Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215
Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning istället för en rapport. Alla siffror finns också i kommun- och landstingsdatabasen Kolada.
Inledning Av de kommentarer som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna lämnat till Trafikanalys i samband med insamlingen framgår att det på många håll pågår ett arbete med att förbättra kvaliteten i de statistikuppgifter som man lämnar. Det innebär bland annat att de stora problemen med att lämna ett korrekt tågutbud har resulterat i att man nu korrigerat siffror för tidigare år. Jämförelse med tidigare Öppna jämförelser kollektivtrafik kan därför i många fall ge en missvisande bild av de verkliga förändringarna över tid.
Öppna jämförelser utmaningar - förutsättningarna för kollektivtrafiken ser olika ut i olika delar av landet. - större utmaning är att statistiken brister i många delar. SKL använder befintliga källor för rapporten och tar inte fram någon egen statistik inom området kollektivtrafik. Vi har tidigare lyft den bristande kvaliteten i flera av källorna. Bristerna beror både på olika definitioner och gränsdragningar och ett för litet statistiskt underlag. - helt nödvändigt med ett krafttag för att förbättra kvaliteten. Strategiska beslut om kollektivtrafikens utveckling behöver grundas på tillförlitliga fakta. Som det är nu är inte det möjligt och utvecklingen i kvalitet går inte framåt. Siffrorna måste därför användas med en stor nypa salt.
Bakgrundsindikatorer För att belysa hur förutsättningarna ser ut i olika län och för att ge kompletterande information om faktorer som är av stor betydelse för nettokostnadernas storlek redovisar vi här fyra bakgrundsvariabler: - Befolkningstäthet - Landyta - Subventionsgrad - Andelar av befolkning, resande, utbud och skattesubventioner
Befolkningstäthet Är en av de faktorer som har störst betydelse för möjligheterna att bedriva attraktiv kollektivtrafik utan att behovet av skattesubventioner skjuter i höjden. Det beror på att det är betydligt enklare att upprätthålla hög turtäthet med många betalande passagerare i befolkningstäta områden än i glesbygd.
Befolkningstäthet Invånare per kvadratkilometer 4 35 3 25 2 15 1 5 Blekinge Dalarna Källa: Statistiska Centralbyrån Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland
Landyta En annan faktor som har stor betydelse för möjligheterna att bedriva bra kollektivtrafik utan stora skattesubventioner är hur stor geografisk yta som kollektivtrafiken ska täcka. Ju större avstånd mellan tätorter och mellan bostäder och arbetsplatser, desto fler utbudskilometer krävs för att upprätthålla en bra service.
Landyta Kvadratkilometer 12 1 8 6 4 2 Källa: Statistiska Centralbyrån Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland
Subventionsgrad Subventionsgraden avgör hur stor nettokostnaden blir för en given total kostnad och är därför intressant att redovisa. Landstingens och kommunernas bidrag till den regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) är den helt dominerande men inte hela kostnaden för länets regionala kollektivtrafik. I de flesta fall har kommunerna och landstinget kostnader därutöver. Men RKM har bara begränsade möjligheter att påverka kommunernas och landstingets egna kostnader. Därför redovisar vi i diagrammet hur stor del av nettokostnaden som bidraget till RKM utgör. År 215 skatteväxlade Jämtland och Kronoberg för kollektivtrafik. I båda dessa län steg subventionsgraden, främst till följd av att kommunernas kostnader för kollektivtrafik ökade.
Subventionsgrad Procentuell andel av kostnaderna som finansieras med landstings- och kommunalskatt 9 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland RIKET Bidrag Övrigt Subventionsgrad Källa: Statistiska Centralbyrån och Trafikanalys
Andelar av befolkning resande, utbud och skattesubventioner Det är en helt annan sak att bedriva kollektivtrafik i Norrlands inland än i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. I större städer kan beläggningen på bussar och andra fordon hållas uppe även vid hög turtäthet, vilket är bra för såväl kostnadseffektiviteten som trafikens påverkan på miljö, trängsel och buller. Dessutom ökar hög turtäthet kollektivtrafikens attraktivitet.
