Dnr: 12-80.012, 12-81.012 Styrelseärende 1 2012-09-14 Till Förbundsstyrelsen Upphävande av beslut angående adjungering av ny ersättare till förbundsstyrelsen samt angående val av ny ledamot i sociala styrgruppen Efter att avsägelser inkommit från Rose-Marie Jansson (V), Lerum, beslöt förbundsstyrelsen 2012-05-11, på förslag från GRs valberedning, att adjungera en ny ersättare till förbundsstyrelsen samt att välja en ny ledamot till den sociala styrgruppen istället för Rose-Marie Jansson. Det har härefter framkommit oklarheter kring Rose-Marie Janssons avsägelser, och hon har nu meddelat att hon önskar behålla sina båda uppdrag. Förbundsstyrelsens beslut, 112-113, föreslås därför upphävas. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att upphäva rubricerade beslut, 112-113, från förbundsstyrelsen 2012-05- 11. Göteborg 2012-08-13 Nils-Gunnar Ernstson /Gunnel Rydberg
Dnr: 12-171.010 Styrelseärende 2 2012-09-14 Till Förbundsstyrelsen Fortsatt förordnande för nuvarande samt rekrytering av ny förbundsdirektör för Göteborgsregionens kommunalförbund Nuvarande förordnande för förbundsdirektör Nils-Gunnar Ernstson upphörde per den 2012-06-30, i samband med dennes 65-årsdag. Ett förslag till nytt avtal har tagits fram att gälla från och med 2012-07-01, med den inriktningen att förbundsstyrelsen vid närmast härpå följande sammanträde fattar beslut om fortsatt förordnande. Samtidigt föreslås att presidiet får i uppdrag att under hösten 2012 initiera och fortsättningsvis hantera processen kring rekrytering av ny förbundsdirektör. På förslag från presidiet föreslås förbundsstyrelsen besluta att fortsatt förordna Nils Gunnar Ernstson som förbundsdirektör för Göteborgsregionens kommunalförbund fr.o.m. 2012-07-01, med inriktning mot avslutad anställning 2013-06-30, dock längst t.o.m. 2013-12-31, att uppdra åt presidiet att fastställa anställningsvillkoren, samt att uppdra åt presidiet att initiera och hantera processen kring rekrytering av ny förbundsdirektör. Göteborg 2012-08-09 Jonas Ransgård /Gunnel Rydberg
Dnr: 12-44.10 Styrelseärende 3 2012-09-14 Till Förbundsstyrelsen Uthållig tillväxt uppdatering Bakgrund och syfte Vid förbundsstyrelsens möte den 2012-02-10 gavs uppdrag till förbundsdirektören att i samarbete med BRG ta fram ett förslag till process för uppdatering av Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur, daterad 2006-05-16. Syftet är att levandegöra dokumentets mål och strategier och ytterligare förstärka delaktigheten i regionens utveckling. Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur Förbundsstyrelsen antog 2006-05-16 mål- och strategidokument Uthållig tillväxt, att lägga detta till grund för GRs arbete med att utveckla Göteborgsregionen. I Uthållig tillväxt identifieras fem mål- och strategiområden som viktiga i arbetet med att utveckla regionens struktur i syfte att skapa gynnsamma förutsättningar för en uthållig tillväxt. Vi vill: stimulera en fortsatt befolkningstillväxt och samtidigt ta vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger. stärka de kvaliteter som gör att vi vill bo, leva och verka i Göteborgsregionen. skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter. utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur med en attraktiv kollektivtrafik. fördjupa samarbetet ytterligare mellan alla inblandade aktörer.
Framtaget i rådslag GR och BRG inledde 2002 en första rådslagsrunda i medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar i syfte att förutsättningslöst diskutera regionala frågeställningar och få till stånd en konstruktiv dialog kring arbetet med att utveckla Göteborgsregionen. Denna rådslagsrunda har sedan följts av ytterligare tre rundor. Under 2005 fördes en andra runda om hur vi kan utveckla och fördjupa samarbetet kring de frågor som lyftes fram den första rådslagsrundan. Den tredje rundan genomfördes i början av 2006 och resulterade i mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur. Det fjärde rådslaget genomfördes under två månader 2008 och i maj 2008 godkände förbundsstyrelsen Strukturbild för Göteborgsregionen. En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Dessa fyra rådslagsrundor har bekräftat att det finns en långtgående gemensam insikt om det regionala samarbetets betydelse samt att det finns gemensamma synsätt i en rad övergripande planeringsfrågor Vid rådslagen i respektive kommuns fullmäktige inledde GRs presidium, och därefter diskuterades aktuella frågeställning i mindre grupper vars resultat redovisades i en avslutande diskussion i plenum. Förslag till arbetsprocess för Uthållig tillväxt - uppdatering Målsättningen är att uppdateringen av Uthållig tillväxt liksom tidigare sker i brett samarbete med medlemskommunerna i GR. En översiktlig lägesrapport tas fram och delredovisas på förbundsstyrelsens konferens den 13-14 september. Lägesrapporten är en del av bakgrundsmaterialet för en kommunal reflektion, och resultatet av de båda sammanfattas inför en regional konferens. Arbetet med Uthållig tillväxt - uppdatering rapporteras löpande till förbundsstyrelsen och arbetet sker i samarbete med Business Region Göteborg. Kommunal reflektion rådslag 5 Under hösten 2013 bjuder GR in till en bred politisk reflektion och uppföljning kring Uthållig tillväxt, läget i regionen och genomfört arbete i kommunerna. Detta sker i rådslagsform och liksom vid tidigare tillfällen vänder vi oss i första hand till kommunernas fullmäktigeförsamlingar. Vid rådslagen tillfällen diskuteras hur Uthållig tillväxt används och avspeglar sig i kommunernas
arbete för regional utveckling samt möjligheter och hinder för regionens fortsatta utveckling. Avsikten är att de kommunala reflektionerna genomförs i var och en av medlemskommunerna under perioden oktober-december 2012. Presidiet i GRs förbundsstyrelse ansvarar för processen och medverkar vid mötena i kommunerna. Regiongemensam konferens För att återkoppla kommunernas reflektioner, ge möjlighet till en regiongemensam diskussion om den samlade uppföljningen samt dra slutsatser inför en aktualisering av Uthållig tillväxt kommer politiker i GRs medlemskommuner att inbjudas till en GR-gemensam konferens. Behandlas av förbundsfullmäktige 2013 Målsättningen är att resultatet från arbetet med Uthållig tillväxt uppdatering ska behandlas av förbundsfullmäktige under 2013. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att godkänna föreslagen arbetsprocess för uppdatering av Uthållig tillväxt. Göteborg 2012-08-21 Nils-Gunnar Ernstson /Ylva Löf
