kallas infield-outfield. Inom den fossila åkermarken har flera gravar karterats, vilket inte är ett ovanligt fenomen. En del forskare (bl a Cassel 5
1998) menar att det finns en symbolisk koppling mellan röjningsrösen och gravar. Detta går även att se som en funktionell koppling där områden med fossil åkermark kan vara indikationer på att såväl boplatslämningar som gravar kan finnas i närheten. Har materialet sten i olika sammanhang tillskrivits egenskaper med symboliska förtecken? Stenens evighet och permanens var säkert en företeelse som tilltalade förhistoriens människor och materialet brukades i såväl redskap som i tydliga rituella sammanhang som exem- pelvis gravar. Stenens användning i sådana rituella kontexter kan tyda på att även stenen hade och fick en speciell tillskrivelse. Finns möjligheten att även sten i röjningsrösen fick en symbolisk betydelse, kanske i samband med att stenen lämnade jorden och åkern för att lämna plats åt grödan. Sten från samma plats kan bygga upp gravar såväl som röjningsrösen och stensträngar. Stenen som material fick en laddning och betydelse som fördes över till det nya sammanhanget och användes som en koppling till förfäderna. Fig. 3 & 4. Två av de nyupptäckta gravarna som påträffades vid inventeringen inom Ö Sönnarslöv 405:1. 6
Fig. 5. Karteringsresultatet inom Ö Sönnarslöv 405:1 efter de arkeologiska undersökningarna 2014 och 2015. 7
Vid de arkeologiska undersökningarna visades, av allmänheten i trakten, ett stort intresse för arkeologin. Visning hölls i fält men även vid ett av Vattenfall Vindkraft anordnat informationsmöte, presenterade vi de arkeologiska resultaten. Miljön inom Ö Sönnarslöv 405:1 är speciellt intressant och kan även framledes komma att utnyttjas för utbildningsinsatser internt inom kulturmiljövården, men även vara ett stöd för Länsstyrelsen i handläggning av skogsbruksärenden. Inför förmedlingstillfället bjöds representanter från Sönnarslövs byalag, Huaröds byalag, Bevara Linderödsåsen, FK Åsen och Maltesholms gods in. Tyvärr kunde representanterna från godset inte närvara. Totalt deltog nio personer vid utbildningstillfället. Förmedlingen började med en samling vid Ö Sönnarslöv 338, graven benämnd Tobbe rör och som är vida känd i trakten. Vid de arkeologiska undersökningarna upptäcktes i området sydväst om Tobbe rör flertalet gravar varav en grav mätte cirka 16-17 meter tvärs över och har breda kantvallar. Gravröset är tyvärr plundrat på sten i dess centrala del. Gravarna ligger i kanten av en fossil åkermark, Ö Sönnarslöv 339, innehållande bl a röjningsrösen som är flacka och har ett påtagligt ålderdomligt utseende. Därefter förflyttade vi oss i samlad trupp till Ö Sönnarslöv 405:1. Deltagarna erhöll ett broschyrex som innehåller en historik över fornlämningen och där uppslaget visar det detaljkarterade området, se bilaga 1. Utbildningen genomfördes som en vandring inom Ö Sönnarslöv 405:1 i kronologisk ordning, där vi visade på formskillnaderna av de fossila åkerlämningarna över tiden. Vid varje stopp gavs tillfälle till frågor och diskussion. Vi avslutade vid, den i modern tid av skogsbruk, förstörda delen av Ö Sönnarslöv 405:1. Deltagarna var mycket entusiastiska, kunniga och väl insatta i traktens fornlämningar och historia. Flera av föreningarna planerade redan vid slutet av visningen exkursioner i området. De deltagande föreningarna kommer att få tillsänt sig tryckta broschyrer de kan använda sig av vid sina exkursioner. De har även tillgång till länkar att lägga upp på respektive förenings hemsida, till de arkeologiska rapporter som har producerats i samband med de arkeologiska undersökningarna. Fig. 6. Pär Connelid berättar om den första röjningsfasen i området och vilka formspråk det har tagit sig. 8
