Fördjupad översiktsplan för Koster Hur den fördjupade översiktsplanen kan fungera som ett styrinstrument i en integrerad kustzonsplanering Arbetsprogram KONCEPT 2005-02-15 1(10) Inledning Länsstyrelsen och Naturvårdsverket har beslutat att genomföra en förstudie för en nationalpark i området kring Koster. I denna förstudie ingår också att beskriva processen kring genomförandet av nationalparken vilket även inkluderar en översyn av naturreservatet på Nordoch Sydkoster. Som en del i processen har Länsstyrelsen i samråd med Strömstads kommun och Kosternämnden funnit att en fördjupning av översiktsplanen för Kosterområdet kan fungera som ett lämpligt instrument att hantera avvägningar av markanvändningsfrågor som rör utveckling och bevarande och samtidigt utgöra ett styrinstrument för hela processen. I detta arbetsprogram/ förstudie skall studeras och beskrivas hur en fördjupning av översiktsplanen kan genomföras så att Kosterprojektets syften tillgodoses. Detaljerna kring upplägget av förstudien skall bestämmas tillsammans med Strömstads kommun, Kosternämnden och Länsstyrelsen genom projektets referensgrupp. Förhållandena på Koster (kortfattat)-problematiken Näringsliv Kosteröarna utgörs huvudsakligen av två större bebyggda öar Nord- och Sydkoster med omgivande arkipelag i Strömstads kommun. Öarnas natur har olika karaktär men båda har hyst lantbruk sedan medeltiden. Fast bebyggelse har funnits på Sydkoster från 1300-talet. Från den tidiga bosättningen till slutet av 1800-talet var förhållandena relativt stabila och befolkningen livnärde sig på i huvudsak fiske och jordbruk. Efter 1800-talets mitt växte fiskenäringen och tillhörande verksamheter och jordbruksfastigheter splittrades när befolkningen växte. Vid mitten av 1900-talet stagnerade fisket och omstrukturering och krav på rationaliseringar inom jordbruket medförde stagnation i ekonomi och levnadsvillkor på Koster. Allt färre av Kosterborna har under de senaste decennierna kunnat få sin utkomst på öarna utan man har i allt större utsträckning tvingats söka förvärvsarbete på fastlandet. Idag pendlar ungefär hälften av Kosters befolkning till arbeten på fastlandet. Trots detta finns ett förhållandevis stort antal företagare på Koster, ca 60 st. Verksamheterna spänner från restauranger över byggfirmor till grafisk formgivning. Fisket, som historiskt sett har varit en huvudnäring på Koster har fått en minskande betydelse. Fortfarande är det dock en stor näring med ett tiotal heltidsfiskare och minst lika många binäringsfiskare. Jordbruket på öarna har mindre omfattning, men har betydelse för att hålla kulturlandskapet öppet. På öarna produceras grönsaker, jordgubbar, tomater, gurkor m m. En odlarförening med syfte att värna lokal odling och att öka den lokala självförsörjningen av mat har på senare år bildats.