Dnr: 03-169.22 Styrelseärende 4 2012-09-14 Till Förbundsstyrelsen Västlänken, tågtunnel under Göteborg mellan Olskroken och Almedal: kompletterande remiss inför tillåtlighetsprövning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trafikverket daterad 2012-08-20 beretts tillfälle att yttra sig över Västlänken, tågtunnel under Göteborg mellan Olskroken och Almedal: kompletterande remiss inför tillåtlighetsprövning. Handlingar i ärendet finns på Trafikverkets hemsida: http://www.trafikverket.se/privat/projekt/vastra-gotaland/vastlanken--- smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/dokument/provningar-ochtillstand/. Förslag till yttrande, daterat 2012-08-29, har upprättats. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2012-08-29 Göteborg 2012-08-29 Nils-Gunnar Ernstson /Ylva Löf/Cecilia Kvist
Dnr: 03-169.22 Tjänsteutlåtande 2012-08-29 Cecilia Kvist Västlänken, tågtunnel under Göteborg mellan Olskroken och Almedal: kompletterande remiss inför tillåtlighetsprövning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trafikverket daterad 2012-08-20 beretts tillfälle att yttra sig över Västlänken, tågtunnel under Göteborg mellan Olskroken och Almedal: kompletterande remiss inför tillåtlighetsprövning. Eftersom kompletteringen är begränsad är remisstiden satt till tre veckor, svar önskas senast den 10 september. Trafikverket vill med denna snabbremiss veta om GR har ytterligare synpunkter eller gör en förändrad bedömning gentemot tidigare remissyttrande. Bakgrund och syfte GR fick i våras tillfälle att yttra sig inför tillåtlighetsprövningen av Västlänken. Trafikverket har efter beredningsremissen inför tillåtlighetsprövningen, med utgångspunkt ifrån de synpunkter och svar som inkommit, tagit fram visst kompletterat och uppdaterat material inom områdena kulturmiljö, stadsutveckling och samhällsekonomiska bedömningar. Trafikverket konstaterar t ex i Västlänken PM Samhällsekonomi bl a svårigheten att göra en samhällsekonomisk bedömning för storstadsprojekt som Västlänken eftersom de övergripande ändamålen omfattar nyttor som inte är beräkningsbara och därmed inte ingår i kalkylen. Citytunneln i Malmö och Citytunneln i Stockholm är exempel på projekt med låg eller negativ samhällsekonomisk lönsamhet som beslutats och nu genomförs. Den korridor som tillåtligheten avser har också breddats något. Kommentarer GR skrev i sitt yttrande i våras, utifrån ett regionalt perspektiv, betydelsen av att Västlänken byggs eftersom projektet har stor betydelse för Göteborgsregionens och hela Västsveriges utveckling. Valet av alternativet
Haga-Korsvägen medför att man kan resa direkt till flest regionalt betydelsefulla platser i Göteborg samt är det alternativ som ger störst restidsvinster. För att stärka regionen, vidga arbetsmarknaden och öka regionens attraktivitet måste en hållbar utveckling av Västsverige och Göteborgsregionens trafiksystem baseras på ett väl utvecklat kollektivtrafiksystem där pendel- och regiontåg utgör betydande delar i ett sådant system. GR har antagit mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen samt Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen och intentionerna i dessa dokument förutsätter att Västlänken bidrar till att öka regionens tillgänglighet. Västlänken bidrar också till att lösa en del av de kapacitetsproblem som finns i järnvägsnätet i Västsverige. Genom att bygga bort säckstationen vid Göteborgs central vill man få till ett bättre flöde, vilket också är en förutsättning för att övriga utbyggnader i järnvägsnätet skall få avsedd effekt.
Dnr: 12-176.713 Styrelseärende 5 2012-09-14 Till Förbundsstyrelsen Förslag till samverkansavtal för Gymnasiesärskolan 2013/2014-2014/2015 Föreliggande förslag till nytt samverkansavtal för gymnasiesärskolan, daterat 2012-07-01, är en anpassning av nu gällande avtal till den nya skollagen och har tidigare behandlats av Utbildningschefsgruppen 2012-06-15 och av Utbildningsgruppen 2012-06-27. Föreslagna förändringar gentemot nuvarande avtal har lagts in i föreliggande förslag till avtal. Utbildningschefsgruppen behandlar förslaget 24 augusti och Utbildningsgruppen behandlar förslaget 6 september. Under förutsättning att Utbildningschefsgruppen och Utbildningsgruppen ställer sig bakom förslaget föreslås förbundsstyrelsen besluta att för sin del godkänna förslaget till samverkansavtal för gymnasiesärskolan för år 2013/2014-2014/2015, daterat 2012-07-01, att rekommendera medlemskommunerna att godkänna förslaget till samverkansavtal för gymnasiesärskolan för år 2013/2014-2014/2015, daterat 2012-07-01 och att kommunernas ställningstaganden ska vara GR tillhanda senast 2012-11-30, samt att förbundsstyrelsens beslut förklaras vara omedelbart justerat. Göteborg 21 augusti 2012 Nils-Gunnar Ernstson / Börje Rådesjö
GR Utbildning 2012-07-01 Avtal Samverkansavtal Gymnasiesärskolan 2013/2014 2014/2015 Förslag till Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen (GR) 2013/2014 2014/2015 Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen (GR) 2010/2011 2011/2013 löper vidare för de elever som påbörjat en utbildning i gymnasiesärskolan under denna avtalsperiod. 1. Bakgrund och syfte Inom GR finns sedan 2001/2002 ett samverkansavtal för gymnasiesärskolan. Syftet med avtalet är att skapa förutsättningar för utveckling av gymnasiesärskolan och att ge alla ungdomar i regionen likvärdiga möjligheter till utbildning med god kvalitet. 2. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, vilka ingår i Göteborgsregionen (GR). Detta område kallas samverkansområde för gymnasiesärskolan. Avtalet bygger på innehållet i skollagen och gymnasieförordningen. 3. Avtalets innehåll Parterna är överens om att varje kommun, som anordnar gymnasiesärskola, ska ta emot elever från hela samverkansområdet till sina nationella program och särskilda varianter, oavsett om utbildningen anordnas i elevens hemkommun eller inte. Inriktningar kan enligt skollagen starta år 1, 2, 3 eller 4 och samverkansavtalet omfattar samtliga inriktningar. Avtalet berör också utvecklingen av gymnasiesärskolan inom samverkansområdet genom introduktion av nya utbildningar, genom gemensamt utvecklingsarbete samt genom gemensam kompetensutveckling. Antagningsarbetet ska genomföras gemensamt mellan berörda kommuners företrädare och i enlighet med Skolverkets allmänna råd om antagning och urval när sådana finns framme. Antagningen ska registreras i det regionala systemet för antagning, Indra. Avtalet berör ej elevs möjlighet att tas emot i ett individuellt program i annan kommun än hemkommunen. Denna antagning bygger på separata överenskommelser mellan berörda kommuner. Vid sådana överenskommelser ska vårdnadshavarens rätt enligt skollagen, hemkommunens rätt samt mottagande kommuns rätt, alltid beaktas. Hemkommunen registrerar elever som de tar emot på ett individuellt program i det regionala systemet för antagning, Indra. Avtalet, som är tvåårigt, bygger på innehållet i skollagen och reglerar för målgruppens elever 1
