Befolkning 2011 Sysselsättning 2009 Yrke och socioekonomisk ställning Andelen kvinnor har ökat mest bland den offentliga sektorns chefer Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik ökar kvinnornas andel av ledningsuppgiftern, om än långsamt. År 2009 var andelen kvinnor som löntagare i ledningsuppgifter 33 procent, medan deras andel år 2000 var 31 procent. Mest ökade de kvinnliga chefernas andel inom den offentliga sektorn. Kvinnornas andel av cheferna inom staten ökade från 35 procent till 46 procent under perioden 2000 2009. Inom den kvinnodominerade kommunsektorn var över hälften av cheferna kvinnor både år 2000 och år 2009. Inom den privata sektorn ökade de kvinnliga chefernas andel allra långsammast, från 26 procent till 28 procent. Andelen kvinnor av chefter efter arbetsgivarsektor 2000 och 2009 År 2009 var de kvinnliga cheferna i majoritet bland cheferna inom social- och hälsovården, inom hotelloch restaurangbranschen, inom kulturverksamhet, bland personalchefer samt bland reklam- och Helsingfors 28.11.2011 Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.
informationschefer. Den minsta andelen kvinnor fanns bland chefer inom byggbranschen, driftschefer inom industrin samt chefer inom transport, magasinering och kommunikation. I sysselsättningsstatistiken har uppgifter om yrke har bildats gällande alla 18 år fyllda löntagare och företagare som hörde till den sysselsatta arbetskraften den sista veckan i året enligt deras huvudsakliga anställningsförhållande. Uppgiften har huvudsakligen producerats med hjälp av yrkesbenämningsuppgifter i olika slag av administrativt material. Yrkesbenämningarna har indelats i yrkesgrupper med hjälp av Statistikcentralens yrkesklassificering år 2001. Uppgifterna har publicerats i sysselsättningsstatistiken årligen fr.o.m. år 2004. 2
Innehåll 1 Kvinnornas och männens arbeten 2009...4 1.1 Kvinnorna arbetar oftare än männen inom den offentliga sektorn...4 1.2 Kvinnornas och männens olika yrkesfördelningar...5 1.3 Krävande arbetsuppgifter bland kvinnor och män har ökat...5 1.4 Kvinnornas andel har ökat bland den offentliga sektorns chefer...6 2 Yrken bland arbetstagare med ett främmande modersmål 2009...8 2.1 Vanligaste yrken bland arbetstagare med ett främmande modersmål: städare och försäljare...8 2.2 Yrken där andelen personer med ett främmande modersmål är störst...8 Tabeller Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Antalet sysselsatta efter arbetsgivarsektorn, kön och ålder 2009...10 Tabellbilaga 2. Antalet sysselsatta efter huvudyrkesgruppen och kön 2000 och 2009...10 Tabellbilaga 3. Antalet sysselsatta efter huvudyrkesgruppen, arbetsgivarsektorn och kön 2000 och 2009...11 Tabellbilaga 4. De yrkesgrupper, som antalt mest är i främmande språkiga 2009...12 Tabellbilaga 5. De yrkesgrupper, som relativt sett har mest på främmande språkiga 2009...13 Tabellbilaga 6. Sysselsatta främmande språkiga efter landskap 2009...14 Figurer Figur 1. Sysselsatta efter arbetsgivarsektor 2009...4 Figur 2. Sysselsatta efter arbetsgivarsektor, kön och ålder år 2009...5 Figur 3. Mäns och kvinnors yrkesfördelning 2009...5 Figur 4. Förändring av yrkesstruktur på huvudgruppnivå under perioden 2000 2009...6 Figur 5. Andelen kvinnor av chefer och specialister efter arbetsgivarsektor 2000 och 2009...7 Figur 6. De vanligaste yrkesgrupperna med ett främmande modersmål 2009...8 Figur 7. Yrkesgrupper med relativt sett flest (%) personer med ett främmande modersmål 2009...9 3
