Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Hasselfors Garden AB

Innehållsförteckning ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 1. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING... 6 1.1 SYFTE... 6 1.2 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING... 6 1.2.1 Sökt verksamhet och nollalternativ... 6 1.2.2 Lokalisering... 6 1.2.3 Omgivningsbeskrivning... 6 1.2.4 Påverkan på människors hälsa och miljön... 7 1.2.5 Risker... 7 1.2.6 Hushållning med resurser... 7 2. SAMRÅDSPROCESSEN... 7 3. VAD ANSÖKAN AVSER... 8 3.1 VÄXTTORV... 8 4. VERKSAMHETENS UTFORMNING OCH OMFATTNING... 8 4.1 TIDIGARE OCH NUVARANDE VERKSAMHET... 8 4.2 PLANERAD VERKSAMHET... 8 4.3 EFTER AVSLUTAD VERKSAMHET... 10 5. LOKALISERINGSALTERNATIV... 10 5.1 NOLLALTERNATIVET... 10 5.2 LOKALISERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 10 5.3 LOKALISERINGSALTERNATIV... 11 5.3.1 Ljusmossen... 11 5.3.2 Långmossen... 11 5.4 VALD LOKALISERING... 12 5.5 UTFORMNINGSALTERNATIV... 14 5.6 MOTIV TILL VALD UTFORMNING... 14 6. FÖRUTSÄTTNINGAR SPÄNGERMOSSEN... 15 6.1 FASTIGHETSÄGARE... 15 6.2 TORVENS LÄMPLIGHET... 15 6.3 PLANFÖRHÅLLANDEN... 16 7. OMGIVNINGSBESKRIVNING... 16 7.1 OMRÅDET KRING SPÄNGERMOSSEN... 16 7.2 NATURINTRESSEN... 16 7.3 VATTENINTRESSEN... 17 7.3.1 Recipient... 17 7.3.2 Vattenkvalitet... 17 7.3.2.1 Vatteninformationssystem Sverige... 17 7.3.2.2 Vattenkemidata recipientkontroll... 18

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 3 av 39 7.3.3 Grundvatten... 18 7.4 KULTURINTRESSEN... 18 7.5 FRILUFTSINTRESSEN... 19 7.6 NÄRBOENDE... 19 8. PÅVERKAN PÅ MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖN... 19 8.1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BEGRÄNSAD MILJÖPÅVERKAN... 19 8.2 LANDSKAPSBILDEN... 19 8.2.1 Skyddsåtgärder... 19 8.3 FLORA OCH FAUNA... 20 8.3.1 Flora... 20 8.3.2 Fauna... 20 8.3.2.1 Fågelliv... 21 8.3.2.2 Vattenlevande flora och fauna... 21 8.3.3 Naturvärdesinventering... 22 8.3.4 Skyddsåtgärder... 22 8.4 KULTUR- OCH FRILUFTSLIV... 23 8.4.1 Skyddsåtgärder... 23 8.5 YT- OCH GRUNDVATTEN... 23 8.5.1 Markavvattning... 23 8.5.2 Hydrologi... 24 8.5.3 Grävning... 24 8.5.4 Skyddsåtgärder... 25 8.5.4.1 Omhändertagande av vattnet... 25 8.5.4.2 Vattenprovtagning... 26 8.5.4.3 Referensprovtagning... 26 8.6 EMISSIONER OCH KLIMAT... 27 8.6.1 Skyddsåtgärder... 28 8.7 BULLER... 28 8.7.1 Skyddsåtgärder... 28 8.8 DAMM... 28 8.8.1 Skyddsåtgärder... 28 8.9 LUKT... 29 9. RISKER... 29 9.1 ALLMÄNHET OCH VILT... 29 9.2 KEMISKA PRODUKTER... 29 9.2.1 Skyddsåtgärder... 29 10. HUSHÅLLNING MED RESURSER... 30 10.1 MARK, VATTEN OCH ANDRA RESURSER... 30 10.2 TORV SOM RÅVARA... 30 10.3 ENERGIANVÄNDNING... 31 10.4 VATTENANVÄNDNING... 31 10.5 KEMISKA PRODUKTER... 31 10.6 AVFALL... 31 11. MILJÖMÅL... 31 11.1 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN... 31

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 4 av 39 11.1.1 Nationellt... 31 11.1.2 Regionalt... 31 11.1.3 Inverkan på målet... 31 11.2 FRISK LUFT... 32 11.2.1 Nationellt... 32 11.2.2 Regionalt... 32 11.2.3 Inverkan på målet... 32 11.3 BARA NATURLIG FÖRSURNING... 32 11.3.1 Nationellt... 32 11.3.2 Regionalt... 32 11.3.3 Inverkan på målet... 32 11.4 INGEN ÖVERGÖDNING... 33 11.4.1 Nationellt... 33 11.4.2 Regionalt... 33 11.4.3 Inverkan på målet... 33 11.5 LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG... 33 11.5.1 Nationellt... 33 11.5.2 Regionalt... 34 11.5.3 Inverkan på målet... 34 11.6 GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET... 34 11.6.1 Nationella miljökvalitetsmål... 34 11.6.2 Regionala miljömål... 34 11.6.3 Inverkan på målet... 34 11.7 MYLLRANDE VÅTMARKER... 34 11.7.1 Nationellt... 34 11.7.2 Regionalt... 35 11.7.3 Inverkan på målet... 35 11.8 LEVANDE SKOGAR... 35 11.8.1 Nationellt... 35 11.8.2 Regionalt... 35 11.8.3 Inverkan på målet... 35 11.9 GOD BEBYGGD MILJÖ... 35 11.9.1 Nationellt... 35 11.9.2 Regionalt... 35 11.9.3 Inverkan på målet... 36 11.10 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV... 36 11.10.1 Nationellt... 36 11.10.2 Regionalt... 36 11.10.3 Inverkan på målet... 36 12. MILJÖKVALITETSNORMER... 36 12.1 UTOMHUSLUFT... 36 12.1.1 Inverkan på normen... 36 12.2 OMGIVNINGSBULLER... 37 12.2.1 Inverkan på normen... 37 12.3 VATTENKVALITETSNORMER... 37 12.3.1 Inverkan på normen... 37 13. BILAGOR... 39

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 5 av 39 Administrativa uppgifter Huvudman: Hasselfors Garden AB Krangatan 11 702 27 Örebro Organisationsnummer: 556665-1823 Bolagets kontaktperson: Stefan Östlund Telefon: 019-761 42 45 Bolagets kontaktperson: stefan.ostlund@hasselforsgarden.se Växel: 019-761 42 00 Hemsida: www.hasselforsgarden.se Anläggning: Spängermossen Verksamhetskod: 10.20 Fastighetsbeteckning: Uppsala Bredsjö 1:30 Koordinater (SWEREF99): 6642046, 622051 Tillsynsmyndighet: Tillståndsgivande myndighet: Län: Kommun: Uppsala kommun Länsstyrelsen i Uppsala län Uppsala Uppsala