2(10) Stora naturvärden- naturreservat Sydkoster präglas av lummig växtlighet med barrskog, lövskog och ljunghedar. Den inre delen av ön utgörs i huvudsak av bergspartier och jordbruksmark. Nordkoster utmärks av sin mer bergiga natur med öppna hedar och klapperstensfält i de nordliga delarna av ön. Kosters varierande natur ger upphov till en flora som har inslag av såväl atlantiska växter som fjällväxter. Lövskogen består av ädellövträd som hassel, lind, ek, ask och alm. Barrskogen domineras av tall. Det landskap som fram till 1900-talets mitt formades av kombinationsnäringen fiske/jordbruk, genom ett intensivt nyttjande av marken för odling och betesdrift, har under följande decennier förändrats av förbuskning och igenväxning. Under de senaste tio åren har dock en ur naturoch kulturvårdssynpunkt positiv utveckling skett på Kosteröarna. Genom ökad betesdrift har förbuskningen i stora delar kunnat hejdas och vissa traditionellt hävdade ängs- och åkermarker har delvis återställts. Kosterskärgården med Nord- och Sydkoster är ett av länets mest välkända skärgårdspartier. 1983 avsattes ca 2/3 av öarna som naturreservat. För reservaten gäller en särskild skötselplan och den nuvarande förvaltaren är Västkuststiftelsen. Arbete med att genomföra en översyn av naturreservatets gränsdragningar med föreskrifter och sköttselplan har initierats av länsstyrelsen. Det ständiga hotet om igenväxning av kulturlandskapet gör frågan om hur man kan bedriva en kontinuerlig skötsel med produktiv inriktning till en viktig framtidsfråga. Friluftsliv - turism Förutom att skydda de landskap och vetenskapligt värdefulla växt- och djurarter är ett av syftena med reservaten att värna möjligheterna för friluftsliv och rekreation. Kosteröarna är också ett mycket välbesökt turistmål. Det stora antalet besökare utgör en viktig förutsättning för servicenäringar med inriktning på turism och besöksnäring samtidigt som turismen skapar problem genom slitage, nedskräpning, eldning, olovlig tältning, snabbgående båtar, uppankring på känsliga fiskeplatser, etc. Ökat innehav av fritidsbåtar och en generell ökning av fritiden medför ökande konflikter. Om norska staten fullföljer tankarna på att bilda nationalpark på den norska sidan, runt Hvaleröarna, kommer trycket på öarna på den svenska sidan ytterligare att öka, vilket medför större slitage på den känsliga naturen och den marina miljön i området. Båtturismen till Koster och kringliggande skärgård är idag mycket omfattande och antalet övernattningar i de fem gästhamnarna på Nord- och Sydkoster är närmare 7500. Hamnarna ägs och drivs av lokala fiskhamnsföreningar som utgör ekonomiska föreningar. Campingmöjligheter finns idag endast på Nordkoster, där det finns ca 70 platser för tält och 7 mindre stugor. Campingen är byggd och drivs med målsättningen att vara ett exempel på hållbar turism. Det finns ter stugbyar med uthyrningsverksamhet. Utöver detta finns en omfattande privat uthyrning. Antalet tillgängliga sängplatser i stugbyar och privatbostäder har uppskattats till ca 3000. Bed och breakfast -övernattning förekommer i viss omfattning. Tillsammans med Ekenäs skärgårdshotell på Sydkoster tillkommer ytterligare ca 1200 bäddplatser. Det finns en stor enighet om att turism- och besöksnäringen har en potential att utvecklas och få ökad betydelse, t ex genom att turistsäsongen förlängs och genom att utveckla kvaliteten på den service som erbjuds.
3(10) Minskad befolkning, inflyttning Trots stora insatser för att förnya näringsliv och förbättra service och kommunikationer med fastlandet, har Koster en negativ befolkningsutveckling. Svårigheter att få bostad hindrar yngre hushåll att bli kvar eller flytta till öarna. Under senare delen av 1900-talet har fritidsboendet i Sverige ökat dramatiskt så även på Kosteröarna. Av Nordkosters bestånd av ca 225 hus används ca 170 för fritidsboende. För Sydkoster är motsvarande antal 370 respektive 250. Ett stort antal hus för fritidsboende har också byggts på senare år. Sommartid finns utöver boende för turister också en stor efterfrågan på bostäder för den tillfälliga personalen inom serviceverksamheterna under turistsäsongen. Liksom i många andra skärgårdsområden innebär bristen på bostäder anpassade till den lokala betalningsförmågan ett stort problem för Koster. Fastighetspriserna ligger på mycket höga nivåer, vilket ofta omöjliggör för dem som vill ha ett