1 Kvinnornas och männens arbeten 2009 1.1 Kvinnorna arbetar oftare än männen inom den offentliga sektorn I slutet av år 2009 arbetade 29 procent av alla sysselsatta inom den offentliga sektorn. Den offentliga sektorn sysselsätter framför allt kvinnor. Av kvinnorna verkade 41 procent inom den offentliga sektorn, av männen 16 procent. På motsvarande sätt sysselsätter den privata sektorn fler män än kvinnor. Av männen var sju av tio löntagare inom den privata sektorn, av kvinnorna hälften. Dessutom arbetade 14 procent av männen som företagare och 7 procent av kvinnorna. Inom den offentliga sektorn verkade totalt 655 400 sysselsatta, av vilka största delen, dvs. 513 700 personer arbetade inom kommunsektorn och 141 700 personer inom staten. I Statistikcentralens sysselsättningsstatistik räknas som sysselsatta inom kommunsektorn också arbetstagarna inom samkommunernas och kommunernas företag. Kommunsektorn är mycket kvinnodominerad. Av arbetstagarna är 78 procent kvinnor. Däremot är arbetsplatserna inom staten jämnt fördelade mellan män och kvinnor. Inom den privata sektorn arbetade omkring 1 632 900 personer. Figur 1. Sysselsatta efter arbetsgivarsektor 2009 Kommunsektorns betydelse som arbetsgivare är stor särskilt bland kvinnorna i de äldre åldersgrupperna. Av kvinnorna fanns det minst kommunanställda bland 18 24-åringar och mest bland dem som fyllt 45 år, av vilka rentav 41 procent arbetade inom kommunsektorn. Av män i medelåldern var bara var tionde kommunsanställd. Andelen statsanställda var jämnare fördelad efter ålder än inom kommunsektorn. Den privata sektorn sysselsätter framför allt unga. Av unga sysselsatta under 25 år var åtta av tio av kvinnorna och nio av tio av männen anställda av en privat arbetsgivare. Av de män som fyllt 55 år var sex av tio löntagare inom den privata sektorn och två av tio företagare. De manliga företagarnas andel av alla sysselsatta ökade med åldern, medan kvinnornas ålder inte hade så stor betydelse för andelen företagare. 4
Figur 2. Sysselsatta efter arbetsgivarsektor, kön och ålder år 2009 1.2 Kvinnornas och männens olika yrkesfördelningar Män och kvinnor har olika yrkesfördelningar. Kvinnor och män verkar inom olika branscher och yrken i arbetslivet. Det finns relativt fler chefer, byggnads-, reparations- och tillverkningsarbetare samt processoch transportarbetare bland männen än bland kvinnorna. Bland kvinnorna är den största gruppen service-, försäljnings- och omsorgspersonal, som framför allt omfattar försäljare samt arbetare som ansvarar för vårdtjänster, såsom närvårdare och barnvårdare. Den näst största huvudyrkesgruppen bland kvinnor är gruppen av experter, dit bl.a. sjukskötarna hör. Inom specialistgruppen arbetar en nästan lika stor andel män och kvinnor. Inom huvudgruppen är kvinnorna koncentrerade till undervisningsuppgifter och männen åter till arbetsuppgifter inom den tekniska branschen och IT-branschen. Figur 3. Mäns och kvinnors yrkesfördelning 2009 1.3 Krävande arbetsuppgifter bland kvinnor och män har ökat Under perioden 2000 2009 skedde stora förändringar inom yrkesstrukturen. Arbetsplatserna ökade särskilt inom arbetsuppgifter som kräver hög utbildning och yrkesskicklighet. Bland kvinnorna var ökningen snabbast inom service, försäljning och omsorg (+46 000 personer). Inom denna huvudgrupp ökade särskilt antalet närvårdare. Dessutom ökade antalet kvinnor framför allt inom 5