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 6 av 39 1. Miljökonsekvensbeskrivning 1.1 Syfte Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna som den planerade verksamheten kan medföra. Enligt 6 kap. 3 i miljöbalken (1998:808) är syftet även att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.2 Icke-teknisk sammanfattning 1.2.1 Sökt verksamhet och nollalternativ Hasselfors Garden AB (Hasselfors Garden) avser påbörja torvbärgning på Spängermossen i Uppsala kommun. Därmed avser Hasselfors Garden inge ansökan om tillstånd för täkt av torv samt markavvattning enligt 9 kap. och 11 kap. miljöbalken (1998:808) till Länsstyrelsen i Uppsala. Torven som bärgas ämnas för växttorvsproduktion. Ett nollalternativ är enligt miljöbalken (1998:808) ett sätt att beskriva konsekvenserna av att verksamheten inte kommer till stånd. Nollalternativet i miljökonsekvensbeskrivningen innebär att avsedd verksamhet inte anläggs vilket då inte påverkar Spängermossen. Hasselfors Garden måste då införskaffa torv på annat håll för att tillgodose sitt råvarubehov, exempelvis genom att söka tillstånd för annan mosse i området eller importera torv. 1.2.2 Lokalisering Spängermossen är belägen i Uppsala kommun, nära Järlåsa. Det avsedda verksamhetsområdet omfattas av fastigheten Uppsala Bredsjö 1:30. Verksamhetsområdet omfattar 24 hektar (ha) och produktionsområdet 17 ha. Mossen är lämplig för torvbärgning på grund av dess geografiska läge i Stockholmsregionen samt torvens beskaffenhet. Torven på Spängermossen passar för växttorvsanvändning. Området är skilt från skyddsområden och närboende. 1.2.3 Omgivningsbeskrivning Den planerade verksamheten på Spängermossen ligger enligt Sveriges Länskartor inte inom skyddat område såsom djur- och växtskyddsområde, kulturreservat, naturreservat eller område med riksintresse. Inga fornlämningar finns i närheten av mossen. Spängermossens recipienter är huvudsakligen ett dike som rinner till sydost, diket förenas sedan med Bredsjöbäcken och Sävaån. Enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) har Bredsjöbäckens ekologiska status bedömts som måttlig på grund av höga fosforhalter. Den kemiska statusen exklusive kvicksilver har bedömts som god.

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 7 av 39 Närmsta bostadshus finns norr om verksamhetsområdet i Bredsjö, cirka 255 m från planerat produktionsområde (240 m från verksamhetsområdet) och i Rosenbacka cirka 350 m öster om planerat produktionsområde (275 m från verksamhetsområdet). 1.2.4 Påverkan på människors hälsa och miljön För att begränsa miljöstörningen till följd av verksamheten kommer ett egenkontrollprogram att upprättas vid beviljande av tillstånd. Vid normal produktion kommer störningarna från täkten bli mycket begränsade. En förändring av landskapsbilden kommer att ske vid anläggning av torvtäkt. Vid skapandet av torvtäkt sker även miljöpåverkan på den aktuella platsen i form av en biotopförändring bland annat eftersom ytskikten på platsen avlägsnas. Torvbärgning kan ge effekter på utgående vatten som förändrar avrinningen från området. Ökade halter suspenderat material, humushalter och kväve kan förekomma. För att motverka påverkan på vattnet passerar det genom en sedimentationsdamm innan det går till mottagande recipient. Vattenprovtagning kommer även ske för kontroll av vattnet. Emissioner till luft uppstår genom de arbetsmaskiner som används vid bärgning, underhållsarbete samt transport av torven. De aktiviteter som står för den huvudsakliga genereringen av buller inom anläggningen är den grävmaskin som kommer att användas vid bärgning samt de lastbilar som transporterar torven ut från området. Den planerade verksamheten kommer inte ge upphov till damning då fukthalten i torven är mellan 70-80 % vid hantering. 1.2.5 Risker Läckage av kemiska produkter kan utgöra en risk inom verksamheten. För att minimera risken för läckage av kemikalier till mark och vatten förvaras dessa i en invallad miljöcontainer försedd med lås. Drivmedel kommer att finnas i en mobil tank som kan förflyttas till annan plats när ingen verksamhet sker på täkten 1.2.6 Hushållning med resurser Verksamheten på Spängermossen kommer att förbruka energi i form av drivmedel och inte påverka vattenhushållningen i området. Mängden kemiska produkter som används är högst begränsad och verksamheten ger upphov till mycket lite avfall. 2. Samrådsprocessen Ett samrådsmöte med Länsstyrelsen i Uppsala och Uppsala kommun hölls den 11 december 2013. Vid samrådet informerades Länsstyrelse och kommun om Hasselfors Gardens planer för Spängermossen.

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 8 av 39 Vid samrådsmötet framfördes önskemål om redogörelse av områdets kulturhistoriska status samt en beskrivning av påverkan på grundvattnet. En redogörelse för områdets hydrologiska störning på grund av dikning skulle tas fram. En naturvärdesinventering innefattande fåglar skulle redovisas. Uppsala kommun framförde att grävtorvsmetoden skulle beskrivas mer utförligt. Allmänhet och berörda inbjöds till ett utökat samråd via annons i Upsala Nya Tidning (UNT) tillsammans med riktade utskick till närboende, fastighetsägare inom 500 m från verksamhetsområdet, intresseorganisationer och myndigheter. Mellan 24 januari och 21 februari 2014 hölls utökat samråd. Synpunkter kunde insändas skriftligen eller per telefon till Enbio AB (Enbio). Ett möte hölls den 27 mars i Järlåsa bygdegård där planerna diskuterades med närboende och intresseorganisationer. Synpunkter som inkom berörde friluftsliv, naturvärden, jakt, grundvatten och brunnar, Bredsjön, planerad väg och efterbehandling. 3. Vad ansökan avser 3.1 Växttorv Hasselfors Garden har upprättat en ansökan om tillstånd för täkt av torv samt markavvattning på Spängermossen i Uppsala kommun i Uppsala län. Den bärgade torven kommer att användas som komponent i jordprodukter för odling. Ansökan avser ett 24 ha stort område för att inrymma hela verksamheten. Ansökan avser verksamhet under 25 år. Verksamheten kommer att innebära iordningställande av området, avverkning, dikning, bärgning av torv, mellanlagring samt utlastning av torv till externa transporter. Produktionsytan motsvarar 17 ha. En översiktskarta finns i bilaga 1 och en täktplan kan ses i bilaga 2. 4. Verksamhetens utformning och omfattning 4.1 Tidigare och nuvarande verksamhet På Spängermossen bedrevs fram till 1940-talet blocktorvsproduktion, därav är mossen dikad. Söder om planerat verksamhetsområde är torven praktiskt taget helt bärgad från området. Idag bedrivs ingen torvtäktsverksamhet på området. 4.2 Planerad verksamhet Innan verksamhet kan påbörjas på Spängermossen måste förberedande arbete ske. De förberedande arbetena innebär att området avverkas, sedimentationsdamm och ett kantdike anläggs för att fånga upp utgående vatten från mossen. Vid dikningen används grävmaskiner

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 9 av 39 och jordbrukstraktorer. En in- och utfartsväg, upplagsplatser, en uppställningsplats och ett ytterdike anläggs på området. För att bärga torven kommer grävtorvsmetoden att användas. Metoden innebär att ett område som är 2-4 m brett grävs ned till bottenskiktet av mossen. Torven placeras i en sträng bredvid schaktet. Schaktet där torven grävs upp fungerar som ett dike vilket kopplas till kantdiket som leder vattnet vidare till sedimentationsdammen. Över vintern fryser torven vilket gör att den torkar bättre kommande sommar. Torven ska ligga i sträng i ett år innan den lastas till upplagsplats eller körs från området. När torven körts från området kan schaktet utökas och ny torv grävas upp. Flera schakt kan arbetas med parallellt under en säsong. Metoden innebär att produktion inte kommer att ske på hela ytan samtidigt utan hålls inom en yta av cirka 1 ha per år där schakten är belägna. Då området är iordningsställts planeras en produktion på cirka 10 000 m 3 torv per år då verksamheten är i full drift. Mängden bärgad torv per enskilt år kan vid gynnsamma förhållanden uppgå till maximalt 20 000 m 3. Vid grävning och lastning används en grävmaskin och vid utlastning används en traktor med vagn. För lastning till lastbil används en hjullastare. Produktion sker när vädret tillåter under sommarhalvåret. Normalt börjar produktionen i juni och pågår till slutet av september. Det aktiva arbetet på täkten motsvarar cirka 40 arbetsdagar på ett år. Arbetstiderna som planeras är måndag till fredag 07.00-22.00, inga röda dagar eller helger. Utlastningsarbetet sker när torven är torr nog för att lastas. Normalt utförs lastningen av en hjullastare som lastar torven från upplagen till en lastbil. Lastningen tar cirka 15 minuter åt gången. Utkörning av torv sker framförallt under vår och höst och kan då uppgå till cirka 3-4 transporter om dagen. Uttransporten av torven sker med lastbil och förväntas uppgå till 200 transporter per år enkel väg, då varje lastbil kan lastas med cirka 50 m 3. Dessa transporter är baserade på den uppskattade årliga produktionsmängden. Den totala transportnumerären beror på torvens fukthalt. Utkörning av torv sker framförallt under vår och höst. In- och utfart sker via enskild väg (Bredsjö VSF) till väg 621 och ansluter sedan till länsväg 72. Väg 621 trafikeras i dagsläget av 25 fordon och inga tunga fordon per dygn (mätt 2012 i årsdygnstrafik). Länsväg 72 trafikeras i dagsläget av 420 tunga fordon per dygn (mätt 2011 ÅDT). Vid verksamhet kommer därav tung trafik öka på väg 621, ingen avsevärd ökning av trafik sker dock på väg 72.