helårsboende på öarna. Husen köps istället som fritidsbostäder av personer som har de ekonomiska resurser som krävs. Genom kommunalt byggda lägenheter har Koster fått ett visst bostadstillskott, ca 20 lägenheter, som ger möjligheter för unga respektive äldre människor att bo kvar. Idag bor 320 personer på öarna året runt (360 mantalsskrivna). Antalet sommarboende på Nordkoster är av storleksordningen 900 och för Sydkoster ca 600 personer. I den fördjupade översiktsplanen som kommunen antog 1995 är målet för år 2010 att öka antalet helårsboende till ca 500 personer. En av förutsättningarna för att en hållbar utveckling av Kosteröarna ska kunna ske är att den helårsboende befolkningen ökar och detta ställer krav på att det tillskapas möjligheter till åretruntboende till rimliga prisnivåer. Service-social omsorg Största delen av den bofasta befolkningen bor på Sydkoster. På Sydkoster finns en 0-6-skola med förskola i samma hus. Just nu finns två klasser med ca 20 barn. Skolan är ständigt nedläggningshotad vilket hänger samman med bristen på billiga bostäder för barnfamiljer. Daghemmet har även öppet om somrarna, eftersom somrarna innebär högsäsong för invånarna på ön. De ungdomar som går i högstadiet samt gymnasiet pendlar till Strömstad. Livsmedelsaffärer finns både på nord- och Sydkoster. ICA-butiken på Sydkoster har åretrunt öppet. Affärerna fungerar som utlämningsställe för systembolag och Apoteket. Biblioteket i Strömstad har en filial på Sydkoster och det finns postkontor på båda öarna, men med begränsat öppethållande. Annat serviceutbud som kan nämnas är sporthall, hembygdsmuseum, danslokal, en modern föreläsningssal och ett flertal restauranger. Det finns även räddningstjänst med sex man på vardera ön. Servicenivån på öarna är beroende av befolkningsunderlaget. Hotet om nedläggning av kommunal service kan avvärjas om antalet helårsboende ökar. Kommunikationer En passagerarbåt och en fraktfärja trafikerar Kosteröarna från Strömstad. Färjan angör fembryggor på Kosteröarna. Restiden från Strömstad är 30-60 minuter, beroende på vilken brygga man ska till. Färjorna går under högsäsong en gång i timmen från Strömstad och på vintern ca 5-6 turer per dag.
4(10) Kosters samhälle har i många år behövt en förbindelse mellan Nord och Sydkoster. Efter många ideella arbetstimmar, många möten, hjälp från kommunen och EU-pengar blev en sådan verklighet i december 2003. Syftet med en "fast landförbindelse" mellan öarna är att skapa ett större befolkningsunderlag och få bägge öarna att samverka och fungera som ett samhälle. Linfärjan, som kan ta 12 personer och vars motsvarighet inte finns någon annanstans i Sverige, får köras av kortinnehavare som har genomgått en utbildning. Sommartid då Kostersundet är livligt trafikerat är linfärjan att bemannad. Övriga tider körs den av utbildade kortinnehavare. Överfarten tar ca 2,5 minuter. Lokalt engagemang På Koster finns en lång tradition av medinflytande och beslutsfattande i frågor som rör samhällslivet. Samhällsföreningen som bildades 1977, har aktivt medverkat i flera viktiga frågor som rör Kosters framtid. Föreningen spelade en aktiv roll i samband med naturreservatets tillkomst i början av -80talet och har också medverkat i arbetet med fördjupad översiktsplan för Koster på 1990-talet. Samarbetet mellan lokala föreningar och intressegrupper på Koster och kommun, länsstyrelse m fl sker genom Kosternämnden som är en parlamentariskt vald grupp bestående av 9 kosterbor. Kosternämnden bereder viktiga frågor till kommunledningen och fungerar som ett stöd för den lokala demokratin och det ideella föreningsarbetet. Direkt och indirekt skall man också vara ett stöd för det ideella arbetet på Koster och instans för enskilda som behöver hjälp med att lösa problem i relation till myndigheter. Kosternämnden ser som en viktig uppgift att i en öppen diskussion bland öarnas bofasta och fritidsboende förankra synsättet att tillgången till ett fungerande och välskött natur- och kulturlandskap omfattande resurser både på land och till havs, utgör inte bara en stark lokal, positiv utvecklingspotential utan påverkar även regionens möjligheter till tillväxt och stärkt helårsboende. Problemet När det gäller den framtida utvecklingen av Kosteröarna måste alla frågor ses i ett sammanhang och inte isoleras från varandra. Kortfattat kan de aktuella problemställningarna sammanfattas i följande punkter: Kulturlandskapets förändring, skötsel och förvaltning av naturreservatet samt förutsättningar för areell produktion Framtida användning och förvaltning av marker utanför naturreservatet Framtida förvaltningsform för infrastruktur (vägar, bryggor, badplatser, mm) Skötsel av skärgårdsområdet runt huvudöarna Båtturismens negativa konsekvenser för naturen/konflikter med yrkesfisket Bristen på bostäder för helårsboende Begränsad tillgång på färskvatten Bristande skydd för lokala fiskeplatser Lokal försörjning och utveckling av lokala näringar