Andelar av befolkning resande, utbud och skattesubventioner Procent Län Befolkning Resor Personkm Utbudskm NK totalt Skåne 13,2 1,7 18,3 11,7 9,8 Stockholm 22,7 54, 36,4 3,7 35,9 Västra Götaland 16,7 18,9 15,4 17,9 2,5 SUMMA 52,6 83,6 7,1 6,3 66,1 Övriga län 47,4 16,4 29,9 39,7 33,9 RIKET 1, 1, 1, 1, 1, Källa: Statistiska Centralbyrån och Trafikanalys
Indikatorer Diagram 1-8: Utbud och resande - Åtta indikatorer redovisar utbud och resande, som åskådliggör servicenivå och i vilken utsträckning invånarna använder utbudet. Diagram 9 och 1: Miljöpåverkan - Två indikatorer visar miljöpåverkan. Kollektivtrafiken har en viktig roll i målet att Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta 23. Diagram 11: Tillgänglighet för funktionshindrade - En indikator visar andelen tillgänglighetsanpassade bussar. Genom en tillgänglig kollektivtrafik för alla kan fler använda kollektivtrafiken. Diagram 12 och 13: Nöjdhet - Attityden till kollektivtrafiken pekar på om kollektivtrafiken har den kvalitet som både allmänheten och resenärer förväntar sig. Diagram 14 och 15: Ekonomi - Två indikatorer ger mått på hur mycket samhället satsar på kollektivtrafik och hur effektivt skattemedlen för kollektivtrafik används.
12 1 Diagram 1: Utbudskilometer totalt per invånare* UTBUDSKILOMETER är utförd trafik enligt tidtabell, inklusive trafik som sätts in vid behov men exklusive inställd trafik. 8 6 4 2 Källa: Statistiska Centralbyrån, Trafikanalys *För Södermanland och Örebro saknas uppgift om tågutbud, de är därför inte med i jämförelsen.
1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Diagram 2: Utbudskilometer buss per invånare UTBUDSKILOMETER är utförd trafik enligt tidtabell, inklusive trafik som sätts in vid behov men exklusive inställd trafik. Källa: Statistiska Centralbyrån, Trafikanalys
2 18 16 14 12 Diagram 3: Utbudskilometer tåg per invånare* UTBUDSKILOMETER är utförd trafik enligt tidtabell, inklusive trafik som sätts in vid behov men exklusive inställd trafik. 1 8 6 4 2 Källa: Statistiska Centralbyrån, Trafikanalys *På Gotland finns inget tågutbud. För Södermanland och Örebro saknas uppgift om tågutbud. Dessa län ingår därför inte i jämförelsen.
Diagram 4: Beläggning totalt genomsnittligt antal passagerare per fordon/vagn* 35 3 25 BELÄGGNING Beläggning är det antal personer som i genomsnitt reser i varje fordon/vagn. 2 15 1 5 Källa: Trafikanalys *För Södermanland och Örebro saknas uppgift om tågutbud. För Västmanland saknas uppgift om person-km på tåg. Dessa län ingår därför inte i jämförelsen.
Diagram 5: Beläggning buss genomsnittligt antal passagerare per fordon 25 2 BELÄGGNING är det antal personer som i genomsnitt reser i varje fordon/vagn. 15 1 5 Källa: Trafikanalys
Diagram 6: Beläggning tåg genomsnittligt antal passagerare per vagn* 12 1 8 BELÄGGNING är det antal personer som i genomsnitt reser i varje fordon/vagn. 6 4 2 Källa: Trafikanalys *På Gotland finns inget tågutbud. För Södermanland och Örebro saknas uppgift om tågutbud. För Västmanland saknas uppgift om person-km på tåg. Dessa län ingår därför inte i jämförelsen.
55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Stockholm Skåne Västra Götaland Diagram 7: Marknadsandel Uppsala RIKET Jönköping Västerbotten Blekinge Västmanland Halland Gävleborg Örebro Värmland Kronoberg Kalmar Jämtland Södermanland Västernorrland MARKNADSANDEL visar i vilken omfattning invånarna väljer att åka med kollektivtrafik jämfört med bil. Norrbotten Dalarna Gotland Konfidensintervall Marknadsandel Källa: Kollektivtrafikbarometern 215, Svensk Kollektivtrafik
Marknadsandel kommentarer Den statistiska osäkerheten i de uppmätta marknadsandelarna är stor i många län. Därför blir konfidensintervallen stora. Det enda man kan vara säker på är att Stockholm har störst marknadsandel. I Västra Götaland, Skåne och Uppsala är marknadsandelen mindre än i Stockholm och större än i något annat län. Marknadsandelen är lägst på Gotland och näst lägst i Dalarna. Den inbördes ordningen mellan övriga län är högst osäker. För att kunna göra en säker rangordning skulle betydligt fler intervjuer behöva göras.