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 10 av 39 4.3 Efter avslutad verksamhet Då det under samrådet framkommit olika åsikter kring hur området ska efterbehandlas finns i bilaga 3 ett dokument som beskriver två olika metoder. Ett alternativ är att efterbehandla området till en våtmark med en öppen vattenyta (djup 1-2 m) med en kantzon (djup 0,5 1 m). En våtmark gynnar miljömålet Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Det samstämmer även med Miljöverkan Sveriges tydliga budskap att den biologiska mångfalden ska prioriteras. Möjlighet till fastläggning av näringsämnen finns även vid skapande av våtmark. Då närboende uttryckt att ökad myggförekomst inte är önskvärt behöver våtmarken skapas med en permanent hög vattennivå. Faktorer som djup mellan 0,5 m - 1 m, genomströmning av vatten och så liten areal som möjligt med vattendjup under 0,2 cm minskar myggförekomst. Många hotade arter föredrar dock varierande vattennivåer, tät vegetation, flikighet, öar eller flytbladsvegetation. Ett annat alternativ är att successivt plantera skog på området. Det kan göras när torven bärgats fullständigt från ett område. I det fall skog anläggs på området kommer koldioxid att tas upp från atmosfären och lagras som biomassa. Detta kan gynna miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Eventuellt kan målet Levande skogar gynnas på lång sikt. Gällande val av trädslag är gran mer frostkänslig än tall. Gran trivs heller inte på lerjordar och tall är därav att föredra i detta område. Beslut om efterbehandlingsmetod fattas av Länsstyrelsen i Uppsala län. 5. Lokaliseringsalternativ 5.1 Nollalternativet Nollalternativet i miljökonsekvensbeskrivningen innebär att den avsedda verksamheten inte genomförs vilket innebär att Spängermossen inte påverkas. Hasselfors Garden måste då införskaffa torv på annat håll för att tillgodose sitt råvarubehov, exempelvis genom att söka tillstånd på en annan mosse i området eller importera torv. 5.2 Lokaliseringsförutsättningar För att kunna jämföra alternativa lokaliseringar med Spängermossen behöver hänsyn tas till ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. De alternativa mossarna behöver erbjuda ungefär lika stor potentiell produktionsyta och finnas i samma geografiska område. Den geografiska placeringen är viktig då efterfrågan av torv är stor och transportkostnaderna står för en betydande del av totalkostnaden för torvbruk. Torvlagret måste vara av tillräckligt djupt för att kunna bedriva produktion i många år, för att motivera avverkning och anläggning av verksamheten. Mossens storlek och torvens lämplighet att i det här fallet användas som växttorv är avgörande för val av mosse.

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 11 av 39 Vid inventering av potentiella mossar beaktas huruvida området ligger inom skyddsområden, riksintressen eller har dokumenterat höga naturvärden. Andra aspekter som hänsyn tas till är att mossen inte ligger i direkt anslutning till närboende. Att fastighetsägarna är positiva till täktverksamhet är också förutsättningar för att verksamhet ska kunna påbörjas. 5.3 Lokaliseringsalternativ 5.3.1 Ljusmossen Ljusmossen är belägen i Uppsala kommun (6645656, 625958). Mossen är lokaliserad cirka 5 km nordöst om Spängermossen. Det möjliga produktionsområdet omfattas av tre fastigheter. Närmsta bostadshus finns 100 m från ett uppskattat verksamhetsområde norr om mossen. Den uppskattade produktionsytan uppgår till 38 ha. Enligt VMI (våtmarksinveneringen) 1 är Ljusmossen bedömd som en mosse av klass 4, låga naturvärden. Ljusmossen ligger inte inom riksintresse, naturvårdsområde, djur- och växtskyddsområde, naturreservat, Natura 2000-område, nationalpark eller kulturreservat. Cirka 100 m sydost om Ljusmossen finns även en nyckelbiotop i form av lövrik barrnaturskog. Biotopen karaktäriseras av rikligt med död ved, brandspår då området sedan tidigare har brunnit, rik förekomst av skrymslen, värdefull kryptogamflora samt värdefull lägre fauna. Ljusmossen består, precis som Spängermossen av sumpskog. Sumpskogen på Ljusmossen består av blandskog av löv och barr. Objektet har inte tilldelats någon naturvärdesklass, men enligt objektbeskrivningen ingår området i en naturvårdsplan. Avrinningen sker till ett dike öster om täkten. Dikena mynnar sedan i Sävaån. Sävaån är i arbetsmaterial från 2013 bedömd som av måttlig ekologisk status. Den kemiska statusen exklusive kvicksilver är god. En anledning till att Ljusmossen valts bort till förmån för Spängermossen är dess närhet till bebyggelse. Det närmsta bostadshuset är beläget cirka 100 m från ett möjligt verksamhetsområde vilket innebär en större risk gällande störning för närboende. Ytterligare en anledning till att Ljusmossen valts bort är att mossen i princip ser helt orörd ut vid jämförelse med Spängermossen som uppvisar tydliga spår av tidigare torvtäktsverksamhet. 5.3.2 Långmossen Långmossen är belägen i Uppsala kommun (6648868, 629413). Den är lokaliserad 9 km nordost om Spängermossen. Närmsta bostadshus är beläget 1,4 km från det tänkta 1 Våtmarksinventeringen utfördes från 1980 fram till 2005 som ett samarbete mellan Naturvårdsverket och Länsstyrelserna där 35 000 våtmarksobjekt klassats och kategoriserats. Våtmarksinventeringen (VMI) innefattar fyra klasser, där klass 1 är mycket höga naturvärden och klass 4 innebär våtmarker som har låga naturvärden