5(10) Projektets syfte och önskade resultat Detta projekt syftar till att pröva om översiktsplanen kan få en utökad roll från att vara en enbart fysisk plan till att innefatta också frågor som rör en långsiktigt hållbar förvaltning av hela området som omfattar öarna och det omgivande vattenområdet. Av intresse är då inte bara resultatet av planeringen utan särskilt också den process som leder fram till den färdiga planen. Det önskade resultatet av arbetet är en översiktsplan med tillhörande förvaltningsplan som utgår från helheten och som tar med såväl sociala och ekonomiska som ekologiska aspekter för utvecklingen på Koster. Önskvärt är att den fysiska planen med förvaltningsplanen kan utgöra en slags sammanhållande ram för det fortsatta utvecklingsarbetet under lång tid framåt. Om översiktsplan enligt plan- och bygglagen PBL Inom områden där särskilda förutsättningar finns i form av flera starka konkurrerande intressen, kan en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen göras. För en fördjupad översiktsplan (FÖP) gäller i stort samma krav på innehåll som för den kommunomfattande översiktsplanen. Syftet är att visa hur mark- och vattenområden ska användas i framtiden och hur utveckling och bevarande av bebyggelsen ska kunna ske på ett bra sätt när de olika delarna fogas samman till en helhet. Planen ska vara utgångspunkt för alla kommunala beslut om den långsiktiga användningen av mark och vatten och ska kunna användas vid olika former av tillståndsgivning inom planområdet. En fördjupad översiktsplan ska vara vägledande men är inte bindande vare sig för kommunen, andra myndigheter eller enskilda. Handläggningen av en fördjupad översiktsplan ska ske enligt PBL kap 4, vilket innebär en öppen och demokratisk process där myndigheter, intresseföreningar och allmänhet under hela planprocessen har möjlighet till insyn och påverkan. Hur arbetsprocessen formas och genomförs styrs inte av PBL utan kommunen har fria händer att tillsammans med invånarna utveckla och utnyttja medborgarmedverkan så att översiktsplaneringen blir ett instrument för utveckling. Gällande översiktplan för Kosteröarna Strömstads kommunfullmäktige antog i december 1995 en fördjupad översiktsplan för Kosteröarna. Planen redogör i grova drag för kommunens avsikter och rekommendationer för den fysiska utvecklingen på Koster. Översiktsplanen upprättades delvis på ett underlag som tagits fram i studiegrupper av samhällsföreningen på Koster. Planen har använts av kommunen vid beslut i frågor som rör markanvändning och byggande. Planen är i vissa avseenden inaktuell, bland annat bygger den på en äldre lagstiftning. Vidare har nya frågor väckts som rör utvecklingen av verksamheter och boende på Koster samtidigt som bildandet av nationalpark ställer högre krav på underlagsmaterial och ett brett deltagande av såväl kommun och centrala myndigheter som boende och verksamhetsutövare på Koster. Även om flera av de ställningstaganden som planen bygger på fortfarande är aktuella och att mycket av underlagsmaterialet fortfarande kan användas, behöver planen förtydligas och göras mer lättfattlig och användarvänlig. En ny översiktsplan bör till ytan omfatta ett större område än den gällande planen gör, dvs. också arkipelagen och det omgivande vattenområdet. Om den fördjupade översiktsplanen ska revideras anser kommunen att öarnas begränsade resurser av färskvatten och möjligheter att rena sitt avlopp skall läggas till grund för en samhällsanalys som ska dimensionera för ett långsiktigt hållbart samhälle. Vid en kartläggning av Kosteröarna ser även kommunen det angeläget att utveckla näringslivet genom utredning av främst turismens och båtlivets möjligheter till att utöka kapacitet och utbud. Vidare anser kommunen att förvaltningsformen för reservatsmarkerna har en avgörande betydelse för utvecklingen av naturmarken.