Fig. 7. Samling vid en av de nyupptäckta gravarna inom fornlämningen. Fig. 8. Samling vid en av de nyupptäckta kolbottnarna inom fornlämningen. Pär har stuckit i kolbotten med en markundersökningskäpp för att visa mängden träkol som återstår. Fig. 9. Vandringen avslutades med fika i solen. I bakgrunden syns den, av skogsbruk, förstörda delen av Ö Sönnarslöv 405:1. 9
Karteringsarbetet genomfördes i olika omgångar under åren 2014 2016 och har omfattat en cirka tio hektar stor yta, till största delen belägen i högvuxen granskog. Endast några mindre ytor i mellersta delen, strax söder och sydost om vindkraftverket A05, utgörs av fuktig (aldrig odlad) mark med inslag av lövträd. Terrängen är småkullig men bitvis ganska jämn; de största höjdskillnaderna finns i väster. Den karterade ytan utgör ungefär hälften av fornlämningsområdet Ö Sönnarslöv 405:1. Innehållet i östra hälften av området är svårbedömt eftersom marken där i praktiken förstördes i samband med markberedning år 2013. Händelsen illustrerar med önskvärd tydlighet faran med att tillåta markberedning i kulturhistoriska miljöer av det här slaget. Området var tidigare registrerat som "röjningsröseområde" och klassificerat som övrig kulturhistorisk lämning; en närmare beskrivning av områdets innehåll saknades. Den nu genomförda detaljkarteringen i västra delen visar att Ö Sönnarslöv 405:1 hyser en bred uppsättning former och strukturer, tillkomna under nästan 2000 års brukande och organiserande av marken, fig. 11. Den grundläggande strukturen utgörs av ett för regionen "typiskt" röjningsröseområde, bestående av överlag flacka och ganska små (2 4 m breda) rösen. I analogi med resultaten från de stickprovsmässigt utförda arkeologiska undersökningarna inför byggandet av vindkraftparken, torde den äldsta odlingsfasen sträcka sig tillbaka i förhistorien. Ett par dateringar från de undersökta rösena inom Ö Sönnarslöv 405:1 hamnade i folkvandringstid och vendeltid. Det är dock fullt möjligt att delar av området brukats längre än så. Det förhistoriska markutnyttjandet bekräftas också av de påträffade gravarna inom området. Sammanlagt tre säkerställda gravar framkom på höjdpartierna i väster. Rester efter ytterligare en trolig grav finns längs infartsvägen mot vindkraftverket i öster. Nästa fas i landskapsutnyttjandet utgörs av ett ovanligt välbevarat och delvis komplext system med bandparceller, d v s långsmala markindelningar som här till största delen avgränsas av stensträngar. Parcellsystemet är bäst bevarat i väster och sydväst samt inom ett mindre område i norr. Det har emellertid av allt att döma tidigare existerat också inom andra delar av lokalen men har där plockats bort och överodlats i samband med röjningar under senare tid. Horisontalstratigrafin, de enskilda formelementens karaktär och röjningsgraden på många av de fossila odlingsytorna inom parcellsystemet talar starkt för hög ålder. Det har tidigare, bl a med utgångspunkt i bättre daterade lämningar av liknande slag i Halland, föreslagits att parcellsystemen i den här delen av Skåne är resultatet av storskalig markplanering under tidig medeltid (jfr Connelid 2002). Förhållandena inom Ö Sönnarslöv 405:1 utesluter inte sådan tidig datering. Bandparcellerna i söder och väster uppträder inom ett nära nog sammanhängande område, omfattande cirka 25 tegar med lite olika bredder. Parcellbegränsningarna löper här upp på och delvis tvärs över en höjdrygg. Bredderna varierar men det råder inget tvivel om att marken planerats noggrant och att de enskilda tegarna i varje fall inom flera delområden lagts ut med konsekvent återkommande mått. Längst i väster dominerar cirka 11 meter breda parceller, längre österut är bredden på tegarna 9 9,5 meter längs en längre sträcka. I norr verkar den använda "modulen" ligga på omkring 6 6,5 meter. På flera ställen syns tydligt att parcellbegränsningar tagits bort under senare perioder. Här uppträder inte sällan röjningsrösen på rad i de gamla teggränserna. En tredje fas i markutnyttjandet inom Ö Sönnarslöv kan hypotetiskt ha infallit under 1500-1700-talen. På flera platser uppe på Linderödsåsen och i landskapet på den nedanför liggande slätten bedrevs då extensiv odling på utmarkerna. Delar av utmarkerna var permanent eller 10