GR Utbildning 2012-07-01 Avtal Samverkansavtal Gymnasiesärskolan 2013/2014 2014/2015 dels elevernas rättighet att erbjudas utbildning på de nationella gymnasiesärskoleprogrammen dels elevernas rätt att tas emot som sökande till dessa utbildningar dels kommunernas skyldighet att erbjuda och ta emot elever på utbildning inom de nationella gymnasiesärskoleprogrammen 4. Samverkansformer Samråd kring berörda utbildningar De lokala initiativen ligger till grund för det samlade regionala gymnasiesärskoleutbudet. Samverkan sker genom samråd och möten på politiker- och/eller tjänstemannanivå. Samverkan omfattar också utveckling av gymnasiesärskolan, gymnasiesärskolans utbud samt antagningsförfarandet av målgruppens elever inom det gemensamma samverkansområdet. Dimensionering Avseende förändringar av utbildningsutbudet ansvarar och beslutar den enskilda kommunen. Utbildningsanordnaren beslutar i enlighet med skollagen och i samråd med GRs politiska styrgrupp för utbildning, Utbildningsgruppen, om förläggning och dimensionering av de utbildningar som man är huvudman för. Utbildningsgruppen ska i enlighet med fastställda regionalpolitiska utbildningsmål, långsiktigt säkerställa ett kvalitativt utbildningsutbud tillgängligt för alla elever i alla delar av regionen och därmed motverka segregation skolor och elever emellan. Utbildningsgruppen kan lägga fram ett övergripande dimensioneringsförslag för medlemskommunerna att ta ställning till. Elevens fria val ska vara vägledande för dessa dimensioneringsbeslut. Utbildningsgruppens uppgift i detta sammanhang blir att balansera elevens behov, lokala och regionala utvecklingsperspektiv. Utbildningsgruppen har vidare i denna roll uppgiften att stimulera regionens utbildningsanordnare att utveckla ett utbud som motsvarar individens såväl som samhällets behov. Samtliga medlemskommuner har ett ansvar för att följa den regionala demografiska utvecklingen/elevutvecklingen. I samband med den avstämning, som sker årligen den förste april, ska också demografiska prognoser tas fram och värderas, samt handlingsplaner avseende respektive kommuns dimensionering, med anledning av dessa prognoser, diskuteras. Med utgångspunkt i denna planprocess föreläggs sedan Utbildningsgruppen ett förslag som inte bara presenterar planerat utbildningsutbud för gymnasiesärskolan utan också planerad dimensionering med hänsyn till denna demografiska utveckling. GRs förvaltningschefer på utbildningsområdet, Utbildningschefsgruppen, genomför årliga samråd i oktober månad med utgångspunkt från erfarenheterna av avslutad antagning och med statistik avseende elevutveckling och sökmönster som underlag. Ett regionalt perspektiv anläggs då på dimensioneringen av antalet platser inom befintliga gymnasiesärskoleprogram inför kommande antagning. Samtliga kommuner ska, utifrån befintligt samlat antal platser i regionen, på respektive program enas om en ökning respektive minskning i regionen som helhet inför antagningsarbetet. Justering av 2
GR Utbildning 2012-07-01 Avtal Samverkansavtal Gymnasiesärskolan 2013/2014 2014/2015 organisationen kan ske i enlighet med fastlagd tidplan för antagningen till gymnasiesärskolan. Elevens förstahandsval ska, i så stor utsträckning som möjligt, tillgodoses vad gäller valt program. Utbildningsutbud Sådana förändringar som berör en eller flera i samverkansområdet ingående kommuner, ska alltid och i god tid innan de beslutas, föregås av information till och samråd i GRs Utbildningschefsgrupp (UC). Detta i syfte att ge samtliga i samverkansområdet ingående kommuner möjlighet att via Utbildningschefsgruppen lägga synpunkter på de planerade förändringarna innan dessa beslutas och genomförs. Om GRs Utbildningsgrupp (GRs politiska ledningsgrupp för utbildning, UG) finner den föreslagna förändringen olämplig från ett regionalpolitiskt utbildningsperspektiv, förbinder sig den kommun där förändring av detta slag föreslås, att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt innan beslut om förändring fattas i aktuell kommunal nämnd eller styrelse. Mottagande till gymnasiesärskoleutbildning Hemkommunen beslutar om eleven har rätt att tas emot i gymnasiesärskolan genom att hemkommunen prövar frågan om den sökande tillhör målgruppen. Beslutet ska föregås av en utredning motsvarande den som enligt 7 kap. 5 andra stycket i Skollagen ska göras inför beslut om mottagande i grundsärskolan om utredning saknas eller det av andra skäl bedöms nödvändigt. Vägledningsarbetet genomförs i hemkommunen. Eleven och elevens vårdnadshavare ansöker om önskad skola och utbildning i form av 1. ett nationellt program, 2. en särskild variant, eller 3. ett individuellt program. Ansökan till det fritt regionalt sökbara utbudet av nationella gymnasiesärskoleprogram registreras i GRs databas Indra. För gymnasiesärskolans individuella program träffas överenskommelse mellan hemkommunen och skolkommunen beträffande skolplacering och ersättning eftersom detta samverkansavtal inte gäller för elev på individuellt program. Vid beslutet om antagning till individuellt program ska särskilt beaktas hemkommunens yttrande angående förväntade kostnader förknippade med elevens utbildning. Kommunernas antagning till gymnasiesärskolan Antagningsförfarandet inom samverkansområdet är gemensamt för de kommuner som ingår i samverkansområdet. Samråd sker dessförinnan med samverkansområdets förvaltningschefer på utbildningsområdet eller av dessa utsedda. Samråd sker också vid andra tillfällen under året då behov finns. 3
GR Utbildning 2012-07-01 Avtal Samverkansavtal Gymnasiesärskolan 2013/2014 2014/2015 Avlämnande kommuner (personer som känner elevens bakgrund och behov) och mottagande kommuner bedömer sedan gemensamt vilka elever som har bäst behov av utbildningen om en urvalssituation uppkommer. Eleven prövas på sina olika valalternativ om det inte går att uppfylla elevens förstahandsval. Resultatet registreras i GRs databas Indra och antagande kommun fattar beslut om antagning. Allmänna råd för antagning kan komma att utarbetas men ovanstående förfarande genomförs fram till dess. Revidering av avtalet kan se årligen. Information om utbildningar Kommunerna har ett gemensamt ansvar för information till elever och föräldrar samt övriga berörda om de utbildningar som avses i avtalet. Denna information ges såväl kommunalt som regionalt vid t.ex. utbildningsmässan Gymnasiedagarna samt Gymnasieantagningens och GR Utbildnings webbsidor på Internet. En gemensam katalog över utbildningsutbudet ska finnas. Detta samlade utbildningsutbud bygger på elevernas fria val. Urval vid frisök Via det nationella frisökssystemet kan en elev studera i annan kommun i hela landet. Detta innebär att först när elever från samverkansområdet är placerade har frisökande elever rätt att bli antagna till återstående lediga platser och hemkommunen är då skyldig att betala. Detta gäller antagningen från år ett till år fyra. Gymnasial lärlingsutbildning och utbildning på entreprenad Gymnasial lärlingsutbildning är en alternativ väg att genomföra ett nationellt program i gymnasiesärskolan på. Lärlingsutbildningen i sin helhet är därför en del i samverkansavtalet och samma villkor gäller för antagning till en lärlingsutbildning som för en skolförlagd utbildning. Ändring i gällande avtal Innehållet och formen för den samverkan som föreslås i detta avtal kan komma att ändras under avtalsperioden med anledning av eventuella nationella förändringar i tilllämpliga lagar och förordningar. 5. Utbildningarnas kvalitet Checklista Innan en utbildning, som ska omfattas av avtalet, startas ska ett antal uppgifter redovisas till GR som underlag för samråd i Utbildningschefsgruppen. Dessa uppgifter är sammanställda enligt checklista. Uppgifterna ska redovisas till GR senast den förste april året innan utbildningen startar. 4