6(10) Naturreservat och nationalpark enligt miljöbalken MB Område som behöver särskilt skydd och vård p.g.a. sin säregna eller värdefulla naturs skull eller p.g.a. att området är av väsentlig betydelse för allmänhetens friluftsliv, kan genom beslut av länsstyrelse eller kommun avsättas som naturreservat med stöd av 7kap. 4 miljöbalken. Naturreservat kan omfatta såväl privat som samhällsägd mark. Motiven för reservatsbildning kan vara mångskiftande, allt från friluftsliv och rekreation till strikt vetenskapliga som t.ex. skydd för flora och fauna eller orörda referensområden för miljöövervakning och forskning. Oftast är ändamålet med förordnandet en kombination av ovanstående motiv. Ett större sammanhängande område av viss landskapstyp kan med stöd av 7kap. 2 miljöbalken avsättas som nationalpark. Området bör befinna sig i "naturligt tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick". En förutsättning är att staten äger marken. Beslut om att avsätta nationalpark fattas av riksdag och regering. Kriterier, riktlinjer och mål för bildandet av nya nationalparker framgår av Naturvårdsverkets Nationalparksplan. Enligt de svenska kriterierna ska nationalparker: - inrättas av Sveriges riksdag på mark som ägs av staten - vara storslagna eller särpräglade i sitt slag, ha höga naturvärden och vara intressanta som sevärdheter - omfatta hela landskapsavsnitt på normalt minst 1000 ha - till sin kärna och huvuddel vara natur med ursprunglig karaktär - tillsammans väl representera utbredda eller unika landskapstyper i ett system över landet - skyddas effektivt och samtidigt utnyttjas för friluftsliv, studier och forskning utan att naturvärdena skadas Nationalpark i Kosterarkipelagen Länsstyrelsen och naturvårdsverket har väckt frågan om att bilda en nationalpark av Kosteröarna med omgivande arkipelag och vattenområde. Omfattning se karta. Bakgrunden är Kosteröarnas unika natur- och kulturvärden och den stora betydelse som området har för såväl yrkesfiske som för rekreation och friluftsliv. De marina miljöerna i området har mycket stora värden. Bl a finns unika miljöer som djupa hårdbottnar och rev. Området är oerhört artrikt och mycket betydelsefullt för reproduktion och födosök för många arter. I Naturvårdsverkets Nationalparksplan för Sverige publicerad 1989 görs följande sammanfattande bedömning: Kosterarkipelagen är en exklusiv och vetenskapligt intressant del av västkustens skärgårdar. Området representerar det yttersta havsbandets natur med dess speciella geologi och undervattensvärld. Det har vidare sceniska värden och är ett attraktivt område för friluftslivet. Området är väl värt att avsätta som nationalpark. Områdets värden riskerar att skadas genom det slitage som området utsätts för när stora mängder båtturister okanaliserat angör kobbar och vikar eller dagsturister från Strömstadbåten invaderar öarna till fots eller med cykel. Nationalparksfrågan har blivit än mer aktuell eftersom Norge planerar en nationalpark på andra sidan gränsen mot Sverige. Restriktioner i markoch vattenanvändningen för norsk fritidsbåtsturism skulle ytterligare öka antalet besökare till Kosterskärgården. En utgångspunkt för ett bevarandearbete på Koster är att det också skall stödja en hållbar utveckling. Med detta menas att bevarandet inte är ett självändamål- bevarandet saknar mening om inte samtidigt en utveckling av boende och verksamheter kan tillåtas på Koster. Besöksnäringen skall kanaliseras. Den är också grunden för möjligheten att avsätta lokalt producerade produkter.