periodiskt indelade i gärden inom vilka brukandet skedde utan gödsling och med hjälp av långa trädesperioder (eng. infieldoutfield, jfr ovan). Delar av denna struktur beskrivs eller kan anas på de äldre kartorna över området och i terrängen. Sannolikt återanvändes huvuddelen av de förhistoriska och medeltida odlingsområdena under denna fas, vilket bl a fick till följd att det äldre systemet med bandparceller plockades bort. Detta "sällanodlande" verkar ha upphört omkring 1800 eller under 1700-talets andra hälft. Den fjärde odlingsfasen i området inföll under den agrara revolutionen på 1800talet och början av 1900-talet. Sannolikt fanns även inom den karterade delen av Ö Sönnarslöv 405:1 ambitionen att odla upp stora ytor. Arbetet verkar ha påbörjats och ger sig bl a till känna genom att äldre röjningsrösen helt städats undan på vissa ytor. Det är dock inte helt lätt att i detalj identifiera vilka ytor som berörts av denna sista nyröjning. Utöver den fossila åkermarken och de tidigare omnämnda gravarna påträffades även ett par kolningsanläggningar (kolbottnar) och några äldre vägsträckningar inom området. Sammantaget konstituerar de olika lämningarna en synnerligen innehållsrik och komplex fornlämningsmiljö med stora vetenskapliga, upplevelsemässiga och pedagogiska värden. Troligen är den ganska representativ för hur innehållet kan te sig i många av Linderödsåsens många gånger översiktligt avgränsade och dåligt inventerade fossila odlingsmiljöer. Fig. 10. Ett röjningsröse i granskogen. 11
Fig. 11. Karteringsresultatet efter inmätningar gjorda hösten 2016. 12
Riksantikvarieämbetet Fornminnesregistret FMIS Lantmäteriet Fastighetskartan 61E 9dN och 61E 9dS Häradskartan 1926-1934 Karta över Maltesholm 1758-1759 Laga skifteskarta 1862 Sveriges Geologiska Undersökningar Arrhenius Fosfatkarta 1929-1934 Jordartskartan Cassel, K. 1998. Från grav till gård. Romersk järnålder på Gotland. Stockholm Studies in Archaeology 16. Stockholm. Connelid, P. 2002. Åker, toft och vång. Landskapsförändringar i skånsk skogsbygd från vikingatid till cirka 1800. Skånska regioner-tusen år av kultur och samhälle i förändring (A. Carlie, red). Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, Skrifter 40. Connelid, P. 2002. Fossilt odlingslandskap i Liarum. Kula HB, rapport 2002-12-19. Arbete utfört på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län. Connelid, P. 2014. Landskapshistoria på Maltesholms utmarker. Kulturhistorisk utredning inom vindkraftparken Höge väg, Kristianstads kommun, Skåne län. Kula HB, rapport 2014-02-16. Varberg. Hulting Lindgren, C. et al 2014. Arkeologisk utredning steg 2, 2014. Maltesholm 1:5 och Kungsoran 3:1. Vindkraftpark Höge väg. Östra Sönnarslövs socken, Kristianstads kommun i Skåne. CMB Uppdragsarkeologi AB. Rapport 2014:40. Hög. Hulting Lindgren, C. et al 2016. Arkeologisk förundersökning och slutundersökningar 2015. Maltesholm 1:5 och Kungsoran 3:1, RAÄ 346, 405 och gravröse. Vindkraftpark Höge väg. Östra Sönnarslövs socken, Kristianstads kommun i Skåne. CMB Uppdragsarkeologi AB. Rapport 2016:11. Hög. Länsstyrelsens diarienummer: 431-4701-2016 Eget diarienummer: 11-2016 Socken eller stad/sn-nummer: Östra Sönnarslöv/1168 Kommun: Kristianstad Län: Skåne Landskap/landskapsförkortning: Skåne/Sk Fornlämning nr/art: RAÄ 405:1/Fossil åker Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Skåne län Typ av undersökning: Detaljkartering Ansvarig institution: CMB Uppdragsarkeologi AB & Kula HB Fältarbetsledare: Caroline Hulting Lindgren & Pär Connelid 13