GR Utbildning 2012-07-01 Avtal Samverkansavtal Gymnasiesärskolan 2013/2014 2014/2015 Övergång Kommunerna ska verka för att relevant kommunikation kommer till stånd vid övergång från grundskola och grundsärskola till gymnasiesärskola. Hemkommunen ska ta initiativ till att relevant information överförs till skolkommunen. Regional uppföljning/utvärdering/utveckling De regionalpolitiska utbildningsmålen och samverkansavtalet för gymnasiesärskolan utvärderas och följs upp regelbundet. Denna verksamhet ska samverka med den forskning på området, som bedrivs av olika aktörer. Dessa resultat appliceras på GRs samtliga samverkansavtal. Resultatet av uppföljnings-, utvärderings- och utvecklingsarbetet presenteras fortlöpande bland annat via GRs hemsida på Internet, vilket ökar tillgängligheten för politiker, ledare och skolpersonal och inte minst för föräldrar och elever. Om Utbildningsgruppen bedömer att kvalitetsbrister föreligger i någon del av det utbildningsutbud som detta samverkansavtal omfattar, förbinder sig den kommun där dessa brister anses föreligga att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt. Om berörd kommun vidimerar framförd kritik förbinder sig kommunen att i Utbildningsgruppen redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av Utbildningsgruppen. Lokal uppföljning/utvärdering Medlemskommunernas egna uppföljningar och sammanställningar av resultat och kvalitet utgör ett viktigt underlag för den regionala redovisningen. En del bör fokusera på ett regionalt gymnasiesärskoleperspektiv, vilken redovisas årligen i Utbildningsgruppen. Underlaget ska på ett enkelt sätt kunna nås av samtliga medlemskommuner, t ex via webbaserad publicering. Informationsansvar för ungdomar under 20 år Skollagens beskrivningar, 29 kap. 9, om varje kommuns skyldighet att löpande hålla sig informerad om hur ungdomarna är sysselsatta; i utbildning, arbete eller arbetsmarknadsåtgärd, gäller också elever som har rätt att tas emot i gymnasiesärskolan. De kommuner som omfattas av detta samverkansavtal förbinder sig att till GRs Utbildningsgrupp årligen redovisa vad eleverna gör ett år efter fullföljd gymnasiesärskoleutbildning. Detta i syfte att över tid och i samverkan/dialog kommunerna emellan skapa ett så relevant utbildningsutbud som möjligt. Rapportering ska ske från skolkommun till hemkommun per 15/10 och 15/4 eller så snart möjligt angående: - elever som bedöms ha försvårad studiesituation eller liknande, stor frånvaro eller avbryter sina studier, - programbyte. 6. Ekonomiska förutsättningar Prislista Interkommunala ersättningar betalas i enlighet med en för Göteborgsregionen gemensam prislista. Överenskommelsen om interkommunala ersättningar för de i samver- 5
GR Utbildning 2012-07-01 Avtal Samverkansavtal Gymnasiesärskolan 2013/2014 2014/2015 kansavtalet ingående utbildningarna utgör en del av samverkansavtalet. Samverkansavtalet reglerar inte interkommunal ersättning för särskilda varianter eftersom de regleras nationellt. Alla extra kostnader för hemkommunen ska vara väl kända innan eleven väljer utbildning. Prislistan, som är baserad på bokslutsuppgifter, löper kalenderårsvis och revideras årligen i samband med att utbildningsutbudet revideras. För studier som är av väsentligt mindre omfattning än heltid kan reducerat pris utgå. Avstämningsdatum Den interkommunala ersättningen erläggs efter fakturering två gånger per år med avstämningsdatum 15 oktober och 15 februari. Resor Elevs hemkommun svarar för kostnaden för skolskjuts eller resor mellan bostad och skola och/eller eventuellt inackorderingstillägg för elev som omfattas av avtalet. Med detta menas en resa direkt från bostaden till skolan och en resa direkt till bostaden från skolan per skoldag. För att följa utvecklingen av dessa kostnader förbinder sig varje kommun att årligen under avtalets löptid till GR redovisa vilka kostnader som uppkommit i samband med elevs resor mellan hemkommun och skolkommun inom GR. Varje kommun som anordnar gymnasiesärskola är skyldig att så långt som möjligt organisera gymnasiesärskolan så att ingen elev blir tvungen att bo utanför det egna hemmet på grund av skolgång. Även i övrigt ska vid utformningen av särskoleverksamheten beaktas vad som ur kommunikationssynpunkt är ändamålsenligt för eleverna. I lagen (1993:387) om stöd och service till funktionshindrade finns föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet (SFS:1993:800). Elever med specifika, individuella behov Elevs individuella behov regleras genom överenskommelse mellan berörda kommuner. Om elev har specifika, individuella behov av extra stöd och/eller resurser ska skolkommunen kontakta hemkommunen för godkännande innan extra kostnader faktureras. Utbildning i kombination studier/idrott Utbildning i kombination studier/idrott följer prislistan för interkommunal ersättning om det inte regleras nationellt. Elev- och ansvarsförsäkring Kostnader för reguljär elev- och ansvarsförsäkring hanteras så att skolkommun tecknar elev- och ansvarsförsäkring för elev för vilken det utgår interkommunal ersättning. Investeringar För investeringskostnader ansvarar anordnande kommun. 7. Idé och erfarenhetsutbyte för personal inom grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna. Göteborgsregionens samlade kompetens på utbildningsområdet tas tillvara genom ett intensivt idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom alla skolformer främjas detta 6
GR Utbildning 2012-07-01 Avtal Samverkansavtal Gymnasiesärskolan 2013/2014 2014/2015 genom gemensam kompetensutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi, erfarenhetsutbyte i regional nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap, utvecklingsarbete, omvärldsbevakning och lobbyverksamhet. 8. Formalia Avtalsperiod Avtalet avser verksamheten läsåren 2013/2014 och 2014/2015, med möjlighet att komplettera avtalet årligen. Force majeure Om fullgörande av åtagande från anordnande kommuns sida förhindras av omständigheter som kommunen ej kan råda över såsom arbetskonflikt, eldsvåda, krig mm är den anordnande kommunen inte ansvarig för skada eller förlust som därigenom kan uppkomma för motparten. Tvist Samråd före beslut, med samverkansområdets förvaltningschefer på utbildningsområdet eller motsvarande eller av dessa förvaltningschefer utsedda, sker då behov av överläggningar finns. 7