7(10) En referensgrupp för nationalparksprojektet för Kosterhavet har bildats. I denna finns representanter för Strömstads kommun, länsstyrelsen. Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium och fiskenäringen. Pågående och planerade projekt på Koster Kosternämnden och Länsstyrelsen har i ett gemensamt program Koster bevarande och utveckling i samspel program för gemensam naturvårdsförvaltning beskrivit förutsättningar för en utveckling av Kosteröarna som beaktar öarnas stora nationella värden för natur- och kulturmiljö samt för rekreation och friluftsliv. En övergripande målsättning med programmet är en hållbar utveckling på Kosteröarna. Med detta avses en utveckling som respekterar och understödjer såväl ekonomisk, social som ekologisk bärkraft. I en till programmet hörande projektkatalog beskrivs ett antal projekt som skall ge det kunskapsunderlag och visa på sådana åtgärder som krävs för att utveckla Koster i den önskade riktningen. Projekten i katalogen är uppdelade i olika kategorier enligt följande: Utveckling av turism och besöksnäring Utveckling av småbåtshamnar Turistinformation och naturrum Areell produktion och vidareförädling Plan för utökad markanvändning bete, djurhållning, odling Lokal förädling av jordbruks- och trädgårdsprodukter Planer och bestämmelser Fördjupad översiktsplan och områdesbestämmelser Områdesskydd enligt miljöbalken Förvaltning och tillsyn Förvaltning av säl och sjöfågel Minkfritt Koster Skärgårdstjänst Infrastruktur Förvaltningsorganisation Handelshögskolans utbildning för ekonomi och turism skall på uppdrag av Sveriges Turistråd studera och kartlägga båtlivets betydelse och utvecklingspotential för turism. Studien som utgår från ett mångvetenskapligt perspektiv fokuseras på upplevelser i gästhamnarna där målsättningen är att utvecklingen ska ske på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt. Hushållningssällskapet har tillsammans med Kosternämnden hos jordbruksverket ansökt om medel för att genomföra en förstudie om lokal slakt och förädling på Koster. Länsstyrelsen har illustrerat de olika projekten i ett diagram som biläggs. Som underlag för reservatsbeslutet och nationalparksbildningen krävs ett noggrant dokumentationsarbete. Länsstyrelsen avser att till Bohusläns museum lämna uppdrag att dokumentera och analysera kulturlandskapet och den historiska markanvändningen, fornlämningarna samt bebyggelsen på Koster. Naturcentrum AB har fått i uppdrag att studera och dokumentera natur- och kulturlandskapets biologiska värden och Tjärnö marinbiologiska laboratorium skall studera och dokumentera de marinbiologiska värdena.
8(10) Förslag till organisation Kommunen har det övergripande ansvaret för kommunens fysiska planering och fattar enligt plan- och bygglagen de formella beslut som krävs för att processen skall kunna föras vidare. Denna översiktsplan skiljer sig från övriga kommunala planer genom att statens intresse i området är stort vilket medför ett stort statligt engagemang vad gäller finansiering och styrning av innehåll, process och resultat. Konsultens- planförfattarens uppgift blir främst att samordna olika statliga, kommunala, lokala och enskilda intressen och föra samman dessa i en plan. Arbetet bör bedrivas genom att kommunen bildar en arbetsgrupp med konsulten som projektledare för planarbetet. I arbetsgruppen bör förutom kommunen och konsulten ingå representanter för lokalsamhället Koster (dvs Kosternämnden) och Länsstyrelsen. Arbetsgruppen knyter vid behov till sig de specialister som ingår i projektet. Dessa kan vara kulturvårdssakkunniga, naturvårdssakkunninga forskare, lantmätare etc. En politisk ledningsgrupp leder arbetet. Kommunen väljer enligt den kommunala organisationen hur denna ledningsgrupp skall vara utformad och hur beslutsordningen