Arbetsmarknadsprognos för åren 2009-2010 Angeles Bermudez-Svankvist Tord Strannefors 2009-06-09
Prognosantaganden Att den globala ekonomin minskar med cirka1,5 procent 2009 och växer med cirka 1,5 procent 2010. Att lagda stödpaket får full effekt i den finansiella sektorn under loppet av 2009. Att oljepriset stiger till cirka 70 dollar per fat under 2010. Att kronan apprecieras under 2009, men framför allt under 2010. Att Riksbanken sänker sin styrränta från 0,5 procent till 0,25 procent och att räntan sedan ligger stilla under åren 2009 till 2010. Att löneökningarna uppgår till 3,3 procent 2009 och till 2,3 procent 2010. Att de konjunkturberoende programmen uppgår till 134 000 personer år 2009 och till 208 000 år 2010.
Valda indikatorer 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 BNP, till marknadspris, förändring % 4,1 3,3 4,2 2,6-0,2-5,0 0,5 Arbetade timmar 1, förändring % 0,8 0,2 1,3 3,2 1,6-4,0-2,5 Produktivitetstillväxt, förändring % 3,3 3,1 2,9-0,6-1,8-1,0 3,0 KPIX, inflation årsgenomsnitt, förändring % (f.d. UNDIX) 0,8 0,8 1,2 1,2 2,5 1,3 0,9 Timlön, förändring % 3,3 3,1 3,1 3,3 4,3 3,3 2,3 Hushållens reala disp. inkomster, förändring % 1,3 1,2 3,3 3,6 3,3 1,2 1,5 Privat konsumtion, förändring % 2,6 2,7 2,3 3,0-0,2-1,5 1,6 Sparkvot, inkl. avtalspension 7,7 6,8 7,8 9,1 11,9 14,1 14,1 1 Kalenderkorrigerat ökar arbetade timmar med 1,2 procent 2008 och minskar med 0,1 procent 2009
Nyckeltal Tusental personer Utfall Prognos Förändring antal Utfall Prognos 2006 2007 2008 2009 2010 2006 2007 2008 2009 2010 Arbetskraft 4671 4736 4778 4788 4763 52 65 42 10-25 Sysselsatta 4341 4445 4484 4359 4224 78 104 39-125 -135 Arbetslösa procent av AK 330 7,1 292 6,2 294 6,1 429 9,0 539 11,3-30 -0,7-38 -0,9 2-0,1 135 2,9 110 2,3 Arbetsmarkn. politiska program 139 88 87 134 208 16-51 -1 47 74 Arbetsmarkn. politiska program i procent av AK 3,0 1,9 1,8 2,8 4,4 0,3-1,1-0,1 1,0 1,6
120 100 80 60 40 20-20 0-40 -60-80 -100-120 -140-160 -180-200 -220-240 1957 1960 1965 Utfall Sysselsatta, förändring per år 1970 1975 1980 1985 Prognos 91-94 - 555 000 1990 1995 2000 05-08 260 000 09-10 -260 000 Snitt 1957-2008 2005 2009 2010 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB
Sysselsättningsförändring åren 2009 och 2010 i näringsgrenar och förändringar i procent Antal (1000-tal) 20 10 0-10 -1,2% -1,2% -20-30 -5,7% -5,2% -0,6% -1,1% -40-50 -1,7% -2,1% -60-70 -80-10,9% -12,2% Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Offentliga tjänster Industrin Privata tjänster 2009 2010 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB
Blekinge Västra Götaland Kronoberg Västerbotten Dalarna Södermanland Kalmar Örebro Västmanland Värmland Uppsala Östergötland Jönköping Västernorrland Gävleborg Gotland Norrbotten Halland Stockholm Jämtland Skåne Prognostiserad sysselsättningsförändring i länen 2009 och 2010-8 -7-6 -5-4 -3-2 -1 0 Procent Källa: Arbetsförmedlingen
Andel av arbetskraften 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1960 1970 1965 1975 Arbetslösheten 1980 1990 1985 1995 2000 2005 2010 Utfall Prognos Ny def. 1960-2008 tidigare definition, 2001-2008 ny definition Källa: Arbetsförmedlingen, SCB