GR Utbildning 2012-07-01 Avtal Samverkansavtal Gymnasiesärskolan 2013/2014 2014/2015 För Ale kommun Datum Namn Namnförtydligande För Alingsås kommun Datum Namn Namnförtydligande För Göteborgs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Härryda kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungsbacka kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungälvs kommun Datum Namn Namnförtydligande 8
GR Utbildning 2012-07-01 Avtal Samverkansavtal Gymnasiesärskolan 2013/2014 2014/2015 För Lerums kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lilla Edets kommun Datum Namn Namnförtydligande För Mölndals kommun Datum Namn Namnförtydligande För Partille kommun Datum Namn Namnförtydligande För Stenungsunds kommun Datum Namn Namnförtydligande För Tjörns kommun Datum Namn Namnförtydligande För Öckerö kommun Datum Namn Namnförtydligande 9
Dnr: 12-174.712 Styrelseärende 6 2012-09-14 Till Förbundsstyrelsen Förslag till Interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2013 Föreliggande förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2013, för de kommuner som ingår i GRområdet, har framtagits på uppdrag av Utbildningsgruppen. Arbetsgång och medverkande Arbetet har utförts av en av Utbildningschefsgruppen tillsatt arbetsgrupp bestående av skolekonomer, som i samverkan med medlemskommunerna, arbetat fram ett förslag. Förslagets innehåll Förslaget innehåller interkommunala priser för: - gymnasieskolans nationella program (inklusive lärlingsvariant), gemensamt år 1 och inriktningar i år 2 samt för år 3 höstterminen 2013 enligt GY2011 (nya gymnasieskolan). - år 3 vårterminen 2013 för specialutformade program, lokala inriktningar och profiler samt försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning (enl. tidigare system), - gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program (enligt gällande system), - gymnasiesärskolans nationella program enligt GYS 2013 (nya gymnasiesärskolan) för år 1 höstterminen 2013 samt
- framtagning av index för 2013 (bilaga 2), - information om av Skolverket fastställda priser för särskilda varianter och riksrekryterande utbildningar, vilka gäller 2012/2013 och 2013/2014 med skolindexuppräkning 2012 (känd uppgift) och 2013 (okänd uppgift)). - tillägg för regionala idrottsutbildningar (enligt tidigare system) och nationellt godkända idrottsutbildning (NIU) (enligt GY2011). Förslag till priser återfinns i bilaga 1. Utbildningschefsgruppen har för sin del 24 augusti godkänt förslaget och Utbildningsgruppen behandlar förslaget 6 september. Under förutsättning att Utbildningsgruppen ställer sig bakom förslaget föreslås förbundsstyrelsen besluta att rekommendera medlemskommunerna att besluta om förslag till interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasiesärskola i Göteborgsregionens medlemskommuner kalenderåret 2013 i enlighet med innehåll i material daterat 2012-08-24, att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 2012-11-30, samt att förbundsstyrelsens beslut förklaras vara omedelbart justerat. Göteborg 21 augusti 2012 Nils-Gunnar Ernstson /Börje Rådesjö
Rapport 2012-08-14 Margaretha Allen Förslag till Interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2013 Föreliggande förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2013, för de kommuner som ingår i GRområdet, har framtagits på uppdrag av Utbildningsgruppen. Arbetsgång och medverkande Arbetet har utförts av en av Utbildningschefsgruppen tillsatt arbetsgrupp bestående av skolekonomer, som i samverkan med medlemskommunerna, arbetat fram ett förslag. Förslagets innehåll Förslaget innehåller interkommunala priser för: - gymnasieskolans nationella program (inklusive lärlingsvariant), gemensamt år 1 och inriktningar i år 2 samt för år 3 höstterminen 2013 enligt GY2011 (nya gymnasieskolan), - år 3 vårterminen 2013 för specialutformade program, lokala inriktningar och profiler samt försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning (enl. tidigare system), - gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program (enligt gällande system), - gymnasiesärskolans nationella program enligt GYS 2013 (nya gymnasiesärskolan) för år 1 höstterminen 2013, - framtagning av index för 2013, - information om av Skolverket fastställda priser för särskilda varianter och riksrekryterande utbildningar, vilka gäller 2012/2013 och 2013/2014 med skolindexuppräkning 2012 (känd uppgift) och 2013 (okänd uppgift),
- tillägg för regionala idrottsutbildningar (enligt tidigare system) och nationellt godkända idrottsutbildning (NIU) (enligt GY2011). Index Arbetet har byggt på de principer som fastställdes under läsåret 1997/1998. Den modell för beräkning av gymnasieskolans och gymnasiesärskolans kostnader, som introducerades då, bygger på ett cykliskt tankesätt. Ett arbete har utförts för att göra underlagen för framtagning av index mera likalydande mellan samtliga berörda skolformer. Underlag för förslag till index från och med 2012-01-01 har varit information från SKL via webb samt cirkulär, se bilaga 2. En generell rationalisering av index om -0,54 % (-0,64 % 2012) föreslås. Slutvärde med utgångpunkt i viktat index för 2 år (2011 och 2012) är då 1,3 % (2,6 % 2012) som föreslås läggas på för 2013. Detta innebär att korrigeringar mot utfall under dessa två år också har gjorts. Underlag återfinns i bilaga 2. Övriga principer Prissättningen för specialutformade program, lokala inriktningar samt övriga lokala varianter enligt tidigare gymnasiesystem är kopplad till ett eller flera närliggande nationella program. Principen (med några undantag) har varit att priset för dessa utbildningar bör utgöras av ursprungligt/a programpris + med tillägg om maximalt 10 %. Dessa utbildningar har indexuppräknats. Prislistan för 2013 gäller för år 3 vårterminen för de utbildningar som sedan fasas ut i samband med GY2011 (nya gymnasieskolan). För nya utbildningar i GY2011 (nya gymnasieskolan) har jämförelser av programmens innehåll och pris gjorts mot tidigare system. En process pågår kring att undersöka om Göteborgsregionens ungdomsuppföljningssystem (GRUUS) skulle kunna anpassas för att också tillhandahålla säkrare underlag inför kommunernas interkommunala fakturering. Markanta förändringar från föregående år I och med att gymnasieskolan reformerades 2011 innehåller prislistan ett antal förändringar, vilka redovisas i bilaga 1. Kvar sedan tidigare prislista finns några få utbildningar som avviker prismässigt från de nationella programmen på grund av särskilda profiler.