skall vara. Kommunen fattar besluten om samråd och utställning. Kommunfullmäktige antar planen. Beroende på i vilken utsträckning staten genom Boverket och Naturvårdsverket kommer att ingå med finansiering av projektet kan en referensgrupp komma att följa arbetet. Metod/ process Inventering utredning - analys I inventeringsfasen genomförs olika typer av grundläggande dokumentation samt andra typer av studier, se vidare bilagt schema. Ett krav på de utredningar, inventeringar och dokumentationer som tas fram som underlag för arbete med översiktsplan, nationalpark och naturreservat är att deras kvalitet ska vara sådan att de går att använda i planeringsarbetet, d v s de bör innehålla utvärderingar och analyser som gör att de kan utgöra underlag för avvägningar som krävs i planskedet. Det lokala engagemanget bildar viktiga utgångspunkter för arbetet. Det är framför allt i de inledande skedena som Kosterborna, näringsidkare, föreningar och intressegrupper m fl, med sitt engagemang och kunskaper om lokala förhållanden kan bidra till att en realistisk och hållbar utvecklingsplan för Koster kan komma till stånd. Kosternämnden får här spela en viktig roll för att kanalisera olika gruppers synpunkter samt ha ansvar för projektadministrationen av en del av studierna. Konsultens roll i arbetet blir i de inledande skedena att stå för samordning av de olika utredningsarbetena Parallellt med arbetet med delutredningar och planförslag sker arbetet med översynen av naturreservatet och nödvändiga förberedelsearbeten för att bilda nationalpark. Anspråken sammanställs Inventeringar med slutsatser sammanfattas i planen. Resultaten av de olika delutredningarna vägs samman av konsulten i dialog med Kosternämnden/kommunen/länsstyrelsen. Avvägningar beträffande bevarande/utveckling görs samt eventuella fördjupade studier av utvecklingsområden.
9(10) Resultatet Som resultat upprättas ett planförslag med markanvändningskarta och rekommendationer. En sammanfattande beskrivning av genomförande, förvaltning och åtgärder följer planen. Se bilagor Finansiering Planarbete kommer till stor del att finansieras med statliga medel, varav länsstyrelsen kommer att ansvara för en del. Kommunen kommer att ingå som den beslutande parten och deltar med personella resurser, handläggning, utskick etc. Övrig finansiering? Integrerad kustzonsförvaltning tillämpad på KOSTER FÖRDJUPAD ÖVERSIKTPLAN FÖP, FÖR KOSTER Ett sätt att strukturera och kanalisera engagemanget för öns utveckling Lokala grupper Nationalpark naturreservat Kosternämnden Länsstyrelsen FÖP Markanv.plan med rekommendationer Västsvenska turistrådet FÖP Kommunen Förvaltningsplan (genomförande) Entreprenörer Övriga Detaljplan Bostadsbyggande Genomförande av projekt
10(10) FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN MED PLAN FÖR FÖRVALTNING, ÅTGÄRDER, GENOMFÖRANDE Markanvändningskarta Användning av vattenområdena Naturreservat Nat. park Reservat, odling, betesdrift Planbeskrivning Genomförande Förvaltningsplan Reservatsområdet beskrivning, innehåll Karta naturreservat Beskrivning Bestämmelser Eget dokument Beskrivning Bestämmelser Skötselplan Eget dokument Detaljskiss bostäder HUVUDDOKUMENTET FÖR FÖP KOSTERÖARNA Analyser, slutsatser resurser, kapaciteter Rekommendationer konsekvenser, uppföljning Utredning natur Bilagor Utredning kultur Utredning landskap Agrara och marina näringar Utredning markåtkomst vatten avlopp PROCESSEN, INTEGRERAD KUSTZONSPLANERING vägnät Detaljskiss hamnområde färjekapacitet Utredn. lokal naturv. fövaltn. Utveckl. besöksnäring FÖP NR NP Projekt Egna men samordnade processer Kommunalt beslut om FÖP Därefter beslut om reservat och nationalpark Detaljplan, områdesbestämmelser Projektering Tillståndsprövning Naturum Slakteri Stugby, gästhamn Bostäder