expert- (+38 000) och specialistuppgifter (+39 000). Antalet sjukskötare, som verkar i expertgruppen, ökade med 18 000 personer. Också inom huvudgruppen chefer och högre tjänstemän ökade antalet kvinnor (+15 000). Bland männen ökade arbetsplatserna under perioden 2000 2009 nästan enbart inom de mest krävande arbetsuppgifterna. Antalet chefer och högre tjänstemän ökade bland män med nästan 30 000 personer, medan ökningen bland kvinnor var 15 000 personer. Antalet män ökade också bland specialister, samtidigt som antalet experter minskade. Mest minskade antalet arbetsplatser bland män och kvinnor i huvudgruppen byggnads-, reparations- och tillverkningsarbetare ( 33 000) samt inom huvudgruppen process- och transportarbetare ( 31 000). Också huvudgruppen jordbrukare och skogsarbetare minskade med 24 000 personer. Likaså försvann över 15 000 jobb från gruppen kontorspersonal och personal i kundservicearbete åren 2000 2009. Under perioden 2000 2009 ökade det absoluta antalet sysselsatta med 61 400. I slutet av år 2009 var 77 800 fler kvinnor sysselsatta än år 2000. Antalet sysselsatta män minskade dock med 16 400. År 2009 översteg antalet sysselsatta kvinnor för första gången antalet sysselsatta män. Figur 4. Förändring av yrkesstruktur på huvudgruppnivå under perioden 2000 2009 1.4 Kvinnornas andel har ökat bland den offentliga sektorns chefer År 2009 var andelen kvinnor av chefer och högre tjänstemän en tredjedel och av specialister var den hälften. Kvinnornas andel har ökat i ledningsuppgifter sedan år 2000, om än långsamt. Under perioden 2000 2009 ökade antalet kvinnor bland chefer och specialister med över 50 000 personer, ökningen av antalet jobb var ungefär lika stor bland män. Sett till arbetsgivarsektor var skillnaderna stora. Mest ökade de kvinnliga chefernas andel inom den offentliga sektorn. Kvinnornas andel av cheferna inom staten ökade från 35 procent till 46 procent under perioden 2000 2009. Också inom kommunsektorn har andelen kvinnliga chefer ökat, dock inte lika klart som inom den statliga sektorn. Inom den privata sektorn ökade de kvinnliga chefernas andel allra långsammast, från 26 procent till 28 procent. Granskningen omfattade löntagare. Största delen av de chefer som var löntagare (78 %) arbetade inom den privata sektorn år 2009. Om de chefer som var företagare finns inte tillförlitliga tidsserieuppgifter tillgängliga, eftersom definitionskriterierna har varierat under olika år. 6
Figur 5. Andelen kvinnor av chefer och specialister efter arbetsgivarsektor 2000 och 2009 7
2 Yrken bland arbetstagare med ett främmande modersmål 2009 2.1 Vanligaste yrken bland arbetstagare med ett främmande modersmål: städare och försäljare De tre vanligaste yrkena bland arbetstagare med ett främmande språk som modersmål var städare, försäljare och servitör. Också de arbetstagare som arbetade som förare och på byggen hade ofta ett annat modersmål än finska eller svenska. Bland de tio vanligaste yrkena fanns det också andra än traditionella yrken dataspecialist var det sjunde vanligaste yrket bland arbetstagare med ett främmande språk som