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 12 av 39 verksamhetsområdet i Granslätt. Det tänkta produktionsområdet skulle kunna omfatta 34 ha. Enligt VMI är Långmossen kategoriserad som av klass 4, låga naturvärden. Långmossen ligger inte inom riksintresse, naturvårdsområde, djur- och växtskyddsområde, nationalpark eller kulturreservat. Långmossen består av sumpskog. Skogen domineras av tall och glasbjörk samt har tilldelats preliminär klass 3. Delar av Långmossen är belägen inom ett naturreservat (Styggkärrets Naturreservat) samt Natura 2000-habitat. Naturen i Styggkärret är relativt orörd. Därför finns det många ovanliga djur och växter, mer än 50 arter som är nationellt hotade. Värdena är kopplade till den speciella miljö som storblockig terräng och våtmarker skapar. Inom området finns glupar. En glup är en sänka där vattenståndet stiger snabbt vid snösmältning och kraftiga regn, men där vattnet sedan fort sjunker undan på grund av underjordisk avrinning. Ofta blir sänkan helt torrlagd. Vid Långmossen är det 4 km till närmsta länsväg. Alltför långa sträckor på privata skogsvägar kan innebära svårigheter för de transporter som är tänkta att gå till och från det planerade verksamhetsområdet. Skogsvägar kan många gånger vara i dåligt skick vilket kan innebära svårigheter för tunga fordon. Vid restaurering av vägarna skulle den omkringliggande naturen eventuellt komma att påverkas. Avrinningen från Långmossen sker öster ut till Bydelsbäcken (RSTID 66494221585055) som sedan mynnar i Jumkilsån som i sin tur övergår i Fyrisån. Bydelsbäcken har troligen inte klassats i VISS på grund av dess storlek. Jumkilsån däremot har i arbetsmaterial från 2013 klassats som av måttlig ekologisk status. Statusklassningen grundas på en sammanvägning av hydromorfologisk påverkan, viss övergödningspåverkan och en delvis påverkad fiskfauna. Den kemiska statusen exklusive kvicksilver är god. 5.4 Vald lokalisering Spängermossen är belägen cirka 600 m nordväst om Järlåsa. Närmsta bostäder finns i Bredsjö cirka 240 m från verksamhetsområdet samt i Rosenbacka 275 m från verksamhetsområdet. Skyddsområden och fornlämningar beskrivs under rubriken 7. Omgivningsbeskrivning. Fältundersökningar från 2013 har utförts enligt SGU:s geologiska vägledning (Sveriges geologiska undersökning, 2012). Undersökningen visade att torven är måttligt nedbruten, med ett medelvärde kring H 6 enligt von Post-skalan. Torvens egenskaper passar för växttorvsanvändning och mer specifikt för användning som park- och anläggningsjord. Spängermossen har goda logistiska möjligheter då området ligger i Stockholmsregionen. Området är skilt från skyddsområden och närboende. Torven är enligt kvalitetsparametrar lämplig för användning som växttorv. Medeldjupet gör att det vid anläggande av täkt går att bedriva verksamhet i många år. I tabell 1 visas en jämförelse av Spängermossen och de två lokaliseringsalternativen avseende människors hälsa och miljön.

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 13 av 39 De största skillnaderna är att Ljusmossen ligger 100 m från närboende, Långmossen ligger inom naturreservat och Natura 2000-område. Tabell 1. Jämförelse mellan miljöpåverkan på Spängermossen, Ljusmossen och Långmossen. Beskrivning av påverkan vid täktverksamhet Grunddata Förändrad landskapsbild Förändrat kulturoch friluftsliv Naturvärden (flora och fauna) Påverkan på ytoch grundvatten Utsläpp av emissioner, påverkan på klimatet Risk för bullerstörning Risk för störning i form av damm Ökade transporter Spängermossen Ljusmossen Långmossen Ingen verksamhet. Klass 4 i VMI, närmsta bostadshus 240 m ifrån. Ej inom skyddsområde, riksintresse, kultur/naturreservat. Ja, avverkning och iordningställande behövs vid anläggande av produktionsyta, lagringsplatser och vägar. Ja, området kommer inte längre vara tillgängligt för bär- och svampplockning. Inga kända. Med fullgod vattenrening bör inga större förändringar ske på vattenkvaliteten nedströms. Om mossen växer tas koldioxid upp i dagsläget, men mossen kan även avge metan. Mossen är idag dikad vilket indikerar att koldioxid bildas och avgår till atmosfären. Vid täkt avstannar upptag men eventuellt även utsläpp av metan. Utsläpp från arbetsmaskiner tillkommer. Liten risk då få maskiner arbetar med ett mjukt material på täkten. Liten risk då grävtorvsmetoden inte dammar. Ja, ökad belastning på befintliga vägar. Ingen verksamhet. Klass 4 i VMI, närmsta bostadshus 100 m ifrån. Ej inom skyddsområde, riksintresse, kultur/naturreservat. Ja, avverkning och iordningställande behövs vid anläggande av produktionsyta, lagringsplatser och vägar. Ja, området kommer inte längre vara tillgängligt för bär- och svampplockning. Nyckelbiotop 100 m från mossen. Med fullgod vattenrening bör inga större förändringar ske på vattenkvaliteten nedströms. Om mossen växer tas koldioxid upp i dagsläget, men mossen kan även avge metan. Mossen är idag dikad vilket indikerar att koldioxid bildas och avgår till atmosfären. Vid täkt avstannar upptag men eventuellt även utsläpp av metan. Utsläpp från arbetsmaskiner tillkommer. Liten risk då få maskiner arbetar med ett mjukt material på täkten. Då närmsta bostadshus finns 100 m från täkten är risken för bullerstörning högre. Liten risk då grävtorvsmetoden inte dammar. Ja, ökad belastning på befintliga vägar. Ingen verksamhet. Klass 4 i VMI, närmsta bostadshus 1,4 km ifrån. Ligger inom naturreservat och natura 2000-område. Ej inom riksintresse. Ja, avverkning och iordningställande behövs vid anläggande av produktionsyta, lagringsplatser och vägar. Ja, området kommer inte längre vara tillgängligt för bär- och svampplockning. Då mossen ligger inom naturreservat finns risk att den speciella miljön med glupar går förlorad vid anläggning av täkt på grund av avverkning och dikning. Med fullgod vattenrening bör inga större förändringar ske på vattenkvaliteten nedströms. Om mossen växer tas koldioxid upp i dagsläget, men mossen kan även avge metan. Mossen är idag dikad vilket indikerar att koldioxid bildas och avgår till atmosfären. Vid täkt avstannar upptag men eventuellt även utsläpp av metan. Utsläpp från arbetsmaskiner tillkommer. Liten risk då få maskiner arbetar med ett mjukt material på täkten. Liten risk då grävtorvsmetoden inte dammar. Ja, ökad belastning på befintliga vägar.

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 14 av 39 5.5 Utformningsalternativ Vanligtvis används stycke- eller frästorvsmetoden vid bärgning av torv. Stycketorvsmetoden innebär att torv pressas och bearbetas till cylinderformade stycken. Frästorvmetoden innebär att ett tunt torvlager fräses upp. Såväl stycke- och frästorvsmetoden genererar mer buller och damm än grävtorvsmetoden. Damm eftersom torven är betydligt torrare med en fukthalt omkring 40 % stället för 70-80 % som vid grävtorvsmetoden. Bullernivåerna är även högre då fler maskiner rör sig över större ytor. I planeringsskedet användes en skogsbilväg som ansluter till väg 72 som alternativ (väg 1 i tabell 2). Under samrådet yttrade sig Trafikverket och närboende kring den väg som planerats. Trafikverket menade att myndigheten är restriktiv med att godkänna nya påfarter till väg 72. Målet är att transporterna ska nå väg 72 för att sedan transportera torven till Uppsala och Stockholmsregionen. De vägalternativ som finns redovisas i tabell 2. Tabell 2. Tabellen visar de vägalternativ som är aktuella. Vägalternativ Vägar som berörs Antal närboende Dagens trafikmängd hushåll (<50 m ifrån*) Väg 1 Ingen Ingen Ingen uppgift, skogsbilväg. Väg 2 Enskild väg, (vägföreningen Bredsjö VFS), väg 621 genom Solsjö 20 st Väg 621: 25 fordon i ÅDT (årsmedelvärde)/ 0 tunga fordon ÅDT *Bedömt genom kartanalys. Gällande vatten hade ett utformningsalternativ varit att leda en del av avrinningsvattnet till Bredsjön. 5.6 Motiv till vald utformning På Spängermossen är grävtorvsmetoden aktuell på grund av verksamhetsområdets storlek. Metoden är passande för torvens avsättning som parkjord. Metoden är även mer fördelaktig då den minimerar störning avseende damm och buller. In- och utfartsvägen har planerats enligt fastighetsägares, närboendes och Trafikverkets önskemål (vägalternativ 2). Vid anläggning av vägalternativ 1 blir störning av närboende minst. Detta alternativ anses inte önskvärt av fastighetsägare, närboende och Trafikverket. Vägalternativ 2 anses därmed vara ett alternativ att föredra då det inte ligger i konflikt med de åsikter som framkommit under samrådet. På grund av yttranden från närboende och föreningar har området utformats så att inget vatten kommer ledas till Bredsjön. Detta för att säkerställa att verksamheten inte påverkar sjöns status eller vattenstånd. Då Bredsjöns tillrinningsområde består av 340 ha motsvarar de 3 ha som förser sjön med vatten från det planerade verksamhetsområdet endast 0,8 %.