Diagram 8: Resor per invånare 4 35 3 25 RESA En resa är en påstigning. Varje byte räknas som en ny resa. Tur- och returresa är alltså minst två resor. 2 15 1 5 Källa: Statistiska Centralbyrån, Trafikanalys
Diagram 9: Andel fordonskilometer med förnybara drivmedel buss 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 FORDONSKILOMETER är den totala sträcka fordonet kör, inklusive sträckor utan möjlighet att resa som t.ex. tomkörning. FÖRNYBARA DRIVMEDEL räknas biodiesel, biogas, el och etanol. Källa: FRIDA 215, Svensk Kollektivtrafik
Diagram 1Energianvändning (kwh) per fordonskilometer buss 6 ENERIGANVÄNDNING Den totala energianvändningen beräknas utifrån bränslet som ingår i de typer av drivmedel som används. Detta delas sedan med det totala antalet fordonskilometer. 5 4 3 2 1 Källa: FRIDA, 215 Svensk Kollektivtrafik
Diagram 11: Tillgänglighetsanpassade bussar 12 1 8 6 4 2 TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD BUSS är utrustad med ramp eller lift, information i text och ljud samt rullstolsplats. Källa: FRIDA 215, Svensk Kollektivtrafik
Diagram 12: Allmänhetens nöjdhet procentuell andel som är nöjd med kollektivtrafiken 65 6 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 NÖJDA BLAND ALLMÄNHETEN Med allmänhet avses både de som har rest och inte har rest med kollektivtrafiken. Nöjd avser betyget 4 och 5 på en skala 1-5. Källa: Kollektivtrafikbarometern 215, Svensk Kollektivtrafik Konfidensintervall Nöjdhet allmänhet
Allmänhetens nöjdhet kommentarer Diagrammet visar att: Vi kan med 95 procents säkerhet säga att allmänhetens nöjdhet är större i Norrbotten till och med Skåne än den är i Halland. Den inbördes ordningen för länen däremellan är i många fall osäker. Vi kan med 95 procents säkerhet säga att allmänhetens nöjdhet är mindre i Södermanland än i Halland. Den inbördes ordningen för länen däremellan är osäker. Vi kan med 95 procents säkerhet säga att allmänhetens nöjdhet är mindre i Dalarna och Gotland än i något annat län.
Diagram 13: Resenärernas nöjdhet procentuell andel som är nöjd med kollektivtrafiken 9 8 7 6 5 4 3 2 1 NÖJDA RESENÄRER Med resenär avses den som reser med kollektivtrafiken åtminstone en gång i månaden. Nöjd avser betyget 4 och 5 på en skala 1-5. Källa: Kollektivtrafikbarometern Konfidensintervall Nöjdhet resenärer
Resenärernas nöjdhet kommentarer Diagrammet visar att: Vi kan med 95 procents säkerhet säga att allmänhetens nöjdhet är större i Värmland och Norrbotten än den är i något av de andra länen Vi kan med 95 procents säkerhet säga att allmänhetens nöjdhet är större i Västmanland än i Södermanland. Den inbördes ordningen för länen däremellan är osäker. Vi kan med 95 procents säkerhet säga att allmänhetens nöjdhet är mindre i Dalarna än i Södermanland. Den inbördes ordningen i länen däremellan är osäker.
Diagram 14: Nettokostnad per invånare kronor 4 35 3 NETTOKOSTNAD visar hur mycket kommunal- eller landstingsskatt som används för att finansiera kollektivtrafiken. 25 2 15 1 5 Källa: Statistiska Centralbyrån
Diagram 15: Nettokostnad per utbudskilometer kronor 35 3 25 NETTOKOSTNAD PER UTBUDSKILOMETER visar hur mycket kommunal- eller landstingsskatt som används för att finansiera kollektivtrafiken och avser den faktiskt utförda trafiken. 2 15 1 5 Källa: Statistiska Centralbyrån, Trafikanalys Notera: För Södermanland och Örebro saknas uppgift om tågutbud. Det innebär att nettokostnaden fördelas ut på för få utbudskilometer i dessa län och att nettokostnaden per utbudskilometer därmed blir överskattad.
Källor och definitioner Källorna anges under respektive indikator. En förteckning finns i bilaga 1 i rapporten Öppna jämförelser kollektivtrafik 215. Definitionerna anges i korthet vid respektive indikator. För en förteckning, se Öppna Jämförelser kollektivtrafik 215.
Kontakt Kontakt: Sara Rhudin, sara.rhudin@skl.se Bo Legerius, bo.legerius@skl.se