Rostfritt Material Korrosion
Korrosionsmotstånd beror på omgivning och miljö Begränsningar beroende på media ger olika korrosionsbeständighet Kol och kol-mangan-stål Mikrolegerade stål Låglegerade stål (<12%Cr) Kromstål 12-18%Cr 18/8-stål 18Cr/8Ni (typ stål 2333 eller 1.4301) Syrafast 18Cr/10Ni/2Mo (typ stål 2343 eller 1.4436) Superausteniter 20Cr/25Ni/4Mo/Cu (typ stål 904L eller 1.4539) 254SMO 20Cr/18Ni/6Mo/Cu/N (typ stål 2378 eller 1.4547) Kopparlegeringar t.ex. kopparnickel Nickelbaslegeringar t.ex. 70Ni/30Cr (monel) Koboltbaslegeringar e.ex. Stellite Titan Polymerer och keramer
Korrosionstyper Allmän Korrosion Lokal korrosion Galvanisk korrosion Selektiv korrosion Interkristallin korrosion eller korngränsfrätning Läckströmskorrosion Spaltkorrosion Avlagringskorrosion Erosionskorrosion Spänningskorrosion Korrosionsutmattning Nötningsoxidation
Rostfritt Korrosion
Korrosionshastigheten för rosttrögt stål Corten är mindre och utnyttjas i byggnader
Galvanisk korrosion
Galvanisk spänningsserie för havsvatten
Galvanisk spänningsserie
Galvanisk korrosion
Läckströmskorrosion
Läckstömskorrosion
Olika rostfria material Kol% Krom% Nickel% Molybden% Austenitiska <0,06 12-27 7-30 0-6 Ferritiska <0,1 12-30 0-4 0-4 Martensitiska >0,1 12-18 - 0-2 Austenit/ferritiska <0,06 18-27 3-8 0-7 Martensit/austenitiska <0,1 12-16 4-6 0-2 Vad är austenit, ferrit och martensit? Austenit, ferrit och martensit är olika strukturformer som stål kan förekomma i. Med struktur menas materialets inre byggnad. Strukturen påverkar bland annat stålets fysikaliska egenskaper, mekaniska egenskaper, korrosionsegenskaper och svetsbarhet.
Interkristallin korrosion
Korngränskorrosion
Punktangrepp
Gropfrätning i rostfritt
Punktangrepp på saltvattenförande rör i stål 1.4332
Punktfrätning
Pitting Resistance Equivalent, PRE Pitting Resistance Equivalent (PRE)=Cr+3,3Mo+30N för några rostfria stål: PRE % 1.4539 904L 36,2 1.4547 254SMO 46,4 1.4462 2205 35,4 1.4410 SAF2507 47,0 1.4432 316L 2353 27,6 1.4301 304L 2333 19,5 1.4652 654SMO 61,4
Spaltkorrosion
Erosionskorrosion
Turbulens undviks genom jämna övergångar
Spänningskorrosion
Spänningskorrosion Samtidigt krävs tre saker för att spänningskorrosion ska kunna uppträda: Dragspänningar, ett känsligt material och lämplig miljö
Spänningskorrosion
Korrosionsskydd Materialbyte Katodiskt skydd (offeranoder) Ytbeläggning (målning, förzinkning, kadmiering, förnickling, förkromning m.m) Konstruktiv utformning Inhibitorer i den korrosiva miljön
Efterbehandling av svetsar i rostfritt stål Vid svetsning av rostfritt stål får man en oxidering runt och intill svetsen som sänker materialets korrosionsbeständighet. För att materialet skall få tillbaka sina goda korrosionsegenskaper krävs det att ytan är metalliskt ren. En efterbehandling är därför oftast nödvändig. De behandlingsmetoder som vanligen används är betning blästring borstning slipning. Betning är den vanligaste metoden. Objektet sänks ned i ett betbad eller kan betpasta användas. Blästring skall inte ske med stålsand eller med blästermedel som förorenats med olegerat stål. Borstning skall ske med borstar av rostfritt stål Slipning skall ske försiktigt, så att arbetsstycket inte hettas upp till över 300 C. Finkorniga slipmaterial skall användas för få hög ytfinish.
Att tänka på före svetsning av rostfritt material Rostfritt stål har större längdutvidgningskoefficient än olegerat stål, vilket medför större deformationer. Rostfritt stål leder värme sämre än olegerat stål, vilket medför större deformationer. Rotskyddsgas är i de flesta fall nödvändigt vid svetsning av rör för att undvika oxidering av insidan. En rotskyddsgas innehållande väte gör att det behövs spolas mindre mängd gas igenom än om endast argon eller kväve används eftersom vätet reagerar med syret som eventuellt finns kvar och bildar vattenånga.
Undvik korrosion
Undvik korrosion
Undvik korrosion
Undvik korrosion
Undvik korrosion