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 15 av 39 Att leda detta vatten från verksamhetsområdet i östlig riktning påverkar med stor sannolikhet inte Bredsjöns vattenmängd. 6. Förutsättningar Spängermossen 6.1 Fastighetsägare Spängermossen består av fastigheten Uppsala Bredsjö 1:30. Hasselfors Garden har haft en kontinuerlig kontakt med fastighetsägarna till denna fastighet från processens början. Dessa ställer sig positiva till inlämnande av ansökningshandlingar och anläggande av torvtäkt på området. 6.2 Torvens lämplighet Enligt de fältinventeringar som utförts har mossen ett medeldjup på 1,5 m och består av mossetorv. Torven har i medelvärde en humifiering nära H6 vilket innebär att torven är måttligt nedbruten. En måttligt nedbruten torv passar bra för park- och anläggningsjord. Hasselfors Garden använder jorden till alla slags grönytor, planteringar och trädgårdsland. Jorden kan användas vid nyetablering, restaurering av grönytor och i villaträdgårdar. I juli 2013 utfördes analyser på torven som finns i Spängermossen. Torvens näringsämnen analyserades och resultatet visade låga halter fosfor och kalcium. Högre halter kalium återfanns i botten på mossen. Tungmetaller analyserades, dessa låg inom typiska intervall. Enligt SGU binds tungmetaller hårt till torven och kommer inte urlakas till utgående vatten. Torv används ibland som komponent i vattenfilter för att fånga upp tungmetaller (behandlad torv används för rening av lakvatten från industriella deponier). I de fall torvpartiklar förs vidare till vattnet i form av suspenderat material ska sedimentationsdammen motverka utförsel av detta. Cesiumproverna är uppmätta till 93 Bq/kg TS (0-0,5 m) och <100 Bq/kg TS (1-1,5 m). De generella riktlinjerna för cesium i mat är 1 500 Bq/kg för kött av ren och vilt, insjöfisk, vilda bär och svamp samt nötter. Gränsvärdet för övrig mat är 300 Bq/kg för övriga livsmedel. Torven på Spängermossen innehåller mindre cesium än vad livsmedel får innehålla, att bärga torven för jordproduktion torde därav inte innebära något problem. Uranhalterna (uran 238) är uppmätta till 0,149-4,63 mg/kg TS. Enligt Strålskyddsmyndigheten (2012) bör ej torv som innehåller aska med en uranhalt högre än 200 ppm användas för energiändamål. Trots att torven i detta fall ej ska eldas har en jämförelse gjorts vilket visar att torvaskan från Spängermossen innehåller 6,2 78 ppm uran, alltså under gränsvärdet. Analysrapport kan ses i bilaga 4. Vid kartläggning av mossens bottenskikt konstaterades att det underliggande lagret består av lera.

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 16 av 39 6.3 Planförhållanden Den aktuella översiktsplanen för Uppsala kommun antogs av kommunfullmäktige 2010. I närheten av området på och omkring Spängermossen redovisar översiktsplanen ett område för närrekreation för Uppsala kommuns tätorter enligt en inventering från 1989. I övrigt omfattas inte området av specifika planläggningar. Verksamhetsområdet omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser enligt planoch bygglagen (1987:10). 7. Omgivningsbeskrivning 7.1 Området kring Spängermossen I söder begränsas Spängermossen av riksväg 72 och järnvägen. I omgivningen ligger även tätorten Järlåsa. I övrigt består markanvändningen i området till stor del av åkermark och en del skog. Det finns några mindre sjöar och sankmarker i närheten av Spängermossen exempelvis Bredsjön och Skärsjön. Flera mindre mossar finns söder om Spängermossen, nära järnvägen. Berggrunden i området består enligt SGU (2014) av en sur intrusivbergart exempelvis granit, granodiorit, monzonit. Berggrunden är poryfyrisk eller ögonförande. Jordarterna omkring och under mossen består av morän och i nordöst lera-silt. Jordartstäcket bedöms vara mellan 0-3 m djupt. Norr om Spängermossen är jordartstäcket djupare. Ett ortofoto kan ses i bilaga 5. 7.2 Naturintressen Områden av allmänt intresse avser bland annat frilufts- eller naturområden. Genom att skydda vissa områden kan förändringar av mark och vattenanvändning förhindras med syfte att motivera påtagliga skador på områden med höga värden. Spängermossen ligger inte inom skyddat område såsom djur- och växtskyddsområde, kulturreservat, naturreservat, nationalpark eller Natura 2000- område. Mossen ligger heller inte inom område för riksintresse. Enligt Skogens Pärlor finns på mossen tre områden av sumpskog. Sumpskogen är bedömd som av naturvärdesklass 3 (preliminärt) och beskrivs som torvtäkt, anslutande till torvtäkt och dikad. Påverkansgraden är bedömd som svag till stark. Enligt våtmarksinventeringen (VMI) är Spängermossen kategoriserad som av klass 4 och har bedömts ha låga naturvärden. I bilaga 6 kan en karta med natur- och kulturintressen ses.

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 17 av 39 7.3 Vattenintressen 7.3.1 Recipient På Spängermossen finns idag två utlopp från mossen. En avvägningskarta har tagits fram och kan ses i bilaga 7. Cirka 3 ha av det planerade verksamhetsområdets vatten rinner idag till Bredsjön. 21 ha av det planerade verksamhetsområdets vatten rinner till ett dike i sydöst. 7.3.2 Vattenkvalitet 7.3.2.1 Vatteninformationssystem Sverige Enligt EU:s ramdirektiv för vatten ska miljökvalitetsnormer tillämpas i bedömning av Sveriges vatten och en vattenförekomst ska som lägst ha statusen god gällande ekologisk och kemisk status. Detta är ett lagstadgat mål som syftar till att förbättra vattnets kvalitet. Recipient från Spängermossen är ett dike som rinner åt öster, diket förenas med Bredsjöbäcken. Diket och Bredsjöbäcken passerar till 60 % jordbruksmark innan det efter 12 km förenas med Sävaån. Enligt VISS har statusen för Bredsjöbäcken i arbetsmaterial från 2013 bedömts som måttlig. Bedömningen har gjorts utifrån en vattenkemiundersökning som visar att vattenförekomsten har höga fosforhalter (motsvarande måttlig eller sämre status). Bredsjöbäcken uppnår ej god kemisk status. Detta beror på förhöjda kvicksilverhalter i fisk. Halterna överskrider gränsvärdet för biota (20 µg/kg) för samtliga vattenförekomster i Sverige. Kvicksilverhalterna i fisk har förändrats mycket lite över tid i de flesta ytvattenförekomster i Sverige. Den kemiska statusen exklusive kvicksilver har 2009 bedömts som god, grundat på att kartläggningen av statusen inte påvisat försämring i bäcken till följd av miljögifter. Vattnet från Bredsjöbäcken förenas vidare med Sävaån. Enligt VISS har den ekologiska statusen i arbetsmaterial från 2013 bedömts som av måttlig ekologisk status. Den utslagsgivande kvalitetsfaktorn är Påväxt-kiselalger. Bedömningen stöds av parametern näringsämnen, som också klassas till måttlig status. Sävaån uppnår ej god kemisk status grundat i samma problematik som ovan. Den kemiska statusen är god exklusive kvicksilver. Bedömningen är att det finns en risk att den ekologiska och kemiska statusen ska försämras till 2015 till följd av övergödningsproblematik. En liten del av vattnet från Spängermossen rinner idag till Bredsjön. Bredsjön har i arbetsmaterial från 2013 bedömts som en vattenförekomst med otillfredsställande ekologisk status. Denna bedömning baseras på växtplanktonsammansättningen som undersöktes 2008. Enligt bedömningsgrunderna klassas statusen i Bredsjön som måttlig men en expertbedömning avgör att sjöns status bedöms som otillfredsställande. Bredsjön uppnår ej god status inklusive kvicksilver, baserat på