modersmål. Jämfört med år 2006 återfanns en ny yrkesgrupp bland de tio mest vanliga yrkena år 2009: primärskötare och närvårdare. I slutet av år 2009 var antalet sysselsatta som talade ett annat språk än finska, svenska eller samiska som sitt modersmål 80 000, dvs. 3,5 procent av den fasta befolkningen i Finland. De största grupperna sysselsatta som hade ett främmande modersmål var den ryskspråkiga (20 300 personer), den estniska (13 500 personer) och den engelskspråkiga gruppen (5 500 personer). Figur 6. De vanligaste yrkesgrupperna med ett främmande modersmål 2009 Granskningen omfattade de personer i Finlands stadigvarande befolkning som talade ett annat språk än Finlands officiella språk som modersmål och som hade ett gällande anställningsförhållande årets sista vecka. Den omfattade inte den hyrda arbetskraften hos utländska arbetsgivare, personer på kortare utlandskommendering i Finland än ett år eller den gråa arbetskraften. Uppgifter om yrke har huvudsakligen producerats genom att utnyttja de registerbaserade uppgifter om yrkesbenämning som finns i administrativt material. Yrkesuppgifterna i sysselsättningsstatistiken uppdateras och publiceras årligen. 2.2 Yrken där andelen personer med ett främmande modersmål är störst I yrkesgrupperna är andelen personer med ett främmande modersmål ännu relativt liten när det gäller uppgifterna för år 2009. Bara inom yrkesgruppen språkforskare, översättare och tolkar talade över 20 procent något annat språk som sitt modersmål än Finlands officiella språk. Dessutom hade över 10 procent av bl.a. städerskor, speditörer och tullare, tidnings- och reklamutdelare, restaurangföreståndare och serveringspersonal ett främmande språk som modersmål. Också av universitets- och högskolelektorer och 8
överassistenter hade var tionde person ett främmande modersmål. Granskningen omfattade yrkesgrupper med över 500 sysselsatta. Figur 7. Yrkesgrupper med relativt sett flest (%) personer med ett främmande modersmål 2009 Av yrkesgrupperna var andelen personer med ett främmande modersmål minst i militära yrken, bland poliser, driftsmaskinister vid kraftverk, skatteberedare och disponenter. Också i yrkesgrupper inom hälsovården fanns det relativt få personer som talade ett främmande modersmål. Deras andel var över 5 procent bara bland allmänpraktiserande läkare och specialläkare samt sjukhus- och vårdbiträden. Av de närvårdare som arbetar i anstalter hade 3 procent ett främmande modersmål. Det fanns tydliga regionala skillnader mellan andelen sysselsatta med ett främmande modersmål. Flest sysselsatta med ett främmande modersmål fanns i Nyland (6,3 %) och på Åland (5,5 %). I landskapet Nyland var t.ex. andelen städare med ett främmande modersmål 35 procent och andelen servitörer 19 procent. Den minsta andelen sysselsatta med ett främmande modersmål hade Södra Österbotten (1,2 %) och Lappland (1,3 %). 9
Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Antalet sysselsatta efter arbetsgivarsektorn, kön och ålder 2009 Statliga sektorn Kommunsektorn Privata sektorn Företagare Okänd Alla sysselsatta 2 289 975 141 695 513 681 1 396 326 236 544 1 729 18 24-åriga 213 222 4 790 25 415 177 909 4 999 109 25 34-åriga 509 997 31 878 88 907 357 623 31 215 374 35 44-åriga 538 463 33 936 118 483 327 396 58 209 439 45 54-åriga 597 026 39 761 159 317 319 891 77 573 484 55 åriga 431 267 31 330 121 559 213 507 64 548 323 Alla män 1 134 713 69 009 114 186 795 623 154 890 1 005 18 24-åriga 97 121 2 637 5 729 85 723 2 966 66 25 34-åriga 266 316 17 088 18 719 210 305 20 000 204 35 44-åriga 273 610 16 890 25 933 192 639 37 895 253 45 54-åriga 290 431 18 627 34 593 185 958 50 958 295 55 åriga 207 235 13 767 29 212 120 998 43 071 187 Alla kvinnor 1 155 262 72 686 399 495 600 703 81 654 724 18 24-åriga 116 101 2 153 19 686 92 186 2 033 43 25 34-åriga 243 681 14 790 70 188 147 318 11 215 170 35 44-åriga 264 853 17 046 92 550 134 757 20 314 186 45 54-åriga 306 595 21 134 124 724 133 933 26 615 189 55 åriga 224 032 17 563 92 347 92 509 21 477 136 Tabellbilaga 2. Antalet sysselsatta efter huvudyrkesgruppen och kön 2000 och 2009 2000 2009 Båda könen Män Kvinnor Båda könen Män Kvinnor 2 228 557 1 151 121 1 077 436 2 289 975 1 134 713 1 155 262 0 Militärer 10 749 10 424 325 10 110 9 755 355 1 Chefer och högre tjänsteman 73 704 50 378 23 326 117 942 79 646 38 296 2 Specialister 331 545 164 637 166 908 395 259 188 873 206 386 3 Experter 396 802 188 596 208 206 427 303 180 930 246 373 4 Kontorspersonal och personal i kundservicearbete 181 493 39 466 142 027 165 942 37 072 128 870 5 Service-, försäljnings- och omsorgspersonal 352 657 81 982 270 675 404 015 87 546 316 469 6 Jordbrukare, skogsarbetare m.fl. 99 740 63 682 36 058 75 913 50 684 25 229 7 Byggnads-, reparations- och tillverkningsarbetare 265 215 240 196 25 019 232 327 212 732 19 595 8 Process- och transportarbetare 240 297 185 472 54 825 209 109 170 046 39 063 9 Övriga arbetstagare 201 473 84 620 116 853 193 959 86 984 106 975 X Okänd 74 882 41 668 33 214 58 096 30 445 27 651 10
Tabellbilaga 3. Antalet sysselsatta efter huvudyrkesgruppen, arbetsgivarsektorn och kön 2000 och 2009 2000 2009 Båda könen Män Kvinnor Båda könen Män Kvinnor Statliga sektorn totalt 144 401 75 740 68 661 141 695 69 009 72 686 1 Chefer och högre tjänsteman 4 974 3 230 1 744 7 980 4 298 3 682 2 Specialister 44 919 24 548 20 371 53 816 25 341 28 475 3 Experter 36 414 16 219 20 195 37 395 14 962 22 433 4 Kontorspersonal och personal i kundservicearbete 22 085 3 750 18 335 15 695 3 286 12 409 5 Service-, försäljnings- och omsorgspersonal 10 078 7 260 2 818 10 279 7 105 3 174 6 Jordbrukare, skogsarbetare m.fl. 1 300 1 164 136 927 779 148 7 Byggnads-, reparations- och tillverkningsarbetare 3 127 2 940 187 1 815 1 683 132 8 Process- och transportarbetare 3 032 2 799 233 701 549 152 9 Övriga arbetstagare 4 508 1 803 2 705 2 607 1 111 1 496 Kommunsektorn totalt 486 094 119 704 366 390 513 681 114 186 399 495 1 Chefer och högre tjänsteman 12 764 6 122 6 642 14 686 6 526 8 160 2 Specialister 128 713 39 095 89 618 144 140 41 207 102 933 3 Experter 81 945 14 970 66 975 99 425 16 822 82 603 4 Kontorspersonal och personal i kundservicearbete 29 115 3 508 25 607 34 512 3 931 30 581 5 Service-, försäljnings- och omsorgspersonal 128 172 12 603 115 569 140 601 12 691 127 910 6 Jordbrukare, skogsarbetare m.fl. 6 341 3 153 3 188 7 734 3 907 3 827 7 Byggnads-, reparations- och tillverkningsarbetare 12 226 11 659 567 10 129 9 478 651 8 Process- och transportarbetare 8 323 6 550 1 773 7 583 6 137 1 446 9 Övriga arbetstagare 60 860 13 275 47 585 53 506 12 991 40 515 Privata sektorn totalt, löntagare 1 353 021 796 922 