Andelen utbildningar som numera beslutas och prissätts av Skolverket har ökat i förhållande till föregående år. Detta är en konsekvens av ny lagstiftning. Dessa utbildningar redovisas i prislistan för att bilden av priserna i regionen ska vara komplett. Utbildningarna indexuppräknas med skolindex under den tid tillstånden gäller. Skolindex för 2013 är inte känt vid denna rapports framtagning. För nationellt godkända idrottsutbildningar bygger förslaget på att följa rekommendationer från SKL i samverkan med Riksidrottsförbundet. I GRs samverkansavtal finns möjlighet att lägga in sökbara gruppbaserade introduktionsprogram i form av programinriktat individuellt val samt yrkesintroduktion, vilket är en möjlighet som ges genom gymnasiereformen. Inför prislistan 2012 föreslogs ett tillägg om 15 000 kr respektive 20 000 kr per plats och år, vari ingår ersättning för grundskoleämnen om 2 700 kr per ämne, vilket utgår från Skolverkets beräkning. Utfallet av det beslutade förslaget har följts upp under vårterminen 2012. Cirka 140 elevplatser omfattades av tillägg till IKE och bokslutskostnaderna för att genomföra utbildningen för dessa elever låg väl i linje med kalkylerad kostnad. Elevernas situation/resultat kommer att följas upp under höstterminen 2012. Elev på yrkesprogram äger rätt att utöka sitt program med upp till 300 poäng för att uppnå grundläggande högskolebehörighet. För samtliga platser på yrkesprogram enligt GY2011 debiteras en schablon utöver programpriset om 2400 kr per elev och år, vilket motsvarar kostnaden för 100 poäng per år av samhällsvetenskapsprogrammets pris gånger 30 % av elevgruppen (uppskattad siffra). Alla elever antas inte utnyttja möjligheten att utöka sitt program och alla elever behöver heller inte använda det maximala antalet poäng för att nå behörigheten. Därför ligger antagandet på 30 %. Händelser som påverkar prislistan Gymnasieskolans reformering innebär att specialutformade program och lokala inriktningar tas bort. Däremot ökar antalet nationella inriktningar. Reformen får fullt utslag först HT 2013, då tidigare utbildningar fasats ut. Under övergångsperioden kommer två system att bedrivas parallellt. Det individuella programmet ersätts successivt av fem s.k. introduktionsprogram, där snabbare övergång till nationella program i några fall kan innebära effektivisering. Den nya skollagen ger eleven utökad rätt att uppnå målen t ex via stödinsatser av olika slag. Elevkullarna går ner även under 2013, vilket kan påverka kostnaderna i någon mån. Gymnasieekonomgruppen har under året tagit fram en uppdaterad befolkningsprognos för gruppen 16-20-åringar i medlemskommunerna.
Gymnasiesärskolan reformeras inför läsåret 2013/2014 och två system kommer att bedrivas parallellt under en period. Fler nationella program introduceras men gymnasieekonomgruppen föreslår att ett gemensamt pris för samtliga program gäller även under 2013, då beräkningsförutsättningarna är osäkra. Då målgruppen enligt ny lagstiftning ska tydligare definierad kan kostnader för stödinsatser ev. öka. Enligt samverkansavtalet ska särskilt behov av stöd regleras i särskild överenskommelse. Omställnings- och kompetensutvecklingskostnader i samband med reformerna kan tillkomma. Sammantaget finns såväl rationaliseringseffekter som kostnadsdrivande inslag i ovanstående. Utbildningar som är planerade att starta hösten 2013 Utbildningscheferna har till GR inkommit med uppgifter om nya utbildningar / inriktningar / profiler som är planerade att starta hösten 2013. I de flesta fall har dessa utbildningar prissatts av Skolverket. Gymnasieekonomgruppen har huvudsakligen med utgångspunkt i program/inriktningar i den tidigare gymnasieskolan beräknat priset för de utbildningar som regionens kommuner startar år 3 HT 2013 via egna beslut. Priserna får anses preliminära och kan kompletteras/korrigeras inför prislistan 2014, som enligt den cykliska modellen kommer att bygga på bokslut 2012. Dessa utbildningar presenteras i bilaga 1. För att få ett resultat som är rensat från tidigare system är planen att göra ett avsteg från 4-årscykeln och även ta in bokslut för 2014 som underlag för interkommunal prislista 2016.
GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 2012-08-24 BILAGA 1 Sammanställning avseende pris för 2013 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider - För kommunspecifika utbildningar anges kommunerna inom parentes. Betalning för utbildning som inte finns med i prislistan bestäms av varje enskild kommun alternativt statlig myndighet t ex Skolverket. - Prislistan för 2013 bygger på 2012 års prislista med ett indextillägg om 1,3 %. Nya utbldningar bygger på kalkyl. - Koder med fet stil bygger på Skolverkets beteckningar. I övrigt gäller GRs beteckningar. PRISLISTA ENLIGT GY2011 Program Benämning Pris 2013 BF Barn- och fritidsprogr. BF Gemensamt år 1 73 200 Fritid och hälsa 73 200 Pedagogiskt arbete 73 200 Socialt arbete 73 200 Bygg- och anläggning BA Gemensamt år 1 103 400 Anläggningsfordon 118 300 Husbyggnad 103 400 Mark och anläggning 103 400 Måleri 103 400 Plåtslageri 103 400 El- och energiprogr. EE Gemensamt år 1 94 500 Automation 107 300 Dator- och kommunikationsteknik 91 800 Elteknik 96 000 Energiteknik 103 100 Ekonomiprogrammet EK Gemensamt år 1 68 500 Ekonomi 68 500 Juridik 68 500 särsk. pris Profil - EK IHGR (Göteborg) 77 300 Estetiska programmet ES Bild 84 800 Dans 78 900 Estetik och media 86 300 Musik 110 500 Teater 100 700 Flygteknik -riksrekryterande utb. Anordnas ej inom GR Fordons- och transport FT Gemensamt år 1 113 300 Godshantering 113 300 Karosseri och lack 125 300 Lastbil och mobila maskiner 125 300 Personbil 113 300 Transport 133 800 Handels- och admin. HA Gemensamt år 1 70 500 Administrativ service 70 500 Handel och service 70 500 Hantverksprogrammet HV Finsnickeri 127 200 Florist 106 500 Frisör 85 600 Textildesign 113 100 Övriga hantverk (Tillstånd ges av Skolverket): Personlig stil (Göteborg) 91 300 Hår- och makeupstylist (Göteborg) 85 600 Hotell- och turismprogr. HT Gemensamt år 1 80 500 Hotell och konferens 85 300 Turism och resor 85 300 Humanistiska progr. HU Gemensamt år 1 68 500 Kultur 68 500 Språk 68 500 Industritekniska progr. IN Inriktning får börja år 1 115 500 Driftsäkerhet och underhållsteknik 115 500 Processteknik 115 500 Produkt- och maskinteknik 115 500 Svetsteknik 115 500 Naturbruksprogr. NB Djur (Göteborgs pris) 114 400 1 (7)
GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 2012-08-24 BILAGA 1 Sammanställning avseende pris för 2013 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider Program Benämning Pris 2012 Lantbruk Skog Trädgård särsk. pris Samverkansavtal med VGR och Halland Naturvetenskapspr. NA Gemensamt år 1 72 700 Naturvetenskap 72 700 Naturvetenskap och samhälle 72 700 särsk. pris Profil Marinbiologi (Öckerö) 122 600 särsk. pris Profil NA IHGR (Göteborg) 80 700 Restaurang o. livsm. RL Gemensamt år 1 96 400 Bageri och konditori 106 100 Färskvaror och delikatesser 96 100 Kök och servering 89 500 Samhällsprogrammet SA Gemensamt år 1 68 500 Beteendevetenskap 68 500 Medier, information och kommunikation 80 200 Samhällsvetenskap 68 500 särsk. pris Profil Den seglande gymnasieskolan (Öckerö) 146 200 särsk. pris Profil SA IHGR (Göteborg) 77 300 Teknikprogrammet TE Gemensamt år 1 81 700 Design och produktutveckling 81 700 Informations- och medieteknik 81 700 Produktionsteknik 92 500 Samhällsbyggande och miljö 81 700 Teknikvetenskap 81 700 Vvs- och fastighetspr. VF Gemensamt år 1 101 100 Fastighet 101 100 Kyl- och värmepumpsteknik 101 100 Ventilationsteknik 101 100 Vvs 101 100 Vård- och omsorgspr. VO År 1-3 79 100 Inga nationella inriktningar Regionalt sökbara programinriktade individuella val och yrkesintroduktionsutbildningar Programinriktat individuellt val för grupp: Programpris samt schablontillägg om 15 000 kr/år Yrkesintroduktion för grupp: Närmaste programpris samt schablontillägg om 20 000 kr/år I tillägget ingår också ersättning för grundskolans ämnen ( 2 700 kr per ämne enl. Skolverket 2011) Övriga varianter av priser International Baccalaureate 91 800 särsk. pris Lärcentrum (Göteborg). Programpris samt tillägg 10 000 kr/år särsk. pris Beda Hallbergs gymnasium (Kungsbacka). Programpris samt tillägg 10 000 kr/år bilateralt Hörsel (Göteborg) Aspergerinriktade gruppbaserade utbild. med olika programinnehåll ( GBG, MÖ, STE) 229 200 För elever som är individintegrerade på program gäller bilateral överenskommelse generellt Elev på yrkesprogram har rätt att utöka sitt program med max 300 poäng för grundläggande behörighet GY2011 till högskolan. För samtliga platser på y-program debiteras en schablon om 2 400 kr per elev och år. Detta motsvarar 100 p/år av SA-programmets pris x 30% av eleverna (uppskattat). ev. utökning Ersättning för elev som ges rätt att gå fler kurser efter tre års gymnasiestudier på ett program ska utgå med kostnaden för antalet poäng i förhållande till heltidsstudier som gäller det programmet. Överenskommelse om ersättning ska göras mellan av kommunerna utsedda personer senast 1 maj. Särskilda varianter inom det estetiska området Skolverket har beviljat och prissatt för 6 läsår. Tillägg med skolindex (för 2012 med 1,0183) Skolindex för 2013 (nivå kommer att meddelas) ska läggas till under 2013. Pris 2012 SASAMVE Samhällsvetenskap inriktning samhällsvetenskap (Ale) 75 709 kr år 2011/2012 77 094 SAMEDVE Samhällsvetenskap inriktn. medier, information o. kommunikation (Ale) 75 709 kr år 2011/2012 77 094 NAMUSVE Naturvetenskapsprogrammet (Ale) 80 549 kr år 2011/2012 82 023 Estetiskt program inriktning musik 2012 (Göteborg) tillstånd från läsåret 2012/2013 114 918 EKEKOVE Ekonomiprogrammet inriktning ekonomi (Kungsbacka) 65 900 kr 2011/2012 67 106 2 (7)
GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 2012-08-24 BILAGA 1 Sammanställning avseende pris för 2013 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider EKJURVE Ekonomiprogrammet inriktning juridik (Kungsbacka) 65 900 kr år 2011/2012 67 106 NABILVE Naturvetenskapsprogrammet inriktning bild (Kungsbacka) 70 000 kr 2011/2012 71 281 NAMUSVE Naturvetenskapsprogrammet inriktning musik (Kungsbacka) 70 000 kr 2011/2012 71 281 NANASVE Naturvetenskapsprogr. inriktn. naturvetenskap o samhälle (Kungsbacka) 70 000 kr 2011/2012 71 281 SABETVE Samhällsvetenskapsprogr. inriktn. beteendevetenskap (Kungsbacka) 65 900 kr 2011/2012 67 106 SASAMVE Samhällsvetenskapsprogr. inriktn. samhällsvetenskap (Kungsbacka) 65 900 kr 2011/2012 67 106 TEINFVE Teknikprogrammet inriktn. informations- och medieteknik (Kungsbacka) 78 200 kr 2011/2012 79 631 NAMUSVE Natur-Musik (Partille) 80 500 kr 2011 81 973 SAMUSVE Samhäll-Musik (Partille) 75 709 kr 2011 77 094 Riksrekryterande utbildningar Skolverket har beviljat och prissatt. Tillägg med skolindex (för 2012 med 1,0183) Skolindex för 2013 (nivå kommer att meddelas) ska läggas till för läsåret 2013/2014. Pris 2012 Kött/chark/styckning (Riksrekryterande särskild variant) (Göteborg) 93 000 kr 2011/2012 94 702 Sjöintendentur år 3 (Göteborg) 93 000 kr 2011/2012 94 702 Sjöfartsutbildning (Göteborg, Tjörn, Öckerö) 117 000 kr 2011/2012 119 141 Spetsutbildning Försöksverksamhet - riksrekryterande. GRs prislista gäller för IKE. Pris 2013 Naturvetenskapsprogrammet - Matematik (Göteborg, Hvitfeldtska gymnasiet) 74 500 Samhällsvetenskap och humaniora (Fässbergsgymnasiet, Mölndal) 73 300 Riksidrottsutbildning Beslut från Skolverket finns. Riksidrottsförbundet lämnar bidrag. Friidrott (Göteborg) Handboll (Göteborg) Segling (Lerum) Nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Beslut från Skolverket finns. IKE inom GR:Tillägg 12 500 kr/ lagidrottsplats, 15 000 kr/individuell idrottsplats enligt rek. från SKL Alingsås: Fotboll, Handboll Göteborg: Badminton, Basket, Bordtennis, Brottning, Fotboll, Friidrott, Fäktning, Golf, Handboll, ishockey, Judo, Kanot, Konståkning, Orientering, Simning, Tennis Härryda: Innebandy Kungsbacka: Fotboll, Handboll Kungälv: Bandy Lerum: Innebandy, Segling Partille: Handboll Gymnasiesärskoleutbildningar enligt GYS 2013 Pris 2013 Nationella program 229 200 PRISLISTA ENLIGT TIDIGARE SYSTEM Program Benämning Nationell/lokal inriktning/profil VT år 3 Pris 2013 BF Barn- och fritid BF nationella inriktn BFFD Fritid 73 200 BFPD Pedagogisk och social verksamhet 73 200 lokala inriktningar BFL011 Fritid - lokal riktning (Ale) 78 800 BFPD Ungdomsledare-ridning (Lerum) 103 400 BP Bygg BP nationella inriktn BPAN Anläggning 103 600 BPHU Husbyggnad 101 700 BPMI Måleri 102 900 BPPI Plåtslageri 100 800 EC El EC nationella inriktn ECAT Automation 107 300 ECDT Datorteknik 91 800 ECET Elektronik 94 200 ECEL Elteknik 96 000 EN Energi EN nationella inriktn ENDU Drift- och underhållsteknik ANORDNAS EJ ENVK VVS- och kylteknik 107 800 ES Estetiskt nationella inriktn ENBD Bild- och formgivning 84 800 ESDN Dans 78 900 ESMK Musik 110 500 3 (7)
GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 2012-08-24 BILAGA 1 Sammanställning avseende pris för 2013 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider Program Benämning Nationell/lokal inriktning/profil VT år 3 Pris 2013 lokala inriktningar ESTA Teater 100 700 ESL030 Digital bild (Lerum) 93 200 ESL029 Konst och Design (Härryda) 73 600 ESL008 Musikal (Kungälv) 102 200 ESL019 Musikteater/Musikal (Härryda) 81 600 ESL003 Ny musik (Göteborg) 106 500 ES SV Slagverk (Härryda) 100 800 ESL011 Textil formgivning (Mölndal) 119 300 FP Fordon FP nationella inriktn Flygteknik (anordnas ej i regionen) FPKL Karosseri (Kungälv och Stenungsund) 125 300 FPMA Maskin- och lastbilsteknik 106 400 FPPB Personbilsteknik 113 700 FPTP Transport 133 800 HP Handels- och adm HP nationella inriktn HPHS Handel och service 70 800 HPTU Turism och resor 86 700 HV Hantverk lokala inriktningar Florist (Göteborg) 106 500 Frisör (Göteborg) 85 600 HVL032 Hår- och makeup stylist (Göteborg) 85 600 HVL031 Personlig stil, mode och design (Göteborg) 91 300 Textil, mode, design (Göteborg) 110 400 HVMS Trä - Möbel och inredning (Lerum) 127 200 Lärlingsutbildn. HV - Hovslagare, hästskötsel (Lerum) lärling 85 600 HR Hotell- och restaur. HR nationella inriktn HVHL Hotell 84 900 HRRM Restaurang och måltidsservice 85 000 lokal inriktning HRR110 Sjöintendentur (Göteborg),riksintag 82 300 IP Industri lokala inriktningar IPL 146 Automatiserad produktion (Göteborg) 115 500 IPPLÅVU Plåt/svets/verkst/underh (Stenungsund) 115 500 Plåt och svetsteknik/byggsmide (Göteborg) 115 500 Reparation och underhåll (Göteborg) 115 500 LP Livsmedel LP Lokala inriktningar LP BK Bageri och konditori (Göteborg) 106 100 LPBUDE Butik och delikatesser (Göteborg) 96 600 LP KC Kött och charkuteri (Göteborg) 96 600 MP Medie MP nationella inriktn MPME Medieproduktion 84 600 NP Naturbruk NP Avtal m. Västra Götalandsregionen/Halland NV Naturvetenskap NV nationella inriktn NVMD Matematik och datavetenskap 72 700 NVMV Miljövetenskap 72 700 NVNA Naturvetenskap 72 700 lokala inriktningar NVL041 Biomedicin (Mölndal) 79 800 NVL063 Biovetenskap (Göteborg) 72 200 Estetisk (Kungsbacka) 83 400 OP Omvårdnad OP OP OM Omvårdnad 79 200 lokala inriktningar Räddningstjänst (Kungälv) 87 100 Sjukvård (Kungälv) 77 700 Utvecklingsstörning o funktionshinder (Kungälv) 77 000 SP Samhällsvetenskap SP nationella inriktn SPEI Ekonomi 68 500 SPKU Kultur 68 500 SPSP Samhällsvetenskap 68 500 4 (7)
GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 2012-08-24 BILAGA 1 Sammanställning avseende pris för 2013 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider Program Benämning Nationell/lokal inriktning/profil VT år 3 Pris 2013 SPSK Språk 68 500 SP lokala inriktningar Estetisk (Kungsbacka) 68 500 SP 064 Internationell inr (Kungsbacka) 75 300 SPL083 Internationell inr (Lerum) 74 900 SPINT Internationell inr (Stenungsund) 63 300 SPITEK IT-ekonom (Ale) år 3 63 600 SPL002 Journalistik-media (Lerum) 74 800 SP 0133 Media (Kungälv) 74 400 SPL023 Media (Kungabacka) 77 100 SPMULG Musik (Ale) 85 000 TE Teknikprogrammet lokala inriktningar Gemensamt inriktningspris 81 900 Sökbara individuella progr. av PRIV-karaktär. Pris för elev som läser enl. tidigare system. Pris 2013 GÖTEBORGS KOMMUN BF PRIV Barn- och Fritidsprogrammet 85 200 IV PRIV Bernadottegymnasiet 82 200 HV PRIV Hantverksprogrammet textil med stil 120 300 PARTILLE KOMMUN SP IVSO 3-årigt SP mot Introvert autism el likn. 182 500 Övriga utbildningar Pris 2013 Lärcentrum (Göteborg) Programpris + tillägg 10 000 kr NV/SP Hörsel (Göteborg) Bilateralt Aspergerinriktade grupper med olika programinnehåll (Göteborg, Mölndal, Stenungsund) 229 200 Specialutformade program VT år 3 Pris 2013 ALE KOMMUN SMHP Handelsgymnasiet 76 800 ALINGSÅS KOMMUN SMSP Entreprenörsprogrammet 73 600 GÖTEBORGS KOMMUN SMHP Affärsprogrammet 70 200 NVL005 Bernadottegymnasiet SMSP 69 600 SMNP Djur- och Växtliv 95 700 SMNP Djurvårdarprogrammet-Islandshäst-Djurvårdare 95 700 SMES Estet och Media 84 300 SMSP Globala gymnasiet SMSP 76 200 SMNV Globala gymnasiet SMNV 80 100 IB International Baccalaureate 91 800 SMSP Idrottsprogrammet 67 100 SMFP MTG - Fordonstekniker-personvagn 103 200 SMFP MTG - Fordonstekniker-lastvagn 117 700 SMFPKP MTG - Fordonstekniker-karosseri plåt 109 300 SMFPKL MTG - Fordonstekniker- karosseri lack 109 300 5 (7)