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 18 av 39 samma problematik som ovan. Den kemiska statusen har bedömts som god exklusive kvicksilver. Bedömningen är att det finns en risk att sjön inte uppnår god ekologisk status till 2015. 7.3.2.2 Vattenkemidata recipientkontroll Vattenprovtagning har utförts genom samordnad recipientkontroll i Sävaån. Provpunkten finns vid Ransta gård (6626859, 634447) 22 km nedströms platsen där Bredsjöbäcken mynnar i Sävaån. Vattenprover har tagits mellan åren 1984-2004, parametrar och frekvens har varierat över åren. Vattnet har genomgående (1984-2004) högt ph och hög till mycket hög alkalinitet. Färgen varierar över åren mellan måttligt färgat till starkt färgat. Parametern suspenderat material visar en variation mellan låg slamhalt (1988) till hög och mycket hög slamhalt mellan åren 1990-2004. TOC har provtagits under 2003-2004 och visar måttligt hög till hög halt syreförbrukande ämnen. Gällande näringsämnen visar provtagningen genomgående mycket höga halter totalkväve och höga till extremt höga halter totalfosfor. Grafer över parametrarna kan ses i bilaga 8. 7.3.3 Grundvatten Enligt VISS finns inga grundvattenförekomster i närheten av Spängermossen. Närmsta grundvattenmagasin finns i Järlaåsen Norrbo vilket är en sand- och grusförekomst. Den kemiska och kvantitativa statusen är bedömd som god. Verksamhetsområdet ligger 1,2 km från grundvattenförekomstens södra del. Inga källor finns i närheten av verksamhetsområdet. Närmsta brunnar finns enligt SGU:s brunnsarkiv i Rosenbacka (260 m) och Bredsjö (540 m). 7.4 Kulturintressen Inga fornlämningar finns i direkt anslutning till verksamhetsområdet. Längs mossens östra sida finns ett flertal fornlämningar i form av brott/täkter. Enligt uppgiftslämnare ska brotten utgöra spår efter brytning av Järlåsagranit vilket i huvudsak bröts mellan 1910 och 1970- talet. Närmsta fornlämning ligger cirka 250 m från mossen. Enligt Länsstyrelsen kan namnet Spängermossen härledas till ordet spång och därmed kan spår av mänsklig aktivitet finnas i mossen. Under samrådet menade Länsstyrelsen att Spängermossen utgjorde ett område mellan två vattenområden. Enligt SGU:s kartor över strandnivån ska vattennivån för 7000 år sedan ha täckt Spängermossen och för 6000 år sedan har vattnet dragit sig tillbaka. En vidare utredning om vattenanknutna lämningar såsom broar, plattformar eller båtar finns i mossen görs om tillstånd för täktverksamhet ges på Spängermossen och Länsstyrelsen kräver detta. Detta då eventuell schaktning behövs vilket ej bör göras i det fall då täkt inte ska anläggas på området.

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 19 av 39 7.5 Friluftsintressen Under samrådet framkom att Spängermossen ej används för jakt. Enligt närboende förekommer bärplockning ibland på mossen. Vid anläggning av torvtäkt kommer bärplockning på området inte längre vara möjlig. Jakt kan fortsätta pågå i omgivningen och kantzonerna av Spängermossen. Under samrådet framkom att vandringsstigar finns längs Bredsjön och söder om det planerade verksamhetsområdet. Dessa kan vid verksamhet fortsätta användas på samma sätt som idag. Inga fiskevatten finns på själva täktområdet. Genom att utföra kontinuerliga kontroller på det utgående vattnet enligt egenkontrollprogram övervakas vattnet så att verksamheten inte påverkar vatten och djurliv nedströms täkten. Verksamheten medför därav heller inga negativa effekter för fiskevården. 7.6 Närboende Närmsta bostadshus finns norr om verksamhetsområdet i Bredsjö, cirka 255 m från planerat produktionsområde (240 m från verksamhetsområdet) och i Rosenbacka cirka 350 m öster om planerat produktionsområde (275 m från verksamhetsområdet). 8. Påverkan på människors hälsa och miljön 8.1 Förutsättningar för begränsad miljöpåverkan För att begränsa miljöstörningen till följd av verksamheten används ett egenkontrollprogram. Detta program innefattar rutiner för exempelvis vattenprovtagning och dokumentation. Egenkontrollprogrammet inlämnas till Länsstyrelsen senaste sex månader efter att tillståndet vunnit laga kraft. Hasselfors Garden kommer även årligen ingiva en rapport där miljöhändelser ska redovisas. 8.2 Landskapsbilden En torvtäkt innebär en förändrad landskapsbild. De ytor som idag är bevuxna med skog avverkas och torven grävs upp från ett eller flera områden omfattande cirka en hektar. Området förbereds sedan för efterbehandling och landskapsbilden förändras återigen. 8.2.1 Skyddsåtgärder Möjlighet finns vid behov att använda skyddszoner där skog ej avverkas alternativt tillåts växa. En av fördelarna med skyddszoner är att de hindrar insyn till torvtäkten. Då det är cirka 255 m mellan närmsta bostadshus till produktionsområdet har inga skyddszoner planeras. Detta då det finns tät skog och insynen därmed är begränsad. Detsamma gäller insyn från aktiviteter som sker på Bredsjön. Öster om området finns några bostadshus som till följd av en förhöjning i terrängen kommer att ha insyn in på täkten.

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 20 av 39 Då torvtäkten avslutas kommer området slutligen efterbehandlas och därmed förändras landskapsbilden på nytt. De efterbehandlingsmetoder som föreslagits är skogsplantering eller våtmark, se rubriken 4.3 Efter avslutad verksamhet. 8.3 Flora och fauna Vid skapande av en torvtäkt sker miljöpåverkan på den aktuella platsen i form av en biotopförändring bland annat eftersom ytskiktet på platsen avlägsnas. Torvmarkens funktion som livsmiljö är begränsad under den tid verksamheten pågår. 8.3.1 Flora Enligt Henrik von Stedingk på Centrum för biologisk mångfald, SLU (2009) är olika faktorer som kännetecknar en myr och påverkar dess växtlighet hög vattennivå och syrefria miljöer. Vid tillväxt av torv är lågt ph kännetecknande och vid ytskiktet lågt innehåll på näringsämnen. Von Stedingk skriver om flora och fauna i rapporten Biologisk mångfald på myrar och dikad våtmark underlag för ett miljömässigt torvbruk. Floran på en myr är beroende av de förutsättningar som dessa förhållanden ger. Det innebär att myrar generellt är relativt artfattiga miljöer. Kärlväxter, mossor, lavar och svampar är förekommande växtgrupper. Vitmossorna är en nyckelgrupp i mossens ekosystem och formar torvmarkshabitatet. Enligt von Stendingk (2007) finns en stor variation av myrtyper. Myrar kan variera beroende på varifrån vattnet kommer, vattennivå, näringsförhållanden, ph och täckningsgrad av träd. Kombinationer av de naturliga förutsättningarna gör att allt från rikkärr med hög floristisk diversitet till näringsfattiga mossar med endast ett fåtal växter existerar i Sverige. Naturvårdsverket (2006) skriver i sitt åtgärdsprogram för bevarande av rikkärr att dessa omfattar cirka 2-3 % av den totala myrarealen. Naturtypen hyser en speciell biologisk mångfald med 160 rödlistade arter. Rikkärr kännetecknas av mineralrik mark med nära neutralt ph i vattnet (ph 6-8). Extremrikkärr (ofta orkidérika) är källpåverkade och kräver mycket kalk i marken, medelrikkärr är ofta artrika avseende mossor. 8.3.2 Fauna Orörda myrar är relativt artfattiga biotoper avseende insekter och spindeldjur. Vanligast på mossen är skalbaggar, tvåvingarm steklar och fjärilar. De flesta arter som finns på mossen har dock sitt huvudhabitat inom andra biotoper. En specifik miljö som har betydelse för djurlivet är de små öppna vattenbassängerna. Vattenbassängerna kan utgöra viktiga ynglingsplatser för arter som lever i akvatiska miljöer exempelvis trollsländor, flugor och vattenskalbaggar. Däggdjur har i huvudsak ej mossen som sitt huvudhabitat. Mossen kan däremot erbjuda föda, vatten eller variation som gör att skogslevande däggdjur periodvis söker sig till platsen.