Utmaningar inom arbetsmarknadspolitiken Ungdomar - tilltagande ökning Utomeuropeiskt födda tilltagande ökning Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga fler överförs från Försäkringskassan Arbetslösa 55-64 år riskerar långa arbetslöshetstider Personer med högst grundskoleutbildning stort tillskott flera år framåt Kraftigt tillbakagående yrken (främst inom industrin)
Arbetskraftsefterfrågan på längre sikt Mindre konkurrens om jobben Stor konkurrens om om jobben - Data - Restaurang, hotell - Sjukvård och omsorg - Administration - Teknik - Försäljning - Lärare - Transport - Bygg och anläggning - Tillverkning
Arbetsförmedlingen 2009 Matchningen är fortsatt viktigast Stöd till dem som står längst ifrån arbetsmarknaden Jobb- och utvecklingsgarantin Jobbgarantin för unga Prioriterade grupper Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Nyanlända invandrare Långtidssjukskrivna Insatser för personer som drabbas av den ekonomiska nedgången
Insatser för personer som drabbas av den ekonomiska nedgången Coachning Arbetspraktik Praktisk kompetensutveckling Nationell beredskapsorganisation Arbetsförmedlingar hos arbetsgivare Arbetsförmedlingens resurser fördelas dit de bäst behövs Samordning av praktikplatser på nationell nivå Kompletterande aktörer Samarbete med arbetsgivare, samordningsmän, och trygghetsorganisationerna Rekryteringsträffar Jobb till tusen vecka 10 gav 1 506 jobb Jobbjakt i slutet av juni och i september
130000 Tillträdande ungdomar och åldersavgångar till/från arbetskraften perioden 2008-2020 Antal personer 125000 120000 115000 110000 105000 100000 95000 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2009 2011 2013 2015 2017 2019 År Tillträdande ungdomar Åldersavgångar Källa: Arbetsförmedlingen, SCB
4550 (Antal 1000-tal) Befolkning 20-64 år, svenskfödda perioden 2008-2020 4500 4450 4400 4350 4300 2008 2009 2010 2011 2012 2014 2016 2013 2015 År Källa: Arbetsförmedlingen, SCB 2017 2018 2019 2020
1100 (Antal 1000-tal) Befolkning 20-64 år, utlandsfödda perioden 2008-2020 1050 1000 950 900 850 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2009 2011 2013 2015 2017 2019 År Källa: Arbetsförmedlingen, SCB
Antal nyanlända invandrare inskrivna vid Arbetsförmedlingen fördelat på åldersgrupper 12 000 10 000 8 000 Antal 6 000 4 000 2 000 0 16-24 25-34 35-44 45-54 55-59 60 - Åldersgrupp
Bild 17 Antal nyanlända invandrare inskrivna vid Arbetsförmedlingen fördelat på utbildningsnivå 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Förgymnasial kortare än 9 år Förgymnasial längre än 9 år Gymnasial Eftergymnasial kortare än 2 år Eftergymnasial längre än 2 år Forskarutbildning
Skolans resultat Grundskolan Våren 2008 saknade 23,4 procent av de elever som slutade årskurs nio i grundskolan fullständiga betyg. 11,1 procent av eleverna nådde inte behörighet att söka till gymnasieskolans nationella program. Gymnasieskolan Av de elever som fick slutbetyg läsåret 2007/08 uppnådde 11,1 procent inte grundläggande behörighet till högskolan efter fyra år. Viktigt med en bred horisontell samverkan kring detta
Behov av en längre utbildningssatsning inom det reguljära utbildningssystemet Många arbetssökande har stora behov av att byta yrke eller behov av grundläggande utbildning Därför behövs möjligheter till en längre utbildningssatsning för arbetslösa som saknar gymnasiekompetens Syftet är att skapa möjligheter till en långsiktig lösning på arbetsmarknaden Ansvaret ska till största del ligga inom det reguljära utbildningsväsendet