556 099 1 396 326 795 623 600 703 1 Chefer och högre tjänsteman 54 883 40 421 14 462 81 459 58 889 22 570 2 Specialister 142 960 91 864 51 096 174 370 108 383 65 987 3 Experter 232 651 128 223 104 428 254 290 128 381 125 909 4 Kontorspersonal och personal i kundservicearbete 128 303 31 749 96 554 114 571 29 256 85 315 5 Service-, försäljnings- och omsorgspersonal 187 950 55 707 132 243 225 167 61 066 164 101 6 Jordbrukare, skogsarbetare m.fl. 9 814 6 587 3 227 11 889 7 416 4 473 7 Byggnads-, reparations- och tillverkningsarbetare 220 340 199 518 20 822 184 421 170 056 14 365 8 Process- och transportarbetare 203 759 153 252 50 507 176 171 141 076 35 095 9 Övriga arbetstagare 134 479 68 517 65 962 135 117 71 081 64 036 11
Tabellbilaga 4. De yrkesgrupper, som antalt mest är i främmande språkiga 2009 91322 Städare 5220 Försäljare, varudemonstratör 5123 Serveringspersonal 832 Fordonsförare 712 Byggnadsarbetare m.fl. 51211 Restaurang- och storhushållsföreståndare 213 Dataspecialister 9330 Godshanterare, lagerarbetare m.fl. 5122 Kockar, kokerskor och kallskänkor 51321 Primärskötare och närvårdare 3415 Försäljningsförhandlare, -representanter och -sekreterare 91323 Köksbiträden 24701 Specialister inom statsförvaltning 91321 Sjukhus- och vårdbiträden 723 Maskinmontörer och reparatörer 2323 Lärare vid övriga läroanstalter samt privatlärare 6111, 612 och 613 Jordbrukare och djuruppfödaren 51311 Barnskötare och daghemsbiträden 2144 Specialister inom elektronik och informationsteknik 32311 Sjukskötare 22213 Övriga läkare 2444 Språkforskare, översättare och tolkar 4190 Övrig kontorspersonal 9151 Tidnings- och reklamutdelare, bud 2321 Lektorer och timlärare i grundskola och gymnasium 9320 Paketerare, sorterare m.fl. 3114 Experter inom elektronik och informationsteknik 51332 Personliga assistenter m.fl. 51411 Herr- och damfrisörer 41421 Brevbärare och postsorterare 7212 Svetsare och gasskärare 34192 Affärsföreståndare och småbutiksföretagare 3433 Bokförare m.fl. 9141 Fastighetsskötare 3120 Persondatorkonsulent och dataoperatörer m.fl. 411 Sekreterare, textbehandlare m.fl. 6112 Trädgårds- och växthusodlare och -arbetare Antal 2 289 975 51 126 114 704 29 151 70 301 52 831 17 554 42 378 37 498 20 494 53 187 59 072 19 400 16 277 22 886 45 823 10 484 57 032 27 459 11 928 50 760 9 551 3 808 24 510 6 441 29 308 9 802 9 986 17 511 13 464 15 381 8 407 22 566 22 025 24 096 15 227 43 980 6 221 Främmande språkiga Antal % 80 039 3,5 7 479 14,6 3 689 3,2 3 116 10,7 2 951 4,2 2 463 4,7 2 025 11,5 1 884 4,4 1 858 5,0 1 651 8,1 1 614 3,0 1 570 2,7 1 323 6,8 1 296 8,0 1 252 5,5 1 052 2,3 964 9,2 955 1,7 877 3,2 842 7,1 841 1,7 799 8,4 772 20,3 766 3,1 745 11,6 726 2,5 632 6,4 587 5,9 586 3,3 568 4,2 546 3,5 545 6,5 543 2,4 527 2,4 527 2,2 516 3,4 514 1,2 512 8,2 12
Tabellbilaga 5. De yrkesgrupper, som relativt sett har mest på främmande språkiga 2009 2444 Språkforskare, översättare och tolkar 91322 Städare 3422 Speditörer och tullare 9151 Tidnings- och reklamutdelare, bud 51211 Restaurang- och storhushållsföreståndare 5123 Serveringspersonal 8275 Maskinoperatörer, frukt- och grönsaksberedning m.m. 3414 Turistombud och researrangörer 1315 Chefer för småföretag inom hotell- och restaurang-branschen 23102 Lektorer och överassistenter 2454 Danskonstnärer 2323 Lärare vid övriga läroanstalter samt