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 21 av 39 Naturcentrum AB (Naturcentrum) har genomfört en översiktlig fågel- och groddjursinventeringen på Spängermossen. Mossen besöktes 5 maj (kväll), 6 maj (tidig morgon), 17 juni (kväll, natt) och 18 juni (morgon/förmiddag). Alla vattenförande diken genomsöktes efter grodor, rom eller yngel. Inga grodor, rom eller yngel observerades under inventeringen. Gällande småkryp observerades ett tjugotal svavelgula höfjärilar, en kamgräsfjäril och en tallgräsfjäril. Ingen av dessa arter är sällsynt eller hotad. Rapporten från inventeringen kan ses i bilaga 9. 8.3.2.1 Fågelliv Fåglar kan nyttja marken som habitat under delar av året eller delar av sin livscykel. Det är främst förekomsten av insekter som lockar fåglar till platsen. Arter som ibland häckar på myrarna är grönbena, trana, ljungpipare och dvärgbeckasin. Arter som nyttjar torvmarken för vissa aktiviteter är exempelvis orre för spelplats eller jorduggla för föda. En översiktlig fågelinventering har gjorts under vår och sommar 2014, samma datum som ovan. Innan inventeringen genomförde Naturcentrum en genomsökning av befintlig litteratur och observationer i området. Vid varje tillfälle då området genomsöktes avlyssnades området, inget område passerades med mer än 50-100 m avstånd. Resultatet av inventeringen visar att häckfågelfaunan är art- och individfattig. Ett par av trädpiplärka kan eventuellt häcka på mossen. Naturcentrum konstaterar dock att det finns gott om lämpliga häckningsplatser för trädpiplärkan på de övriga delarna av Spängermossen eller i omgivningen. Utanför planerat verksamhetsområde observerades arter som omfattas av Artskyddsförordningen. Rapporten från inventeringen kan ses i bilaga 9. 8.3.2.2 Vattenlevande flora och fauna De referensprover som tagits vid Spängermossen visar att vattnet från Spängermossen idag (utan verksamhet) har väldigt lågt ph, är starkt färgat och har måttligt höga slamhalter (se rubrik Referensprovtagning 8.5.4.3). Vissa studier menar att torvtäktsverksamhet kan orsaka förhöjda humushalter i vattendrag vilket förändrar ljusklimatet vattnet. Om vattnet innehåller höga halter organiskt material förbrukas syret snabbt och förhöjd risk finns att anaeroba förhållanden uppstår vilket är negativt för de flesta levande organismer. Vattenlevande flora och fauna kan även påverkas genom att fiskarna lek- och uppväxtbottnar tillförs finsediment. Exceptionellt höga halter under långa perioder krävs för att populationer av fisk ska påverkas på ett långsiktigt sätt. Avrinningsvatten från mossar har ofta ett lågt ph, vilket kan påverka reproduktionen hos många organismer som exempelvis kräftdjur, fiskarter och planktonsamhällen.

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 22 av 39 8.3.3 Naturvärdesinventering Naturcentrum har under våren och sommaren 2014 genomfört en naturvärdesinventering samt en översiktlig fågel- och groddjursinventering på och i området kring Spängermossen. Området har besökts tre gånger under vår och sommar (april, maj, juni). Metodiken som använts är utarbetad efter samma principer som gäller för Naturvårdsverkets, länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens inventeringar. Inledningsvis görs ett förarbete där all känd information sedan tidigare sammanställs, en tolkning av flygbilder görs. Efter det besöks området i fält och naturvärden bedöms enligt en tregradig skala där klass 1 motsvarar unika naturvärden och klass 3 naturvärden. Under fältinventeringen söks särskilt efter signalarter, rödlistade arter och skyddsvärda biotoper. Naturcentrum beskriver att Spängermossens centrala delar bär tydliga spår av gammal torvtäkt med ett regelbundet system av diken. Den tidigare torvtäkten har stört vegetationen markant. Spängermossen beskrivs tidigare ha varit en orörd tallmosse med gles tallvegetation. Idag har Spängermossen växt igen och hyser ett tätt bestånd av buskar och unga träd (tall, gran och glasbjörk). Även fält- och bottenskikt innehåller arter som vanligtvis inte förekommer på mossar. Naturcentrum beskriver även att några naturvärden har identifierats varav ett ligger inom det planerade verksamhetsområdet (1a). Den norra delen av Spängermossen består av en relativt opåverkad tallmosse och i området 1a finns ett öppet kärr, ett så kallat laggkärr vilket bedömts som ett naturvärde av klass 3. Ett naturvärde av klass 3 beskrivs som ett område med konstaterade naturvärden som inte bedömts som höga. Naturvärdet kan ha betydelse på lokal nivå för spridning av arter samt variation i landskapet. Naturcentrum konstaterar dock att under investeringstillfällena observerades inga rödlistade arter och inga arter som finns med i EU:s art- och habitatdirektiv. Naturvärdesinventeringen i sin helhet kan ses i bilaga 9. 8.3.4 Skyddsåtgärder Runt verksamheten finns skog och åkermark vilket ger möjligheten för djur att fortsätta vistas i närheten av Spängermossen. Vid torvtäktsproduktion har vissa områden periodvis inget vegetationstäcke och det finns därmed begränsade möjligheter för flora och fauna att långsiktigt utvecklas på täkten. Då inga rödlistade arter eller arter som finns med i artskyddsförordningen observerades under inventeringarna på mossen anses det vara rimligt att anlägga torvtäkt på Spängermossen trots detta. Då torvbärgningen avslutas och marken efterbehandlas finns möjlighet att skapa livsmiljöer för arter som behöver gynnas vid den aktuella tidpunkten. Den föryngrade marken ger upphov till större art- och individrikedom vilket tidigare hindrats av den fattiga myrmarken.

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 23 av 39 Vattnet vid Spängermossen har idag lågt ph, starkt färgat och måttligt hög slamhalt. Avrinningsvattnet är troligen påverkat av att området redan idag är dikat, några stora förändringar i vattenkvalitet kommer därav med största sannolikhet inte att ske. Förebyggande åtgärder är att en sedimentationsdamm kommer att anläggas inom verksamhetsområdet. Mer om dammen kan läsas under rubriken 8.5.4.1 Omhändertagande av vattnet. Genom det egenkontrollprogram Hasselfors Garden upprättar för provtagning av vatten kan eventuell miljöpåverkan på vatten övervakas och skador på vattenlevande organismer förhindras. Fler skyddsåtgärder finns under rubrik 8.5 Yt- och grundvatten. 8.4 Kultur- och friluftsliv Då en torvtäkt etableras på ett område innebär det att allmänhetens möjlighet att vistas på området begränsas. Allemansrätten gäller inte på en torvtäkt. En olycka skulle exempelvis kunna ske i anslutning till diken eller damm. Då området avverkas är inte heller svamp- eller bärplockning möjligt. Angående jakt, fiske, vandring och bärplockning kan aktiviteterna fortsätta att förekomma i omgivningen på samma sätt som idag. Se rubrik 7.5 Friluftsintressen. 8.4.1 Skyddsåtgärder För att underlätta för djur att säkert ta sig över området avsläntas diken med jämna mellanrum. Dikena kommer att vara som djupast 2 m. 8.5 Yt- och grundvatten Vid anläggande och drift av torvtäkt kan avrinningsvattnet förändras till följd av verksamheten. Hur vattnet påverkas beror till stor del på hur mycket mossen påverkar avrinningen utan planerad verksamhet. I avrinningsvattnet från mossar kan höga humushalter förekomma, vilket påverkar vattnets jonbalans och färg. Vattnet kan även innehålla höga humushalter vid täktverksamhet. Gällande näringsämnen är det främst ökning av kväve som kan observeras i utgående vatten. Det beror på att vid dikning syresätts torven och nedbrytning av organiskt material ökar. Vid långvariga perioder med nederbörd kan därav urlakning av kväve i nitratform (NO3) ske till utgående vatten. Vid låga vattenflöden kan istället mindre mängder fosfor (till större delen organiskt bundet) tillföras utgående vatten. Halten av suspenderat material i avrinningsvattnet från torvtäkten kan öka. Risk för utsläpp av suspenderade ämnen är högre vid höga flöden exempelvis snösmältning och då diken anläggs eller dammar rensas. 8.5.1 Markavvattning En opåverkad mosse binder vanligtvis stora mängder vatten i torven. Mossen är ofta nära mättad och stora mängder nederbörd kan därmed skapa vattenansamlingar. Vid dikning av en opåverkad mosse förs en del av det magasinerade vattnet från ett område till

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 24 av 39 närliggande åar och bäckar. Till en början kan därför vattenflödet öka marginellt i omkring två år. Eftersom Spängermossen redan till stor del är dikad idag så väntas inte särskilt stor ökning av vattenflöde vid dikning. Då en mosse är dikad skapas en buffert som tar upp och bromsar en del av den nederbörd som tillförs täkten. En dikad mosse resulterar i en jämnare avrinning från täkten i jämförelse med en opåverkad mosse som ofta är mättad på vatten. Vid avslutad verksamhet förändras områdets vattenflöde att återigen. 8.5.2 Hydrologi En hydrogeologisk bedömning har utförts gällande Spängermossen, den kan ses i bilaga 10. Anläggning av en täkt på Spängermossen har utretts avseende influensavstånd. De beräkningar som utförts har baserats på analytiska samband som beskriver inläckningen som funktion av jord och bergs vattenförande egenskaper, förväntade trycknivåer och grundvattenbildning. Utredningens slutsats är att vid bärgningens slutskede bedöms grundvattenpåverkan sträcka sig 10-11 m från verksamhetsområdet. Om vattengenomsläppligheten görs 10 gånger större än SGU:s redovisade värden för aktuell jordart kan påverkan ske upp till 36 m från det yttersta diket. Med hjälp av slutsatserna från den hydrogeologiska utredningen kan det konstateras att brunnarna (minsta avstånd 260 m) i närheten inte kommer att påverkas. I bilaga 12 finns kartor över närmsta brunn och närmsta grundvattenmagasin. Inte heller det lilla våtmarksområdet väster om Spängermossen kommer att påverkas av en grundvattensänkning. Spängermossen som hydrologiskt objekt omfattas enligt våtmarksinventeringen av 56,4 ha, se karta i bilaga 11. Den del av det hydrologiska objektet Spängermossen som ligger inom det planerade verksamhetsområdet omfattar 17,6 ha den del som är tydligt dikad omfattar 7,4 hektar. Den tolkning som kan göras enligt naturvärdesinventeringen är att Spängermossen idag är torr och väldikad. Inom verksamhetsområdet är mossehabitatet tydligt stört av den dikning som tidigare gjorts av mossen. Dikningen har medfört att förekomsten av vitmossa till stor del försvunnit och ersatts av buskar och träd. Enligt den avvägningskarta (bilaga 7) som gjorts ligger högsta punkten på Spängermossen i områdets nordöstra del på 64 m.ö.h. Mosseplanet är homogent och ligger 59,5 m.ö.h. Områdets lägsta delar består av de tidigare diken som anlagts, de ligger 58 m.ö.h. Höjdskillnaden mellan områdets högsta och lägsta del är därmed 6 m. Avvägningskartan visar att 3 ha av verksamhetsområdets vatten naturligt rinner åt väster till Bredsjön. Återstående 21 ha rinner naturligt sydöst där områdets lägsta punkt finns. 8.5.3 Grävning Vid grävning finns viss risk för utsläpp av suspenderat material. Enligt SMED (2006) är erosion och transport av suspenderat material i vatten sällan av en sådan omfattning att det utgör ett storskaligt miljöproblem. I vissa fall kan ökad grumlighet i vattnet ha effekter på akvatiska system exempelvis fiskar, utslagning av filtrerare (musslor) och

Miljökonsekvensbeskrivning Spängermossen Emma Lannergård 2014-10-31 1.0 25 av 39 påverkan på bottenfauna. Suspenderat material kan även vara bärare av näringsämnen (exempelvis fosfor) och metaller. Enligt en rapport av Didrikas och Wijkman (2009) krävs sedimenthalter över 100-225 g/l för dödlighet hos vuxen fisk. Enligt vetenskapliga artiklar kan fisklarvers födokonsumtion minska vid sedimenthalter över 20 mg/l. Larverna kan dock överleva i upp till några dagar utan att äta. Det innebär att tillfälliga utsläpp inte påverkar larverna negativt på samma sätt som kontinuerligt höga halter. Grävarbeten ska dock genom förebyggande åtgärder inte påverka recipienten. Slamflykt och ökad halt suspenderat material motverkas genom anläggningens dikessystem och dammar. 8.5.4 Skyddsåtgärder 8.5.4.1 Omhändertagande av vattnet Funktion och storlek på vattenrenande installationer och åtgärder på en torvtäkt är direkt relaterade till det förväntade vattenflödet. Viktigt är att flödet hålls jämt vilket kan göras genom skötsel av dikessystem och dammar. Anläggningen kommer att utformas med ett ytterdike som för bort tillrinnande vatten från täkten. Kantdiken samlar upp vatten från schakten och leder det till sedimentationsdammen. Allt vatten kommer att ledas till sydöst för att säkerställa att inte Bredsjön påverkas av verksamheten. För att fånga upp och bromsa det utgående vattnet anläggs en sedimentationsdamm. När vattnet avstannar sedimenteras de partiklar och fibrer som frigörs vid torvbärgning, så kallat suspenderat material. Sedimentationsdammen utformas med ytläns och ytvattenrör eller överfall, se figur 1 och 2. Dammen förses med ytlänsar för att fånga upp större flytande partiklar. Ett ytvattenrör (figur 1) kan täckas vid exempelvis rensning för att undvika utsläpp av suspenderat material. Vid användning av ett ytvattenrör finns även ett överfall. När ett ytvattenrör inte används anläggs ett överfall (figur 2). Ett överfall används dels för att bromsa vattnet samt lufta och syresätta vattnet vilket gör att anaeroba förhållanden kan undvikas. Figur 1. Principskiss av en sedimentationsdamm med ytläns och ytvattenrör.