privatlärare 8264 Maskinoperatörer, tvättning, blekning och färgning 22213 Övriga läkare (utom specialläkare) 2211 Biologer, botanister, zoologer m.fl. 6112 Trädgårds- och växthusodlare och -arbetare 8263 Symaskinsoperatörer 5122 Kockar, kokerskor och kallskänkor 24701 Specialister inom statsförvaltning 51412 Skönhetsvårdare 7139 Övriga byggnadshantverkare 23103 Assistenter och timlärare 2144 Specialister inom elektronik och informationsteknik 2453 Kompositörer, musiker och sångare inom klassisk musik 91323 Köksbiträden 7134 Isoleringsmontörer 8283 Montörer, elektronik 51212 Städförmän 3421 Agenter 7212 Svetsare och gasskärare 9320 Paketerare, sorterare m.fl. 7131 Takmontörer och -reparatörer 8271 Maskinoperatörer, kött- och fiskberedning 8282 Montörer, elutrustning 6123 Jordbruksavbytare 7143 Saneringsarbetare och sotare 5113 Guider och reseledare 3114 Experter inom elektronik och informationsteknik 23101 Professorer 91321 Sjukhus- och vårdbiträden 71412 Bilmålare och övriga målare 7211 Formare och kärnmakare Antal 2 289 975 3 808 51 126 2 564 6 441 17 554 29 151 931 1 172 1 430 3 680 821 10 484 3 316 9 551 2 490 6 221 1 870 20 494 16 277 3 095 980 2 475 11 928 3 009 19 400 2 042 3 056 5 812 3 537 8 407 9 802 1 103 4 088 3 880 6 303 690 725 9 986 2 427 22 886 2 999 1 689 Främmande språkiga Antal Andel, % 80 039 3,5 772 20,3 7 479 14,6 373 14,5 745 11,6 2 025 11,5 3 116 10,7 98 10,5 123 10,5 149 10,4 378 10,3 78 9,5 964 9,2 295 8,9 799 8,4 207 8,3 512 8,2 153 8,2 1 651 8,1 1 296 8,0 239 7,7 72 7,3 181 7,3 842 7,1 208 6,9 1 323 6,8 139 6,8 208 6,8 387 6,7 233 6,6 545 6,5 632 6,4 71 6,4 263 6,4 247 6,4 397 6,3 42 6,1 43 5,9 587 5,9 134 5,5 1 252 5,5 162 5,4 91 5,4 13
Tabellbilaga 6. Sysselsatta främmande språkiga efter landskap 2009 Område Nyland Egentliga Finland Egentliga Tavastland Päijänne Tavastland Kymmenedalen Södra Karelen Satakunta Birkaland Mellersta Finland Södra Österbotten Österbotten Södra Savolax Norra Savolax Norra Karelen Kajanaland Mellersta Österbotten Norra Österbotten Lappland Åland Antal 2 289 975 736 309 200 852 74 346 80 878 71 376 51 959 92 045 204 012 108 381 78 215 77 586 59 498 96 720 61 647 30 191 27 888 154 567 69 818 13 687 Främmande språkiga Andelen sysselsatta med ett främmande modersmål i vissa yrkesgrupper, % Antal 80 039 46 382 6 556 1 459 2 121 2 115 1 668 1 378 5 049 1 850 907 2 428 1 000 1 403 1 161 444 382 2 097 890 749 Andel, % 3,5 6,3 3,3 2,0 2,6 3,0 3,2 1,5 2,5 1,7 1,2 3,1 1,7 1,5 1,9 1,5 1,4 1,4 1,3 5,5 Städare, Motorcykelförare, Byggnadsarbetare Serveringspersonal, % % m.fl., % % 14,6 34,5 11,2 8,9 8,3 5,7 5,1 3,4 9,6 4,9 3,6 10,6 3,0 3,6 3,4 3,2 5,7 2,8 2,6 22,6 4,2 10,5 3,5 1,7 3,2 3,9 2,5 1,3 2,5 1,2 0,5 1,5 0,8 0,7 1,3 0,9 0,7 0,6 0,3 2,7 4,7 11,8 3,9 2,4 3,0 1,8 4,1 1,7 1,7 1,3 1,3 3,4 1,7 1,0 1,1 0,8 1,4 0,7 0,8 11,6 10,7 19,3 6,4 5,5 5,3 5,1 8,2 3,3 6,2 5,1 3,0 8,7 4,0 4,7 8,3 6,9 7,0 7,1 4,7 11,0 14
Befolkning 2011 Förfrågningar Airi Pajunen (09) 1734 3293 Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma (09) 1734 3625 tyossakaynti@stat.fi www.stat.fi Källa: Sysselsättningsstatistik 2009, Statistikcentralen Statistikcentralen, försäljning PB 2 C 00022 STATISTIKCENTRALEN tfn (09) 1734 2011 fax (09) 1734 2500 myynti@stat.fi www.stat.fi ISSN 1796-0479 = Finlands officiella statistik ISSN 1798-5536 (pdf)